Kalendarium

Landguidens kalendarier omfattar i första hand händelser av politisk betydelse. I konfliktdrabbade länder nämns bara de mest omfattande våldsdåden.
Källor:  främst nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP och Reuters samt regionala medier.

Sortera på senaste året först | äldsta först

  • 2024

    • April

    • Iranskt anfall mot Israel

      Iran skickar iväg flera hundra robotar och drönare mot Israel. Det är första gången regimen i Iran genomför ett militärt anfall mot Israel från sitt eget territorium, även om det samtidigt också sker beskjutning från krafter lierade med Iran i bland annat Syrien och Jemen. Angreppet beskrivs som ett svar på flyganfall mot iranska företrädare i Syrien (se 1 april 2024). Skadorna i Israel blir begränsade eftersom nästan alla projektilerna hinner skjutas ned. USA, Storbritannien, Frankrike och Jordanien bistår Israel med att oskadliggöra hoten. Det faktum att Iran har låtit förstå i förväg att ett anfall är på gång, så att förberedelser hinner göras, leder till tolkningen att Iran inte vill att händelserna ska leda till fullt krig. De internationella reaktionerna på Irans drönar- och robotanfall sträcker sig från skarpa fördömanden till oro för utvidgat krig. Kritiska arabländer framhåller att Irans agerande flyttar fokus från Israels kritiserade krigföring i Gazaremsan. 

    • Turkiet inför sanktioner mot Israel

      Turkiet har beslutat att införa sanktioner mot Israel med hänvisning till den krigföring Israel bedriver mot Gazaremsan. 54 olika produkter listas som inte får exporteras till Israel, bland dem cement, stål, jetbränsle och insektsgifter. Turkiet har bett om tillstånd att få använda turkiska flygvapnets fraktplan till att släppa ned nödhjälp till befolkningen i Gaza, men Israel har sagt nej. Turkiet kräver att Israel utlyser omedelbart eldupphör och släpper in tillräckligt med humanitärt bistånd till det palestinska området. Israels utrikesminister Israel Katz aviserar att landet kommer att svara på de turkiska sanktionerna. 

    • Biståndsarbetare dör i attack

      Sju biståndsarbetare dör i en israelisk attack mot Gaza. De arbetar för World Central Kitchen, en USA-baserad organisation som är en av två grupper som försöker leverera nödhjälp till palestinier via Cypern. Israel medger attacken men beskriver den som ett misstag. Biståndsarbetarna hör hemma i olika länder. Tre är britter och Storbritannien reagerar med en skarp protest. I samtal med utrikesminister Israel Katz säger motparten David Cameron att attacken är "fullständigt oacceptabel".

    • Våg av flyganfall speglar händelser i Gaza

      Konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus utsätts för flyganfall som tillskrivs Israel. Ett tiotal människor dör varav sju ingår i det statliga iranska revolutionsgardet som är på plats i Syrien för att stödja Assadregimen. Israel anfaller återkommande mål i Syrien i det uttalade syftet att hindra både regimen i Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen från att agera på syrisk mark. Anfallet i Damaskus är det femte mot Syrien under en enda vecka då även 38 syriska armésoldater och sju Hizbollahmedlemmar har rapporterats dödade. Upptrappningen ska ses mot bakgrund av den terrorvåg iscensatt av palestinska Hamas som utlöste ett israeliskt krig mot Gazaremsan i oktober 2023. Händelserna i och kring Gaza har lett till konfrontationer i flera länder mellan Israel och regionala fiender.

    • Mars

    • FN-domstol skärper maning till Israel

      Internationella domstolen (ICJ) uppmanar Israel att se till att humanitärt bistånd når fram till Gazas befolkning utan dröjsmål. FN-domarna klargör vad som avses: mat, vatten, el, bränsle, kläder, varor för hygien och sanitet samt sjukvårdsutrustning. Genom beskedet, där juristerna hänvisar till hungersnöd i Gaza, gör domstolen ett tillägg till sitt eget tidigare interimistiska utslag i en process som initierats av Sydafrika (se 29 december 2023 och 26 januari 2024). 

    • FN-expert starkt kritisk mot Israel

      Inför FN:s människorättsråd hävdar Francesca Albanese, särskild rapportör i frågor som rör de mänskliga rättigheterna, att det finns skäl att anta att handlingar som Israel har begått i Gazaremsan vittnar om folkmordsavsikter. Enligt hennes bedömning agerar Israel, i samband med de militära insatserna mot terrorgruppen Hamas, så att även palestinska civila utgör måltavlor. Albanese anser att länder bör införa vapenembargo och sanktioner mot Israel. Människorättsrapportörerna har FN:s uppdrag, men deras slutsatser utgör inte FN:s officiella ståndpunkt. Israel avvisar Albaneses anklagelser och kritiserar också tidigare Israelkritiska uttalanden som hon gjort.

    • FN:s säkerhetsråd manar till eldupphör

      FN:s säkerhetsråd antar efter flera försök en resolution som uppmanar till eldupphör i Gazaremsan under den pågående muslimska fastemånaden ramadan. Samma resolution uppmanar Hamas att frige sin israeliska gisslan. Sannolikheten för att uppmaningarna i resolutionen ska följas av Israel och Hamas bedöms vara liten, men resolutionen går igenom tack vare att USA väljer att lägga ned sin röst. Det sker sällan, USA brukar använda sin vetorätt i säkerhetsrådet för att stoppa resolutioner med krav på Israel. 

    • Februari

    • USA-bistånd mot nöden i Gazaremsan

      Rapporterna om hungersnöd tilltar i Gazaremsan. Medan FN-företrädare och enskilda organisationer utanför FN-systemet anklagar Israel för att systematiskt begränsa och hindra biståndsleveranser, väljer västländer (bland dem USA och Sverige, men inte Norge) att hålla inne med sitt stöd till palestinier via Unrwa. En utredning pågår inom flyktingorganisationen efter anklagelser från Israel om att Unrwa-anställda går Hamas ärenden. USA anslår nu 53 miljoner dollar till nödhjälp som ska gå via FN:s livsmedelsprogram (WFP) och enskilda organisationer. USA:s samlade stöd till palestinierna uppges därmed uppgå till 180 miljoner dollar sedan Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 som fick Israel att dra i gång kriget mot Gazaremsan.

    • Israeliska riktlinjer för efterkrigstid i Gaza

      Inför säkerhetskabinettet lägger premiärminister Netanyahu fram riktlinjer för vad som ska hända när kriget mot Hamas i Gazaremsan avslutas. Israel har fått kritik även från bundsförvanter för att efterkrigsplaner saknas. Nu listas planerna kortfattat: Nej till en palestinsk stat. Nej till FN-organisationen Unrwa (som ansvarar för vård och skola till palestinska fyktingar). Samarbete med Egypten för att stoppa smuggling till Gaza. Arabländer ska bekosta återuppbyggnaden efter kriget. Israels armé behåller på obegränsad tid rätten att operera mot grupper i Gazaremsan som uppfattas som säkerhetshot. I frågan om vad Palestinska myndigheten ska ha för roll, om någon, säger dokumentet ingenting, enligt israeliska medier.

    • Djup osämja om Gazakriget mellan Israel och Brasilien

      Brasilien kallar hem sin ambassadör från Israel, som har förklarat att presidenten Lula da Silva är persona non grata, inte välkommen, i Israel. Osämjan bottnar i skarp kritik mot Gazakriget från den brasilianske presidenten. Lula da Silva har uttryckligen jämfört Israels krigföring mot palestinierna i Gaza med Förintelsen, judeutrotningen i Hitlers Nazityskland. Premiärminister Netanyahu har reagerat med att kalla hans uttalanden skamliga. Men allt fler länder har invänt mot hur kriget förs och gjort markeringar mot Israel genom att öppna för att (i likhet med Sverige) erkänna Palestina som stat.

    • Rafah nu centrum för kriget, och flyktingarna

      Israelisk militär fritar två män som ingått i Hamas gisslan i Gazaremsan; de två första som militären lyckats hitta vid liv sedan terrordåden den 7 oktober. Omkring 100 israeler tros fortfarande vara fångna hos Hamas. Fritagningen sker i Rafah nära gränsen mot Egypten, där Israel har aviserat en offensiv trots att staden är full av palestinier som flytt undan bombningarna mot norra Gaza och bland andra USA har manat till att skona civila. De Hamasstyrda sjukvårdsmyndigheterna i Gaza räknar upp antalet dödade palestinier under kriget till drygt 28 000, varav merparten uppges ha varit kvinnor och barn. 229 israeliska soldater har fått sätta livet till. 

    • Israeliska insatser mot Hizbollah

      På knappt fyra månader, sedan kriget i Gazaremsan bröt ut, har Israel genomfört militära insatser mot mer än 3 400 mål i södra Libanon som kopplas till den Iranstödda libanesiska Hizbollahrörelsen, uppger en israelisk talesman. Enligt Israel har 200 militanta libaneser fått sätta livet till. Israel har även slagit till mot mer än 50 mål i Syrien som kopplas till Hizbollah.

    • Sanktioner mot våldsbenägna bosättare

      USA inför sanktioner mot fyra israeliska bosättare på Västbanken som beskrivs som extremister och ansvariga för våld mot palestinier (se 5 december 2023). Några dagar senare fattar även Storbritannien beslut om sanktioner mot bosättarna. De beläggs med reserestriktioner och eventuella tillgångar som de har blir frysta. Frankrike inför i mitten av februari sanktioner mot 28 bosättare.

    • Januari

    • Satellitdata visar enorm förödelse i Gazaremsan

      Fler än hälften av byggnaderna i Gazaremsan har skadats eller förstörts under fyra månader av israeliska anfall, uppger brittiska BBC byggt på analyser av satellitdata som gjorts vid två amerikanska universitet. Israel, som sedan krigsutbrottet i oktober har uppmanat Gazas civila att uppsöka säkrare platser genom att förflytta sig söderut i remsan, riktar sedan i december alltmer av sina militära insatser mot södra Gaza, i synnerhet staden Khan Yunis. Omkring 1,7 miljoner Gazabor (fyra femtedelar av remsans befolkning) beskrivs nu som internflyktingar och hälften finns enligt FN ihopträngda i sydligaste Gazaremsan.

    • ICJ: Israel måste förhindra folkmord

      Israel måste vidta alla åtgärder för att se till att det inte begås folkmordsbrott i Gazaremsan, meddelar Internationella domstolen (ICJ). Däremot kommer ingen uppmaning till Israel från FN-domstolen om att militära insatser måste upphöra omedelbart. Beskedet är interimistiskt; handläggningen av målet fortsätter (se 29 december 2023).

    • Hamas beskriver terror som nödvändig

      Hamas försöker rättfärdiga sina terrordåd mot Israel den 7 oktober genom att beskriva dem som "ett nödvändigt steg", men medger att det begicks "misstag". Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, som i färska uttalanden avvisat tvåstatslösningen med en palestinsk stat vid sidan av den israeliska, säger blankt nej till Hamas villkor för att släppa de cirka 130 israeler som ännu hålls som gisslan. Anhöriga till gisslan stormar ett pågående möte i det israeliska parlamentet och kräver åtgärder för att få hem gisslan levande, dessutom vill många se ett nyval. Hamasstyrda lokala myndigheter i Gaza uppger att fler än 25 000 palestinier nu har mist livet i Israels krig mot remsan sedan dåden i oktober.

    • Läkemedel till behövande i Gaza

      En överenskommelse mellan Israel och Hamas sluts i syfte att möjliggöra leveranser av läkemedel till israelisk gisslan i Gaza och bistånd till civila palestiniers behov. Qatar och Frankrike agerar mellanhänder. Laster med utrustning och varor flygs in från Qatar till Egypten för vidare transport till Gaza, via israelisk tullkontroll. Israels flygbombningar och artilleribeskjutning mot södra Gazaremsan fortsätter även efter överenskommelsen. Dagarna efteråt genomför Israel också räder på Västbanken, i synnerhet mot flyktingläger där radikala grupper har anhängare.

    • Anfall mot Hamas sympatisörer i Jemen

      USA och Storbritannien har under natten genomfört flyg- och robotanfall mot en rebellrörelse i Jemen. Det innebär en utvidgning, med nya parter, av det krig som pågår mellan Israel och Gazaremsan: syftet med anfallen mot Jemen är att skydda internationell sjöfart mot beskjutning som huthirebellerna har beskrivit som en sympatiåtgärd för Hamas (se 18 december 2023).

    • Skepsis mot ministerplan för Gaza

      Försvarsminister Yoav Gallant presenterar en första plan för Gazaremsan efter kriget. Israel förbehåller sig rätten att agera militärt i hela remsan. Därutöver talas om fyra hörnstenar: Civil förvaltning ska skötas av palestinier under israeliskt överinseende. Allt gods till och från remsan kontrolleras även fortsättningsvis av Israel. Egypten och Israel ska gemensamt täta ”läckor” i gränsen mellan Gaza och Egypten (se till att tunnlar inte grävs under gränsen). USA, EU och arabstater ska bilda en internationell ”insatsstyrka” (task force) som ska stå för återuppbyggnaden. Inga judiska bosättningar förutskickas i planen, inte heller hur lag och ordning ska upprätthållas. Planen är inte klubbad som regeringens officiella linje och analytiker är skeptiska. ”Knappast frestande för EU och gulfstater som har sett sina tidigare investeringar – sjukhus, skolor och universitet – sprängas i spillror de tre senaste månaderna”, kommenterar BBC:s Paul Adams.

    • Hamasledare dödas i Libanon

      En av Hamas grundare och högsta chefer, Saleh al-Arouri, finns bland dödsoffren vid en attack mot en plats i södra Beirut. Israel tillskrivs attacken mot Hamas-tilhållet, som sker i ett område som är den militanta Hizbollahrörelsens starkaste fäste. Alltsedan Hamas terrordåd mot Israel i oktober 2023 har det varit oroligt också vid gränsen mellan Israel och Libanon. Hizbollah befaras nu vilja slå tillbaka mot Israel, vilket skulle utöka den regionala konflikten. Hamas är en större, mer militärt utrustad och ännu mer krigsvan organisation än Hamas. I Gazaremsan har Israel utvidgat sina insatser söderut, men samtidigt aviserat tillbakadragande av vissa styrkor. En anledning kan enligt bedömare vara att höja beredskapen för en upptrappnig vid gränsen mot Libanon. 

    • HD hävdar rätt att stoppa regeringsbeslut

      Högsta domstolen underkänner en nyckeldel av den rättsreform regeringen Netanyahu strävar efter att genomdriva: avskaffandet av en rimlighetsprincip som ger HD rätt att stoppa regeringsbeslut. Hela året fram till oktober rasade en bred folklig protestvåg mot regeringens planer, som medför att politikernas makt ökar och den högsta rättsinstansens minskar. Åtta av 15 HD-domare har nu kommit fram till att det inte är förenligt med Israels demokratiska system att avskaffa rimlighetsprincipen. Israel har ingen egentlig författning, däremot flera lagar med närmast grundlagsstatus. Rimlighetsklausulen återfinns i en av dessa lagar och behövs enligt regeringens kritiker för att minska risken för att det politiska systemet utvecklas i auktoritär riktning. Regeringsförslaget godkändes som lag i parlamentet i juli (se 24 juli 2023). HD har använt sig av rimlighetsklausulen i få fall. Ett av dessa var när HD stoppade en dömd skattebrottsling från att bli minister (se 18 januari 2023).

  • 2023

    • December

    • Folkmordsanmälan mot Israel

      Sydafrika vill att Internationella domstolen (ICJ) prövar om Israels krigföring i Gazaremsan kan innebära att folkmordsbrott begås mot civila palestinier. FN-domstolen kan pröva folkmordsanklagelser, men prövar bara mål mellan stater. Därför kan ICJ exempelvis inte pröva om Hamas begår krigsförbrytelser genom sina terrordåd. Efter Sydafrikas anmälan till domstolen väntas ett interimistiskt beslut från ICJ inom några veckor. Hela handläggningen i domstolen kan ta lång tid, men Sydafrika vill att domstolen snabbt beordrar Israel att upphöra med krigsinsatserna.

    • USA-ledd allians ska skydda sjöfarten

      USA presenterar en säkerhetsallians med tio länder som ska skydda den viktiga transportleden genom Röda havet och Suezkanalen. Skälet är att huthirebeller i Jemen börjat beskjuta fartyg på Röda havet, som en följd av kriget i Gaza mellan Israel och Hamas. Huthierna stöder Hamas och säger sig sikta på fartyg med kopplingar till Israel, men också andra fartyg ska ha träffats. 

    • Tre ur gisslan dödas av misstag

      Israeliska armén skjuter av misstag ihjäl tre unga israeler som har ingått i Hamas gisslan i Gazaremsan. Det framkommer att de tre har vädjat om hjälp på hebreiska efter att ha undkommit sina kidnappare. Anhöriga till de personer som ännu hålls som gisslan, troligen 129 personer, är splittrade, men kraven växer på regeringen att få till en förhandlingslösning för att få de återstående fria. Samtidigt fortsätter kriget, alltmedan den internationella olusten växer inför stigande civila dödstal bland  palestinierna. 

    • CNN: "Dumma" bomber förvärrar skador i Gaza

      Närmare 45 procent av de 29 000 bomber Israel har fällt under det pågående Gazakriget har varit "dumma": ammunition som inte kan precisionsstyras. Det rapporterar nyhetskanalen CNN, som hänvisar till militära amerikanska bedömare. Dumma bomber medför stora risker för civila i ett så tättbefolkat område, framhåller sprängämnesexperter som CNN talat med. En vecka senare, före jul, anger Hamas myndigheter i Gaza att kriget krävt över 20 000 palestinska liv. WHO bedömer siffrorna som trovärdiga. Läkare på plats i Gazaremsan säger att talen kan vara högre, eftersom människor ligger döda under raserade byggnader. Israels militära talespersoner avböjer på CNN:s fråga att kommentera vilka typer av ammunition som används. 

    • Stöd i FN för krav på humanitär vapenvila

      I FN:s generalförsamling röstar 153 av de 193 medlemsländerna för en resolution med krav på vapenvila i Gazaremsan på humanitära grunder. USA är ett av tio länder som röstar emot, med motiveringen att Hamas inte nämns i resolutionstexten, som liknar den som stoppats i FN:s säkerhetsråd genom amerikanskt veto. 23 länder lägger ned sina röster och Sverige röstar för. Resolutionen är inte bindande. Före omröstningen säger premiärministrarna i Australien, Kanada och Nya Zeeland i ett uttalande att "priset för att besegra Hamas inte kan vara ständigt lidande för alla palestinska civila".

    • Guterres för Gazaoro till säkerhetsrådet

      FN:s generalsekreterare António Guterres vidtar en ovanlig åtgärd: han begär, med stöd av artikel 99 i FN-stadgan, att FN:s säkerhetsråd ska dryfta det akuta läget i Gazaremsan. Normalt väljer rådets medlemmar själva vilka konflikter som ska tas upp. Det har inte hänt sedan 1989 att en generalsekreterare lutat sig mot den paragrafen för att få upp en fråga i rådet. Guterres befarar bland annat att den allmänna ordningen ska bryta samman i Gaza och att epidemier ska börja spridas. En föreslagen resolution med krav på omedelbart eldupphör faller den 8 december, då USA stoppar förslaget genom att använda sin vetorätt i säkerhetsrådet.

    • USA vill se åtgärder mot bosättarvåld

      USA inför visumstopp för bosättare som angriper palestinier, meddelar utrikesminister Antony Blinken. USA lägger därmed press på Israel att lägga band på det våld som extremistiska bosättare utövar mot palestinier på mark som Israel ockuperar. Sedan Hamas terrordåd den 7 oktober och början på kriget i Gazaremsan har fler än 250 palestinier dödats på Västbanken, antingen av bosättare eller av israeliska soldater. I premiärminister Netanyahus regeringskoalition ingår ministrar som företräder bosättarpartier. Bosättare som är amerikanska medborgare kan inte hindras från att resa in i USA.

    • Kriget utvidgas i södra Gazaremsan

      Dagen efter att vapenvilan med Hamas löpt ut säger sig Israel ha anfallit fler än 400 terroristmål i södra Gazaremsan. Invånare i Khan Yunis-området uppmanas till utrymning. Lokalbefolkning och biståndsorganisationer undrar vart palestinierna ska ta vägen i södra Gazaremsan, som var överbefolkad redan innan Israels krigsinsatser mot norra Gaza drogs i gång efter Hamasattentaten den 7 oktober. Bland de områden Israel anfaller i Khan Yunis finns Hamadstaden, ett bostadsområde byggt med pengar från Qatar för att hysa palestinier som blev hemlösa under kriget mellan Israel och Hamas 2014. Hamasstyrda myndigheter i Gaza räknar till fler än 15 000 dödsoffer under åtta veckor av krig, de flesta civila. I Israel, där Hamasdåden krävde 1 200 liv, uppger en armétalesman att 137 personer (israeler och medborgare i andra länder) ännu hålls som gisslan i Gaza.

    • Nya strider efter fångutväxlingar

      Efter sju dagars uppehåll återupptas striderna mellan Israels försvarsmakt och islamiströrelsen Hamas i Gazaremsan. Under vapenvilan har fångutväxlingar skett: Hamas har släppt drygt 100 personer ur den gisslan som togs den 7 oktober, medan Israel har överlämnat palestinier från israeliska fängelser. Främst har kvinnor och barn, eller ungdomar, utväxlats.

    • November

    • Fångutväxlingar och kritik från flera länder

      Samma dag som Israel och Hamas inleder en överenskommen vapenvila för att utväxla fångar kommer flera  tecken på att Israels bombningar mot Gazaremsan anstränger landets internationella förbindelser. I Egypten, som har fred med Israel sedan 1970-talet, gör president Abd al-Fattah al-Sisi uttalanden om att omvärlden efter 30 år av misslyckad fredsprocess bör erkänna Palestina som stat. Med Spanien och Belgien utväxlar Israel protester sedan både Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och Belgiens Alexander De Croo beskrivit de intensiva bomningarnas följder (mycket höga civila dödstal och stor förödelse) som "oacceptabla". Israels hållning är att Hamas genom att använda palestinierna som mänskliga sköldar bär ansvaret också för det civila lidandet i Gaza, utöver de fasor som riktats mot Israel genom massakrer och gisslantagningar. 

    • Ras i opinionen för Netanyahu

      Oppositionsledaren Benny Gantz och hans mittenallians Nationell enighet skulle vinna om det hölls val i Israel nu. Drygt en månad efter Hamas överraskningsattacker har tidningen Maariv undersökt väljarsympatierna och funnit att premiärminister Benjamin Netanyahu och dennes Likud störtdyker. De regeringspartier som tillträdde efter valet 2022 (Likud, de ultraortodoxa partierna och bosättarhögern) skulle rasa från 64 mandat till 41, medan Gantz gruppering skulle nå 43 mandat, att jämföra med valresultatet 12. Finansminister Bezalel Smotrichs Religiös sionism skulle inte klara spärren till knesset. Det faktum att Hamas planer inte avslöjades av underrättelsetjänster talar nu mot Netanyahu, som redan före terrordåden var föremål för en folklig kritikstorm för sitt sätt att försvaga rättsstaten.

    • Avtal om fångutväxling

      Hamas kommer att släppa 50 kvinnor och barn ur gisslan i Gaza medan Israel ska frige 150 palestinska kvinnor och ungdomar som hålls fängslade i Israel. Detta som inslag i en överenskommelse som slutits med Qatar som mellanhand. Utväxlingen ska ske under det att Israel håller upp i fyra dagar med sina militära aktioner mot Gazaremsan. Om överenskommelsen fungerar ställs ett andra steg, med utväxling av lika många fångar, i utsikt. Israel betonar att avtalet inte innebär ett slut på kriget eller målet att Hamas ska krossas.

    • Skarp kritik från Sydafrika

      Sydafrikas president Cyril Ramaphosa anklagar Israel för krigsförbrytelser och folkmord, bland annat genom kollektiv bestraffning av palestinier som nekas mat, vatten, mediciner och bränsle under bombningarna av Gazaremsan. Anklagelserna framförs i samband med ett virtuellt möte mellan tillväxtekonomierna i Brics (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) då Kinas president Xi Jinping efterlyser en internationell fredskonferens. Sydafrika har kallat hem sina diplomater från Israel, vill se en FN-styrka på plats och begär att ICC ska granska konflikten. 

    • Sjukhusrazzia och FN-resolution

      FN:s säkerhetsråd röstar igenom en resolution om det pågående kriget mellan Israel och Hamas. Efter 40 dagar av misslyckade försök att enas om en ordalydelse för att få stopp på den negativa spiralen blir det en resolution som manar till "förlängda humanitära pauser" och humanitära korridorer genom Gazaremsan för civilbefolkningens skull. Tre av rådets fem permanenta medlemsländer (USA, Storbritannien och Ryssland) lägger ned sina röster. Israel har samma dygn, efter dagar av strider i stadskvarter i Gaza, genomfört en razzia mot Gazaremsans största sjukhus al-Shifa i jakt på Hamasmän. FN-organisationer framhåller att det finns mer än ett par tusen civila i/vid sjukhuset: patienter, vårdpersonal och Gazabor som sökt skydd undan striderna. Två tredjedelar av sjukhusen i Gaza fungerar inte längre enligt FN, som också varnar för att världsorganisationens eget arbete inte kan utföras under de krigsförhållanden som råder.

    • Biståndsorganisationer i gemensam vädjan

      Chefer för 18 FN-organisationer och enskilda organisationer med biståndsinriktning manar samfällt, 30 dagar efter Hamas terrordåd som följts av israeliskt krig mot Gazaremsan, till omedelbart eldupphör. Organisationerna, bland dem FN:s barnfond Unicef och Världshälsoorganisationen (WHO) uppmanar alla parter att respektera folkrättens regler om skydd för civila och för civil infrastruktur som sjukhus och skolor. Bland dem som dödats i Gaza finns 88 anställda i flyktingorganisationen Unrwa. Myndigheter i Hamasstyrda Gaza hävdar att 10 000 palestinier, de flesta civila, har dödats i Israels anfall. Bland de cirka 240 personer Hamas tog som gisslan den 7 oktober, samtidigt som cirka 1 200 personer mördades, fanns enligt uppgift 28 nationaliteter.

    • Huthierna bekräftar beskjutning

      Huthierna i Jemen, en shiamuslimsk rebellrörelse som kontrollerar delar av Jemens territorium, bekräftar att de attackerar Israel med drönare. Avsikten är att visa stöd för den palestinska sidan i det krig som pågår i Gazaremsan sedan Hamas genomförde en serie terrordåd på israeliskt område den 7 oktober. Både Israel och USA uppger att de har skjutit ned robotar och drönare från Jemen i regionen. Huthierna stöds liksom Hamas och libanesiska Hizbollah av regimen i Iran, både politiskt och miltärt.

    • Diplomatiska protester mot kriget

      Flera länder i Latinamerika kritiserar Israel för att krigföringen i Gazaremsan slår hårt mot palestinska civila. Chile och Colombia kallar hem sina diplomatiska sändebud från Tel Aviv, medan Bolivia bryter förbindelserna med Israel. Brasilien, som just nu är ordförande i FN:s säkerhetsråd, manar till eldupphör. Även Jordanien och Bahrain sällar sig till de länder som kallar hem ambassadören. Israel har de senaste dagarna utökat sina krigsinsatser med räder utförda av markstyrkor i norra Gazaremsan. Saudiarabien drar i gång en insamling till stöd för Gazas befolkning.

    • Oktober

    • Israeliskt plan stormas i Ryssland

      I Dagestan i södra Ryssland stormas ett flygplan som anlänt från Israel. Enligt ryska myndigheter grips omkring 60 personer som deltagit i stormningen i upprördhet över Israels bombanfall mot Gazaremsan, som pågått sedan den palestinska Hamasrörelsen genomförde terrordåd i Israel den 7 oktober. Via meddelandetjänsten Telegram ska sympatisörer till palestinierna ha informerats om planets ankomst, och letat efter judiska resenärer. Dagestan har muslimsk befolkningsmajoritet. Israel uppmanar Ryssland att skydda israeliska medborgare och judar i Ryssland.

    • ICC-åklagare kritisk mot både Israel och Hamas

      Den brittiske juristen Karim Khan, åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC), uppger att domstolen granskar om brott har begåtts av israeler eller palestinier, i Israel eller i de palestinska områdena. Att hindra humanitärt bistånd till civila kan liksom att ta gisslan innebära att krigets lagar, Genèvekonventionerna, kränks, framhåller han. Khan betonar att Israel har "rättsliga förpliktelser, inte enbart moraliska" att följa krigets lagar mot Hamas, och att principerna kan tillämpas även på Hamas urskillningslösa skjutande av raketer mot Israel.

    • FN litar på Hamas dödstal

      Det Hamaskontrollerade sjukvårdsdepartementet i Gaza hävdar att fler än 7 300 palestinier fått sätta livet till sedan Israels beskjutning av Gazaremsan inleddes efter terrordåden den 7 oktober, varav drygt 3 000 barn. USA:s president Joe Biden har satt frågetecken för uppgifter från Hamas, som även tar upp dödade Hamasmedlemmar och personer som träffats av misslyckad palestinsk beskjutning mot Israel. Chefen för Unrwa, FN-organisationen som sörjer för vård och skolor i palestinska flyktingläger, har framhållit att statistik från Hamas i tidigare konflikter har visat sig vara tillförlitlig.

    • Skarp reaktion från Turkiet

      Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ställer in en planerad resa till Israel med hänvisning till dess ”omänskliga” krig mot Hamasrörelsen i Gazaremsan. Anfallen mot Gaza som inleddes efter Hamas terrordåd får svåra följder för den palestinska civilbefolkningen, och Erdoğan deklarerar nu att han ser Hamas som befriare, inte som terrorister. Inför sina partikamrater har Erdoğan dagen innan sagt att han inte har några problem med Israels existens (”Israel som stat”), däremot med dess agerande. Turkiet är ett av de länder i regionen som Israel haft samarbete med, men det har också inträffat tidigare att relationerna försämrats när Erdoğan gjort sig till språkrör för palestiniernas sak.

    • Stopp för FN-anställda i Israel

      Israel aviserar sin avsikt att sluta utfärda visum för FN-personal, detta i upprördhet över uttalanden som gjorts av generalsekreteraren António Guterres. I samband med ett möte i FN:s säkerhetsråd har Guterres sagt att Hamas terrordåd mot Israel "inte skett i vakuum" och hänvisat till "56 år av kvävande ockupation". Generalsekreteraren har i sammanhanget också kritiserat Hamas för terrordåden och uppmanat till en humanitär paus i Israels anfall mot Gazaremsan för att möjliggöra fler hjälptransporter till civila palestinier. I slutet av oktober framkommer att vägran att utfärda visum inte följs kategoriskt: OCHA-chefen, som samordnar FN:s humanitära bistånd, befinner sig då i Israel.

    • Fler ultraortodoxa vill göra krigstjänst

      Synen i Israel brukar vara delad i frågan om huruvida ultraortodoxa judar ska göra värnplikt. Hamas terrordåd (se 7 oktober 2023) påverkar försvarsviljan, rapporterar nyhetssajten Ynet. Armén uppger att närmare 3 000 ultraortodoxa har anmält intresse för att ta värvning sedan krigsinsatsen mot Hamas inleddes, att jämföra med cirka 1 200 under ett år med normalare omständigheter. Flera politiska partier har i sitt program att män som studerar vid religiösa seminarier ska vara undantagna från militärtjänst.

    • USA lovar militär hjälp till Israel och bistånd till Gaza

      Två amerikanska medborgare som ingått i Hamas gisslan släpps efter medling av Qatar. USA:s president Joe Biden aviserar ett stort ”säkerhetspaket” med bland annat militär hjälp till Israel och Ukraina som han vill att den amerikanska kongressen ska bevilja. Dagen efter släpps en första fordonskolonn med humanitärt bistånd, 20 lastbilar, in till Gazaremsan söderifrån och Vita huset utlovar efter samtal mellan Biden och premiärminister Netanyahu ett kontinuerligt flöde. Gazaremsan där Israel riktar bombningar och blockad mot Hamas har långt över två miljoner civila invånare och FN:s beräknar att det skulle behövas 100 lastbilar med förnödenheter om dagen.

    • Stort antal döda i explosion vid sjukhus i Gaza

      En kraftig explosion inträffar vid Ahli-sjukhuset i Gaza där många sökt skydd under det pågående kriget, och hundratals människor dödas och skadas. Israels försvarsmakt uppger att explosionen orsakats av en raket, avfyrad av terrorgruppen Islamiska jihad och avsedd för Israel. Många arabiska ledare och andra misstror uppgiften och menar att ett israeliskt flyganfall är orsaken. Jordaniens kung Abdullah, Egyptens president Sisi och den palestinske presidenten på Västbanken Mahmud Abbas avlyser ett möte med USA:s president Biden, som skulle ha ägt rum i Amman dagen efter. Uppgifterna om antalet döda varierar även långt efter explosionen – sjukvårdsdepartementet i Gaza rapporterar 471 dödsfall medan amerikansk underrättelsetjänst uppskattar siffran till mellan 100 och 300 människor. Likaså fortsätter orsaken att vara omstridd men flera utländska underrättelsetjänster drar slutsatsen att en förlupen palestinsk raket är den troligaste orsaken.

    • Stigande dödstal och evakuering från Libanongräns

      Förhandlingar med FN pågår om hur humanitär hjälp ska nå civila i Gazaremsan, där antalet dödsoffer stiger brant efter Israels bombningar. 2 700 har dött, enligt det palestinska sjukvårdsdepartementet, bland de döda finns enligt Unicef flera hundra barn. Martin Griffiths, undergeneralsekreterare i FN med ansvar för humanitära frågor, framhåller att civila måste få möjlighet att undkomma. I Israel har man nu räknat till fler än 1 400 dödsoffer efter den attentatsvåg Hamas genomförde. Antalet personer som förts bort från Israel av Hamas anges av armén till minst 199 och uppdateras några dagar senare till 203. Vid gränsen mot Libanon evakuerar Israel civila från samhällen som riskerar angrepp av Hizbollahrörelsen, detta efter beskjutning som krävt en civilpersons och en soldats liv.

    • Israel manar miljon till massevakuering

      Israel uppmanar befolkningen i norra Gazaremsan, drygt en miljon människor, att evakuera området. Det tolkas som att en markinvasion mot Hamas, som bland annat nyttjar tunnelsystem, står för dörren. Gazaremsan är ett av världens mest trångbodda områden och FN-organisationen OCHA beräknar att fler än 420 000 personer redan saknar tak över huvudet till följd av de bombningar från Israel som följt på Hamas terrordåd. FN och flera länder uppmanar Israel att inrätta en humanitär korridor för hjälp till civila. Vattenledningsnätet har bombats och inget vatten levereras från Israel, som kräver att Hamas först släpper gisslan. Gazas elverk har slutat fungera och vårdinrättningar slagits ut. Egypten släpper inte in flyende palestinier över Gazas södra gräns, men uppmanar omvärlden att skicka förnödenheter via Egypten. Fortfarande är ödet okänt för många som saknas i Israel, medan dödstalet i Gazaremsan (drygt 1 500) har passerat antalet bekräftade terroroffer i Israel (1 300).

    • Krigskabinett bildas

      En av oppositionsledarna, Benny Gantz som har varit chef för försvarsmakten och försvarsminister, samtycker efter förhandlingar till att ingå i ett krigskabinett. Den andre av de mest framträdande oppositionsledarna, Yair Lapid, har deklarerat sin åsikt att landet behöver en samlingsregering i den kris som råder, men han fortsätter att kräva att premiärminister Netanyahu ska kasta ut extremhögerledarna Bezalel Smotrich och Itamar Ben Gvir ur regeringen. I krigskabinettet ingår förutom Netanyahu och Gantz nuvarande försvarsminister Yoav Gallant. Beslut som de enas om måste godkännas av hela regeringen, som också utökas med fem oppositionspolitiker som blir ministrar utan portfölj. Dödstalet i Israel efter Hamasdåden har stigit till över 1 200. Även i Gazas palestinska befolkning stiger dödstalen eftersom Israel bombarderar remsan intensivt.

    • Flyganfall över Gaza där Hamas håller gisslan

      Tre dygn efter Hamas överraskningsanfall mot Israel säger sig den israeliska försvarsmakten ha säkrat gränsen mot Gazaremsan och hittat 1 500 döda Hamasmän. Antalet israeler som fått sätta livet till i angreppen är uppe i över 900 sammanlagt, medan Israels svar i form av intensiva flygbombningar av Gazaremsan har krävt fler än 700 liv, enligt palestinska källor. Hamas tros hålla cirka 130 kidnappade israeler som gisslan i Gaza. 

    • Israel: Full belägring av Gazaremsan

      Israels försvarsminister Yoav Gallant ger order om fullständig belägring av Gazaremsan: ingen, mat, ingen el, inget bränsle ska släppas in. Försvarsmakten har kallat in 300 000 reservister och genomfört omfattande flyganfall mot mål i Gaza, medan Hamas har fortsatt att beskjuta Israel med raketer.

    • Hamasoffensiv mot Israel: mord på civila och kidnappningar

      Islamistiska Hamas drar i gång en offensiv mot Israel från Gazaremsan. Utöver beskjutning med raketer tränger Hamasstyrkor på marken in i södra Israel, där civilpersoner skjuts ihjäl eller kidnappas. Unga människor på en musikfestival finns bland mordoffren. Gisslan förs till Gazaremsan, där Israel bara med svårighet kan frita dem. Efter två dygn, då stridshandlingar ännu pågår och ett militärt svar från Israel har inletts, räknar man till över 700 döda i Israel och över 400 i Gazaremsan. Offensiven överraskar Israel, särskilt som den sker över Gazas gräns som brukar uppfattas som mycket väl bevakad.

    • September

    • HD synar lagändring som beskär dess makt

      Samtliga 15 domare i Högsta domstolen deltar när HD tar upp en central fråga som berör domstolens egen beslutsrätt. Den HD-prövning som inleds beskrivs som en kraftmätning mellan regeringen och rättsväsendet. I stöpsleven ligger en lagändring som har antagits av parlamentet knesset och avskaffar den etablerade så kallade rimlighetsprincipen (se 24 juli 2023), som ger HD möjlighet att gå emot regeringsbeslut. De folkliga protesterna mot att regeringen Netanyahu minskar HD:s makt har varit ovanligt omfattande, pågått hela året och engagerat grupper som sällan ses i demonstrationståg, som militära befäl och företrädare för IT-företag. Invändningar som har framförts till HD går ut på att ändringen av en lag som har i det närmaste grundlagsstatus underminerar rättsstaten och demokratin.

    • Genombrott i forskning om mänskliga embryon

      Forskare vid Weizmanninstitutet redovisar i tidskriften Nature ett lyckat försök att skapa ett mänskligt embryo utifrån stamceller, utan ägg, sperma eller livmoder. I juridisk mening var det inte ett foster som höll på att utvecklas även om det fungerade som ett riktigt embryo två veckor in i en graviditet. Syftet med forskningen är att studera embryots första utvecklingsstadium. I förlängningen hoppas man kunna öka kunskapen om exempelvis ärftliga sjukdomar och/eller göra provrörsbefruktning säkrare. Weizmanninstitutet i Rehovot grundades redan före den moderna staten Israels tillkomst.

    • Papua öppnar ambassad i Jerusalem

      Papua Nya Guinea öppnar en Israelambassad och väljer, som femte land, att placera den i Jerusalem. De flesta länder har sina beskickningar i Tel Aviv eftersom frågan om Jerusalems rättsliga status inte är löst och Israels annektering av arabiska Östra Jerusalem inte är internationellt erkänd. Papua är det första landet vid Stilla havet som följer USA i spåren och placerar sina diplomater i Jerusalem. Beslutet följer på ett säkerhetsavtal med USA som öppnar för amerikanska militärbaser i Papua, ett avtal som ska ses i ljuset av att USA stärker sina egna positioner och bevakar Kinas agerande runt Stilla havet.

    • Augusti

    • Upprördhet i Libyen över Israelkontakt

      Utrikesminister Eli Cohen och Najla al-Mangoush, utrikesminister i Libyens övergångsregering, har talats vid, uppger Israels utrikesdepartement som beskriver mötet i Rom som ett diplomatiskt initiativ. Libyen och Israel har inte diplomatiska förbindelser. I Libyen leder uppgifterna till gatuprotester och landets presidentråd begär klarlägganden, medan premiärministern meddelar att al-Mangoush stängs av från arbetet och att saken utreds.

    • Tyskland köper israeliskt robotförsvar

      USA har gett klartecken för Israel att sälja ett avancerat robotförsvarssystem, Arrow 3, till Tyskland, meddelar det israeliska försvarsdepartementet. Systemet är utvecklat av amerikanska och israeliska samarbetspartner. Enligt israeliska medier är det Israels hittills största affär med försvarsmateriel. Affären värderas till 3,5 miljarder dollar och kontrakten ska undertecknas under hösten. Yoav Gallant, försvarsminister, framhåller att det för en judisk betraktare ligger en särskild betydelse i att just Tyskland förlitar sig på Israel för att stärka sitt försvar.

    • Saudiskt sändebud till Jerusalem

      Saudiarabien utser ett diplomatiskt sändebud till de palestinska områdena, som ska fungera som generalkonsul i Jerusalem även om befattningshavaren inte ska bosätta sig där. Palestinska ärenden brukar skötas från den saudiska ambassaden i Jordanien och beslutet beskrivs som ett stöd för palestinierna i allmänhet och Palestinska myndigheten i synnerhet. Saudiarabien har till skillnad från den provisoriska palestinska statsförvaltningen inte erkänt eller slutit fred med Israel. Nu andas israeliska företrädare förhoppningar om att det bara är en tidsfråga innan det sker.

    • Fred nu: Rekord i olagligt byggande

      Under Benjamin Netanyahus nuvarande, bosättarvänliga regering har utbyggnaden av israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken slagit alla rekord, rapporterar Times of Israel med hänvisning till den israeliska fredsrörelsen Fred nu. Sedan nyår har bygglov utfärdats för 12 855 bostäder och 22 bosättningar som hittills klassats som illegala har förklarats vara lagliga. Bland dem finns också bosättningar som tidigare har evakuerats, som Homesh och Evyatar. Det tillkommer dessutom nya olagliga "utposter" i snabb takt, enligt Fred nu. Folkrätten förbjuder en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning på ockuperad mark och ser alla bosättningarna som olagliga.

    • Juli

    • Lag som minskar domstolsmakten antas

      Knesset antar ett omstritt lagförslag som begränsar rättsväsendets befogenheter och ger mer makt åt landets politiker. Lagen röstas igenom med siffrorna 64–0 då oppositionen i protest lämnar salen när omröstningen ska hållas. Lagen är en del av ett rättsligt reformpaket, initierat av regeringen, och innebär att den så kallade rimlighetsprincipen, som ger Högsta domstolen möjlighet att riva upp vissa regeringsbeslut, avskaffas. Lagens förespråkare anser att det är fel att jurister ska ha större inflytande än folkvalda politiker, medan motståndarna ser lagen som ett hot mot rättssäkerheten och demokratin. Högsta domstolen har vid flera tillfällen motsatt sig till exempel ortodoxas privilegier, som möjligheten att skjuta upp värnplikten. Reformförslagen har skapat en djup spricka i det israeliska samhället och protesterna som hålls mot dem är bland de mest omfattande i Israels historia.

    • Israel erkänner Västsahara som marockanskt

      Israel har beslutat erkänna Marockos överhöghet över Västsahara, meddelar hovet i Rabat med hänvisning till ett brev som kungen tagit emot från premiärminister Netanyahu. Israel överväger också att öppna ett konsulat i området. Marocko kontrollerar 80 procent av Västsahara, som är rikt på fosfat och fiske, och är redo att ge den sahariska befolkningen visst självstyre, men den sahariska befrielserörelsen Polisario kräver självständighet. Till följd av att förbindelserna mellan Israel och Marocko normaliserades 2020 har Israel nu också, för första gången, beslutat placera en militärattaché i Marocko.

    • Begränsning av domstolsmakten på väg att antas

      Knesset antar vid en första läsning regeringens kontroversiella lagförslag som ska skydda politiker mot rättsliga granskningar av politiska beslut. Domstolsjurister ska, om vissa föreslagna ändringar träder i kraft, exempelvis inte kunna hindra att personer som är dömda för brott blir ministrar. Premiärminister Netanyahu, som själv står under åtal för korruptionsmisstankar, pressar enligt kritikerna igenom lagtexter som han själv kan använda mot rättsväsendet. Netanyahu pausade de omstridda lagförslagen i mars och aviserade förhandlingar, men den politiska oppositionen valde snart att lämna förhandlingsbordet. Förslagen har inte ändrats så mycket att kritiken tystnat och massprotesterna har snarast ökat (se 29 juni 2023), men regeringen hoppas att parlamentet ska vara klart med sin behandling av åtminstone delar av de omstridda förslagen före sommaruppehållet den 30 juli.

    • Stor arméinsats mot flyktingläger på Västbanken

      Israel genomför den mest omfattande militära insatsen på cirka 20 år i Jenin på Västbanken. Röda Korsets systerorganisation på plats, Röda Halvmånen, beskriver händelserna som bombning från luften och invasion av marktrupper. Insatsen är riktad mot militanta palestiner. Våldet har trappats upp det senaste året, särskilt sedan Israel vid nyår fick en regering med partier som kräver att Israel ska behålla mark som ockuperas sedan 1967. Enligt nyhetsbyrån AFP:s räkning har minst 186 palestinier och 25 israeler fått sätta livet till i år. Jenin är en av de platser som fick lokalt palestinskt självstyre genom 90-talets fredsprocess, även om Israel då behöll överhögheten över hela Västbanken.

    • Turkiet: Israel styr hackare och spioner

      Den turkiska säkerhetstjänsten MIT säger sig ha spräckt ett nätverk med kopplingar till den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Nätverket, som bland annat ägnat sig åt IT-intrång och spioneri på enskilda personer, ska ha bestått av personer med olika nationaliteter. Nätverket har också varit verksamt i Syrien och Libanon. Enligt tidningen Daily Sabah som står nära den turkiska regeringen har sju personer gripits, men betydligt fler ingår i nätverket. En av ledarna rapporteras ha framställt sig som jordanier bosatt i Sverige. Enligt Daily Sabah, som anger MIT som sin källa, är Sverige ett av de länder där Mossad har ”kontor” och använder sig av falska identiteter.

    • Juni

    • Netanyahu på reträtt inför utskälld reform

      Efter en folklig proteststorm som varat i ett halvår deklarerar premiärminister Netanyahu, via tidningen Wall Street Journal, att skarpt kritiserade ändringar av rättssystemet skrinläggs (se 4 januari och 27 mars 2023). Han uppger nu att parlamentet inte kommer att få rätt att överpröva utslag från Israels högsta domstol med enkel majoritet. Ett annat inslag i regeringens aviserade nya grepp ska genomföras, men förslaget modifieras: regeringens makt över utnämningar i rättsväsendet ska stärkas. Itamar Ben-Gvir, ultranationalist och minister, anser att Netanyahu ”ger efter för våld”.

    • Rekord i bygglov för bostäder på ockuperad mark

      Utbyggnaden av bosättningar för israeler på ockuperad mark ökar, enligt organisationen Fred nu. Det har skett under den regering som tillträdde vid nyår, med flera partier som driver aggressiv bosättningspolitik. På mindre än ett halvår har klartecken getts för ungefär tre gånger så många bostäder som under hela 2022. Bland de beslut som fattats finns också retroaktiva bygglov. 2013, med hittills 13 000 beviljade bygglov, är rekordåret hittills sedan Fred nu började registrera bygglovsärenden systematiskt 2012. Krigets lagar förbjuder en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning. Under året har det också skett en upptrappning av våld mellan palestinier och bosättare.

    • Stärkt samarbete över gräns efter dödsskott

      En egyptisk polis tar sig över gränsen till Israel och skjuter ihjäl tre israeliska soldater, innan han själv dödas. Händelsen är ovanlig och omgiven av oklarheter. Nu ska en gemensam israelisk-egyptisk utredning göras. Egyptens president Sisi och Israels premiärminister Netanyahu talas vid och enas om stärkt samarbete. Alltsedan Israel och Egypten slöt fred i slutet av 1970-talet har våld vid gränsen brukat handla om israeliska styrkor å ena sidan och antingen smugglare eller väpnade palestinska rörelser från Gazaremsan å den andra.

    • Maj

    • Religiösa studier prioriteras i statens budget

      I knesset antas statens budget för både 2023 och 2024. Några dagars ytterligare dröjsmål hade kunnat tvinga fram ett nyval, men premiärminister Netanyahu gör den religiösa högern i sin regeringskoalition till viljes: Budgeten innehåller stora extraanslag till religiösa skolor och yeshivastudier för gifta män. Kritikerna, bland dem demonstranter utanför parlamentet, anser att regeringen plundrar statskassan. De ultraortodoxa männen slipper när staten bekostar religiösa studier lönearbete och militärtjänst.

    • Ministerbesök på Tempelberget väcker oro

      Israels säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir besöker moskéområdet på Tempelberget i Jerusalem och skyltar via sociala medier med besöket. Några dagar tidigare har Ben-Gvir och en större skara judiska nationalister tågat genom Jerusalems gamla stad, som FN vid tiden då det moderna Israel grundades försökte få internationellt förvaltad eftersom där finns platser som är heliga inom flera religioner. Palestinier upprörs och USA betecknar den extremistiske politikerns agerande som en provokation.

    • Vapenvila sluts med Gaza-islamister

      Med egyptisk medling sluts en vapenvila mellan Israel och den militanta rörelsen Islamiska jihad i Gazaremsan. Under hela året har våldsnivån mellan israeler och palestinier ökat, och vapenvilan har föregåtts av några dagars upptrappning som krävt 33 liv i Gaza och två i Israel (varav en gästarbetare från Gaza).

    • Ledare för Islamiska jihad dödade

      Tre av de högsta ledarna för Islamiska jihad i Gaza dödas när de träffas av israeliska missiler. Även tretton civila, varav flera barn, omkommer. De flesta av de civila offren är anhöriga till de dödade Jihad-ledarna. Israels attack föranleds av att Jihad avlossat över hundra missiler mor israeliska mål som reaktion på att en hungerstrejkande medlem dött i israeliskt fängelse. Ministern för nationell säkerhet Ben-Gvir hotade med att sabotera regeringens arbete om inte Israel reagerade med ett kraftfullt svar på attackerna från Gaza. Dagen efter Jihad-ledarnas död avfyrar rörelsen över 500 projektiler mot Israel.   

    • April

    • Netanyahu återbetalar olaglig gåva

      Premiärminister Netanyahu återbetalar motsvarande 2,8 miljoner kronor till en avliden kusins dödsbo. Anledningen är ett domstolsbeslut från den föregående hösten. Domstolen kom fram till att gåvan, för stor för att vara en vanlig present mellan släktingar, var otillåten när mottagaren hade ett offentligt ämbete. Syftet med gåvan var att täcka paret Netanyahus advokatkostnader i samband med rättsprocesser de var indragna i. Före Netanyahus återbetalning försökte regeringskoalitionen genomföra en lagändring som skulle ha gjort gåvan laglig. Fallet är ett av flera där Netanyahu och hans sympatisörer anklagats för att försöka skräddarsy lagar för premiärministerns behov.

    • Våldspräglad påsk- och ramadanvecka

      Påskfirande och muslimsk fastemånad sammanfaller, religiöst symboltyngda högtider som ofta blir politiskt laddade och nu äger rum i det giftigaste klimatet på åratal. Flera dödsoffer krävs under veckan, bland dem tre brittiskisraeliska kvinnor (mor och döttrar som är bosättare på Västbanken), en palestinsk 15-åring och en italiensk turist. Sammanstötningar sker mellan israelisk polis och palestinier inne i al-Aqsamoskén i Jerusalem, islams tredje heligaste plats. Israel får ta emot raketregn från Gazaremsan, Libanon och Syrien och svarar militärt. Flera muslimska länder protesterar. Premiärminister Netanyahu, som är trängd även av skarpa inrikespolitiska motsättningar, låter försvarsminister Yoav Gallant (se 27 mars) bli kvar på sin post.

    • Mars

    • Pressad Netanyahu skjuter upp rättsreform

      Benjamin Netanyahu ger besked om att rättsreformen som ger regeringen kontroll över beslut i Högsta domstolen och över utnämningen av domare skjuts på framtiden. Massprotesterna mot omstöpningen har vuxit vecka för vecka, särskilt efter Netanyahus beslut att sparka förvarsminister Yoav Gallant som kritiserat planerna med hänvisning till att de äventyrar Israels säkerhet. En strejkvåg av aldrig tidigare skådad omfattning sprids: förutom fackföreningsrörelsen når den högskolevärlden, sjukvården, kommunpolitiken och butiksägare i gallerior. President Herzog, som tidigare manat regeringen att söka en kompromiss, uppmanar nu Netanyahu att dra tillbaka reformen. Till råga på allt kräver den mutåtalade Netanyahus advokat Boaz Ben Zur, som försvarar honom mot den allvarligaste av tre korruptionsanklagelser, att rättsreformen skrinläggs.

    • Mutåtalad regeringschef kan inte tvingas avgå

      Parlamentet antar en ändring i en av de lagar som har starkare ställning än andra och därför tjänar nästan som en författning för Israel. Den politiska oppositionen anser att lagändringen är skräddarsydd för att Benjamin Netanyahu ska kunna fortsätta som regeringschef trots att han är åtalad för mutbrott. Tidigare sade lagen att en premiärminister kan bli förklarad olämplig för ämbetet, men lagtexten preciserade inte vilka grunder som kunde åberopas och inte heller hur en sådan process måste gå till. Efter lagändringen krävs fysisk eller psykisk ohälsa, och kravet på att skilja premiärministern från ämbetet måste ha stöd av minst tre fjärdedelar av regeringen.

    • Bosättarpartier driver igenom lagändring

      Anhängare till israelisk etablering på ockuperad mark vinner en seger när knesset röstar för att ogiltigförklara en del av en lag som förbjuder israeler att flytta in i vissa områden på Västbanken. Det är fråga om en lag som antogs 2005 i samband med att Israel utrymde bosättningar som hade anlagts i Gazaremsan under israelisk ockupation. Bara fyra bosättningar på Västbanken påverkades den gången, genom att även de evakuerades. Bosättarrörelsen driver sedan dess en av dessa, Homesh, som symbolfråga. Både att bosättaraktivister har tillåtits återetablera Homesh och att lagen ändrats upprör USA:s regering, eftersom Israel därigenom bryter löften om den palestinska marken som gavs till USA:s president George W Bush när Gaza utrymdes.

    • Militärelit ansluter sig till protester

      Efter nio veckor av demonstrationer mot regeringens planer på att avskaffa domstolarnas oberoende har premiärminister Netanyahu en allt starkare kör av kritiker emot sig: presidenten, oppositionspartierna och IT-branschen har uttryckt oro. Nu sällar sig en viktig del av försvarsmaktens elit till kritikerna: 37 stridspiloter i reserven meddelar, med anledning av att det systemskifte som pågår, att de inte vill delta i en planerad repövning. Också tio tidigare flygvapenchefer ogillar utvecklingen och har uttryckt sin åsikt i brev till premiärministern och försvarsministern.

    • Bosättarvåld och ministerkommentar fördöms

      Efter en internationell proteststorm gör Bezalel Smotrich, Israels finansminister och extremhögerledare, delvis avbön för uttalanden han gjort efter bosättarupplopp i Huwwara (Hawara) på Västbanken. Hans uttalanden om att byn borde ”raderas ut” kallas av USA för ”oansvarigt” och ”motbjudande”. Företrädare för 19 länder har besökt den palestinska byn och fördömt bosättarvåldet.

    • Februari

    • Säkerhetsmöte mot växande våldstopp

      Israel och palestinier med säkerhetsansvar samlas i jordanska Aqaba och utlovar insatser mot våld och dialog för förtroendeskapande åtgärder. Samma dag skjuts två israeler ihjäl vid byn Huwwara på Västbanken som Israel ockuperar, och judiska bosättare reagerar med att löpa amok i trakten. Ett par dagar tidigare har elva palestinier fått sätta livet till och 80 skadats i Nablus, vilket bidrar till att den palestinska ledningen får kritik för att den sänder deltagare till säkerhetsmötet. Året har varit det våldsammaste mellan Israel och palestinierna sedan 2005. Det faktum att den extrema högerflygeln i Israels politik nu har ministerposter med inflytande över ockuperade områden, och dessutom har drivit igenom beslut om legalisering av bosättningar på ockuperad mark, ökar misstron bland palestinierna.

    • FN-kritik mot Israel

      FN:s säkerhetsråd uttrycker ”bestörtning” över Israels beslut att i efterhand ge klartecken för nya bosättningar på ockuperad mark (se 12 februari 2023), och beskriver det som ”hinder för fred” och för en tvåstatslösning. Alla de 15 länderna i rådet ställer sig bakom uttalandet, men det har inte den kraft som diskuterats när resolutionsförslag med krav på stopp för bosättningsaktiviteterna lades fram av Förenade arabemiraten någon vecka tidigare. En dag efter FN-uttalandet meddelar Israel att utbyggnaden av nya bosättningar pausas "under de kommande månaderna".

    • Israel utkastat från AU-toppmöte

      En träta om Israel inom Afrikanska unionen (AU) blommar upp. Israel gavs 2021 observatörsstatus i organisationen av AU-kommissionens ordförande, men beslutet är omstritt och Israel har därför inte bjudits in till toppmöte i AU. Vid invigningen av mötet har Israels representant blivit eskorterad ut ur lokalerna. Israel anklagar sin ärkefiende Iran för att ligga bakom hanteringen med hjälp av Algeriet och Sydafrika. Sydafrikanska ANC stöder beslutet och anklagar Israel för att vara en apartheidstat.

    • Dödsoffer vid anfall mot Syrien

      Israel genomför robotanfall mot stadsdelen Kafr Susa i Damaskus som hyser statliga inrättningar, bland annat syriska UD, och bostäder för regimens säkerhetsapparat. Oppositionsgruppen SOHR återger uppgifter om 15 döda, bland dem även civila. Under inbördeskriget har Israel riktat hundratals anfall mot den libanesiska shiarörelsen Hizbollah och regimen i Iran, som båda strider i Syrien på Assadregimens sida, men attackerna riktas sällan mot områden där det finns bostäder. Den 2 januari anföll Israel Damaskus internationella flygplats. Efter den attacken, då ett vapenlager fanns bland målen, rapporterades fyra dödsoffer.

    • Fler bosättningar på ockuperad mark legaliseras

      Antalet judiska bosättningar på den ockuperade Västbanken som erkänts av Israel växer i och med att ”säkerhetskabinettet” (ministrar på nyckelposter) ger klartecken för ytterligare nio ”utposter” (se 29 december 2022). Alla bosättningar, också de cirka 200 som Israel har etablerat sedan tidigare, betraktas som olagliga enligt folkrätten eftersom Fjärde Genèvekonventionen förbjuder en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning. Palestinierna reagerar med bitterhet och en rad västländer, bland dem USA, kritiserar beslutet skarpt.

    • Presidenten vill se grundlag om rättssystemet

      President Herzog säger i ett TV-tal till nationen att regeringen Netanyahus planer på omstöpning av rättsväsendet är skadliga för demokratin (se 4 januari 2023). Herzog, som vill slå vakt om Högsta domstolens oberoende, anför att det som pågår inte är en politisk dispyt utan en hotande konstitutionell och social kollaps. Efter sex veckor av stora demonstrationer manar presidenten till dialog. Israel bör, förklarar han, få en lag med grundlagsstatus som reglerar maktförhållandet mellan parlament och domstolar, bland annat hur domare ska utses.

    • Januari

    • Blodigt attentat vid synagoga

      Sju israeler skuts ihjäl vid en synagoga av en palestinier. Attentatet sker i Östra Jerusalem, ett av de områden Israel ockuperar sedan 1967 och flyttar in egen befolkning i. I Hamasstyrda Gaza rapporteras palestinier fira attacken. Några timmar senare skottskadar en 13-åring två israeler, far och son, i Östra Jerusalem. Efter att Israels säkerhetskabinett dryftat händelserna kommer besked om att det ska bli lättare för civila israeler att få vapenlicens. Dessutom aviseras åtgärder som kan slå mot araber med israeliskt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Jerusalem: ”terroristfamiljer” ska bland annat kunna berövas id-kort. Agerande mot anhöriga till personer som begått eller misstänks för brott brukar generera kritik mot Israel för kollektiv bestraffning. Även palestinier vars släkter varit bosatta i Jerusalem i århundraden betraktas av Israel som bofasta utlänningar i den ockuperade delen av staden. För EU:s räkning fördömer utrikeschefen Josep Borrell attackerna, samtidigt som han uppmanar Israel att undvika dödligt våld. Borrell framhåller att 30 palestinier fått sätta livet till på Västbanken sedan nyår och fler än 150 under 2022, varav 30 barn.

    • Dödlig räd i flyktingläger

      Vid en israelisk arméräd i ett flyktingläger i Jenin på Västbanken dödas nio palestinier. Israel uppger att räden är riktad mot Islamiska jihad, en av flera grupper som har anhängare bland militanta palestinier. Påståenden om att Islamiska jihad förberedde ett attentat ifrågasätts av bland andra en analytiker i tidningen Haaretz, som framhåller att insatsen överskuggar växande kritik mot att Israels regering är i färd med lagändringar som försvagar rättsstaten.

    • HD stoppar brottsdömd minister

      Högsta domstolen kommer fram till att en av politikerna i Benjamin Netanyahus nya regering inte får vara minister eftersom han är fälld för skattebrott. Partiet Shas ledare Aryeh Deri är utnämnd till inrikes- och sjukvårdsminister. Det är också tänkt att han ska gå in som finansminister senare. Deri har fått posten med stöd av en lag som antogs nyligen i knesset, men utnämningen strider enligt HD mot rättsstatliga principer. Regeringen reagerar med irritation mot HD och deklarerar att planer på att minska HD:s makt ska genomföras, men premiärminister Netanyahu viker sig för HD några dagar senare och meddelar att Deri måste lämna sin ministerpost. Deri är också sedan tidigare dömd för att ha tagit emot mutor och återvände till politiken efter sju år med förlust av medborgerligt förtroende: han fick då inte ha politiska uppdrag. 

    • Regeringen vill minska HD:s makt

      Den nye justitieministern Yariv Levin (Likud) lägger fram ett aviserat och redan i förväg kritiserat förslag om att politiker ska kunna ändra domar från Högsta domstolen. Enligt förslaget ska parlamentet knesset kunna upphäva HD-domar genom beslut med enkel majoritet (ett beslut som stöds av mer än hälften av rösterna). Israel har ingen egentlig författning, och HD har i nuläget möjlighet att underkänna lagar som bedöms vara diskriminerande.

  • 2022

    • December

    • FN-domstol ska bedöma ockupation

      FN:s generalförsamling röstar för att begära ett rådgivande utlåtande från Internationella domstolen om rättsliga aspekter på Israels ockupation av palestinska områden. En vecka senare inför Israel sanktioner, framför allt av ekonomisk art, mot Palestinska myndigheten som drivit på om resolutionen. 2004 kom Internationella domstolen fram till att den barriär Israel då var i färd med att bygga på den ockuperade Västbanken och i Östra Jerusalem stred mot folkrätten.

    • Krav på godkännande för bosättarexpansion

      Den nya regeringen ledd av Benjamin Netanyahu får klartecken av parlamentet knesset. Satsningar ska genomföras på de judiska bosättningarna utanför Israel, på ockuperad mark, visar regeringsförklaringen. Det sätter också regeringen på kollisionskurs med allierade som USA:s regering och amerikansk-judiska organisationer som vill hålla fast vid en fredsprocess med palestinierna byggd på att bosättningarna inte utvidgas. I koalitionsavtalet mellan Netanyahus Likud och Religiös sionism heter det att regeringen ska godkänna ”unga bosättningar” inom 60 dagar. Uttrycket används av bosättares stödgrupper för det som folkrättsjurister och fredsaktivister kallar ”illegala utposter”.

    • Omstridda nya lagar godkänns

      Knesset godkänner en lagändring som gör det möjligt för en person dömd för brott att bli minister. Lagen är skräddarsydd för att Aryeh Deri, ledare för ultraortodoxa Shas, ska kunna ingå i regeringen trots att han har erkänt skattebrott. En annan ny lag öppnar för två ministerposter i försvarsdepartementet; bosättaren Bezalel Smotrich (Religiös sionism) kan därmed få ansvar för civila frågor på Västbanken vilket ger inflytande över det regelverk som gäller för palestinier i området. (Smotrich blir också finansminister.) Med stöd av en tredje lagändring utvidgas ansvaret för nationell säkerhet så att poliser som tjänstgör på Västbanken kan underställas Itamar Ben-Gvir (se 24 november).

    • Klart för regering med extrema röster

      Benjamin Netanyahu meddelar att de förhandlingar han fört med andra partier har gått i lås. Det öppnar inte bara för Israels hittills mest konservativa och bosättarvänliga regering, utan också för kontroversiella lagändringar. Netanyahus Likud, landets största parti, är konservativt, och alla andra partier som ska ingå i koalitionen står längre ut åt det konservativa hållet. Förutom de ultraortodoxa Shas och Förenade Torahpartiet, som har ingått i regeringar tidigare, skapas nu inflytande och ministerposter för extremhögern: partierna Religiös sionism, Noam och Otzma Yehudit (som samarbetade inför valet). Där återfinns bland andra en partiledare som är fälld för rasism och politiker som vill att Israel ska annektera ockuperad mark.  

    • TV-kanal anmäler Israel till FN-domstol

      Den arabiska TV-kanalen al-Jazeera har anmält Israel till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) med anledning av dödsskotten mot journalisten Shireen Abu Akleh. Hon sköts ihjäl av israelisk militär under arbete på den ockuperade Västbanken (se 11 maj 2022 och 5 september 2022).

    • Netanyahu har gjort upp med extremistpartier

      Likudledaren Benjamin Netanyahu gör upp med partiet Religiös sionism om regeringssamarbete. Avtalet medför att Religiös sionism, med sju mandat i knesset, bland annat får finansministerposten i ett upplägg med rotation, och en ministerpost i försvarsdepartementet med ansvar för bosättningarna på mark som Israel ockuperar. Sedan tidigare har Netanyahu säkrat stöd från två partier som ses som extremistiska: Otzma yehudit (sex mandat) och Noam (ett mandat).  Fortfarande återstår förhandlingar med två ultraortodoxa partier, Shas och Förenade Torahpartiet. Båda har tidigare ingått i koalitionsregeringar. Noamledamoten Avi Maoz, uttalad motståndare till hbtq-rättigheter, säger sig inte minst vilja stoppa Jerusalem Pride. USA, Israels främsta allierade, har utryckt oro över att partier med hårdföra program är på väg att få regeringsinflytande.

    • November

    • Extremistledare på väg bli säkerhetsminister

      Konservativa Likud och Israels extremhöger är på väg att enas om regeringssamarbete. Itamar Ben-Gvir, partiledare för Otzma Yehudit (Judisk styrka), får posten som säkerhetsminister enligt en överenskommelse mellan partierna som ska ingå i avtal om nästa regeringskoalition. Det betyder att Ben-Gvir har fått löfte om makt över både polisen och gränspoliser på den ockuperade Västbanken, som i dag lyder under försvarsmakten. Likudledaren Benjamin Netanyahus förhandlingar fortsätter med Religiös sionism och två ultraortodoxa partier, som ingått i hans regeringskoalitioner även tidigare.

    • Azeriskt beslut om ambassad i Israel

      Azerbajdzjans parlament fattar beslut om att landet ska öppna en ambassad i Israel; den ska placeras i Tel Aviv. Det blir första gången en stat med shiamuslimsk befolkningsmajoritet öppnar en beskickning i Israel. Avgående premiärminister Yair Lapid säger att beskedet ”avspeglar de djupa banden mellan de två staterna”. Samarbetsavtal och handel finns sedan tidigare och de har siktet inställt inte minst på militärindustrin.

    • Nytt val, ny chans för Netanyahu

      För femte gången på tre och ett halvt år går Israel till parlamentsval. Förre premiärministern, högerblocket Likuds mutåtalade ledare Benjamin Netanyahu, har inför detta val backats upp av en allians av religiösa sionister och segrar i valet, med stöd av de religiösa partierna. Itamar Ben-Gvir, bosättare på Västbanken som är flerfaldigt dömd för hets mot folkgrupp och leder partiet Otzma Yehudit, och Bezalel Smotrich, i täten för partiet Tkuma, beskrivs som extremhöger på den israeliska skalan men de får rollen som kungamakare när nästa regering ska bildas.

    • Oktober

    • Israel inför nya regler för resor till Västbanken

      Nya israeliska regler för utländska medborgares inresa till den ockuperade Västbanken träder i kraft. Efter amerikanskt missnöje och kritik från EU-regeringar har Israel dock släppt vissa av de krav som planerats, framför allt att resenären måste lämna uppgifter om en eventuell privat relation (förlovning, giftermål, samboende) med en palestinier. Också skärpta regler för studenter och akademiker utelämnades efter kritik; de skulle bland annat ha fått negativa effekter för EU:s Erasmus-utbyte med de palestinska områdena. Ett krav som däremot har införts är att innehavare av utländska pass måste söka visum minst 45 dagar före inresa till Västbanken. Tidigare har det varit möjligt att fylla i en ansökan vid ankomst till Ben Gurion-flygplatsen. Det strängare visumkravet gäller inte personer som ska besöka israeliska bosättningar.

    • Avtal om havsgräns mellan Israel och Libanon

      Israel och Libanon har enats om en gränsdragning till havs. Principavtalet, som uppnåtts med amerikansk medling, kan underlätta gasutvinning i Medelhavet för båda länderna. Uppgörelsen måste godkännas i båda parlamenten. Överenskommelsen rapporteras ge Israel full kontroll över gasfältet Karish, medan fältet Qana (där det ännu inte sker utvinning) delas och Libanon får kontroll över exploateringen. Den franska energijätten Total får koncession på att leta efter gas på fältet och Israel får rätt till en del av eventuella framtida intäkter, via Total. Från Karish, som ligger nära de större fälten Leviathan och Tamar, till Israels kust finns en ledning som snart ska testas innan full produktion inleds.

    • Säkerheten försämras på Västbanken

      Fler än hundra palestinier har mist livet på Västbanken och i Östra Jerusalem under året, enligt en sammanställning gjord av brittiska BBC. Året är på väg att bli det dödligaste sedan 2015. Efter en våldsvåg på våren, då palestinier eller araber i Israel tog livet av sammanlagt 16 israeler och två utländska medborgare, har israelisk militär intensifierat sina räder i palestinska områden. Enstaka dödsoffer har också krävts vid tillslag av palestinska säkerhetsstyrkor. Bland de dödade finns medlemmar av väpnade grupper och palestinier som på egen hand rapporteras ha angripit israeler, men också civilpersoner, och nästan en femtedel var minderåriga. Samtidigt som Israel anklagas för att ta till överdrivet våld och genomföra kollektiva bestraffningar, observeras att unga i de tätbefolkade städerna Nablus och Jenin blivit mer militanta.

    • September

    • Israel medger dödsskott mot reporter

      Det var sannolikt en israelisk soldat som avlossade dödande skott mot den välkända TV-reportern Shireen Abu Akleh, medger armén (se 11 maj 2022). Tidigare har armén hävdat att det inte skulle gå att avgöra varifrån skottet kom, och att hon kanske dödades av skott från den palestinska sidan. Nu heter det att reportern misstogs för att vara militant. Kanalen al-Jazeera, som hon arbetade för, kräver att det görs en oberoende utredning. Abu Akleh bar en skottsäker väst märkt ”Press” vid händelsen i ett flyktingläger i Jenin på Västbanken.

    • Skadestånd för terrordådet vid München-OS

      På dagen 50 år efter dådet vid OS 1972, då en palestinsk terrorgrupp angrep Israels OS-trupp, deltar Tysklands och Israels presidenter i en minnessammankomst i München. Sent omsider har ett skadeståndsavtal slutits och Tyskland tar officiellt på sig ansvar för att inte ha gjort tillräckligt för att förhindra attentatet där elva israeliska idrottare och en tysk polis fick sätta livet till. Händelserna började med ett gisslandrama och slutade med en massaker vid ett fritagningsförsök som misslyckades trots att även fem av gisslantagarna dödades. 27 år efter slutet på andra världskriget och Nazitysklands judeutrotning öppnade terrordådet ny bitterhet i relationerna mellan Tyskland och Israel. Anhöriga till offren får nu sammanlagt 28 miljoner euro i skadestånd, inräknat 4,5 miljoner euro som betalats ut tidigare.

    • Livstidsdom mot bosättare

      Högsta domstolen fastställer den fällande domen med flera livstidsstraff för en judisk bosättare som begick ett attentat mot en palestinsk familj på Västbanken 2015. I mordbranden dog ett litet barn och båda föräldrarna, medan ett barn överlevde.  Gärningsmannens medbrottsling som var minderårig vid dådet i byn Duma har tidigare dömts till tre och ett halvt års fängelse.

    • Augusti

    • Skarp FN-kritik mot Israel

      Genom att inte bevilja visum gör Israel det svårare för FN-personal att granska hur de mänskliga rättigheterna respekteras i de palestinska områden som Israel ockuperar. Kritiken kommer från FN:s avgående högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet. Under 2021, uppger hon, dödades 320 palestinier av israeliska styrkor. Det var tio gånger så många som året innan. 17 042 palestinier skadades, sex gånger så många som 2020.

    • Israel och Turkiet på god fot igen

      Israel och Turkiet återupptar fulla diplomatiska förbindelser efter flera år av gnissel i kontakterna. Den nya enigheten medför bland annat att direktflyg mellan länderna återupptas. Under 1990-talet förekom en hel del samarbete, bland annat kunde israeliska flygvapnet (som har litet eget luftrum) öva över Turkiet. 2010 skar det sig allvarligt när Israel angrep en aktivistflotta på väg till Gazaremsan (för att bryta Israels blockad) och tio turkiska medborgare dödades. Turkiet har på senare år också stått i täten för protester till stöd för palestiniernas sak, inte minst när Israels krigföring mot militanta grupper i Gaza drabbat civila.

    • Netanyahu-motståndare bildar nytt parti

      Försvarsminister Benny Gantz och justitieminister Gideon Saar bildar inför nyvalet i november ett nytt parti tillsammans med Gadi Eisenkot, som liksom Gantz har varit överbefälhavare. Det nya partiet, vars namn kan översättas Nationell enighet, väntas placera sig som mittenhöger på den politiska skalan. Gantz och Saar har båda profilerat sig som motståndare till mångårige premiärministern Benjamin Netanyahu.

    • Vapenvila efter Gazaattacker

      Israel och Islamiska jihad i Gazaremsan enas om vapenvila, efter egyptisk medling. Minst 46 palestinier har fått sätta livet till, bland dem 16 barn, i upptrappat våld de senaste dagarna. Israel har utfört flyg- och artillerianfall mot platser i Gaza som kopplats till den militanta palestinska gruppen. Islamiska jihad har avfyrat raketer, som huvudsakligen rapporteras ha slagit ned i Gazaremsan. I Gaza stad och i Rafah i södra Gazaremsan har Jihadledare dödats. Våldsutbrottet är det allvarligaste sedan ett elvadagarskrig i maj 2021 mellan Israel och den större och mer utrustade islamiströrelsen Hamas, som har den lokala makten i remsan.

    • Juli

    • Saudisk gest mot Israel inför Bidenbesök

      Saudiarabien öppnar sitt luftrum för civilflyg från alla länder. I klartext betyder det att även israeliska överflygningar tillåts. Beskedet lämnas i samband med att USA:s president Joe Biden gör en rundresa i regionen; samarbete mellan Israel och arabländer är ett av de mål USA strävar efter i Mellanöstern. På Bidens reseprogram står bland annat ett möte med den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, trots Bidens tidigare skarpa uttalanden om mordet på regimkritikern Jamal Khashoggi, som begicks på ett saudiskt konsulat i Turkiet av saudier utsända från hemlandet.

    • Arabländer kunder i Israels försvarsindustri

      Under de två år som gått sedan Israel knöt diplomatiska band med flera arabländer, utöver Egypten och Jordanien som Israel hade fredsavtal med sedan tidigare, har det kommit in många beställningar hos försvarsindustrin. Branschen har slutit kontrakt på säkerhetsområdet med arabländer för över tre miljarder dollar, avslöjar försvarsminister Benny Gantz.

    • Judisk utvandring från Ryssland tilltar

      Den ryska regeringen ger Jewish Agency, som hjälper judar att invandra till Israel, order att upphöra med sin verksamhet på rysk mark, skriver Jerusalem Post. Bakom beslutet anas en utvandringsvåg som tagit fart efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina. Invasionen väcker oro för att judar ska utsättas för förtryck. I augusti rapporteras att minst 20 500 av Rysslands uppskattningsvis 165 000 judar har lämnat landet sedan i mars. Flera tusen ryska judar tros samtidigt ha flyttat till andra länder. Moskvas överrabbin sedan 1993 befinner sig i Israel, har avgått från sin post och kritiserar Rysslands agerande.

    • Lapid tar över fram till nästa val

      Yair Lapid tar över posten som premiärminister och ska leda en expeditionsregering fram till nyval den 1 november. Ledamöterma i knesset har dagen innan röstat för att upplösa parlamentet.

    • Juni

    • Samsyn med Marocko om Västsahara och gästarbete

      Byggarbetare och vårdpersonal från Marocko kommer snart att kunna få arbetstillstånd i Israel. Avtal om saken har slutits under inrikesminister Ayelet Shakeds besök i Rabat. Hon uttryckte samtidigt officiellt Israels stöd för marockansk överhöghet över Västsahara. Besöket och öppningen för gästarbete sammanfaller med en internationell militärövning i södra Marocko, där israeliska observatörer deltar för första gången.

    • Åttapartiregeringen spricker, nyval i höst

      Israel kommer att gå till val igen under hösten, det femte parlamentsvalet på tre och ett halvt år. Beskedet lämnas av premiärminister Naftali Bennett. I enlighet med överenskommelsen mellan regeringspartierna tar utrikesminister Yair Lapid över posten som regeringschef, men ansvaret blir att leda en expeditionsministär fram till nyvalet. Bakom beslutet att ge upp regeringskoalitionen och upplösa parlamentet (vilket väntas ske en vecka efter Bennetts besked) finns osämja om att förlänga en lag som ger judiska bosättare på ockuperad mark skydd av israelisk lag. (Palestinier som lever på Västbanken, men utanför självstyrande områden, lever under israeliska militärlagar.) Bland händelser som sker under övergångstiden är ett besök av USA:s president Joe Biden.

    • Mer gas till Europa

      Israel och Egypten kommer att utöka sina leveranser av naturgas till Europa. Samförståndsavtal sluts med EU-kommissionen och bottnar i det pågående kriget i Ukraina, som har lett till att EU-länderna försöker minska sitt beroende av att importera gas från Ryssland. Till följd av ett avtal från 2020 exporterar Israel gas till Egypten, där gasen omvandlas till flytande form och levereras till Europa.

    • FN-utredare kritiserar Israel

      Den israeliska ockupationen och diskrimineringen riktad mot palestinier är de främsta anledningarna till den oupphörliga våldsspiralen, enligt utredare utsedda av FN:s människorättsråd. Liksom i tidigare granskningar ges Israel huvudansvar för att vidta åtgärder, framför allt att avsluta ockupationen av palestinska områden, och för att tidigare rekommendationer inte har genomförts. Israel har inte velat samarbeta med utredarna, som tillsattes i kölvattnet av 11-dagarskriget i maj 2021 mellan Israel och Hamasrörelsen i Gaza. Uppdraget har varit mer långtgående än tidigare granskningar, bland annat har det varit inriktat på att finna grundorsaker och dessutom omfattat övergrepp inom Israel, inte enbart våld i de ockuperade områdena.

    • Maj

    • Frihandel med Förenade arabemiraten

      Israel och Förenade arabemiraten sluter ett avtal om frihandel, Israels första med ett arabland. Efter att ha förhandlat i flera månader har de kommit överens om att nästan alla tullar ska avskaffas i utbytet mellan länderna. Det handlar bland annat om livsmedel, läkemedel och kosmetika. Avtalet väntas leda till att israeliska företag öppnar kontor i emiraten, främst i Dubai.

    • Israel anklagas för mord på TV-journalist

      En välkänd TV-journalist skjuts ihjäl på Västbanken. Hon är amerikansk medborgare av palestinsk härkomst. Dödsskottet avlossas i samband med att Shireen Abu Akleh (Aqila) bevakar en israelisk arméräd och protester vid ett flyktingläger i Jenin. Hennes arbetsgivare, den Qatarägda kanalen al-Jazeera, hävdar att hon sköts ihjäl med avsikt av Israels armé. Utrikesminister Yair Lapid utlovar en utredning. I våldshändelser under våren har 31 palestinier och tre araber med israeliskt medborgarskap dödats. Enligt Reportrar utan gränser har sju journalister mist livet under arbete i de palestinska områdena sedan 2018.

    • Tre israeler dödade i nytt attentat

      Tre personer dödas i en attack i staden Elad där majoriteten av invånarna är ultraortodoxa judar. Angriparna antas vara palestinier. Med morden i Elad uppgår antalet döda till 18 sedan en attentatsvåg inleddes den 22 mars. Totalt 27 palestinier och tre israeliska araber har dödats under samma period. En del av dem var angripare som sköts ihjäl i samband med attentaten medan andra dödats av israeliska styrkor i sammanstötningar med palestinier på Västbanken. Liksom vid tidigare attentat fördöms dåden av Fatah som styr på Västbanken medan de militanta rörelserna Hamas och Islamiska jihad i Gaza hyllar angriparna.    

    • April

    • Arabiskt avhopp skärper regeringskris

      Det arabiska partiet Raam, som ingår i Israels regering, fryser sin medverkan i koalitionen. Anledningen är oroligheter vid al-Aqsamoskén i Jerusalem, där 150 palestinier har skadats i sammanstötningar med israelisk polis. Jordaniens UD kallar till sig Israels chargé d’affaires i Amman för att protestera. Jerusalems gamla stad är ockuperad av Israel, men Jordanien har en roll som skyddsmakt där. Moskén är islams heligaste plats näst Mecka och Medina. Ett år tidigare bidrog liknande oroligheter till en upptrappad konflikt mellan Israel och den islamiststyrda Gazaremsan.

    • Avhopp leder till hot om ännu ett nyval

      Naftali Bennetts regering förlorar sin majoritet i knesset. Idit Silman, som haft en nyckelroll i premiärministerns parti Yamina, lämnar koalitionen. Regeringen, som samlar åtta partier, stöds därmed av 60 ledamöter, hälften av parlamentarikerna. Det är beslut med anknytning till judiskt påskfirande som fått Silman att hoppa av. Sjukvårdsminister Nitzan Horowitz har, i linje med ett utslag i Israels högsta domstol, beslutat att jäst bröd ska tillåtas på sjukhus under påsken. Judisk tradition säger att man bara äter ojäst bröd under påsken och Silman anser att brödbeslutet hotar Israels judiska identitet. Den 8 maj ska knesset samlas igen. Om regeringen Bennetts ställning visar sig vara ohållbar, kan resultatet bli Israels femte parlamentsval på fyra år.

    • Mars

    • Attentatsvåg i Israel

      Fem människor skjuts ihjäl på platser nära Tel Aviv. Det är tredje gången på en vecka det sker attentat. Sammanlagt har elva människor mördats och fyra angripare har skjutits ihjäl. Två av dåden har utförts av araber med israeliskt medborgarskap, vilket är ovanligt. Dessutom har terrorgruppen Islamiska staten (IS) tagit på sig två av attentaten; senast IS slog till i Israel var 2017. Ett av offren är en arabisk polisman, två är ukrainska medborgare. På Västbanken fördöms dåden av den palestinske presidenten, medan de hyllas av de militanta rörelserna Hamas och Islamiska jihad i Gazaremsan samt av Hizbollah i Libanon.

    • Möte i Negev med nya vänner

      Utrikesministrarna från Israel och dess vänner i arabvärlden Bahrain, Egypten, Förenade arabemiraten och Marocko samlas i Negev. Bara Jordanien saknas av de arabstater Israel har diplomatiska förbindelser med. USA:s utrikesminister är däremot på plats. Tanken är att sådana möten ska bli återkommande och ägnas åt handel och säkerhet. Det talas om en ny regional ”arkitektur” för säkerhetsfrågor, även om ingen i ett tidigt skede drar slutsatser om hur långt ett framtida samarbete kan komma att sträcka sig. Att alla länderna utom Marocko kastar oroliga blickar mot Iran är ingen hemlighet.

    • Februari

    • Första försvarsavtalet med gulfstat

      Israel och Bahrain undertecknar ett avtal om försvarssamarbete, det första mellan Israel och en gulfstat sedan diplomatiska förbindelser började upprättas med stater vid Persiska viken hösten 2020. Avtalet omfattar informationsutbyte och utbildning. När försvarsminister Benny Gantz besöker USA:s femte flotta, som är stationerad i Bahrain, talar han om att möta hot ”till havs och i luften”, en referens till Iran och dess allierade i regionen. Det sker i samband med en stor USA-ledd militärövning i och vid Persiska viken. Bland deltagarna finns både Israel och länder som Israel inte har diplomatiska förbindelser med.

    • Januari

    • Historisk presidentresa till emirat

      Israels president Isaac Herzog besöker Förenade arabemiraten. Besöket är det första på högsta nivå sedan länderna enades om att upprätta diplomatiska förbindelser. Omkring 200 000 israeler reste till emiraten det första året. Under statsbesöket uppger emiratierna att landets försvarsmakt har slagit ut en ballistisk robot som avfyrats av Iranstödda shiarebeller i Jemen.

    • Hatbrott ökade 2021

      Antalet antisemitiska brott ökade i världen 2021, enligt en rapport från Sionistiska världsorganisationen och Jewish Agency. Med i genomsnitt tio händelser varje dag (ofta vandalisering eller hatpropaganda) var det totala antalet det högsta på tio år, men inga mord med antisemitiska motiv rapporterades. Rapporten publiceras inför minnesdagen för Förintelsens offer den 27 januari. Nästan hälften av de antisemitiska brott som rapporterades 2021 inträffade i Europa.

    • Toppolitiker medger skattebrott

      Aryeh Deri, ledare för det största ultraortodoxa partiet Shas, lämnar sin plats i parlamentet till följd av ett skattebrottmål. Deri, som varit inrikesminister under Benjamin Netanyahus tid som regeringschef, har gjort upp med åklagare om att medge ringa skattebrott och betala böter. Han slipper genom uppgörelsen fängelsestraff. Deri stannar kvar som partiledare.

    • FN definierar förnekande av Förintelsen

      FN:s generalförsamling antar en resolution mot förnekande av Förintelsen, på förslag av Israel och Tyskland. De två ländernas utrikesministrar säger i ett gemensamt uttalande att de ser en dramatisk ökning av benägenheten att förneka Nazitysklands förföljelser i syfte att utrota Europas judar. FN:s medlemsländer uppmanas liksom sociala medier att motverka sådana uttryck för antisemitism, som kan kännas igen bland annat genom att människor underdriver antalet offer för Förintelsen (i förhållande till uppgifter som ges av tillförlitliga källor), framställer Förintelsen som en positiv historisk händelse eller beskyller judar för att själva ha orsakat förföljelserna. Medlemsstaterna manas att bevara läger där grymheter har dokumenterats och att utbilda sina medborgare om Förintelsen. Resolutionen är inte bindande och Iran väljer att ta avstånd från texten i FN.

    • Rekryterade spioner via sociala medier

      Fem israeler, varav fyra kvinnor, misstänks för spioneri för Irans räkning. De gripna, som är av iranskjudisk härkomst, tros ha blivit rekryterade via sociala medier av en man som presenterade sig som jude boende i Iran. Kontakterna har pågått i flera år och säkerhetstjänsten Shin Beth hävdar att avsikten varit att bygga upp ett spionnätverk inne i Israel.  

  • 2021

    • December

    • Israel planerar för fler Golanbosättare

      Israels regering godkänner en plan på att fördubbla den judiska befolkningen på Golanhöjderna, som Israel intog från Syrien 1967. Israelisk lag infördes 1981, men merparten av omvärlden anser att området är under ockupation. 2019 deklarerade däremot USA:s dåvarande president Donald Trump att han såg området som israeliskt. I dag lever där minst 25 000 israeler, judiska bosättare som är fler än de druser som bott där sedan tidigare och inte har israeliskt medborgarskap (till skillnad från druser i Israel).

    • Israel först med fjärde vaccindos

      Personer över 60 år, sjukvårdsanställda och patienter med immunbristsjukdomar ska få en fjärde dos vaccin mot covid-19, meddelar regeringen. När omikronvarianten av viruset sars-sov-2, som ser ut att vara mycket smittsam, börjar spridas rejält är Israel enda landet i världen som kommit så långt med sina vaccinationskampanjer mot pandemin.

    • November

    • Etiopier tillåts invandra

      Regeringen ger klartecken för 3 000 etiopiska medborgare med nära släktingar i Israel att invandra. Etiopierna är falasher, ättlingar till etiopiska judar som tidigare, ibland med tvång, tvingats omvända sig till kristendomen. Nu råder krigsläge i Etiopien som gör livet svårare där. Falasherna erkänns inte som judar av ortodoxa rabbiner, men åberopar Israels lagar om rätt till anhöriginvandring. I ett par omgångar genom åren har staten hjälpt tiotusentals etiopiska judar att ta sig till Israel.

    • Sol mot vatten: utbyte över Jordanfloden

      Solenergi från Jordanien i utbyte mot avsaltat vatten från Israel. En gemensam avsiktsförklaring om utbytet undertecknas i Dubai. För investeringen i en solenergianläggning ska Förenade arabemiraten stå; hur mycket det handlar om i pengar uppges inte. Projektet ska inledas 2022. Utöver en vattenaffär mellan Israel och Jordanien som gjordes upp i somras, har man också enats som att ytterligare utöka de vattenvolymer som överförs från Israel (se 8 juli 2021).

    • Coronavaccin ges till barn

      Israel ger, som andra land i världen efter USA, klartecken för att vaccinera barn mellan fem och elva år mot covid-19. Pandemin bekämpades effektivt i Israel 2020 genom ett snabbt samarbete med vaccintillverkaren Pfizer, som i utbyte fick direkt tillgång till befolkningens hälsodata. Antalet smittade steg igen mot slutet av sommaren 2021, men har vänt nedåt, sannolikt tack vare en tredje dos till vuxna som sedan tidigare var fullt (=dubbelt) vaccinerade (se 28 juli 2021).

    • Avskräckande syfte med flottövning

      Ett år efter det att Israel och flera gulfstater normaliserade sina förbindelser genomför de sin första gemensamma militärövning. Bakom moment som ingår anas oro för Iran och för attacker mot handelsfartyg; Iran har mot sitt nekande anklagats för att ha angripit tankfartyg. Gulfstaterna Förenade arabemiraten och Bahrain delar misstron mot Iran med Israel, liksom USA som deltar i övningen med ett amfibiefartyg. Femdagarsövningen sker i Röda havet.

    • Bevakning vid Gazagräns utökas

      Egypten ska förstärka sina styrkor i Sinai, nära Rafah i Gazaremsan, enligt ett uttalande från en armétalesman. Antalet soldater framgår inte, men beslutet är kopplat till en överenskommelse mellan Egypten och Israel. Hotet från terrorgruppen Islamiska staten (IS) åberopas. Gazaremsan omges på tre sidor av Israel, och gränsövergången vid Rafah är den enda som Israel inte har kontroll över. I fredsavtalet mellan Egypten och Israel från 1970-talet sägs att samordning ska förekomma i samband med varje förändring av truppstyrkor längs gränsen. Senast det skedde var 2018 då Egypten utökade sin jakt på militanta extremister. I september 2021 besökte Israels premiärminister Naftali Bennett Egypten, det första besöket av en israelisk regeringschef på över tio år.

    • Knesset antar ny statsbudget

      En statsbudget för 2021 och 2022 godkänns i knesset med 61 röster för och 59 emot, och återstående detaljbehandling av budgetförslag avslutas i parlamentet dagen efter. Den godkända budgeten är en framgång för den åttapartikoalition som bildade regering i somras och en motgång för förre premiärministern Benjamin Netanyahu. Om budgeten inte hade antagits hade följden kunnat bli nyval, och chans för Netanyahu att komma tillbaka som regeringschef. Netanyahu har fortfarande starkt stöd men har hittills inte lyckats underminera regeringen. Justitieminister Gideon Saar (se 9 december 2020) planerar för sin del ett lagförslag som skulle göra det olagligt att låta en ledamot under åtal, som den mutanklagade Netanyahu, bilda regering. Bland de intressanta inslagen i budgeten: Mer tillåtande importregler för jordbruksvaror. Sänkta konsumentpriser genom att inhemska kontroller av varor från EU och USA avskaffas. Byggandet av nya bostäder ska öka. Öppning för privatägd kollektivtrafik. Satsningar på eftersatta områden med arabisk befolkning (se 24 oktober).

    • USA svartlistar israeliska IT-företag

      Två israeliska IT-företag finns bland bolag som USA:s handelsdepartement sätter upp på en lista över företag man inte får göra affärer med. Det ena är NSO, tillverkare av den internationellt kontroversiella programvaran Pegasus. Flera diktaturer rapporteras ha införskaffat programmet som kan användas för att infiltrera mobiltelefoner. Med hjälp av spionprogrammet kan en mobil utan ägarens vetskap användas för avlyssning, kameran kan slås på och meddelanden och annat innehåll i telefonen kan tjuvläsas (se 29 oktober 2019 och 18 juli 2021). FN-experter har till följd av skandalen krävt att övervakningsteknologi inte ska få säljas förrän det finns ett regelverk till skydd för mänskliga rättigheter. I Israel har en kommission fått i uppgift att se över NSO:s verksamhet, bland annat exportlicenser.

    • Oktober

    • Krisplan ska lyfta arabiska områden

      Israels regering antar en femårsplan med satsningar på 30 miljarder shekel som ska leda till bättre livskvalitet för araber inom landet, närmare en femtedel av befolkningen, som länge känt sig diskriminerade och försummade. Pengarna ska gå till bland annat hälsovård, utbildning, uppgradering av infrastruktur och arbetsmarknadsåtgärder. Dessutom ska nästan en miljard dollar anslås i syfte att vända brottsutvecklingen i arabiska områden där kriminaliteten har ökat, inte minst har en mordvåg rapporterats under året. Även spänningarna mellan araber och judar inom Israel har vuxit. Det arabiska partiet Raam, som ingår i regeringskoalitionen, ställde åtgärder för de eftersatta områdena som villkor för sin medverkan.

    • Bosättningar på ockuperad mark byggs ut

      Israels regering tar in anbud för nya bostäder åt israeler på den ockuperade Västbanken. Det handlar om sammanlagt 1 355 nya bostäder, spridda på sju bosättningar. Till det ska komma 2 000 bostäder som försvarskällor aviserade i augusti. Eftersom krigets lagar (Genèvekonventionerna) förbjuder en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning, blir kritiken mot Israel skarp. Sedan israel intog Västbanken 1967 har uppskattningsvis 475 000 israeler flyttat in. Organisationen Fred nu anför att den flerpartiregering som tillträdde i juni inte innebär någon förändring jämfört med Benjamin Netanyahus bosättarvänliga styre.

    • Terrorklassning ifrågasätts

      Israel klassar sex kända palestinska organisationer som terrorgrupper. Bland dem finns al-Haq och al-Damir (Addameer), som i allmänhet betraktas som människorättsgrupper. al-Haq är en av flera organisationer som får statligt bistånd från Sverige. Kritik mot israeliska försvarsdepartementets beslut kommer från flera håll, bland annat från USA:s utrikesdepartement och från vissa israeliska människorättsgrupper. Israels regering hävdar att organisationerna styrs av och finansierar Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP), som i flera västländer ses som en terrorgrupp alltsedan 1970-talet, då den var inblandad i flygkapningar. Terrorklassningen innebär i praktiken ett förbud som kan leda till bland annat husrannsakningar och beslag av tillgångar.

    • September

    • Ultimatum till Israel från Abbas

      I ett tal till FN:s generalförsamling uppmanar den palestinske presidenten Mahmud Abbas FN:s generalsekreterare att arrangera en fredskonferens. Abbas ger Israel ett ultimatum: Om Israel inte drar sig tillbaka från ockuperad mark inom ett år, kommer han inte längre att erkänna Israels rätt att existera inom de gränser som rådde före 1967. (1967 års gränser, de som tillämpades innan Israel intog bland annat Västbanken och Östra Jerusalem, är de som omvärlden kommit att betrakta som legitima. Till skillnad från islamiströrelsen Hamas har också Abbas maktparti Fatah godtagit de gränserna som grund för fredsförhandlingar.) Abbas begär att en fredskonferens ska behandla en slutlig fredsuppgörelse som slår fast gränserna för både Israel och Palestina.

    • Sverige och Israel reder ut osämja

      Gammalt groll mellan Israel och Sverige har lagts åt sidan, meddelar utrikesminister Yair Lapid efter ett telefonmöte med Sveriges utrikesminister Ann Linde. Det har gnisslat i kontakterna alltsedan Sverige erkände Palestina som en stat 2014. Varken Linde eller hennes företrädare Margot Wallström har tillåtits besöka Israel sedan dess. Nu säger Lapid bland annat att han är nöjd med att Linde uttryckt Sveriges starka stöd för Israels behov av säkerhet.

    • Toppmöte mellan grannar

      I Sharm el-Sheikh sker det första officiella mötet på ett årtionde mellan israeliska och egyptiska företrädare på högsta nivå, när premiärminister Naftali Bennett besöker den egyptiske presidenten Abd al-Fattah al-Sisi. Fred mellan länderna slöts 1979 och den har bestått även om relationerna knappast varit varma. Egypten intar återkommande en medlarroll mellan Israel och palestinska företrädare. Bennetts företrädare Benjamin Netanyahu hälsade 2011 på hos Hosni Mubarak innan den senare störtades från presidentposten av ett folkligt uppror. Netanyahu rapporteras också ha gjort ett hemligt besök i grannlandet 2018. Netanyahu och Sisi träffades emellertid också vid årliga FN-möten i New York.

    • Lapid föreslår plan för Gaza

      Utrikesminister Yair Lapid föreslår en utvecklingsplan för den utarmade palestinska Gazaremsan, som är under israelisk blockad, i utbyte mot att islamiströrelsen Hamas avstår från våld. Palestinierna skulle i så fall få investeringar i infrastruktur som el, gas, transporter och sjukvård och stöd till arbetslösa. Lapid, som enligt överenskommelse mellan de åtta regeringspartierna ska ta över som premiärminister om två år, understryker att planen inte har stöd hos hela den israeliska regeringen, däremot hos nuvarande premiärministern Naftali Bennett.

    • Augusti

    • Kontanta bidrag från Qatar till Gazabor

      Bistånd från Qatar har de senaste åren varit viktigt för den utarmade palestinska befolkningen i Gazaremsan. Nu offentliggörs en ny mekanism som också tillfredsställer Israel, som håller Gaza under blockad alltsedan islamiströrelsen Hamas tog makten där 2007: Gazabor ska kunna ta emot kontantstöd från Qatar via FN. Före det senaste kriget mellan militanta rörelser i Gaza och Israels försvarsmakt, i maj, anses bidrag från Qatar för att hjälpa upp palestiniernas vardagstillvaro ha minskat våldsnivån. Men tidigare överfördes stödet till FN som köpte in bränsle till palestinierna. Nu ska pengarna gå direkt till palestiniers konton via FN:s livsmedelsprogram WFP. Israel får godkänna mottagarna.

    • Israelisk protest mot att ersättningskrav begränsas

      Polens president Andrzej Duda undertecknar en lag som sätter en tidsgräns för hur länge det går att kräva ersättning för privata tillgångar som stals under den nazityska ockupationen under andra världskriget (se 21 juni 2021). Omkring tre miljoner polska judar mördades under Förintelsen, och egendom som beslagtagits från dem togs efter kriget över av Polens kommunistregim. (Lagens tidsgräns gäller oavsett beslagtagna tillgångar tillhört judar eller andra.) Israel betecknar den nya lagen som antisemitisk och uppmanar Polens ambassadör, som är på semester i hemlandet, att inte återvända. Israels nya Polenambassadör blir tills vidare kvar i Israel.

    • Missnöjet pyr i Likud

      Det finns märkbar irritation mot Likudledaren Benjamin Netanyahu sedan partiet fått lämna ifrån sig regeringsmakten, rapporterar israeliska tidningar (se 13 juni 2021). Miri Regev, knessetledamot, skriver i en debattartikel att det är dags för partiet att söka sina ledare med nya ögon. Hon konstaterar att nästan alla Likuds ledare hittills har hämtats bland ashkenazerna, som har bakgrund i Öst- eller Centraleuropa, medan Likuds väljarbas domineras av mizrahim, sefarder. Till skillnaderna mellan dem hör att de europeiska judarna oftare var sekulariserade och hade vänsterideal när de invandrade till det moderna Israel och byggde landet. Mizrahim ankom senare till en stat som redan hade börjat präglas av europeiska ideal.

    • Samarbetet växer mellan Marocko och Israel

      Israels utrikesminister Yair Lapid träffar sin marockanska motsvarighet Nasser Bourita på plats i Rabat, det första besöket på hög politisk nivå sedan de två länderna normaliserade sina förbindelser 2020. Ett antal samarbetsavtal har förhandlats fram under året, kring bland annat finanser och flyg men också cyberförsvar. Uppemot 700 000 israeler, vars familjer invandrat till det moderna Israel, har släkthistoria i Marocko och turistresor har i praktiken pågått länge, även om turisterna tagit vägen via något tredje land eftersom direkta förbindelser varit känsliga.

    • Regeringspartierna enas om statens budget

      Det krävs ett dygnslångt maratonmöte, sedan blir partierna i regeringskoalitionen eniga om statsbudgeten för 2021–2022. Två år av politiskt dödläge med fyra val har resulterat i man förlängt 2019 års budget (som antogs i mars 2018) fram till nu. I den överenskomna budget som måste klubbas i knesset senast i november är den avgörande punkten sjukvårdsutgifterna, som ökas på jämfört med det budgetförslag förhandlingarna utgått från.

    • Juli

    • Iran anklagas för tankerangrepp

      Ett japanskägt tankfartyg som går i trafik för rederiet Zodiac, ägt av den israeliske affärsmannen Eyal Ofer, angrips i norra Arabiska havet (norra Indiska oceanen), utanför Omans kust. En rumänsk sjöman och en brittisk säkerhetsvakt mister livet. Israel beskyller Iran för attacken som tros ha utförts med drönare. Fartyget gick utan last mellan Tanzania och emiratet Fuyaira. Det är såvitt känt första gången civilpersoner dödas i en händelse till havs som knyts till konflikten mellan Israel och Iran.

    • Tredje vaccindos mot ny virusvariant

      Folkhälsoexpertis enas om att äldre israeler liksom riskgrupper bör få en tredje dos vaccin mot covid-19. Den mer smittsamma variant av coronavirus som kallas delta har fått fäste och omkring 2 000 fall upptäcks varje dag. Fler blir också svårt sjuka av varianten. Det oroar inte minst mot bakgrund av att Israel tillsammans med tillverkaren Pfizer har hunnit genomföra i det närmaste ett fullskaleexperiment med att ge landets befolkning två vaccindoser mot covid-19 (se 18 april 2021). Sammanlagt har pandemin krävt nästan 6 500 liv i Israel.

    • Fler arbetstillstånd till palestinier

      Israel kommer att bevilja arbetstillstånd för 16 000 palestinier från Västbanken, som ska få jobba i byggbranschen och i hotellnäringen. Totalt kommer i och med det 106 000 palestinier att kunna försörja sig genom israeliska arbetsgivare, förutom 30 000 som har jobb i bosättningar på Västbanken. Inga Gazabor får del av beslutet, enligt Cogat, den enhet inom Israels försvarsmakt som ansvarar för civila frågor i de ockuperade områdena. Beskedet kommer efter samtal mellan försvarsminister Benny Gantz och president Mahmud Abbas och ska klubbas av Israels regering för att kunna träda i kraft. Antalet palestinier med arbetstillstånd i Israel har varierat kraftigt genom åren, beroende på det politiska läget. Palestinierna får lägre lön och har inte samma arbetsrelaterade förmåner som israeler, men lönerna är högre än i de palestinska områdena.

    • HRW: Krigsbrott begicks i Gazakrig

      Både israeliska styrkor och militanta palestinier utförde under krigsveckorna i maj 2021 handlingar som kan klassas som uppenbara krigsförbrytelser, bedömer organisationen Human Rights Watch (HRW) i en rapport. Elva dagar av stridshandlingar ledde till minst 260 dödsoffer i Gazaremsan och 13 i Israel. Enligt FN var minst 129 av offren i Gaza civila (se 21 maj och 25 maj). Som krigsbrott, där de stridande inte brydde sig om att civila liv riskerades, räknar HRW dels 4 300 raketer som avfyrades mot Israel, dels tre av de israeliska flyganfallen mot Gaza.

    • Siktar högt mot växthuseffekten

      Till 2050 ska Israel ha minskat sina utsläpp av koldioxid med minst 85 procent jämfört med 2015 års utsläppsnivåer. Beslutet fattas av regeringen som ser framför sig att det framför allt är inom transportnäringen det ska gå att göra mycket stora minskningar av gaser som bidrar till klimatförändringar.

    • AU ger Israel observatörsstatus

      Israel får observatörsstatus i Afrikanska unionen (AU). Innan AU:s företrädare, samarbetsorganisationen OAU, upplöstes 2002 hade Israel observatörsstatus där. En av anledningarna till att Israel vill ha ett nära samarbete med länder i Afrika är behovet av samarbete mot terrorgrupper. Utrikesminister Yair Lapid lägger till ”trade and aid”: handel och bistånd.

    • FN-veteran ska leda granskning

      Domaren Navi Pillay från Sydafrika, tidigare FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, ska leda en utredning av anklagelser om systematiska brott mot de mänskliga rättigheterna i Israel och de palestinska områdena. Hon och en stab av jurister, bland andra, ska enligt uppdraget från FN:s råd för mänskliga rättigheter också klarlägga de underliggande orsakerna till våld och övergrepp i områdena (se 27 maj 2021).

    • Glass blir stridsäpple på ockuperad mark

      Glassbolaget Ben & Jerry's slutar sälja glass i israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken. Beslutet ska genomföras genom att lokala licensavtal inte förlängs när de löper ut. Företaget är amerikanskt, men ägs av den brittisk-nederländska koncernen Unilever, och vill i fortsättningen bara ge tillåtelse att sälja företagets glass inne i Israel. Israeliska politiker ända uppe på regeringsnivå reagerar med vrede och varnar Unilever för konsekvenser.

    • Israeliskt företag kritiseras för mobilspioneri

      Det israeliska mjukvaruföretaget NSO hamnar i centrum för en internationell skandal som bottnar i rapporter om att politiker och andra kända personer, bland dem Frankrikes president Macron och arabiska kungligheter, blivit övervakade genom att säkerhetstjänster installerat programvaran Pegasus i deras mobiltelefoner. Två organisationer, Amnesty International och det Parisbaserade journalistsamarbetet Forbidden Stories, har fått tillgång till en lista med telefonnummer och avslöjanden med upphov i den briserar i stora tidningar som The Washington Post, Le Monde och The Guardian. Det har tidigare uppmärksammats att Pegasus använts av regimer till att övervaka oliktänkande (se 29 oktober 2019). NSO hävdar att de nya rapporterna präglas av felaktiga slutsatser och att programmet är avsett för att bevaka brottslingar och terrorister. Israels regering utlovar en utredning. Enligt Amnesty tyder nummerlistan på att spionvaran sålts till kunder i Azerbajdzjan, Bahrain, Förenade arabemiraten, Indien, Kazakstan, Marocko, Mexiko, Rwanda, Saudiarabien, Togo och Ungern. Flera av länderna har det senaste året förbättrat sina relationer med Israel och bland annat uttryckt önskemål om IT-samarbete.

    • Vattenaffär med Jordanien

      Israel säljer 50 miljoner kubikmeter vatten till Jordanien, den största affären i sitt slag hittills mellan de två grannländerna. Jordanien, ett av de länder i världen där färskvatten är en ständig bristvara, har en tid av svår torka bakom sig. Även i Israel är vattentillgångarna begränsade, men Israel är världsledande på tekniska system för avsaltning. Vattenavtalet har stora dimensioner: enligt det fredsavtal mellan länderna som slöts 1994 tilldelas Jordanien 30 miljoner kubikmeter vatten per år. Parterna har nu också kommit överens om att Jordanien ska kunna utöka sin varuexport till de palestinska områdena.

    • HD upprätthåller Nationalstatslagen

      Högsta domstolen i Israel bedömer den kontroversiella nationalstatslag som antogs 2018 som laglig. HD har granskat Nationalstatslagen efter 15 olika petitioner som vill se den ogiltigförklarad. Bland annat har kritikerna anfört att lagen, som har ställning som i det närmaste en del av Israels författning, inte behandlar jämställdhet eller minoriteters rättigheter. Med tio röster mot en bedömer HD-domarna att Nationalstatslagen, om slår fast Israels unikt judiska karaktär, inte undergräver statens demokratiska grundvalar.

    • Lieberman stramar åt barnomsorgen

      Finansminister Avigdor Lierberman meddelar att reglerna stramas åt kring förskolan. Skärpningen påverkar framför allt ultraortodoxt religiösa familjer. För att kunna ha småbarn (upp till tre år) i subventionerad barnomsorg måste man från och med läsåret som börjar den 1 september antingen arbeta heltid eller studera heltid vid en akademisk institution och dit räknas inte yeshivor, judiska seminarier. Med nuvarande regler kan en stor del av männen ägna sig åt yeshivastudier även om deras fruar inte arbetar heltid. Enligt nyhetsredaktionen Ynet berörs 21 500 familjer av skärpningen. Lieberman vill även avskaffa andra regler som ger de ultraortodoxa en särställning, framför allt deras rätt att slippa göra värnplikt.

    • FN-fördömande mot ”mänskliga sköldar”

      FN:s generalförsamling antar en resolution som fördömer bruket av civilpersoner som ”mänskliga sköldar”. Det sker när en reviderad version av FN:s globala strategi mot terrorism godkänns; i sin första form antogs den 2006 och generalförsamlingen ser över den vartannat år. Israel, som återkommande anklagar libanesiska Hizbollah och palestinska Hamas för att gömma sig bland civila och utföra militanta aktioner från sådana platser, har kampanjat för revideringen och välkomnar beslutet.

    • Investering i bolag på FN:s skamlista omprövas

      Norges största pensionsfond KLP aviserar sin avsikt att göra sig av med investeringar i 16 företag, bland dem Motorola, som har anknytning till israeliska bosättningar på Västbanken. Bosättningarna på ockuperad mark ses av de flesta länder som olagliga. FN upprättade i början av 2020 en lista på 112 företag med verksamhet i bosättningar. IT-jätten Motorola uppges stå för övervakningsutrustning i området.

    • Juni

    • Knesset röstar bort Netanyahu

      Efter tolv år i följd som regeringschef tvingas Benjamin Netanyahu (Likud) bort från posten. Knesset godkänner med en rösts marginal den nya samlingsregeringen: 60 ledamöter röstar för, 59 emot och en lägger ned sin röst. Naftali Bennett (Yamina) blir premiärminister, men ska enligt uppgörelsen mellan åtta partier ersättas av Yair Lapid (Yesh Atid) 2023. Lapid inleder som utrikesminister, Benny Gantz (Blått och vitt) fortsätter som försvarsminister och Avigdor Lieberman (Yisrael Beiteinu) blir finansminister. Den nya regeringen är bred, den spänner över hela det politiska fältet från höger till vänster och stöds dessutom av ett arabiskt parti, men ministären har högertyngd trots att konservativa Likud nu hamnar i opposition.

    • Honduras öppnar ambassad i Jerusalem

      Honduras öppnar en Israelambassad i Jerusalem den här månaden, säger president Juan Orlando Hernández (se även 1 september 2019). Näst efter Chile tros Honduras vara det latinamerikanska land som hyser flest personer med palestinsk bakgrund. Trots det har Honduras liksom USA, Guatemala och Kosovo övergett den internationellt dominerande hållningen att inte erkänna Jerusalem som Israels huvudstad så länge Israels ockupation av palestinsk mark fortsätter. Även palestinierna gör anspråk på att få betrakta Jerusalem som huvudstad.

    • Åtta partier enas om ny regering

      Åtta partier enas om att bilda en samlingsregering. Det konservativa, långvariga regeringspartiet Likud och de ultraortodoxa partierna ställs utanför. Naftali Bennett (Yamina) och Yair Lapid (Yesh Atid) ska turas att vara regeringschef. De partier som står bakom överenskommelsen är ideologiskt olika i viktiga frågor: nationalreligiösa Yamina vill till exempel behålla ockuperade områden, medan flera av de andra stöder tanken på en palestinsk stat. Benjamin Netanyahu, som står åtalad, tvingas bort från premiärministerposten om han inte lyckas förhindra att en majoritet av knessets 120 ledamöter röstar för åttapartiregeringen. Knessets omröstning ska hållas den 13 juni, meddelar talmannen efter nästan en vecka. Dröjsmålet tolkas som att talmannen Yariv Levin velat ge Netanyahu möjlighet att sluta uppgörelser som skulle göra att åttapartiregeringen inte godkänns.

    • Knesset väljer president

      Isaac Herzog väljs av parlamentet till Israels elfte president, för en period på sju år. Herzog, tidigare ledare för Arbetarpartiet och sprungen ur en av landets mest prominenta politiska släkter, vinner omröstningen mot Miriam Peretz, som räknas till det konservativa nationalistlägret. Hon är bosatt i Givat Zeev, en bosättning på den ockuperade Västbanken. Två av hennes söner har mist livet vid tjänstgöring i försvarsmakten. Reuven Rivlin lämnar presidentposten när hans mandattid går ut i juli.

    • Ökad export av vapen

      Israels vapenexport nådde under 2020 sitt näst bästa resultat hittills, enligt landets regering. Det blev trots att coronakrisen skakade hela världen en ökning med 15 procent, och kontrakt till ett värde av 8,3 miljarder dollar slöts. Bara 2017, när försäljningen nådde 9,2 miljarder dollar, har vapenförsäljningen gått bättre. Diktaturen i Azerbajdzjan är en av den israeliska vapenindustrins bästa kunder, vilket under året ledde till osämja med Armenien som utkämpade ett krig mot Azerbajdzjan med svåra förluster som följd.

    • Maj

    • Turismen återöppnar efter pandemin

      Den första gruppen av utländska turister på mer än ett år landar, sedan Israels regering börjat lyfta de restriktioner som rått mot covid-19-pandemin. Turistgrupper som släpps in i landet får bestå av högst 30 fullt vaccinerade personer. Från juli månad kan det bli aktuellt att också tillåta resenärer som inte rör sig i grupp (se även 18 april 2021).

    • FN vädjar om akut hjälp till Gaza

      FN vädjar om 95 miljoner dollar till att möta humanitära behov i Gazaremsan under de närmaste tre månaderna och reparera de viktigaste anläggningar som tagit skada under krigshandlingarna mellan Israel och de militanta palestinska rörelserna. Bland annat sjukhus och vatten- och avloppssystem behöver lagas. FN:s råd för mänskliga rättigheter beslutar att en internationell utredning ska göras av om det skett kränkningar mot civila i de palestinska områdena och i Israel. Undersökningen ska omfatta både det senaste våldsutbrottet och eventuella systematiska övergrepp tidigare. 24 av 47 medlemsländer röstade för beslutet, som av premiärminister Benjamin Netanyahu avfärdas som skamligt och antiisraeliskt. Granskningen är den första utan slutdatum som rådet har fattat beslut om. Det vanliga är att man förlänger mandatet för utredarna genom nya beslut.

    • Hjälp till återuppbyggnad i Gaza

      USA ska hjälpa till att återuppbygga Gazaremsan efter de senaste israeliska flygbombningarna, meddelar utrikesminister Antony Blinken efter ett möte med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Återuppbyggnaden ska ske på ett sätt som inte gynnar islamiströrelsen Hamas, säger Blinken som samtidigt framhåller att det är legitimt för Israel att skydda sig mot angrepp. Egyptens president har tidigare utlovat hjälp med återuppbyggnad till ett värde av 500 miljoner dollar. Egypten har också sänt två observatörslag till Israel och de palestinska områdena för att följa hur vapenvilan mellan Israel och de militanta rörelserna i Gaza respekteras. Enligt FN har minst 6 000 Gazabor blivit hemlösa och uppemot 800 000 saknar rent vatten sedan hus och infrastruktur förstörts.

    • Vapenvila efter elva dagar av bomb- och raketregn

      Efter egyptisk medling träder en vapenvila mellan Israel och Hamas i kraft. Envisa rapporter säger att USA har utövat påtryckningar på Israels regering om att stoppa flyganfallen. I Gaza utsäster sig även Islamiska jihad att respektera överenskommelsen. Under elva stridsdagar har fler än 250 dödsoffer krävts, varav de flesta i Gazaremsan. Båda sidor utropar seger. Israelisk militär uppger att fler än 4 300 raketer avfyrades mot Israel under våldsutbrottet. Israel hävdar också att fler än 1 000 mål som anfölls i Gaza hade anknytning till militanta palestinier. Förutom en mängd byggnader har en stor del av det tunnelsystem som Hamas haft tillgång till bombats sönder. På Tempelberget i Jerusalem uppstår sammanstötningar mellan palestiner och israelisk polis efter fredagsbönen, samma dag som vapenvilan inletts.

    • Trögt få till stånd eldupphör

      Bombkriget mellan Israel och militanta grupper i Gaza har gått in på sin andra vecka. Israeliska flyganfall och raketattacker från Gaza fortsätter att kräva liv medan omvärlden intensifierar sina ansträngningar att få till eldupphör. FN:s säkerhetsråd håller möte för fjärde gången utan att kunna enas om ett uttalande. Senare på kvällen lämnar Frankrike med stöd av Egypten och Jordanien in ett förslag till resolution till säkerhetsrådet. Hos de stridande parterna visar stridsviljan inga tecken på att avta. Antalet dödsoffer i Gaza är uppe i 217. På den israeliska sidan stiger antalet dödade till 12 när två thailändare som arbetar på en fabrik i södra Israel träffas av en raket. FN uppskattar att 72 000 palestinier i Gaza har flytt från sina hem. Palestinier på Västbanken och i östra Jerusalem går i strejk och protesterar för att visa stöd för palestinierna i Gaza. På Västbanken skjuts fyra palestinier ihjäl i sammandrabbningar med israeliska styrkor. 

    • Israelprotest i Jordaniens parlament

      Jordaniens parlament röstar enhälligt för en motion som kräver att regeringen utvisar Israels ambassadör i protest mot läget i Palestina och ”Israels brott mot palestinier”. Ledamöterna kräver också att Jordaniens ambassadör kallas hem från Tel Aviv.

    • Över tvåhundra dödade i upptrappat bombkrig

      De strider mellan Israel och militanta grupper i Gaza som pågår sedan en vecka har utvecklats till det värsta våldsutbrottet mellan parterna sedan 2014 (se Israel: Modern historia). Ett tidigare oöverträffat antal raketer på kort tid – över 3 000 – har skjutits från Gaza mot mål i Israel, som svarat med bombanfall mot Gaza. I Gaza har 198 människor mist livet, varav 55 barn, och över 1 200 har skadats. Bland de dödade finns flera ledare för Hamas och Islamiska jihad. På den israeliska sidan uppgår antalet döda till 10 varav ett barn. Närmare 300 är skadade. Även på Västbanken har våld flammat upp och där har 19 palestinier dödats sedan konflikten började eskalera (se 10 maj). Särskild vrede i omvärlden väcker en attack i Gaza som dödade två kvinnor och åtta barn från samma släkt samt Israels bombardemang av ett höghus som hyste utländska medier. Vid ett möte i FN:s säkerhetsråd söndagen den 16 maj kräver FN-chefen António Guterres ett omedelbart slut på striderna men mötet resulterar inte något konkret då USA motsätter sig antagandet av en resolution. Washington låter förstå att USA jobbar bakom kulisserna för att försöka få slut på striderna. 

    • Turkisk kritik mot bombkrig

      Turkiet drar tillbaka en inbjudan till Israels energiminister att delta i en internationell konferens i Antalya i juni. Anledningen är den upptrappade konflikten mellan Israel och framför allt islamiströrelsen Hamas i Gazaremsan. President Erdoğan kritiserar Israels bruk av våld mot palestinier. Försoningssträvanden mellan Israel och Turkiet störs, bland annat väntas utbytet av nya ambassadörer skjutas på framtiden.

    • Bråk om vräkningar utlöser bombanfall

      Hamas börjar beskjuta Israel med raketer för att sätta kraft bakom sitt krav på att israeliska säkerhetsstyrkor ska lämna området runt al-Aqsa-moskén på Tempelberget i Jerusalem där sammanstötningar mellan palestinier och polis pågått i flera dagar. Omkring 500 palestinier ska ha skadats i Jerusalem och Israel svarar på Hamas attacker med att beskjuta mål i Gaza. De följande dagarna trappas attackerna upp och kräver liv både i Israel och i Gaza. Oroligheterna sprider sig till samhällen i Israel med blandad befolkning där israeliska araber och judar ger sig på och misshandlar varandra. Även på Västbanken utbryter oroligheter. Bakgrunden till våldsutbrottet är en pågående process för att vräka palestinska familjer från deras hem i området Sheikh Jarrah i östra Jerusalem. Judiska bosättare har sedan många år krävt att palestinier ska vräkas från hus i området som en gång ägdes av judar, och tidigare i år fick bosättarna rätt i domstol. Högsta domstolen skulle ha börjat behandla ett överklagande som palestinierna lämnat in men justitiedepartementet skjuter ärendet på framtiden ”på grund av omständigheterna”.

    • Lapid får försöka bilda regering

      Tiden för Benjamin Netanyahu att bilda regering byggd på valresultatet från den 23 mars har löpt ut. I brist på ny regering fortsätter Netanyahu att leda en expeditionsministär. President Rivlin ger nu chansen till en annan partiledare: Yair Lapid, vars Yesh Atid blev tvåa i valet. 56 av knessets 120 ledamöter har sagt sig vara redo att stöja Lapid, som framför allt förhandlar med Naftali Bennett, vars parti Yamina står längre till höger än Netanyahus Likud. Lapid har fyra veckor på sig och en lösning som diskuteras är att han och Bennett ska turas om på premiärministerposten.

    • April

    • Trängseltragedi på vallfartsort

      Minst 45 pojkar och män mister livet i trängseln när panik uppstår i en folkmassa, då tiotusentals ultraortodoxa judar har samlats på en vallfartsort i norra Israel. Avsikten är att be vid en rabbingrav på berget Meron. Folksamlingen är den största i Israel sedan coronapandemin ledde till rörelserestriktioner, och det uppstår skarpa reaktioner mot att ett sådant massmöte kunnat arrangeras.

    • HRW: Apartheid mot palestinier

      Human Rights Watch (HRW) anklagar Israel för att upprätthålla ett apartheidsystem genom att behandla palestinier sämre än israeler. Omständigheter som HRW åberopar är bland annat att palestinskägd mark konfiskeras, att palestiniers rörelsefrihet begränsas och att palestinier måste lyda under militära lagar medan civila lagar gäller för israeler som har flyttat in på ockuperad mark. HRW bygger sin rapport på bland annat dokumentation av israelisk samhällsplanering och officiella uttalanden av israeliska företrädare. Israel anser att den USA-baserade organisationen är partisk. Inom FN-systemet började apartheid betraktas som ett brott mot mänskligheten 1966 och det formaliserades i en internationell konvention som trädde i kraft 1976.

    • Oroligt i Östra Jerusalem och Gaza

      I södra Israel slår 36 raketer ned som avlossats från palestinskt håll. Raketregnet är det intensivaste hittills i år och Israel svarar med flygräder mot Gazaremsan. Företrädare för islamiströrelsen Hamas väpnade gren har uttalat för stöd för protester som rasar i östra Jerusalem sedan två nätter: Där sker konfrontationer mellan judiska extremnationalister i gruppen Lehava, palestinska demonstranter och israelisk polis. Sammanstötningarna beskrivs som de våldsammaste i staden på flera år.

    • Maskpåbud lättas efter lyckad vaccinkampanj

      För första gången på ett år kan israelerna uppehålla sig på allmän plats utan ansiktsmask, utan att bryta mot ett coronarelaterat påbud. Närmare fem miljoner invånare, mer än halva befolkningen, är fullt vaccinerad mot covid-19. Antalet nysmittade som hittas har sjunkit från 10 000 per dag så sent som i januari till cirka 200. Skolor och restauranger har öppnat igen, men fortfarande uppmanas israelerna att bära ansiktsmask inomhus. Sammanlagt har 6 300 personer avlidit med konstaterad covid.

    • Cyberattack stör Irans anrikning av uran

      Strömavbrott stör produktionen vid en underjordisk kärnteknikanläggning i Natanz, där Iran dagen innan invigt nya avancerade centrifuger för anrikning av uran. Underrättelsekällor säger till israeliska medier att det är säkerhetstjänsten Mossad som har utfört en cyberattack mot Natanz och att följderna är mer omfattande än vad Iran medger. Iran hävdar att bara de minst effektiva centrifugerna påverkades, men utrikesministern deklarerar att Iran kommer att hämnas. I centrifuger som matas med gasen uranhexaflourid tar man fram uran med högre koncentration som kan brukas antingen till civil kärnkraft eller, i mycket höga koncentrationer, till kärnvapen. Israels cyberattacker och västmakternas förhandlingspolitik syftar båda till att hindra Iran från att skaffa sig atomvapen. USA:s president Joe Biden har deklarerat målet att få kärnenergiavtalet JCPOA att fungera igen (se 6 april). Israel – som vill förmå USA att inte förhandla med Iran – utför attacken mot Natanz samma dag som försvarsminister Lloyd Austin är på besök för att träffa den israeliska regeringen.

    • Israel samarbetar inte med ICC

      Israel kommer inte att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i domstolens granskning av misstänkta förbrytelser i de palestinska områden som ockuperas av Israel. Beskedet lämnas i en kommuniké från premiärminister Netanyahus kansli. Israel erkänner inte ICC som berättigat att utreda sådana brottsmisstankar (se 5 februari 2021).  

    • Israel anas bakom angrepp mot fartyg

      Ett iranskt fartyg rapporteras skadat av en mina utanför Jemens kust och Israel tros ha utfört attacken. Skeppet Saviz är klassat som lastfartyg, men har varit stationerat i södra Röda havet i flera år och använts i insatser mot piratdåd och som eskortfartyg till handelsflottan. Både arabländer och USA misstänker att det också brukas för spioneri till havs.

    • Netanyahu får bilda regering igen

      President Rivlin ger Benjamin Netanyahu uppdraget att bilda regering. I presidentens sonderingar med partierna efter det senaste valet är Likudledaren den som fått mest stöd som premiärminister. 52 av 120 knessets ledamöter har uttalat stöd för Netanyahu. Dagen innan har rättegången mot den mutåtalade premiärministern återupptagits.

    • Mars

    • Islamistparti kan få nyckelroll

      Redan när slutresultatet i parlamentsvalet presenteras talas det om när nästa nyval ska äga rum. Ett rejält tapp för premiärministerns parti Likud bekräftas, och varken hans block med samarbetspartier eller motståndarblocket får majoritet i knesset. Det innebär också att den ”politiske överlevaren” Netanyahu i fyra val i rad har misslyckats med att säkra tydligt stöd för fortsatt maktinnehav. Två osäkra kort kan påverka regeringsfrågan: Yamina på högerflygeln, som leds av en tidigare bundsförvant till Netanyahu, och (mer överraskande) det islamistiska partiet Raam.

    • Netanyahus utnämningsmakt begränsas

      Premiärminister Netanyahu får inte göra utnämningar till chefspositioner inom rättsväsendet, beslutar Högsta domstolen. Anledningen är att han själv står åtalad och att utnämningarna skulle kunna påverka utgången i hans egna rättsfall. Han måste enligt domstolen följa regler mot intressekonflikter som dragits upp av Avichai Mandelblit, som har rollen som riksåklagare och justitiekansler. Däremot gäller HD-beslutet inte Netanyahus ställföreträdare Amir Ohana, minister för allmän säkerhet. Reglerna mot intressekonflikter ska ta avstamp i personliga omständigheter, i detta fall Netanyahus, enligt HD.

    • Svår regeringsbildning väntar efter val

      Israel går till parlamentsval, igen. Det är fjärde gången på två år. Premiärminister Netanyahus Likud blir största parti men får svårt att samla stöd från de 61 mandat som ger majoritet i knesset. Samtidigt har Netanyahus motståndare, som finns både till höger och till vänster, sinsemellan så olika program att de skulle få svårt att samarbeta i en regering. Netanyahu står åtalad för mutbrott men kan luta sig mot diplomatiska framgångar (erkännande för Israel från flera arabländer det senaste året) och lyckad bekämpning av covid-19-pandemin: mer än halva befolkningen har hunnit få minst en dos vaccin. 

    • Lapid får stöd från vänster

      Yair Lapid, ordförande i mittenpartiet Yesh Atid, framstår alltmer som de sekulära israelernas premiärministerkandidat, sedan stödet dalat för Benny Gantz och Blått och vitt. Inför valet den 23 mars ställer sig Arbetarpartiet bakom Lapid, en dag efter en likalydande deklaration från vänsterpartiet Meretz. Opinionsmätningar ger Yesh Atid uppemot 20 av knessets 120 platser. Arbetarpartiet får med ny ledare (se 24 januari) sex platser enligt väljarenkäter, medan Meretz kretsar kring röstspärren 3,25 procent för att få plats i knesset. Partier som klarar spärren får minst fyra platser.

    • Armén får nyutvecklat granatsystem

      Israel presenterar ett nytt egenutvecklat precisionsvapen, ”Iron Sting”. Syftet är att minska risken att civila skadas vid insatser som utförs av israeliska styrkor. Med hjälp av laserstyrning och gps-teknik ska 120 mm-granater kunna bli mer träffsäkra i stadsmiljö, skriver landets försvarsdepartement. Just de civila förlusterna har gjort att israeliska anfall mot militanta grupper omges av skarp kritik (se 3 mars).

    • Kosovo-ambassad i Jerusalem

      Kosovo meddelar att landet har öppnat en ambassad i Jerusalem (se 1 februari 2021). Det sker trots kritik från andra muslimska länder, i synnerhet Turkiet, mot att Kosovo därmed erkänner israelisk överhöghet över staden.

    • Tre länder eniga om undervattenskabel

      Israel, Cypern och Grekland skriver under avtal om att lägga ut en undervattenskabel i Medelhavet. Kabeln som ska förbinda elnäten i de tre länderna blir den längsta i sitt slag i världen, 120 mil. Första fasen av kabelarbetet ska vara klar 2025. Några kostnadsberäkningar offentliggörs inte vid det ministermöte där avtal undertecknas, men EU kan väntas stå för en del av finansieringen.

    • ICC inleder brottsutredning

      Internationella brottmålsdomstolen (ICC) inleder en utredning av misstänkta krigsförbrytelser i de palestinska områdena efter flera år av förarbete (se 5 februari 2021 och 20 december 2019). Utredningen ska omfatta händelser på Västbanken, i Östra Jerusalem och i Gazaremsan sedan den 13 juni 2014. ICC:s chefsåklagare Fatou Bensouda har tidigare sagt att såväl Israels försvarsmakt som palestinska grupper som Hamas kan ha gjort sig skyldiga till brott som prövas av domstolen. Israel har inte anslutit sig till ICC. FN godtog Palestinska myndigheten som part 2015.

    • HD-nej till ortodoxt monopol

      Staten Israel måste erkänna omvändelse till judendomen som sker inom de liberala inriktningarna reformjudendom respektive konservativ judendom, enligt Högsta domstolen, som framhåller att HD tolkar lagen sådan den ser ut. Utslaget är en seger för judar med bakgrund i USA som i de flesta fall tillhör liberala former av tron. Frågan är viktig i Israel eftersom den har betydelse för rätten till medborgarskap. Dagen efter samlas politiker som företräder religiösa partier för att kräva att det ska slås fast i lag att endast ortodoxa rabbiner ska kunna godkänna omvändelser. Inför det kommande valet säger politikerna att de kommer att ställa det som krav för att medverka i en regering.

    • HD begränsar smittspårning av säkerhetstjänst

      Högsta domstolen uppmanar regeringen att kraftigt begränsa säkerhetstjänsten Shin Bets befogenheter att spåra människor som bär på pandemiviruset sars-cov-2 (se 1 juli 2020). De sju domarna har kommit fram till att Shin Bets metoder inte ska få användas förrän efter den 14 mars, då den israeliska ekonomin ska öppnas igen, och då bara gentemot människor som inte vill samarbeta med myndigheter som ansvarar för att begränsa smittspridning. En minskning av coronarestriktionerna är på gång eftersom halva Israels befolkning har vaccinerats mot sjukdomen covid-19.

    • Februari

    • Palestinska arbetare vaccineras

      Palestinier på Västbanken som har jobb i judiska bosättningar eller tillåts arbeta inne i Israel kommer att vaccineras mot covid-19. Cogat, den enhet inom israeliska armén som sköter civila ärenden på ockuperad mark, bekräftar att det finns en uppgörelse på politisk nivå. Enligt Palestinska myndigheten berör löftet om vaccin (som köps in från tillverkaren Moderna) uppemot 100 000 palestinier. Israel har tidigare fått kritik från FN och människorättsorganisationer för planer på att vaccinera bosättare på ockuperad mark men inte palestinska civila (se 11 januari).

    • Vaccinvägrare kan räkna med besök

      I knesset antas ett lagförslag som tillåter sjukvårdsdepartementet att överlämna personuppgifter till lokala myndigheter om människor som har tackat nej till att vaccineras mot covid-19. Lokala myndigheter och vårdinrättningar ska med stöd av informationen kunna söka upp vaccinvägrare och övertala dem att låta sig vaccineras, rapporterar nyhetssajten Ynet.

    • Statliga skadestånd för stulna barn

      Familjer som anklagar staten för att stulit deras barn kommer att få skadestånd, meddelar Israels regering. Det handlar om fall som inträffade i det moderna Israels tidiga historia, då barn till judar med bakgrund i framför allt Jemen omhändertogs och blev adopterade av judiska par från Europa. I början av 50-talet, då många invandrade från länder i Orienten till Israel, försvann spädbarn från läger där familjerna inhystes; barnen påstods ha dött. Anklagelserna, som handlar om flera hundra fall, har utretts tidigare utan att bli helt klarlagda.

    • Utsläpp orsakar miljökatastrof

      Myndigheter uppmanar människor att undvika västkusten sedan 16 mil stränder smutsats ned av tjära. Källan tros vara oljeutsläpp från fartyg i Medelhavet. Med hjälp av satellitbilder och kunskap om vågrörelser försöker man komma fram till vilken fartygsbesättning som bär ansvar. Tusentals frivilliga och soldater deltar i upprensningen. Såväl fåglar som sköldpaddor rapporteras ha tagit skada.

    • Vaccinbevis ska öppna samhället gradvis

      Fyra miljoner israeler har nu vaccinerats mot covid-19 och 2,6 miljoner av dessa är färdigvaccinerade (har fått två sprutor). Tanken är att de färdigvaccinerade, och de som har hämtat sig efter sjukdomen, ska kunna skylta med ”grönt kort” så att samhället kan öppnas upp steg för steg. De som får grönt kan börja gå på kulturevenemang, gym och hotell, och delta i gudstjänster. Avtal med vaccintillverkare (se 31 januari) medger hög takt. Det effektiva vaccinationsprogrammet blir ett ess i rockärmen för premiärminister Netanyahu inför valet i mars, men medborgare som är skeptiska till vaccin ser orättvisor i ett system som ger fördelar för den som har vaccinbevis.

    • Avtal om naturgas ska säkra el i Gaza

      Qatar, EU och FN har medlat fram ett avtal som går ut på att den israeliska företagsgruppen Delek ska börja sälja naturgas till Palestinska myndigheten, som i sin tur ska se till att Gazaremsan får tillgång till gas. En gasledning ska byggas, med finansiering från EU och Qatar, för att ge bränsle till Gazas enda kraftverk.

    • Netanyahu nekar inför rätta

      Premiärminister Netanyahu infinner sig i en domstol i Jerusalem där korruptionsmisstankarna mot honom behandlas. Han står åtalad för bedrägeri och trolöshet mot huvudman (missbruk av förtroendeställning) i tre olika fall, i ett av fallen även för mutbrott. Netanyahu nekar till brott. Han kan komma att tvingas framträda i domstolen flera gånger samtidigt som valrörelsen pågår inför nyvalet till parlamentet den 23 mars.

    • ICC: Kan granska brott i palestinska områden

      Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har kommit fram till att den har jurisdiktion över mål som rör misstänkta krigsförbrytelser och andra brott i de palestinska områdena. Det betyder att en brottsutredning kan öppnas, i linje med önskemål från Fatou Bensouda, chefsåklagare vid domstolen (se 20 december 2019). Israel, som till skillnad från Palestinska myndigheten inte har anslutit sig till ICC, kritiserar beslutet. Chefsåklagaren har uttalat att såväl Israels försvarsmakt som palestinska grupper som Hamas kan ha gjort sig skyldiga till sådana brott som prövas av ICC.

    • Värnpliktsfrågan på is till efter nyvalet

      Ett lagligt undantag för ultraortodoxa män från att göra värnplikt löper ut (se 3 november 2020). Högsta domstolen har tidigare krävt ny lagstiftning för att klargöra vilka regler som ska gälla och flera lagförslag har underkänts på rättsliga grunder. Men nu är knesset upplöst inför nyval och inga nya politiska initiativ väntas, inte heller omedelbara krav på att de ultraortodoxa ska inkallas till militärtjänstgöring. Försvarsminister Benny Gantz deklarerar att han vill att alla ska göra värnplikt, också Israels arabiska medborgare.

    • Israel och Kosovo erkänner varandra

      Israel och Kosovo etablerar diplomatiska förbindelser, i enlighet med löften som gavs året innan (se 4 september 2020). I utbyte mot att Israel erkänner Kosovo kommer Kosovo att betrakta det omstridda Jerusalem som Israels huvudstad och öppna en ambassad där. Andra muslimska länder som har erkänt Israel väljer att placera sina ambassader i Tel Aviv i väntan på att Israel och palestinierna uppnår varaktig fred. Israels beslut att erkänna Kosovo förargar regeringen i Belgrad, som inte godtar Kosovos självständighet från Serbien.

    • Januari

    • Pandemivaccin till palestinier

      Israel lovar att överföra 5 000 doser av vaccin mot covid-19 till palestinierna för att vårdanställda som riskerar att smittas ska kunna vaccineras. Israel har avtal med en vaccintillverkare som ger tillgång till vaccin i utbyte mot snabb återkoppling till läkemedelsföretaget. Det har gjort att Israel ligger i framkant med att vaccinera sin befolkning i jämförelse med andra länder. FN-expertis har hänvisat till Genèvekonventionen om ockuperade områden som grund för att hålla Israel ansvarigt för att bistå även den palestinska befolkningen.

    • Ny ledare i Arbetarpartiet

      Merav Michaeli vinner primärvalet i Arbetarpartiet (Labor) och efterträder Amir Peretz som partiledare. Det är tredje gången partiet får en kvinnlig ledare. Partiet, som var statsbärande i början av det moderna Israels historia, fick bara tre av knessets 120 mandat i det senaste parlamentsvalet. Inför valet i mars ska partiets kampanj präglas av socialdemokrati, feminism och miljöfrågor.

    • Biden vill verka för tvåstatslösning

      USA:s nye president Joe Biden kommer inte att riva upp Donald Trumps beslut att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem. Men Bidens regering kommer att fortsätta arbeta för en tvåstatslösning: att en självständig palestinsk stat ska inrättas vid sidan av Israel. Beskeden lämnas av Antony Blinken, Bidens val till posten som utrikesminister, när Blinken frågas ut i senaten i den amerikanska kongressen. Biden har för egen del låtit förstå att han tänker återgå till USA:s politik före Trump, då Washington kritiserade Israels sätt att ta ockuperad mark i anspråk, men det avskräcker inte Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Så sent som dagen före Bidens tillträde inleder Israel ett anbudsförfarande om byggandet av 2 500 nya bostäder på ockuperat område: 2 112 på Västbanken och 460 i Östra Jerusalem. En faktor som spelar in är inrikespolitisk: inför nyvalet i Israel i mars utmanas Netanyahu från höger av den bosättarvänlige Likud-avhopparen Gideon Saar (se 9 december 2020).

    • Iran indirekt mål för israeliska anfall

      För fjärde gången på två veckor rapporteras Israel ha utfört en våg av flygattacker mot mål i östligaste Syrien. Bland målen finns både militära installationer och förråd. SOHR återger uppgifter om att minst 57 personer (soldater i den syriska regeringsarmén och medlemmar av Iranstödda miliser som strider på Assadregimens sida) mist livet. Under 2020 räknade SOHR till 39 israeliska anfall inne i Syrien mot sammanlagt 135 mål, bland dem posteringar, militärförråd och fordon. Minst 217 personer ska ha fått sätta livet till i anfallen 2020, merparten milismän i allians med Iran (se även 31 december 2020).

    • MR-organisation bryter apartheid-tabu

      Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem bryter ett tabu genom att använda ordet apartheid i sin beskrivning av hur Israel behandlar palestinier. Det sker i en analys med titeln ”Detta är apartheid”. Systemet främjar och befäster en grupps företräde framför en annans, förklarar B’Tselem. ”Detta är inte demokrati plus ockupation”, säger B’Tselems chef Hagai El-Ad till nyhetsbyråer och framhåller att både araber i Israel och palestinier i ockuperade områden missgynnas. Utbildningsminister Yoav Gallant reagerar med att förbjuda B’Tselem-företrädare att prata med högstadieelever i israeliska skolor.

    • Netanyahu till domstol i februari

      Premiärminister Benjamin Netanyahu ska infinna sig i domstol i Jerusalem den 8 februari för att svara på frågor om de korruptionsmisstankar han står åtalad för, meddelar domstolen. Det återstår då sex veckor till det nyval som ska hållas den 23 mars. Rättegången har skjutits upp flera gånger, senast med hänvisning till coronapandemin.

    • Dragkamp om pandemivaccin

      Samtidigt som Israel i hög takt vaccinerar sina medborgare mot coronavirus, ber Palestinska befrielseorganisationen (PLO) världssamfundet trycka på för att Israel ska se till att även palestinier som lever under ockupation får tillgång till vaccin. Fem israeliska människorättsorganisationer går samma dag till Högsta domstolen för att tvinga staten att ordna vaccin även till palestinska fångar i israeliska fängelser. Det sker en tid efter det att säkerhetsminister Amir Ohana deklarerat att fångarna kommer att vaccineras sist av alla. Amnesty International lyfter fram att Israel enligt folkrätten har ansvar även för befolkningen på den ockuperade Västbanken och i Gazaremsan, som är under israelisk blockad.

  • 2020

    • December

    • Cirka 50 anfall mot Syrien 2020

      I en årsrapport från den israeliska försvarsmakten, som omfattar händelser fram till den 20 december, framgår att Israel genomförde militära angrepp mot cirka 50 mål i Syrien under 2020. Israel kommenterar sällan detaljer eller enskilda anfall, men det är väl känt, också genom uttalanden av israeliska politiker, att det framför allt handlar om mål med misstänkt koppling till Iran och den hjälp den syriska regimen får av de styrande i Teheran. Även den libanesiska shiagerillan Hizbollah, som också deltar i det syriska inbördeskriget på Assadregimens sida, anfalls.

    • Splittring i Blått och vitt

      Benny Gantz förlorar en av sina viktigaste partikamrater: utrikesminister Gabi Ashkenazi meddelar att han lämnar partiet inför det nyval som stundar. Justitieminister Avi Nissenkorn har också hoppat av för att ansluta sig till ett nytt mittenparti: Israelerna, som bildas av Tel Avivs borgmästare Ron Huldai. Även bakom Likudledaren Benjamin Netanyau har leden glesnat (se 9 december), men läget ser besvärligare ut för Gantz. Enligt opinionsmätningar kan Blått och vitt inte räkna med att få fler än en handfull mandat i knesset i nästa val.

    • Budgetkris slutar med nyval

      De två största regeringspartierna – Likud samt Blått och vitt – misslyckas med att enas om en budget för kommande år. När tidsgränsen för att anta en budget passeras vid midnatt mellan 22 och 23 december upplöses knesset automatiskt vilket innebär att Israel går till nyval om tre månader. Valdatum fastställs till den 23 mars. Det blir Israels fjärde val inom loppet av två år. Samarbetet mellan premiärminister Netanyahu och Benny Gantz som leder Blått och vitt har knakat i fogarna sedan samlingsregeringen bildades i maj 2020. Netanyahu och Ganz skyller den uppkomna situationen på varandra.  Gantz ville att Likud skulle godkänna en tvåårig budget i enlighet med den överenskommelse som lade grunden för regeringssamarbetet, men Netanyahu sade nej med hänvisning till pandemin.

    • Normalisering mellan Marocko och Israel

      Marocko och Israel normaliserar sina förbindelser, meddelar USA:s president Donald Trump. Marocko är det fjärde arablandet sedan i augusti som erkänner Israel och därmed det sjätte totalt. Egypten och Jordanien fattade sådana beslut i samband med fredsavtal på 1900-talet och Förenade arabemiraten, Bahrain och Sudan har tillkommit 2020. USA har i utbyte lovat att erkänna Marockos överhöghet över det ockuperade Västsahara. Både västsaharier och palestinier reagerar med besvikelse.

    • Rival till Netanyahu bildar nytt parti

      Gideon Saar, som 2019 misslyckades med att bli konservativa Likuds premiärministerkandidat, lämnar sin plats i knesset och bildar partiet Nytt hopp för att utmana Benjamin Netanyahu. Det sker i ett läge då samarbetet knakar i en samlingsregering ledd av Netanyahu och följden kan bli ännu ett nyval. Saar har varit minister i flera Netanyahu-regeringar men ses som närstående ultraortodoxt judiska partier. Saar står i viktiga frågor till höger om Netanyahu, vilket i israeliska sammanhang bland annat betyder att han vill att mark på den ockuperade Västbanken, där det har byggts judiska bosättningar, ska annekteras av Israel.

    • Emiratier köper in sig i israelisk klubb

      Fotbollslaget Beitar i Jerusalem har en ny hälftenägare: Hamad bin Khalifa Al Nahyan, kunglighet från Abu Dhabi. Det är en affär som blivit möjlig tack vare de nya, allt närmare kontakterna mellan Israel och Förenade arabemiraten. Den väcker uppmärksamhet också av ett annat skäl: Beitar är det enda av de israeliska topplagen som aldrig har haft en arabisk/muslimsk spelare kontrakterad. Bland lagets fans finns också en hårdför klick som gjort sig känd för att skrika antimuslimska och antiarabiska slagord.

    • Miljardöverföring till Palestina

      Israel har överfört motsvarande mer än en miljard dollar till Palestinska myndigheten till följd av att samarbetet mellan parterna har återupptagits (se 17 november). Pengarna är bland annat skatt som Israel har tagit upp för palestinsk räkning. Under den tid då beloppen hållits inne har palestinska offentliganställda inte fått ut hela sina löner. Från palestinsk sida ses frysningen som ekonomisk krigsföring. Det samlade beloppet motsvarar drygt en tredjedel av Palestinska myndighetens årliga skatteintäkter men är enligt Världsbanken inte tillräckligt för att det ska bli balans i statsbudgeten. Vissa summor släpper Israel inte, med motiveringen att Palestinska myndigheten använder pengarna som understöd till familjer som har en anhörig i israeliskt fängelse.

    • Budgetbråk under hot om nyval

      En majoritet i knesset röstar preliminärt för ett förslag från oppositionsledaren Yair Lapid om att upplösa sig. Men ett nyval, i så fall det fjärde på två år, är ännu flera omröstningar bort. I vågskålen ligger statsbudgeten. För att Likudledaren och premiärministern Benjamin Netanyahu ska kunna slippa ännu ett nyval väntar sig Benny Gantz, ledare för partiet Blått och vitt, att Likud ska godkänna en tvåårig budget i enlighet med överenskommelsen i maj som lade grunden för deras regeringssamarbete. I själva verket tros både Netanyahu och Gantz vilja undvika nyval, eftersom bådas popularitet har sjunkit. Särskilt Gantz skulle ha små utsikter att göra ett segerval.

    • November

    • Blockad mot Gaza kostsam för palestinier

      Israels blockad mot Gazaremsan har kostat den palestinska ekonomin 16,7 miljarder dollar under drygt ett årtionde, uppger FN. Det motsvarar sex gånger Gazas bruttonationalprodukt 2018 eller 107 procent av Palestinas samlade BNP (inklusive Västbanken). Beräkningarna finns i en rapport gjord av FN-organet Unctad för FN:s generalförsamling. Unctad konstaterar att isoleringen lett till att Gazas ekonomi i det närmaste har kollapsat och att arbetslösheten är uppe i 52 procent. Blockaden har pågått sedan islamiströrelsen Hamas tog den lokala makten i området 2007. Nu behöver infrastruktur återuppbyggas och handel med Gaza behöver tillåtas snarast, liksom familjeåterförening, anser Unctad som samtidigt manar militanta palestinier att upphöra med raketbeskjutning mot Israel.

    • Medier: Netanyahu på saudisk resa

      Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Saudiarabien för samtal med kronprinsen Mohammed bin Salman, enligt rapporter i Israel. Något möte bekräftas inte officiellt, men vanligtvis välinformerade medier återger detaljer om en resa med ett privatplan som har nyttjats tidigare av Netanyahu. Ett diplomatiskt erkännande från Saudiarabien vore en större framgång för Israel än de avtal som uppnåtts med andra arabländer 2020. För Saudiarabiens nya megastad Neom, som ingår i framtidsprojektet Vision 2030, skulle samarbeten med Israel kunna få avgörande betydelse. Båda länderna har dessutom anledning att bevaka vilken utrikespolitik USA kommer att föra när Donald Trump, som agerat i både israeliskt och saudiskt intresse inte minst mot Iran, snart måste lämna presidentposten.

    • Flyganfall mot proiransk milis

      Iranstödd milis i östligaste Syrien, nära gränsen till Irak, anfalls. Enligt SOHR är det troligen israeliskt stridsflyg som angriper tio av milisens ställningar i området. 14 milismän mister livet, varav åtta uppges vara irakier och sex afghaner. Den proiranska milisen rapporteras röra sig i närheten av gränsen, på platser som tidigare hölls av jihadisterna i Islamiska staten (IS) innan den sunniextremistiska rörelsen drevs bort från sina fästen. Under den följande veckan sker flyganfall mot fler mål vid Syriens östgräns och mot Damaskus utkanter. Israel pekas ut även för dessa anfall som sammanlagt kräver minst ett 30-tal liv.

    • USA-minister besöker bosättning

      Som första amerikanska utrikesminister besöker Mike Pompeo en israelisk bosättning på Västbanken. Besöket i Psagot är ytterligare ett uttryck för att president Trump stöder Israels anspråk på ockuperad mark. Omvärlden ser bosättningarna som olagliga: enligt folkrätten är det förbjudet för en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning. I Pompeos resplaner ingår ett besök på Golanhöjderna, ockuperade av Israel men syrisk mark enligt internationell syn (se 25 mars 2019). Pompeo meddelar samma dag att USA har klassat en internationell rörelse som förespråkar bojkott mot Israel som antisemitisk. Rörelsen BDS grundar sin bojkottmaning på Israels behandling av palestinierna och säger att den tar avstånd från all rasism, inklusive antijudisk.

    • Iranier bland dödsoffer i israeliska anfall

      Israeliska armén uppger att iranska och syriska ställningar i Syrien har angripits och att det skett som svar på att sprängladdningar hittats nära israelisk militär på Golanhöjderna. Cirka tio dödsoffer rapporteras av SOHR, varav fem iranska. Golan är syrisk mark som Israel håller ockuperad sedan 1967, israeler har också flyttat in i området sedan ockupationen inleddes. Israel genomför återkommande anfall mot militära mål i Syrien, särskilt sådana som kopplas till Irans inblandning i det syriska inbördeskriget, men det är sällan den israeliska försvarsmakten bekräftar eller kommenterar insatserna. I detta fall anklagar Israel Iran för att ha förmått syrier att placera ut sprängladdningarna på Golan.

    • Palestinskt-israeliskt samarbete återupptas

      Palestinska myndigheten återupptar sitt säkerhetssamarbete med Israel, meddelar civilministern i det palestinska självstyret på Västbanken. Samarbetet frystes med hänvisning till Israels uttalade planer på att annektera ockuperad palestinsk mark (se 19 maj). Israel lovade senare, i utbyte mot att Förenade arabemiraten erkände Israel, att låta annekteringsplanerna vila. Den palestinske premiärministern Mohammad Shtayyeh säger nu att även samarbete kring finansiella frågor, hälsa och politik återupptas. Israel har som ockupationsmakt folkrättsligt ansvar för civilbefolkningen i palestinska områden. Sedan fredsprocessen på 1990-talet har det också funnit ett långtgående samarbete mellan styrande organ på en rad områden. Exempelvis tar Israel upp tull och skatt av palestinier, pengar som sedan ska överföras till Palestinska myndigheten. Islamiströrelsen Hamas, som styr Gazaremsan, motsätter sig att samarbetet med Israel återupptas.

    • Biden vill ändra delar av USA:s politik

      USA kommer inte att riva upp Donald Trumps beslut att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem, meddelar kampanjstaben bakom Joe Biden, den nyvalde presidenten. Däremot kommer ett USA-konsulat i Östra Jerusalem att återöppnas för att förbättra relationerna till palestinierna. Biden säger också att USA:s humanitära bistånd till palestinierna ska återupptas; under Trumps mandat frystes biståndet via Unrwa (se 16 januari 2018 och 24 augusti 2018). Israels premiärminister Benjamin Netanyahu tackar Trump men välkomnar valet av Biden, som genom åren uttalat stöd för Israel i många avseenden men varit kritisk mot att Israel låtit bosättningarna på ockuperad mark växa. 

    • FN-kritik mot rivning på Västbanken

      FN kritiserar Israel för rivningen av palestinska hem på den ockuperade Västbanken. Drygt 70 personer, bland dem fler än 40 barn, blir hemlösa vid rivningen i Khumsa i Jordandalen. Israel betraktar beduinbosättningen som olaglig, medan FN:s humanitära samordningsorganisation Ocha anser att rivningen, som ägt rum två dagar tidigare, bryter mot folkrätten.

    • Tidsgräns i tung värnpliktsfråga

      Högsta domstolen sätter en tidsgräns i den kontroversiella frågan om huruvida studenter i religiösa skolor ska kunna undantas från värnplikt. Senast den 1 februari måste regeringen se till att det finns lagstiftning på plats som reglerar undantagen. Om inte kommer yeshiva-studenterna att kallas in till militärtjänst som alla andra israeler. I de breda befolkningslagren är det inte populärt att de religiösa seminariernas ultraortodoxa elever slipper göra lumpen. Ett antal lagförslag i frågan har förekommit genom åren, och HD har gång på gång flyttat fram tidsfristen. Militärtjänsten är en fråga med stor politisk sprängkraft i Israel, särskilt som den konservative premiärministern Benjamin Netanyahu har sökt stöd hos de ultraortodoxa partierna för att behålla regeringsmakten.

    • Malawi öppnar ambassad i Jerusalem

      Malawi ska följa USA:s exempel, som första afrikanska stat, och förlägga sin Israelambassad till Jerusalem. Beskedet lämnas av Malawis och Israels utrikesministrar. Någon beskickning att flytta från Tel Aviv har Malawi inte. De diplomatiska förbindelserna mellan länderna går tillbaka till 1964, men det har inte funnits någon malawisk ambassad i Israel.

    • Oktober

    • Emiraten får köpa stridsflygplan

      USA har godkänt en stor flygplansaffär med Förenade arabemiraten till följd av att emiraten erkänner Israel, uppger Eliot Engel, ordförande i representanthusets utrikesutskott. Försäljningen av 50 stridsflygplan av typen F-35 är kontroversiell, eftersom den påverkar de militära styrkeförhållandena vid Persiska viken. Om affären, som är värd över 10 miljarder dollar, genomförs får emiratens flygvapen lika många F-35-plan som Israel. F-35 är ett av världens mest avancerade stridsflygplan. Även Saudiarabien och Qatar har visat intresse för planet. Mellan Israel och USA pågår förhandlingar om andra krigsmaterielaffärer som syftar till att stärka den israeliska försvarsmakten. USA räknar både Israel och emiraten till sina bundsförvanter mot Iran.

    • Normalisering mellan Sudan och Israel

      Sudan och Israel normaliserar sina förbindelser. Bakom beskedet från Washington ligger amerikanska påtryckningar, liksom i fallet med gulfstaterna Bahrain och Förenade arabemiraten som nyligen erkänt Israel. Till skillnad från gulfstaterna har Sudan flera gånger deltagit i arabländers krig mot Israel. Landet har dessutom hyst militanta grupper som räknas till Israels och USA:s fiender. Men Sudan har sedan en tid en övergångsregering med intresse av bättre förbindelser med USA; Sudan slipper nu amerikansk terrorstämpling, vilket öppnar för bland annat bistånd och investeringar. President Trump söker för sin del inte bara gynna Israel utan vill också ha utrikespolitiska framgångar att visa upp för väljarna i USA:s förestående presidentval. Reaktionen från palestinsk sida på Sudans beslut att erkänna Israel är bitter.

    • Balfourdeklarationen grund för rättsligt agerande

      Palestinier stämmer Storbritannien i domstol för Balfourdeklarationen från 1917. Det historiska dokumentet, undertecknat av Storbritanniens dåvarande utrikesminister, stöder anspråk på att inrätta ett judiskt hemland i Palestina, som då lydde under Osmanska riket. Balfourdeklarationen var en av de handlingar som ledde fram till att den moderna staten Israel inrättades 1948, efter det att området utgjort brittiskt mandat. För arabvärlden var deklarationen en chock och palestiniernas syn är att britterna gav bort mark som landet inte ägde. I stämningen, som har lämnats in i Nablus på Västbanken, heter det att handlingen också gav upphov till palestiniernas lidande. Bakom stämningen står flera palestinska organisationer, bland dem en facklig landsorganisation.

    • Israel avskaffar visumtvång för emiratier

      Samtidigt som en officiell delegation från Förenade arabemiraten är på officiellt besök meddelas att Israel och emiraten ömsesidigt inför visumfrihet för medborgare från det andra landet. Det är första gången invånare i ett arabland kan resa till Israel utan visum. (Med Egypten och Jordanien har Israel haft fredsavtal länge utan att ta bort visumtvånget.) 28 trafikflygningar per vecka mellan länderna planeras.

    • 2 000 etiopier får invandra

      Israels regering fattar beslut om att 2 000 etiopier ska tillåtas invandra. De är ättlingar till etiopiska judar som konverterade till kristendomen (många sannolikt under tvång) under 1700-talet och 1800-talet. De godkänns inte som judar av Israels ortodoxa rabbinauktoriteter och det finns motstånd mot att de ska få invandra. I Israel lever cirka 140 000 etiopiska judar, som inte sällan hävdar att de diskrimineras. De flesta kom under 1980-talet med stöd av en lag som säger att alla judar har rätt att invandra. Omkring 50 000 är födda i landet.

    • Israeliskt-emiratiskt möte vid Förintelseminne

      Israels och Förenade arabemiratens utrikesministrar möts i Berlin och besöker ett monument till minne av Förintelsens offer. Gabi Ashkenazi, vars föräldrar överlevde den nazistiska judeutrotningen, beskriver besöket tillsammans med Abdullah bin Zayid al-Nahyan som djupt rörande. I kölvattnet av de normaliserade förbindelserna mellan Israel och emiraten, kallade Abrahamavtalen, ses mötet också symboliskt som tecken på förbättrad förståelse mellan judar och muslimer.

    • Israel går kaukasisk balansgång

      Strider mellan Azerbajdzjan och Armenien, om området Nagorno-Karabach, har riktat ljuset mot vapenaffärer mellan Israel och den azerbajdzjanska staten. Det är känt sedan flera år att Aliyevregimen är kund hos den israeliska försvarsindustrin, samtidigt som Israel importerar azerisk olja. Israel offentliggör inte försäljningssiffror land för land, men Azerbajdzjan har bekräftat inköp av bland annat bestyckade drönare. Avancerade vapensystem har gjort styrkeförhållandena i Kaukasien mer ojämna än tidigare, och Armenien (som inte har öppnat en ambassad i Israel förrän nyligen) oroas. Av en sajt som följer flygrörelser framgår också att ett azeriskt plan lyfte från ett flygfält i Israel, nära en militärbas, så sent som precis före det senaste krigsutbrottet. Ämnet lyfts nu upp på presidentnivå och den israeliske statschefen Reuven Rivlin utlovar humanitär hjälp till Armenien.

    • Gränsförhandlingar mellan Libanon och Israel

      Libanon och Israel har enats om ett ramverk för FN-stödda förhandlingar med amerikansk medling om den omstridda havsgränsen mellan länderna. Samtalen kommer igång den 14 oktober. Ute i Medelhavet finns naturgas som båda vill utvinna. Det finns inte heller någon erkänd landgräns mellan dem, bara en stilleståndslinje som kallas ”blå linjen”. Flera krig har utkämpats genom åren och ett fungerande fredsavtal saknas alltsedan arabisk-israeliska strider på 1940-talet. Blå linjen märktes ut av FN 2000, när Israel drog sig ur södra Libanon efter 22 år av ockupation.

    • September

    • Demonstrationsrätten begränsas

      Parlamentet antar en lag som begränsar demonstrationsrätten med hänvisning till covid 19-pandemin, som sedan den 18 september återigen möts med stränga restriktioner (se 13 september). Kritiker hävdar att syftet med lagen är att stoppa kritik mot premiärminister Netanyahu.

    • Prognos: 10 miljoner invånare 2024

      Inför det judiska nyåret meddelar statistikmyndigheten att Israels befolkning har vuxit med 150 000 personer på ett år. 20 000 av dessa är judar som har gjort aliya, invandrat från andra länder. Antalet invånare uppgår till cirka 9 246 000 totalt. Prognosen är att 10-miljonersstrecket ska passeras i slutet av 2024. 

    • Avtal skrivs på vid Vita huset

      Förenade arabemiraten och Bahrain skriver under sina avtal med Israel om normaliserade relationer. Det sker under en ceremoni vid det amerikanska presidentkansliet Vita huset i Washington, som samlar utrikesministrarna från de båda arabländerna och premiärminister Netanyahu vid sidan av president Trump. I de palestinska områdena utlöser det protester och ett raketregn mot Israel från Gazaremsan, som morgonen efter följs av israelisk bombning mot mål i Gaza.

    • Livstid för mord på palestinsk familj

      En judisk bosättare döms till tre livstidsstraff för morden 2015 på ett ungt palestinskt par och ett av deras barn. Morden begicks i byn Duma på Västbanken. Mannen har också fällts för mordförsök, mordbrand och hatbrott och döms dessutom att betala skadestånd. Domstolen i Lod ser rasism och extremistideologi som drivkrafter bakom händelserna. En annan ung bosättare, som ska ha haft en roll i förberedelserna, har erkänt bland annat hatbrott i en uppgörelse med åklagare (se 18 maj 2020). Medhjälparen döms till tre och ett halvt års fängelse.

    • Corona-nedstängning inför storhelger

      Sedan spridningen av coronavirus nått 4 000 nya fall per dag beslutar regeringen Netanyahu att stänga ned samhället. Återstängningen, kanske den strängaste hittills i ett land som tidigare lättat på restriktioner efter vårens pandemilarm, ska vara i tre veckor, med möjlighet till förlängning. Israeler tillåts inte gå mer än 500 meter hemifrån och sammankomster begränsas tio personer inomhus och 20 utomhus. Regeringen får kritik för att reglerna införs i hela samhället trots att det går att utskilja miljöer där smittspridningen är större än på andra håll. Det gäller framför allt bostadsområden med ultraortodox befolkning, som bland annat håller stora sammankomster. Nedstängningen påverkar två förestående helger: det judiska nyåret och försoningsdagen yom kippur. Den ultraortodoxe bostadsministern Yaakov Litzman avgår.

    • Bahrain och Israel normaliserar förbindelserna

      Bahrain kommer liksom Förenade arabemiraten att erkänna Israel (se 13 augusti). Länderna ska upprätta fullständiga diplomatiska förbindelser. I Bahrain, där kungahuset är sunnimuslimskt men merparten av medborgarna shiiter, luftar kritiska medborgare invändningar mot uppgörelsen via sociala medier och ansluter sig till fördömanden från bland andra Iran. De palestinska ledarna, inom både PLO och Hamas, manar palestinier till demonstrationer, särskilt i flyktinglägren.

    • Skarp skärpning av coronaregler

      De ministrar i Israel som ansvarar för hanteringen av coronakrisen beslutar i ljuset av ökad spridning av viruset sars-cov-2 att stänga alla skolor utom sådana som finns till för elever med särskilda behov. Dessutom införs rörelserestriktioner nattetid i omkring 40 tätorter. Sammankomster begränsas till tio personer inomhus och tjugo utomhus. Antalet döda, som i början av pandemin på våren hölls lågt, har passerat 1 000 sammanlagt. I fyra samhällen med stor ultraortodox befolkning protesterar borgmästarna mot de skärpta reglerna.

    • Löften till Israel från Kosovo och Serbien

      Kosovo erkänner Israel och Serbien är redo att flytta sin Israelambassad till Jerusalem. Löftena har utfärdats i samband med ett avtal mellan de två staterna på Balkan om ekonomiskt samarbete, som slutits med USA som pådrivande kraft; president Trump har också utlovat amerikanska lånegarantier till båda länderna. Om även Kosovo flyttar sin beskickning, blir det första landet med muslimsk befolkningsmajoritet som gör det. Serbien skulle bli det första landet i Europa. Ett motiv för Kosovo är att Israel erkänner landet, som förklarade sig självständigt från Serbien 2008. Turkiet är ett av de länder som reagerar med besvikelse riktad mot Kosovo. Skeptiker noterar att företrädarna för USA, Serbien och Kosovo inte skrev under likalydande avtalstexter, vilket gör det osäkert vilka utfästelser som faktiskt kommer att uppfyllas.

    • Bahrain ger grönt ljus för flygning

      Gulfstaten Bahrain meddelar att flygningar mellan Israel och Förenade arabemiraten kommer att få tillstånd att passera landets luftrum. Ett sådant besked har också kommit från Saudiarabien, som sedan tidigare har godkänt flygningar mellan Israel och Indien. Bahrain har välkomnat beskedet den 13 augusti om normalisering av förbindelserna mellan Israel och emiraten. Mellan Israel och Bahrain har det förekommit kontakter sedan 1990-talet, men de två länderna har inte fulla diplomatiska förbindelser.

    • Angripares kvarlevor hålls kvar

      Israel fattar beslut om palestinier som dödas i samband med anti-israeliska angrepp: kvarlevorna ska inte överlämnas till anhöriga. Tidigare har det gällt enbart militanta personer som kopplats till islamiströrelsen Hamas. Syftet är att avskräcka palestinier från våld. Förkastligt att använda kroppar som brickor i förhandlingsspel, framhåller människorättsorganisationen Adalah. Hamas tros för sin del hålla två israeler som fångar, personer som tagit sig in i Gaza ensamma, enligt anhöriga psykiskt instabila.

    • Augusti

    • Israeliska anfall kräver liv

      Israel anfaller militära mål på två platser i södra Syrien. Enligt SOHR mister två syriska soldater och tre allierade utländska milismän livet; de senare uppges tillhöra den libanesiska shiarörelsen Hizbollah som strider i Syrien på regimens sida. Israel har genomfört hundratals angrepp mot mål i Syrien sedan inbördeskriget bröt ut 2011, men bekräftar eller kommenterar sällan insatserna (se 5 maj).

    • Vapenvila vid Gazagräns

      En vapenvila sluts mellan Israel och islamiströrelsen Hamas, som styr inne i Gazaremsan, efter mer än tre veckor av stridshandlingar över gränsen. Sedan den 6 augusti har Israel bombat mål i Gaza nästan dagligen som svar på brandballonger och raketer från palestinskt håll (se 12 augusti). Nu förnyas en informell vapenvila, där Israel lättar på blockaden mot Gaza i utbyte mot lugn vid gränsen, med hjälp av qatarisk och egyptisk medling. Den fiskezon Israel tillåter utanför Gaza utvidgas till 15 sjömil och varor ska åter släppas in i remsan, bland annat bränsle till Gazas enda kraftverk. Utökat kontantstöd från Qatar till Gazas befolkning, framför allt offentliganställdas löner, ingår i uppgörelsen.

    • FN-styrka minskas

      FN:s säkerhetsråd förlänger den fredsbevarande insatsen Unifil vid gränsen mellan Libanon och Israel, men minskar styrkan från 15 000 till 13 000 man. I praktiken betyder beslutet inte mycket, eftersom styrkan för tillfället består av 10 500 man, enligt diplomatkällor. Resolutionen uppmanar Libanon att se till att Unifil också får tillgång till ett område norr om ”blå linjen” (den FN-utmärkta gränsen) där det 2019 hittades tunnlar som kunde användas för intrång från Libanon på israeliskt område. Tunnlarna har tillskrivits shiamilisen Hizbollah. Unifil inrättades 1978 och förstärktes i samband med krig mellan länderna 2006.

    • Israels HD olagligförklarar bosättning

      Israels högsta domstol river upp ett beslut som ger judiska bosättare rätt till mark på en kulle nära Jordanfloden. Omkring 40 judiska bosättarfamiljer lever på kullen, som de kallar Mitzpe Kramim, men merparten av marken är i själva verket privatägd och palestinsk. Enligt domstolen ska bosättarna vräkas, men israeliska staten måste hitta nya hem åt dem inom tre år. Platsen ligger på den ockuperade Västbanken, där alla judiska bosättningar enligt internationell syn är olagliga.

    • Fortsatt stor smittspridning

      Nästan 2 000 nya fall av coronasmitta har registrerats under loppet av ett dygn. För att skolorna ska få öppna den 1 september har israeliska myndigheter hoppats att det inte ska tillkomma fler än 400 fall per dag. Av totalt 867 dödsfall i sjukdomen covid-19 har cirka 400 krävts under den senaste månaden.

    • Risk för nyval skjuts på framtiden

      Parlamentet skjuter upp en omröstning om statsbudgeten i 120 dagar och undviker därmed ytterligare ett nyval. En överenskommelse om att budgeten måste antas före den 25 augusti har funnits i avtal mellan de stora partierna som reglerar samarbetet i krisregeringen (se 20 april och 7 maj), men de har svårt att enas i den och andra frågor. Efter beslutet i knesset faller den nya tidsgränsen för budgeten den 23 december. Partierna träter också om utnämningar till viktiga poster som skulle kunna påverka utgången i rättsprocessen mot den åtalade premiärministern Benjamin Netanyahu (se 19 juli). Det gäller främst riksåklagarens post; Avichai Mandelblits mandat går ut 2022.

    • Israel militärövar i Tyskland

      Israels och Tysklands flygvapen inleder ländernas första gemensamma militärövning i Tyskland. Piloter flyger i formation över en flygbas nära München, en hyllning till offren för ett terrordåd som utfördes vid OS 1972 och krävde elva israelers liv. Därefter gör de överflygning vid Dachau, där nazisterna under andra världskriget mördade 40 000 judar. Hyllningarna sker 75 år efter krigsslutet och i en tid när antisemitiska grupper åter gör väsen av sig i Tyskland.

    • Israel och Förenade arabemiraten sluter fred

      De försiktiga kontakter som en tid har pågått mellan Israel och Förenade arabemiraten (se 29 oktober 2018 och 6 oktober 2019) utmynnar i något de kallar ett fredsavtal, Israels tredje med ett arabland. Emiraten erkänner Israel och uppger att ett villkor är Israel inte gör allvar av sina planer på att annektera mer mark på den ockuperade Västbanken. Fullt diplomatiskt utbyte, handels- och flygförbindelser ska upprättas och emiratier kommer att kunna besöka islams heliga platser i Jerusalem. En anledning till att Israel och sunnimuslimskt styrda arabländer närmar sig varandra är att de oroas av den iranska regimens inflytande i regionen. Palestinierna reagerar på uppgörelsen med besvikelse och fördömanden.

    • Gazaremsan: Brandballonger och bestraffningar

      Flera dagar i rad har markbränder inträffat i Israel sedan dussintals ballonger med brandbomber släppts iväg med vinden från Gazaremsan. Israel svarar med bland annat flygattacker mot mål i Gaza som knyts till islamiströrelsen Hamas och med att minska palestiniernas fiskezon utanför Gazas kust från 15 till 8 sjömil. Hamas har också avfyrat en räcka raketer ut mot havet som en ”varning” till Israel, som därefter stängt gränsen för gods till Gaza, bland annat bränsle till elverket. Under en intensiv period av palestinska protester 2018 sändes brandballonger dagligen över gränsen, med eldsvådor i Israel som följd. Somliga sätter sådana fientligheter över gränsen i samband med pengaöverföringar från Qatar som håller utarmade palestinier under armarna; Israel sätts under press för att tillåta överföringarna.

    • Domstolsorder mot Netanyahu-son

      En domstol i Jerusalem ger premiärminister Netanyahus son Yair order att sluta trakassera personer som arrangerar demonstrationer mot hans far. Sonen har bland annat offentliggjort adresser till Neyanyahus motståndare via sociala medier. Dagen före beslutet, som gäller i sex månader, har en Netanyahu-kritisk protest genomförts som var den största på flera år. I gatuprotester de senaste veckorna, främst i Tel Aviv och Jerusalem, har kritiken mot regeringens coronapolitik varit skarp och somliga har krävt premiärministerns avgång.

    • Juli

    • Ingen kvinna i krisregeringen

      Premiärminister Netanyahu stuvar om i krisregeringen och krymper antalet ministrar från 16 till 10. Ingen kvinna blir kvar på ministerpost. 

    • "Coronageneralens" makt under lupp

      Regeringen utser sjukhuschefen Ronni Gamzu till "virusgeneral", men han är inte den först påtänkte. En annan professor har hoppat av efter oenighet om vilka befogenheter uppdraget skulle medföra. Netanyahu meddelar att Gamzu blir ansvarig för tre områden i insatserna för att bryta spridningen av sars-cov-2: tester, epidemiologiska undersökningar och karantän. Gamzu själv säger att det gäller att pröva alla andra initiativ innan man helt stänger ned ekonomin.

    • Knesset stoppar restriktioner

      Parlamentet röstar ned en del av de nya restriktioner för att stoppa smittspridning som regeringen beslutat: kravet på att restauranger ska begränsa sig till att sälja hämtmat slopas. Enligt de folkvalda finns det inte vetenskapligt underlag för kravet. Även helgbegränsningar för stränder och simbassänger har rivits upp. De senaste veckorna har cirka tusen nya fall av coronasmitta registrerats per dag. Sjukdomen covid-19 har krävt sammanlagt 422 liv.

    • Nya restriktioner, strejk och kritik

      Israels sjuksköterskeförbud inleder en strejk med anledning av personalbrist i vården. Strejken berör inte akutsjukvård och vården av covid-19-sjuka, cancer- och diabetespatienter. Förbundets kritik är riktad mot finansdepartementet. Fler än 500 läkare har samtidigt skrivit under ett protestbrev mot hur Israels regering skött pandemin. Läkarna anser att vården ska fokusera på äldre och riskgrupper, och att unga människor (som vanligen inte blir svårt sjuka) inte ska utsättas för restriktioner. I två veckor har det förekommit demonstrationer, och demonstranter har griptis i Tel Aviv och Jerusalem. Efter en tid av ökat antal nya coronafall har regeringen aviserat att vissa restriktioner kommer att införas igen.

    • Januaridagar i rätten för Netanyahu

      I rättegången mot den korruptionsmisstänkte premiärministern Benjamin Netanyahu beslutar rättens ordförande att vittnesförhör ska inledas i början av 2021. I samband med vittnesmålen måste också Netanyahu infinna sig i domstolen tre dagar i veckan.

    • Riksrevisorer stoppar bidrag till Netanyahu

      Laget av advokater som sköter premiärminister Netanyahus försvar i de pågående korruptionsmålen (se 24 maj) tunnas ut. Ett uppmärksammat avhopp beror enligt israelisk press på att Netanyahu inte får ta emot stora privata bidrag för att täcka sina advokatkostnader. Beslutet har fattats av en kommitté knuten till landets riksrevision efter rekommendation av riksåklagaren. Netanyahu hade önskat ta emot ett lån på på 2,9 miljoner dollar av en förmögen vän i USA. Han har också beordrats att återbetala belopp som han tagit emot från en kusin i USA. Rättegången ska fortsätta den 19 maj, men väntas den dagen bara handla om formalia, inte om sakfrågorna.

    • Säkerhetstjänst får spåra smitta

      Parlamentet knesset antar en lag som ska göra det möjligt att låta den inrikes säkerhetstjänsten Shin Bet sköta smittspårning (se 17 mars och 8 juni). Gränsen för att bruka avancerad övervakning för ändamålet sätts nu till tre veckor. I nästan en månad, efter det att restriktionerna lättats, har det kommit rapporter om att antalet fall av coronasmitta ökar igen. 

    • Juni

    • Gantz bromsar annektering

      Innan covid-19-pandemin har bekämpats kan det inte bli aktuellt med någon annektering av mark på Västbanken, säger Benny Gantz, försvarsminister och alternerande premiärminister. Benjamin Netanyahus koalitionsregering har satt 1 juli som det datum då man kan börja fatta beslut om att införliva nya delar av de ockuperade palestinska områdena med Israel. Enligt avtalet mellan Netanyahu och Gantz kan annektering beslutas antingen av regeringen eller av parlamentet. I regeringen kan Gantz stoppa ett sådant beslut, medan det skulle kunna antas med enkel majoritet i knesset. I takt med att datumet 1 juli närmar sig ökar uppmaningarna från omvärlden till Israel om att avstå från annektering.

    • Motförslag till Trump-plan

      Palestinierna har lagt fram ett motförslag till den amerikanska plan som utgår från att Israel annekterar mark på den ockuperade Västbanken, meddelar premiärminister Mohammad Shtayyeh. I förslaget förutsätts att Palestina blir en oberoende och demilitariserad stat ”med mindre gränsjusteringar där det är nödvändigt”. Förslaget har överlämnats till den så kallade kvartetten: FN, EU, USA och Ryssland. Även i de förslag som tidigare diskuterats i en mångårig fredsprocess mellan Israel och palestinierna har det varit en grundtanke att områden på Västbanken där det finns stora bosättningar skulle överföras till Israel, i utbyte mot israelisk mark som övergår till den palestinska staten.

    • Israels HD stoppar tvångsinlösen

      Högsta domstolen i Israel stoppar en lag från 2017, som skulle ha gjort det möjligt för israeliska staten att expropriera hundratals hektar mark på den ockuperade Västbanken. Det handlar om mark där bosättare har byggt utan klartecken från israeliska staten. Både palestinska och israeliska organisationer hade begärt HD-granskning av lagen. Enligt folkrätten, som förbjuder en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning i ett intaget område, är samtliga israeliska bosättningar på ockuperad mark olagliga, också sådana som Israel har gett klartecken för.

    • Shin Bet-spårning av civila stoppas

      Planerna på att låta säkerhetstjänsten Shin Bet spåra coronasmittade fryses (se 17 mars 2020). Lagförslaget dras tillbaka. Säkerhetstjänstens chef Nadav Argaman ogillar tanken på att behöva övervaka civilpersoner, en övervakning tänkt att ske med hjälp av platsdata från mobiltelefoner. Argaman förordar att en civilt utvecklad app för smittspårning används istället.

    • Oro för ny våg av smittspridning

      Israel har gradvis lättat på de restriktioner som gällt sedan covid-19-pandemin nådde landet. Men inför risken för fortsatt smittspridning beordras närmare 10 000 studenter och lärare till karantän sedan man hittat nya smittfall i skolvärlden. Antalet nysmittade har vänt uppåt den senaste veckan, många tros ha smittats i kollektivtrafiken. En undersökning som gjorts av sjukvårdsdepartementet och Tel Avis universitet tyder på att mörkertalet, antalet verkliga smittfall, är nästan tio gånger så stort som de bekräftade fallen, men det motsvarar ändå bara några procent av befolkningen. Sjukdomen har sammanlagt krävt 287 liv i Israel. 

    • Maj

    • ICC vill ha palestinska besked

      Ytterligare en följdverkning har uppstått av israeliska regeringens planer på annektering av mark på Västbanken, och den palestinske presidenten Mahmud Abbas reaktion (se 19 maj). Internationella brottmålsdomstolen (ICC) begär att palestinierna klarlägger om de avtal som slöts inom Osloprocessen på 1990-talet ska gälla eller inte, rapporterar israeliska medier. Det är avtalen med Israel som lägger grunden för en palestinsk statsbildning, och om avtalen sägs upp kan palestinierna inte heller agera som stat i domstolen. Senast den 10 juni ska svaret från Ramallah lämnas. Palestinierna har tidigare begärt att ICC ska granska om israeler har begått krigsbrott i de ockuperade områdena.

    • Avsaltning ett ämne för storpolitik

      Uppdraget att driva Israels största avsaltningsanläggning går till ett lokalt företag. Anbud från ett Hongkong-baserat bolag avvisas, enligt israeliska nyhetsmedier efter påtryckningar från USA. Anläggningen i Palmachim vid Medelhavet, söder om Tel Aviv, ska när den är i full drift bli världens största i sitt slag och utöka Israels kapacitet till avsaltning med en tredjedel.

    • Netanyahu inför rätta

      Rättegången mot premiärminister Benjamin Netanyahu inleds. Han står åtalad i tre brottsutredningar som tas upp i samma rättegång. Anklagelserna, som Netanyahu förnekar, gäller mutbrott och bedrägeri. Kärnan i misstankarna är att han ska ha tagit emot fysiska gåvor (lyxvaror) och fördelaktig mediebevakning i utbyte mot att göra givarna politiska tjänster. Prövningen väntas ta lång tid och inte avgöras förrän i högre rätt. Nästa förhandlingsdag i distriktsdomstolen i Jerusalem (motsvarande en svensk tingsrätt) sätts till den 19 juli.

    • Palestinier säger upp avtal

      Den nytillträdda israeliska regeringens uttalade avsikt att annektera ockuperad palestinsk mark på Västbanken leder till en skarp reaktion från palestinskt håll: Palestinska myndigheten ser sig inte längre som bunden av avtal som slutits med Israel och med USA, meddelar presidenten Mahmud Abbas. Han betonar att det också gäller samarbete på säkerhetsområdet som det palestinska självstyret, med säte i Ramallah, har upprätthållit med Israel sedan fredsprocessen på 1990-talet. "Från och med idag måste den israeliska ockupationsmakten axla allt ansvar och alla förpliktelser inför det internationella samfundet som ockupationsmakt över den ockuperade staten Palestinas territorium", deklarerar Abbas och hänvisar till folkrätten och till krigets lagar (Fjärde Genèvekonventionen med tillägg, som handlar om skydd för civila). Han lyfter också fram att palestinierna ser den amerikanska regeringen som medskyldig till det förtryck palestinier utsätts för genom ockupationen.

    • Fälld för brandattentat mot familj

      Det blir fällande dom för mord och mordförsök för en judisk bosättare som 2015 deltog i en mordbrand mot en palestinsk familj på Västbanken då ett litet barn och barnets föräldrar dog. Bosättaren, som tänker överklaga till Högsta domstolen, hävdar att han pressats till medgivanden av åklagarna. En yngre medbrottsling är dömd sedan tidigare (se 24 oktober 2019). Attentatet ledde till en kraftig reaktion och våldsvåg från palestinsk sida, samtidigt som dådet fördömdes internationellt.

    • Netanyahus "coronaregering" tillträder

      Benjamin Netanyahus nya regering tillträder, efter visst missnöje i hans parti Likud med de positioner som vikts för partikamrater. Enligt avtalet mellan Likud och Blått och vitt ska Benny Gantz börja som försvarsminister och ta över som premiärminister efter 18 månader. Vissa nyckelposter har gått till Gantz partikamrater: Gabi Ashkenazi blir utrikesminister och Avi Nissenkorn justitieminister. Likuds Israel Katz blir finansminister. Förre talmannen Yuli Edelstein ersätter Yaakov Litzman (se 29 mars och 1 april) som sjukvårdsminister. Israel har vidtagit stränga åtgärder mot smittspridning och antalet fall av covid-19 har hållits lågt, men två stora frågor väntar ändå regeringen: Den ena är de ekonomiska följderna av coronakrisen; i Israel har arbetslösheten stigit från 3,4 till 27 procent. Den andra är de planer på annektering av palestinsk mark som Netanyahu har gått till val på, med amerikanskt stöd. 

    • Cannabis-export blir tillåten

      Ekonomiminister Eli Cohen ger klartecken för export av cannabis för medicinskt bruk. Beslutet träder i kraft en månad senare och den som vill exportera måste söka ett särskilt tillstånd. I Israel finns enligt nyhetsredaktionen Ynet ett tiotal gårdar och en handfull laboratorier som producerar cannabis och redan har avtal klara med väntande köpare i Europa och Kanada. I en regeringsrapport hösten 2019 identifierades cannabismarknaden som en tillväxtmarknad som kan ge goda inkomster. I Sverige kan Läkemedelsverket bevilja medicinsk licens för cannabis, som är narkotikaklassat.

    • Knesset banar väg för ny regering

      President Rivlin ger Benjamin Netanyahu i uppdrag att bilda regering efter att ha konstaterat att det har stöd hos 72 av parlamentets 120 ledamöter. Knesset har dessförinnan antagit lagändringar som ingår i arrangemanget för att Benny Gantz ska kunna avlösa Netanyahu som premiärminister. Bakom Netanyahu ställer sig konservativa Likud, Gantz Blått och vitt, Arbetarpartiet, de religiösa partierna Shas och Förenade Torahpartiet. Dessutom stöds uppgörelsen av Derech Eretz, en nybildad knessetfraktion vars medlemmar tillhört Telem, som ingick i den trepartiallians som stod bakom Gantz när det senaste valet hölls.

    • HD godtar avtal om samregerande

      En enhällig domarpanel i Högsta domstolen kommer fram till att israelisk lag tillåter Benjamin Netanyahu, som är brottsmisstänkt och åtalad, att bilda en ny regering. Netanyahus och Benny Gantz avtal om regeringssamarbete är också förenligt med landets lagar, finner HD; partierna Likud och Blått och vitt har modifierat avtalet på flera punkter efter invändningar.  Överenskommelsen säger bland annat att Gantz ska avlösa Netanyahu som premiärminister efter ett och ett halvt år (se 20 april). 

    • Israel: Iran målet för anfall i Syrien

      Både irakier och iranier finns enligt SOHR bland de 14 dödade när en plats i öknen utanför den syriska staden Mayadin angrips. Kort dessförinnan har syriskt luftvärn lyckats stoppa anfall från Israel i norra Syrien. Israel har under det syriska inbördeskriget, som rasar sedan 2011, genomfört mängder av anfall mot mål i Syrien, ofta riktade mot Assadregimens allierade från andra länder, som libanesiska Hizbollah. Israels försvarsminister Naftali Bennett säger (utan att bekräfta den enskilda händelsen) att anfallen kommer att fortsätta tills Iran lämnar Syrien.

    • Öppning i coronastängd gräns

      Nästan en miljon elever får börja skolan igen när Israel lättar på coronarestriktionerna i skolorna. Efter en överenskommelse mellan Israel och Palestinska myndigheten får samtidigt palestinska arbetare från Västbanken återvända till jobb inom byggnad, jordbruk och industri i Israel. När parterna beslöt stänga gränsen till följd av covid-19-pandemin tvingades arbetarna välja om de ville stanna vid arbetsplatsen eller återvända hem. Före pandemin hade cirka 120 000 palestinier arbete antingen i Israel eller i bosättningar på mark som Israel ockuperar. Nu har omkring 40 000 rätt att ta sig över, förutsatt att de stannar i en månad och inte rör sig fram och tillbaka över gränsen.

    • April

    • Israel lämnar gränsenklav

      Israeliska lantbrukare lämnar enklaven Ghumar i Jordanien (Tsofar på hebreiska) sedan ett avtal om markhyra från 1990-talet löpt ut. I samband med att de två länderna slöt fred 1994 tilläts Israel att hyra två tidigare intagna jordanska gränsområden. Kungen av Jordanien gav 2018 besked om att hyran inte skulle förlängas. Den andra enklaven Baqura utrymdes av Israel hösten 2019 (se 21 oktober 2018 och 10 november 2019).

    • Arbetarpartiet in i regeringen

      Arbetarpartiet håller partikonferens (på distans på grund av coronakrisen) och röstar för att ansluta sig till den nya regering som ska ledas av Benjamin Netanyahu, men också innehålla ministrar från Benny Gantz parti Blått och vitt. Arbetarpartiets ledare Amir Peretz har tidigare, liksom Gantz, gjort utfästelser om att inte sätta sig i en regering vars chef är brottsmisstänkt. Partiet får nu två departement att ansvara för.

    • Krisregering med Netanyahu i täten

      Benjamin Netanyahu och Benny Gantz gör upp om att bilda en krisregering. Netanyahu fortsätter, trots att han är åtalad, som premiärminister men ska avlösas av Gantz, som till att börja med går in som försvarsminister. Avtalet mellan dem säger enligt israeliska medier att Västbanken ska ställas under israelisk överhöghet med början den 1 juli. Detta är också ett inslag i Trumpregeringens amerikanska fredsplan och möttes av massiv kritik när Trumpplanen presenterades (se 28 januari och 3 februari 2020). Rättegången mot Netanyahu är sedan tidigare uppskjuten och ska inledas den 24 maj (se 21 november 2019).

    • Små lättnader i coronaregler

      Regeringen börjar lätta på de rörelserestriktioner som införts mot cornasmittan: vissa butiker får öppna liksom skolor för barn med särskilda behov. Bönemöten med upp till 19 deltagare får hållas, förutsatt att de sker utomhus, att deltagarna håller avstånd och att de bär ansiktsmasker, som är obligatoriska sedan 12 april. Inför den muslimska fastemånaden ramadan, som snart inleds, uppmanas muslimer i Israel att hålla sammankomster inom familjen.

    • Nyvalshot efter resultatlösa förhandlingar

      President Rivlin gör bruk av regeln som säger att vilken knessetledamot som helst, som kan uppvisa stöd av en majoritet (61 ledamöter), nu kan bilda regering. Likudledaren Netanyahu och Blått och vitts ledare Gantz har inte lyckats komma överens om att bilda en samlingsregering (se 26 mars). Om varken de eller någon annan ledamot kan få ihop ett regeringsunderlag inom tre veckor hotar nyval, i så fall det fjärde nyvalet i Israel sedan april 2019.

    • Ultraortodoxa trotsar smittskyddsregler

      Ultraortodoxa judar (haredim) är överrepresenterade bland de israeler som injuknat i covid-19. Såväl bön som religiösa studier är av tradition gruppaktiviteter och polis har satts in för att övervaka att de ultraortodoxa inte samlas för många åt gången. Några dagar tidigare har polisen utan att lyckas försökt skingra en folksamling vid begravningen av rabbinen Tzi Shenkar, som drog till sig långt fler än de 20 begravningsgäster som tillåts enligt myndigheternas smittskyddsdirektiv. Den 2 april framkommer att Israels sjukvårdsminister Yaakov Litzman, som är ultraortodox, bär på coronasmittan. Det leder till att premiärminister Netanyahu för andra gången får sätta sig i förebyggande karantän.

    • Mars

    • Krav på sjukvårdsminister med kompetens

      Israeliska läkare och sjukhuschefer kräver i ett öppet brev till premiärminister Netanyahu och hans blivande koalitionspartner Gantz att sjukvårdsminister Yaakov Litzman ska bytas ut mot en expert. Skribenterna framhåller att de inte har något emot den ultraortodoxe Litzman personligen, men att ansvaret för sjukvården i samband med coronapandemin måste läggas i händerna på en person som är sakkunnig och erfaren.

    • Gantz blir talman, öppnar för samlingsregering

      Blått och vitt-ledaren Benny Gantz väljs till talman i parlamentet. Han är också, i ljuset av coronapandemin, redo att ingå i en samlingsregering. Beskedet öppnar en möjlighet för Benjamin Netanyahu att sitta kvar på premiärministerposten, även om någon uppgörelse om saken inte offentliggörs. Lägret bakom Gantz har under veckan tvingat bort en Likudpolitiker, Yuli Edelstein, från talmansposten, men nu spräcker Gantz kovändning hans egen allians. Både Yesh Atid och Telem lämnar Blått och vitt. Sedan det senaste nyvalet, den 2 mars, rapporteras Netanyahu har erbjudit Gantz olika varianter på hur de två skulle kunna turas om på posten som regeringschef.

    • Stängd gravkyrka och strängare smittskydd

      Gravkyrkan i Jerusalems gamla stadskärna stängs av Israel, som inför strängare regler för att motverka coronapandemin. Det sker samma dag som det första dödsoffret i de palestinska områdena bekräftas. I Israel finns ett par tusen sjukdomsfall och fem dödsfall är kända. Även Palestinska myndigheten har för sin del begränsat rörligheten i de ockuperade områden som har palestinskt självstyre; där har 60 sjukdomsfall bekräftats. Gravkyrkan har en centrall roll i påskfirandet, som i år väntas bli nedtonat till följd av pandemin. Den muslimska helgedomen al-Aqsa har också stängts av stiftelsen som förvaltar den.

    • Israel stänger gränserna

      Israel stänger sina gränser för alla som inte är israeliska medborgare eller har uppehållstillstånd i landet. Då beslutet meddelas har Israel 433 bekräftade fall av coronasmitta. På den av Israel ockuperade Västbanken finns 44 bekräftade fall. Gränserna stängs även mot Västbanken och Gazaremsan. Samordning har skett med Palestinska myndigheten och varor ska släppas igenom. Palestinier som har arbete i Israel har fått tre dagar på sig att bestämma om de ska stanna i Israel eller återvända till Västbanken.

    • Säkerhetstjänst ska spåra smittade

      Säkerhetstjänsten Shin Bet har fått i uppdrag att spåra människor som kan vara smittade och som trotsar instruktioner till allmänheten om att hålla sig hemma för att coronavirus inte ska spridas. Beslutet att låta Shin Bet, som normalt bekämpar terrorism, övervaka medborgarna med avancerade tekniker har fattats av Benjamin Netanyahus expeditionsministär. Säkerhetstjänsten kan i och med beslutet, utan godkännande av domstol, bland annat vända sig till telebolag för att ta reda på var människor befinner sig. Men den 19 mars sätter Högsta domstolen gränser: ett utskott i parlamentet ska ha överinseende över den spaning som sker. Insamlade data ska sparas av hälsovårdsdepartementet, inte av säkerhetstjänsten. Nyordningen godkänns i knesset, men HD fortsätter att framhålla att det krävs lagändring för att spårningen ska vara tillåten. 

    • Gantz får i uppdrag att bilda regering

      Benny Gantz, ledare för mittenpartialliansen Blått och vitt, får presidentens uppdrag att försöka bilda en regering byggd på resultatet i nyvalet den 2 mars. Likud, Benjamin Netanyahus höger, blev största parti i valet och Netanyahu har föreslagit sig själv i täten för en ministär med uppdrag att leda Israel genom krisen runt coronaviruset. Men president Rivlin har konsulterat partierna i knesset och funnit att en liten majoritet ställer sig bakom Gantz. Gantz har 28 dagar på sig, med möjlighet till två veckors förlängning. Rättegången mot den mutmisstänkte Netanyahu, som skulle ha inletts den 17 mars, har till följd av pandemin skjutits fram till den 24 maj.

    • Krafttag mot spridning av coronavirus

      Betlehem försätts i karantän sedan det upptäckts fall av virussjukdomen covid-19 på hotell i den palestinska staden, som lever av turist- och pilgrimstrafik. Beslut uppges ha fattats i samråd mellan palestinska och israeliska myndigheter. På Västbanken, där Betlehem ligger, har Palestinska myndigheten (som har lokalt självstyre under israelisk överhöghet) infört undantagstillstånd med begränsningar av resor och stora sammankomster. I Israel, där det också har hittats sjukdomsfall, har flygresandet från en rad länder begränsats och en del ankommande resenärer beordrats till hemkarantän.

    • Fördel Likud efter tredje nyvalet

      Israel håller sitt tredje nyval till parlamentet på ett år, eftersom ingen har lyckats bilda regering efter de två senaste valen. När nästan alla röster räknats är Benjamin Netanyahus konservativa Likud största parti (större än mittenblocket Blått och vitt, som leds av Benny Gantz). Netanyahu, som snart ska ställas inför rätta anklagad för korruption, ser valresultatet som en personlig seger, men det är oklart om väljarstödet räcker till för att bilda regering med nationalistiska och religiösa partier. 

    • Februari

    • Löften till bosättare haglar inför valet

      Fyra dagar före nyvalet den 2 mars ger en planemyndighet i Israel klartecken för ytterligare cirka 1 800 bostäder för israeler på ockuperad mark. "Vi  väntar inte, vi handlar", meddelar försvarsminister Naftali Bennett. Bara två dagar tidigare har premiärminister Netanyahu aviserat 3 500 nya bostäder i ett känsligt område, längs vägen österut från Jerusalem mot Jeriko där ökat byggande bidrar till att klyva den palestinska Västbanken. Båda beskeden ska ses som vallöften till 600 000 bosättare från Netanyahus Likud och Bennetts allians Yamina.

    • Netanyahu ger löften till bosättare

      Två veckor före det israeliska parlamentsvalet kommer premiärminister Netanyahu med löften om nya bostäder för israeler på ockuperad mark i Östra Jerusalem. Bosättningen Har Homa, som var mycket kontoversiell när den först fick klartecken på 1990-talet, ska byggas ut så att befolkningen kan växa från 40 000 till 50 000 invånare. Och nära palestinska Beit Safafa ska en helt ny bosättning, Givat Hamatos, anläggas. "Ett grundskott mot tvåstatslösningen", anser israeliska Fred nu, som ifrågasätter om en expeditionsministär som Netanyahus har rätt att fatta sådana beslut.

    • Rättegång mot Netanyahu i mars

      Rättegången mot den korruptionsanklagade premiärministern Benjamin Netanyahu kommer att inledas den 17 mars, meddelar myndigheter (se 27 januari 2017 och 21 november 2019). Det är två veckor efter nästa nyval. Processen kan, inklusive överklaganden, dra ut länge på tiden. I händelse av en valseger den 2 mars skulle Netanyahu sannolikt kunna fortsätta som regeringschef under tiden, eftersom israelisk lag säger att en premärminister inte måste avgå annat än om det blir en slutgiltig fällande dom.

    • Tunnelplaner under gamla Jerusalem

      Israels transportministerium meddelar att en ny järnvägsdragning har godkänts för snabbtåget från Tel Aviv till Jerusalem: med hjälp av ett tre kilometer långt tunnelbygge ska spåret dras ända till Västra muren (Klagomuren) i den gamla stadskärnan. Platsen ligger i centrala staden, som Israel intog i krig 1967. Intill finns också muslimska och kristna helgedomar. Jordanien, vars kung har en roll som de heliga platsernas högste beskyddare, fördömer planerna.

    • Försvaret begär storsatsning

      Försvarsmakten presenterar en femårsplan som går ut på att all Israels operativa förmåga ska stärkas: till sjöss, på land, i luften och i cyberrymden. Arsenalen av drönare ska utökas stort, bland annat. Planen, som kallas "Momentum", har godkänts av försvarsminister Naftali Bennett. Försvarsmakten anser att hoten mot Israel är så stora, inte minst från Iran, att man inte vill invänta valet den 2 mars, men det finns ännu inte budgetbeslut om planen.

    • 112 företag på försenad FN-lista

      En rapport från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter listar 112 företag, merparten israeliska, som har verksamhet i bosättningar på ockuperad mark, vilket bedöms som brott mot folkrätten. Listan har sammanställts som komplement till en resolution 2016 i FN:s råd för mänskliga rättigheter. I utgångsläget synade man över 300 företag. Israel, som anser att rådet gång efter gång agerar ensidigt antiisraeliskt, reagerar med ilska. Listan stöds däremot av Human Rights Watch och av den mer omstridda organisationen BDS, som vill att Israel ska bojkottas på grundval av hur palestinierna behandlas.

    • Gränshandel med matvaror stoppas

      Israel förbjuder palestinsk export av livsmedel via gränsen mot Jordanien och den enda övergång till omvärlden som brukar vara tillåten för palestinska varor.  Myndigheten Cogat (en enhet inom israeliska försvarsdepartementet som övervakar civila palestinska aktiviteter) uppger att det sker som svar på att palestinierna i oktober slutade importera kalvar från Israel. Israel har också nyligen stoppat all import av palestinska livsmedel från Västbanken, vilket kan drabba två tredjedelar av den palestinska jordbruksexporten. (Dadlar, lök och potatis hör till det som produceras under vintern.) Palestinska myndigheten svarade då med att förbjuda import av israeliska matvaror, bland annat buteljerade drycker. Den 19 februari upphäver båda parter sina förbud efter internationell medling.

    • Protester med dödsoffer på Västbanken

      En 17-årig palestinier skjuts ihjäl av israeliska soldater vid en protest i Hebron mot Donald Trumps fredsplan; dödsoffret är det första sedan Trumpplanen lades fram. Dagen efter får en 19-åring sätta livet till i Jenin när palestinier försöker hindra israeliska myndigheter från att riva ett hus där en man som är misstänkt för samarbete med en Hamas-cell är bosatt. I Jerusalem skadas 14 israeler i vad som tros vara en avsiktlig påkörning riktad mot soldater. Från Gazaremsan skickas projektiler och ballonger med sprängämne mot Israel, som svarar med flyganfall mot Hamas. Israel minskar också den fiskezon som är tillåten för Gazas fiskare från 15 till 10 sjömil. Beslutet dras tillbaka den 18 februari, men det är en åtgärd som Israel vidtar återkommande. Människorättsorganisationer ser den som kollektiv bestraffning.

    • Många nej till Trumps fredsplan

      Samarbetsorganisationen Islamiska konferensen avvisar Donald Trumps fredsplan och manar sina 57 medlemsländer att inte bidra till att förverkliga den. Två dagar tidigare har utrikesministrarna i Arabförbundet kritiserat planen och framhållit att den inte uppfyller minimikrav för palestiniernas del. Den palestinske presidenten Mahmud Abbas har hotat med att avsluta allt samarbete med både Israel och USA om planen genomdrivs. Från den israeliska bosättarrörelsen är reaktionerna också skarpa: bosättarledare säger att de inte under några omständigheter accepterar en palestinsk stat.

    • Januari

    • Trump lägger fram fredsplan

      USA:s president Donald Trump presenterar, i sällskap av premiärminister Benjamin Netanyahu, sin aviserade fredsplan för Mellanöstern. Huvuddragen i planen är att hela Jerusalem ska bli kvar under israelisk överhöghet och att alla de cirka 600 000 israeliska bosättare som lever på ockuperad mark kan stanna kvar där de är. Trots många begränsningar för palestinsk maktutövning kallar Trump planen för en tvåstatslösning. Han uppger också att oppositionsledaren i Israel Benny Gantz stöder planen.  Från palestinsk sida avfärdas den som ett försök av Trump att uppnå två syften: Han vill undkomma den riksrättsprocess mot honom som pågår i USA och hans bundsförvant Netanyahu, som är åtalad i Israel för bland annat mutbrott, ska slippa fängelse.

    • Netanyahu ger upp krav på åtalsfrihet

      Premiärminister Benjamin Netanyahu drar tillbaka sin begäran om rättslig immunitet. En debatt om hans begäran ska egentligen inledas i knesset samma dag, men Netanyahu hävdar att han inte skulle få en rättvis bedömning av alla ledamöter. Efter beskedet lämnar riksåklagare Avichai Mandelblit in det kompletta åtalet mot Netanyahu till en domstol i Jerusalem. Det blir därmed domstolens sak att meddela när en rättegång ska hållas mot premiärministern som är misstänkt för mutbrott, bedrägeri och trolöshetbrott i form av att han ska ha missbrukat sin ställning som förtroendevald (se 21 november 2019).

    • Grönt ljus för resor till Saudiarabien

      Israels regering ger klartecken för medborgare som vill göra affärsresor eller vallfärda till Saudiarabien, detta trots att länderna inte har diplomatiska förbindelser. Den saudiske utrikesministern Faisal bin Farhan replikerar via CNN att israeler för tillfället inte är välkomna. Men Israels ändrade hållning är likafullt ett tecken på att kontakterna med Saudiarabien har blivit varmare, trots att frågan om Israels ockupation av palestinska områden inte har lösts. Premiärminister Netanyahu prisar i samband med beslutet ordföranden i Meckabaserade Muslimska världsförbundet för att denne besökt Auschwitz i Polen i samband med att 75-årsminnet av öppnandet av det nazistiska Förintelselägret uppmärksammats. 

    • Kontrovers kring Förintelse-minne

      Inför 75-årsminnet av hur fångarna befriades ur det nazistiska dödslägret Auschwitz-Birkenau i Polen 1945 har kontroverser med dagens polska regering kommit i dagen. Israel hyllar minnet av Förintelsens offer med början den 23 januari på Yad Vashem i Jerusalem, som är både ett museum och en plats där man fortsätter att samla in data om de miljoner människor som mördades. I Polen, där man uppmärksammar 75-årsminnet på årsdagen den 27 januari, upprörs man över en kampanj från rysk sida som lyfter fram polsk antisemitism och inblandning i Förintelsen och tonar ned Sovjetunionens hemliga pakt med Nazityskland, som slöts kort före andra världskrigets utbrott. Det var sovjetiska Röda armén som i krigets slutskede nådde fram till Auschwitz-Birkenau och öppnade lägret, men eftersom Polens president Andrzej Duda inte får hålla tal på Yad Vashem och bemöta den ryska historieskrivningen, har han tackat nej till sammankomsten. Även Litauens president avstår från att delta.

    • Netanyahu släpper ministerportföljer

      Premiärminister Netanyahu överlämnar tre ministerportföljer som han hållit själv till partikamrater i konservativa Likud. Han uppfyller därmed kraven i israelisk lag, som säger att den som är åtalad inte får vara minister; för premiärministerposten ställer lagen inte samma krav (se 21 november och 2 december 2019).

    • Småpartier i allianser inför nästa nyval

      Vänsterpartierna Meretz och Arbetarpartiet-Gesher meddelar att de ska samarbeta inför nyvalet den 2 mars. När de två största blocken, konservativa Likud och mittenpartiet Blått och vitt, är jämstora ökar chanserna för småpartier att bli "kungamakare" om de går samman. I senaste valet, i september 2019, fick Meretz och Arbetarpartiet-Gesher sammanlagt elva av knessets 120 mandat. Vänsterns samlade lista kallas Emet, "sanningen" på hebreiska. På högerkanten pågår förhandlingarna in i det sista i flerpartialliansen Yamina, som nådde sju mandat i septembervalet: Ledarna i Nya högern, Naftali Bennett och Ayelet Shaked, ställer upp i allians med transportminister Bezalel Smotrichs Nationella unionen. Precis innan tiden går ut för att registrera valallianser den 15 januari får de också med bosättarpartiet Judiskt hem, lett av ubildningsminister Rafi Peretz, på tåget. Utanför står högerradikala Judisk kraft, Otzma Yehudit (av många sett som rent rasistiskt). Det sker trots att Likudledaren Netanyahu, som kan behöva stöd av största möjliga allians på högerkanten, har försökt övertala de andra partierna att samarbeta även med Otzma Yehudit.  Liksom septembervalet ställer dessutom fyra arabiska småpartier upp i allians.

    • Golanfångar släpps, till Syrien

      Israel friger två säkerhetsfångar med ursprung på Golanhöjderna. En av männen är fälld för att ha spionerat för Syrien. De två som släpps i förtid och överlämnas till Syrien (och inte får återvända till de Israelockuperade Golanhöjderna förrän tidigast om fem år) kopplas till förhandlingar som sker med Ryssland. Våren 2019 fick Israel via Ryssland hem kvarlevorna av en soldat som saknats i Libanon (se 3 april 2019). Sedan Netanyahu och Putin utbytt besök hos varandra kommer också, den 30 januari, beskedet att Putin har benådat en israelisk turist som suttit fängslad i Ryssland för narkotikainnehav.

    • Netanyahu begär åtalsfrihet

      Benjamin Netanyahu, som i väntan på nyval leder en expeditionsministär, begär att parlamentet ska ge honom immunitet mot åtal. I tre rättsfall är premiärministern åtalad för mutbrott och bedrägeri (se 21 november 2019 och 2 december 2019).  Ingen omröstning om Netanyahus begäran väntas äga rum före nyvalet den 2 mars, därmed skjuts också en eventuell rättegång på framtiden. En redan sittande premiärminister i Israel kan inte tvingas avgå förrän det finns en fällande dom och alla möjligheter att överklaga domen har uttömts. Rättsexperter ber Högsta domstolen klargöra om Israels president kan be en person som står under åtal att bilda en ny regering. Tre HD-domare inleder en utredning, men meddelar snart att frågan är för tidigt väckt.

       

  • 2019

    • December

    • Netanyahu vinner primärval

      Benjamin Netanyahu får 72 procent av rösterna i Likuds primärval. Han kommer därmed, trots att han är brottsmisstänkt, att bli partiets premiärministerkandidat även i nyvalet i mars. Utmanaren Gideon Sa'ar lovar att stödja Netanyahu. Genom att ställa upp i partiledarvalet har Sa'ar under alla omständigheter signalerat sin vilja att bli den som efterträder Netanyahu.

    • Israelisk ilska mot ICC-begäran

      Fatou Bensouda, chefsåklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC), vill inleda en formell, full utredning av om det har begåtts krigsbrott i de palestinska områdena Västbanken, Östra Jerusalem och Gazaremsan. En förberedande undersökning har gjorts sedan krig rådde i Gaza 2014, men Bensouda framhåller att ICC måste avgöra om domstolen också har rätt att döma i frågan. Israel, som inte har anslutit sig till ICC-samarbetet, avvisar begäran. Palestinska myndigheten anslöt sig till ICC 2015. Om ett rättsfall skulle tas upp av ICC kan brottsmisstankar mot individer prövas, däremot kan stater inte ställas inför rätta vid ICC. I kriget 2014 dog 2 251 palestinier, merparten civila, och 74 israeler, merparten militärer. ICC har också preliminärutrett händelser vid Gazaremsans gräns 2018.

    • Snabbtåg mellan Tel Aviv och Jerusalem

      En snabbtågslinje som förbinder Tel Aviv och Jerusalem invigs, "elva år för sent och för dubbla den beräknade kostnaden" enligt israeliska medier. Sträckan på 57 kilometer tar 28 minuter, men det blir ingen trafik på nätter och helgdagar (sabbat).

    • Klartecken för gas till Egypten

      Energiminister Yuval Steinitz ger klartecken för gasexport till Egypten från fälten Tamar och Leviathan. Hittills har Israel köpt gas från Egypten, men ledningarna genom Sinai har ibland saboterats av jihadister. Energiministern beskriver det nya samarbetet som det viktigaste sedan de två länderna slöt fred på 1970-talet. På gasfältet Tamar inleddes produktionen 2013 och på Leviathan, en fyndighet som är nästan dubbelt så stor, börjar utvinningen vid det förestående nyåret. På sikt ska gas också ersätta kol som bränsle i israeliska kraftverk.

    • Netanyahu utmanas från höger

      Likudpolitikern Gideon Sa'ar, som tidigare har kritiserat premiärminister Netanyahus oförmåga att bilda regering, deklarerar öppet att han vill bli partiledare. Det sker tio dagar innan Likud går till primärval den 26 december. Utåt har Netanyahu stöd av partikamrater, men Sa'ar tros ha större chans att bilda regering i ett läge där Netanyahu står åtalad för korruption. De religösa och nationalistiska partierna väntas stödja Sa'ar och han antas (till skillnad från Netanyahu) kunna få med sig mittenpartiet Blått och vitt i en regering. I fråga om konflikten med palestinierna säger Sa'ar att en tvåstatslösning är "en illusion".

    • Tredje nyvalet inom ett år

      Ännu ett nyval utlyses sedan varken Benjamin Netanyahu eller Benny Gantz, som leder Israels två största partier, lyckats samla stöd för att bilda regering. Nyvalet, det tredje inom loppet av ett år, ska hållas den 2 mars 2020. Netanyahu väntas fortsätta leda en expeditionsministär till dess, även om det finns motstånd mot honom inom hans eget parti Likud. President Rivlin uppmanar väljarna att inte tappa tron på den demokratiska processen trots att två parlamentsval genomförts, i april och i september, utan att landet fått en ny regering. Netanyahu kan, trots att han åtalats, fortsätta som premiärminister så länge han inte är fälld för brott. Han lämnar däremot ifrån sig tre andra ministerportföljer som han haft samtidigt med jobbet som regeringschef.

    • USA-resolution mot annektering

      Representanthuset i USA:s kongress motsätter sig israelisk annektering av Västbanken och ger sitt uttryckliga stöd till den tvåstatslösning som ingått som en förutsättning i de senaste årtiondenas fredsplaner för Mellanöstern. Det sker när eventuell annektering av Västbanken för första gången blir föremål för en omröstning i kammaren. Resolutionen utgör en form av varning till Israels premiärminister Netanyahu, som vill annektera palestinsk mark på Västbanken, och till president Trump, som gett Netanyahu sitt starka stöd.

    • RÅ offentliggör vittneslista

      Riksåklagare Mandelblit lämnar in åtalshandlingarna mot Benjamin Netanyahu till talmannen i knesset. Därmed är åtalet väckt officiellt och Netanyahu har en månad på sig att försöka få parlamentet att ge honom åtalsfrihet. Av handlingarna framgår vilka vittnen åklagarsidan vill kalla och vilken domstol som ska behandla anklagelserna.

    • November

    • Ganz lockar med delad premiärministerpost

      Premiärminister Netanyahus främste rival Benny Ganz vänder sig till ledande politiker inom Likud och uppmanar dem att bilda en koalitionsregering med hans parti Blått och vitt. Ganz föreslår att han själv ska leda regeringen under de första två åren och att Netanyahu sedan ska ta över förutsatt att han frikänns för de korruptionsbrott som han just åtalats för (se 21 november 2019).    

    • RÅ: Netanyahu ska åtalas

      Riksåklagare Avichai Mandelblit meddelar att han kommer att väcka åtal mot Benjamin Netanyahu i tre fall av misstänkt korruption. Sedan valet i september leder Netanyahu en expeditionsministär, och det är första gången i Israels historia som en sittande premiärminister blir åtalad. Netanyahu misstänks för mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman. En sittande premiärminister måste enligt israelisk lag avgå bara om han blir fälld för brott, men beskedet från riksåklagaren kan få stor betydelse för Netanyahus ambitioner att fortsätta som regeringschef. Innan målet kan inledas formellt måste Mandelblit redogöra för sitt beslut inför talmannen i knesset och utröna om Netanyahu har för avsikt att åberopa rättslig immunitet. Så länge ingen ny regering har bildats kan förfarandet i knesset dra ut på tiden. Netanyahu reagerar på nyheten om åtal med att säga att han utsatt för en kupp från rättsväsendets sida. Han avfärdar anklagelserna som politiskt motiverade och meddelar att han inte har några tankar på att avgå.  

    • Gantz misslyckas, dödläge kan sluta med nyval

      Blått och vitt-ledaren Benny Gantz meddelar president Rivlin att han, liksom Benjamin Netanyahu före honom, har misslyckats med att bilda en regering byggd på valresultatet från den 17 september. Det öppnar för att en speciell vallag kan användas för första gången: en 21-dagarsregel ger vilken knessetledamot som helst rätt att försöka få partiernas stöd. Om 61 ledamöter (en majoritet av parlamentet) senast den 11 december ber presidenten att utse en namngiven ledamot till regeringsbildare, och denna skriftligen samtycker, så får personen uppdraget. Denna nya regeringsbildare har då ytterligare två veckor på sig (i praktiken till jul) att få ihop en ministär som godkänns av knesset. Om detta inte lyckas, måste nyval utlysas. (I så fall kan nästa nyval hållas i mars 2020.) Gantz och Netanyahu har liksom andra ledamöter rätt att göra bruk av 21-dagarsregeln: de kan fortsätta försöka få stöd av partierna i knesset.

    • Bosättningarna: USA byter politik

      USA:s regering aviserar ännu ett stort steg på väg mot mer proisraelisk politik: De israeliska bosättningarna på palestinskt område innebär inte nödvändigtvis brott mot folkrätten, säger utrikesminister Mike Pompeo. USA anser att bosättningarnas laglighet bör bedömas av Högsta domstolen i Israel. Den hållningen sätter USA på kant med alla landets allierade i Mellanöstern och med FN-resolutioner alltsedan Israel intog de palestinska områdena 1967. Fjärde Genèvekonventionen (en av krigets lagar) förbjuder uttryckligen en ockupationsmakt att flytta in sin egen befokning i ett ockuperat område. Från palestinskt håll avfärdas Pompeos uttalande med att USA ersätter folkrätten med "djungelns lag".

    • Skakig vapenvila efter strider

      En vapenvila träder i kraft mellan Israel och Islamiska jihad i Gazaremsan, men respekteras inte helt. Sedan Israels dödliga attack mot en Jihadledare två dagar tidigare har de mest intensiva stridshandlingarna på månader skett över gränsen. Jihad har avfyrat över 400 granater mot Israel, som utfört vågor av flyganfall mot mål i Gaza. Under loppet av ett par dygn rapporteras 34 palestinier ha mist livet. Enligt Israel var 20 av dem militanta. Striderna lämnar skadade på båda sidor.

    • EU kräver märkning av matvaror

      Enligt EU:s regler om ursprungsmärkning måste matvaror från de palestinska områdena vara märkta så att det syns varifrån de kommer, finner EU-domstolen. Israel reagerar starkt mot beslutet, som innebär att det också måste framgå om matvaror som säljs i EU-länder härrör från israeliska bosättningar på ockuperad mark. Domslutet stöder riktlinjer som EU utfärdade 2015. Det gäller också produkter från Golanhöjderna, som Israel erövrade från Syrien 1967. EU-domstolens argument är att konsumenter måste ges möjlighet att göra "informerade val, också på etiska grunder".

    • Israel slår till mot Islamiska jihad

      En ledare för den militanta organisationen Palestinska islamiska jihad dödas tillsammans med sin fru i en attack i Gaza stad som utförs av israeliska armén och säkerhetstjänsten Shin Bet. Israel håller mannen, Baha Abu al-Ata, ansvarig för bland annat raketbeskjutning mot Israel, och attacken följs av ett raketregn från Gazaremsan. Islamiska jihad beskrivs som den farligaste militanta gruppen i Gaza näst Hamas, och de två rörelserna har ett samarbete. Vid ungefär samma tidpunkt genomför Israel en flygattack mot en bostad i Damaskus i Syrien, där en Jihadledare är bosatt. Även den attacken kräver två liv, enligt Syriens statliga nyhetsbyrå. Från israeliska armén kommer ett besked om att man inte har för avsikt att återuppta de riktade morden på militanta ledare i Gaza, kanske för att avvärja hämndattacker över gränsen.

    • Hyr av jordansk mark avslutas

      Israeliska lantbrukare stängs ute från två områden med jordbruksmark i Jordanien, när ett 25-årigt hyresavtal löper ut. De två enklaverna ligger nära gränsen och hyresavtalet slöts samtidigt med fredsuppgörelsen 1994 mellan Israel och Jordanien. När kung Abdullah inte vill förlänga avtalet vittnar det om frostiga relationer mellan länderna. 

    • Bennett blir försvarsminister

      Benjamin Netanyahu utser Naftali Bennett till försvarsminister i den regering som styr landet i väntan på att en ny regering kan bildas. Han uppger också att hans eget parti Likud och Bennetts Nya högern ska gå ihop. Förhandlare från landets båda största partier Blått och vitt respektive Likud har träffats alltsedan valet till knesset, men inte lyckats komma överens om att bilda en samlingsregering (se 17 september och 21 oktober). Nya högern har ingått i valalliansen Yamina (Högern), som fick sju mandat i det senaste parlamentsvalet, men alliansen upplöstes i oktober. Tre av dessa mandat tillhör Nya högern. Bennett har gjort sig känd bland annat för att förespråka att Israel ska annektera de tre femtedelar av Västbanken där merparten av de israeliska bosättarna lever.

    • Oktober

    • Fred nu: Olagliga bosättningar växer

      Färska uppgifter om hur de israeliska bosättningarna på ockuperad mark växer offentliggörs av organisationen Fred nu. Sedan årets början har bygget av över 8 300 bostäder godkänts av israeliska myndigheter. Många av byggloven gäller bosättningar som Israel sannolikt skulle behöva utrymma om ett fredsavtal med palestinierna uppnås. Antalet bygglov har ökat med nästan 50 procent sedan 2018, då totalt drygt 5 600 bostadsbyggen tilläts. Det genomsnittliga antalet de tre senaste åren är nästan dubbelt så stort som under den föregående treårsperioden, enligt Fred nu, som sätter ökningen i samband med att USA:s kritik mot Israel upphört sedan Donald Trump blev president. Fred nu begär att Israel fryser utbyggnaden av bosättningar och att förhandlingar återupptas med en tvåstatslösning som mål.

    • Spionprogram blir domstolsfall

      Meddelandetjänsten WhatsApp stämmer två israeliska mjukvaruföretag, NSO och dess ägare Q Cyber, inför domstol i Kalifornien och anklagar dem för att ha producerat ett spionprogram för mobiltelefoner. Programmet Pegasus kan brukas till att slå på mobilens kamera och ljudupptagning och komma åt data i telefonen. Användare av WhatsApp ska enligt stämningsansökan ha utsatts för spionage med programmet. Det rapporteras att Pegasus har använts av regeringar i flera länder för att övervaka regimkritiker.

    • Tvåstatslösning valfråga i USA

      Flera ledande demokrater, som alla vill bli sitt partis presidentkandidat 2020, lovar att USA:s Mellanösternpolitik kommer att ändras om de vinner valet. Joe Biden, Elizabeth Warren och Bernie Sanders säger att de vill se en fredsöverenskommelse som leder till en palestinsk stat i stället för det favoriserande av Israel som kännetecknat Donald Trumps tid som president. Sanders, som själv har judisk härkomst, anklagar Benjamin Netanyahu för att som premiärminister i Israel ha fört en rasistisk politik. 

    • Mordbrännare döms som terrorist

      En ung judisk man, som 2015 deltog i en mordbrand som krävde tre palestiniers liv på Västbanken, fälls i israelisk domstol för medlemskap i en terrorgrupp. Han är sedan tidigare fälld för våldsbrott på rasistiska grunder. I den anlagda branden i byn Duma på Västbanken dog en liten pojke, och barnets föräldrar avled efter branden av sina skador. Ynglingens medbrottsling, en vuxen man, står åtalad för mord i tre fall, mordförsök, mordbrand och hatbrott. Den sammanslutning som domstolen i Lod beskriver som en terrorgrupp siktade enligt rätten in sig på arabisk egendom, dessutom på kyrkor.

    • Netanyahu ger upp regeringsbildning

      Högerledaren Benjamin Netanyahu ger upp försöken att bilda regering. Två dagar senare ger president Rivlin uppdraget till utmanaren i den politiska mitten Benny Gantz. Gantz har 28 dagar på sig att förhandla ihop stöd i parlamentet för att kunna leda nästa regering.

    • Pakter med gulfstater ses som delmål

      Israel eftersträvar icke-angreppspakter med gulfstater som inte har erkänt landet diplomatiskt, förklarar utrikesminister Israel Katz som ser det som steg på vägen mot fredsavtal (se Oktober 2018). Israels olösta konflikt med palestinierna har lett till att inga andra arabländer än Egypten och Jordanien har slutit fred med Israel hittills, men större samsyn mellan Israel och arabstater har uppstått i en annan fråga: växande motsättningar med Iran.

    • Mutmisstänkt Netanyahu frågas ut

      Premiärminister Benjamin Netanyahu frågas ut om de förehavanden som lett till att han misstänks för mutbrott, bedrägeri och missbruk av förtroendeställning. Flera dagar har satts av till utfrågningen, där Netanyahu företräds av ett dussin advokater. Riksåklagaren väntas senast i december fatta beslut om huruvida Netanyahu ska åtalas i någon av de tre korruptionsutredningarna. Försöken att bilda ny regering pågår samtidigt med utfrågningen, men går trögt.  En samlingsregering där Likudledaren Netanyahu och Blått och vitt-ledaren Gantz skulle turas om på premiärministerposten har diskuterats, men Gantz har deklarerat att han inte vill ingå i en ministär som leds av en brottsmisstänkt regeringschef. 

    • September

    • Netanyahu får bilda regering

      Trots att premiärminister Benjamin Netanyahus högerblock Likud gick bakåt i nyvalet och inte blev största parti får han uppdraget av president Rivlin att återigen försöka bilda regering. Varken Netanyahu eller utmanaren Gantz har lyckats samla en majoritet av knessets ledamöter bakom sig, men Netanyahu har något större stöd hos andra partier. Skulle Netanyahu lyckas, kan han fortsätta som regeringschef även om mutmisstankar mot honom leder till åtal; det är först om han fälls i högsta instans som han måste avgå.  

    • Arabiska partier stöder Gantz

      De arabiska partiernas allians Förenade listan, som är på väg att bli tredje största partigrupp i knesset, deklarerar att tre av alliansens fyra partier är redo att stödja Benny Gantz som regeringsbildare även om de inte vill ingå i en samlingsregering. Det är första gången sedan 1992 som en sionistisk partiledare får uttalat stöd av arabiska partier. 

    • Krav på samlingsregering efter nyval

      Nyval hålls till parlamentet knesset, mindre än ett halvår efter det förra valet. Det är mycket jämnt mellan de två stora blocken, det ena lett av premiärminister Benjamin Netanyahu och det andra av utmanaren Benny Gantz. Valet ger Gantz Blått och vitt flest mandat, men varken Gantz eller Netanyahu ser ut att kunna samla de 61 mandat som behövs för majoritet. En samlingsregering, byggd på båda de största partierna, framstår som nödvändig. President Rivlin vill dryfta läget med partiledarna innan han ger besked om vem ska få uppdraget att bilda regering. Valet har gett Avigdor Lieberman, sekulär nationalist, och dennes parti en roll som”kungamakare”, och han kräver att det ska bli en samlingsregering utan religiösa partier.

    • Netanyahu lovar annektera Jordandalen på Västbanken

      Premiärminister Netanyahu lovar att Israel ska annektera Jordandalen på Västbanken om han blir omvald den 17 september. Netanyahu lovar också att israeliska bosättningar utanför Jordandalen ska annekteras. Vallöftet väcker starkt kritiska reaktioner från den israeliska oppositionen, Palestina, Jordanien, Turkiet, Saudiarabien med flera.

    • Honduransk beskickning i Jerusalem

      Honduras president Juan Orlando Hernández inviger ett handels- och samarbetskontor i Jerusalem. Landets ambassad ligger ännu kvar i Tel Aviv, men presidenten säger att han ser det nya kontoret, med diplomatisk status, som ett uttryck för att Honduras erkänner Israels överhöghet över Jerusalem och att ambassaden kommer att flytta. Sedan USA:s erkännande 2017 har bara Guatemala fattat samma beslut, förutom Paraguay som senare har dragit tillbaka sitt erkännande.

    • Eldväxling över gränsen mot Libanon

      Efter en längre tids växande spänningar mellan Israel och Iranstödda Hizbollah i Libanon utbryter eldgivning över gränsen mellan de två länderna. Israel skjuter ett hundratal granater mot Hizbollah sedan en israelisk militärambulans och en militärpostering angripits med pansarvärnsrobotar. Enligt Hizbollah dödas flera personer i ambulansen, medan Israel nekar till att någon ska ha dödats. Hizbollah förklarar att attacken är en hämnd för Israels drönarattack mot Hizbollah söder om Beirut. Utvecklingen väcker oro i omvärlden. FN manar till lugn och Frankrike säger sig föra dialog med båda parter. USA uttrycker oro för Irans "destabiliserande roll", och stöd för Israels rätt till självförsvar.

    • Augusti

    • Israeliska angrepp i Libanon och Syrien

      Israeliska drönare attackerar enligt medieuppgifter en palestinsk bas i Libanon. Det sker kort efter det att Hizbollah hotat skjuta ned alla israeliska drönare som flyger över Libanon. Hizbollah uppger att två israeliska drönare tidigare ska ha kraschat söder om Beirut. Israeliskt stridsflyg angriper en bas i Syrien. Enligt den israeliska regeringen sker luftangreppet för att avvärja attacker som planerats mot israeliskt territorium. Målet för flygangreppet är Iranstödda grupper.

    • Tidning: Israel bakom anfall i Irak

      Israel har genomfört minst ett anfall mot vapenlager i Irak den senaste månaden, rapporterar New York Times. I Syrien angriper Israel ofta mål med anknytning till iranska styrkor (som bistår Assadregimen), men i Irak är sådana insatser betydligt känsligare, eftersom USA samarbetar med landets regering. Det har den senaste tiden skett minst tre explosioner hos Folklig mobilisering (al-Hashd al-Shaabi), styrkor som främst består av proiranska miliser, och tidningen har källor som pekar ut Israel.

    • Frihandelsavtal med Sydkorea klart

      Ett frihandelsavtal med Sydkorea har slutits efter flera år av förhandlingar. Avtalet är det första med en potentiellt stor handelspartner i Asien och väntas öka Israels export och sänka priserna på importvaror från Sydkorea. Inför tillkännagivandet har det rapporterats att varor från bosättningar på Västbanken, östra Jerusalem och Golanhöjderna inte får tullfrihet, vilket är samma begränsning som EU-länder iakttar i handel med Israel. (Israel kräver för att godkänna sådana avtal att det finns en klausul om att undantaget inte ändrar Israels syn på områdenas status.) Om företag i bosättningar på något vis missgynnas av det nya avtalet, kommer regeringen att ge dem kompensation för det, säger näringsminister Eli Cohen.

    • Granater och dödsskott över gränsen

      Tre raketer avlossas från Gazaremsan mot Israel, som svarar med beskjutning från en stridsvagn och en attackhelikopter. Norr om Beit Lahiya i Gazaremsan skjuts tre palestinier ihjäl. Nästan varje dag de föregående veckorna har det skett stridshandlingar över gränsen.

    • Mutåtal mot minister

      Riksåklagaren (RÅ) meddelar att han väcker åtal mot Haim Katz, minister med ansvar för välfärdsfrågor. Katz, som är partikamrat till premiärminister Netanyahu, misstänks för bedrägeri och missbruk av förtroendeställning. Katz ska ha drivit på för lagstiftning i syfte att gynna en affärsman som byggt sin förmögenhet på insiderinformation. Tre andra ministrar hotas av korruptionsåtal: premiärministern, inrikesminister Arye Deri och biträdande sjukvårdsminister Yaakov Litzman. I Netanyahus fall fattar RÅ beslut efter en utfrågning som planeras ske i början av oktober.

    • Dödsfall i mässling

      En flygvärdinna avlider i mässling. Hon är Israels tredje dödsfall i sjukdomen sedan i november (se 24 april 2019). Kvinnan hade enligt medier fått en men inte båda de vaccindoser som rekommenderas.

    • Oroligt vid Gazas gräns och i Jerusalem

      Fyra palestinier skjuts ihjäl vid Gazas gräns. Israeliska armén uppger att de var ovanligt tungt beväpnade, med bland annat automatvapen och granatkastare, och att en av dem hade lyckats ta sig över gränsen och kasta en granat. Samtidigt har två palestinier gripits på Västbanken, misstänkta för knivmord på en israel mellan Betlehem och Hebron några dagar tidigare. Spänningarna ökar, med kravaller inne i Jerusalem, av att två helger sammanfaller: den muslimska offerfesten och en judisk sorgedag över förstörelsen av de bibliska templen. Sedan vågen av palestinska massprotester vid Gazas gräns drogs igång i mars 2018 har enligt nyhetsbyrån AFP minst 301 palestinier skjutits ihjäl, de flesta vid demonstrationer, och sju israeler har mist livet.

    • Juli

    • Klartecken för byggplaner på Västbanken

      Israels säkerhetskabinett (ministrar med nyckelroll i säkerhetsfrågor) godkänner byggplaner på den ockuperade Västbanken: för ovanlighetens skull 700 bostäder för palestinier – men också 6 000 för israeliska bosättare. Besluten gäller delar av Västbanken som kallas Område C, alltså delar där Israel har behållit både säkerhetskontroll och civil förvaltning. De flesta av de israeliska bosättningarna ligger i Område C, som utgör tre femtedelar av Västbanken.

    • Samling även på högerkanten

      Även nationalistiska småpartier på högerkanten har beslutat samarbeta inför nyvalet, under namnet Förenade högern. Bland toppnamnen finns Nya högerns ledare Ayelet Shaked och Naftali Bennett, som varit minister i regeringar ledda av Benjamin Netanyahu. Otzma Yehudit står utanför alliansen, som kan stärka högerflygeln så att den inte går miste om inflytande genom att något av de små partierna hamnar utanför knesset.

    • Småpartier valsamarbetar

      Flera samarbeten mellan mindre partier har kommit i gång för att ge Benjamin Netanyahu svårare motstånd i valet i september. Vänsterns Meretz och Ehud Baraks nya parti har bildat allians, och fått tillskott av avhoppare från Arbetarpartiet. Arabiska Hadash och Taal, som samarbetade sedan tidigare, får sällskap av Raam och ställer upp under namnet Förenade listan, liksom de gjorde 2015. Även Balad väntas ansluta sig. I valet 2015 lönade sig samarbetet: den arabiska alliansen blev då den tredje största grupperingen i knesset.

    • Rivningar följs av stopp för samarbete

      Israel river palestinskägda bostadshus i Jerusalems sydöstra utkant som enligt Israels högsta domstol är byggda för nära den israeliska säkerhetsbarriären. Rivningen leder till internationella protester. Palestiniernas president Mahmud Abbas meddelar den 25 juli att palestinierna inte längre kommer att uppfylla avtal som slutits med Israel genom åren; en kommitté får i uppdrag att studera hur beslutet ska genomföras. Trots att 1990-talets fredsprocess mellan Israel och palestinierna spårade ur, finns en mängd avtal som – med återkommande störningar och ifrågasättanden – reglerar allt möjligt från säkerhet till vattenresurser mellan parterna.

    • Netanyahu mesta premiärministern

      Benjamin Netanyahu har varit premiärminister i sammanlagt 4 876 dagar (över 13 år), har en tankesmedja räknat ut. Det gör honom till den israeliske regeringschef som suttit längst på posten, till och med längre än landsfadern David Ben-Gurion. Första gången var 1996–1999, den här gången har Netanyahu styrt sedan 2009.

    • Arbetarpartiet leds av Peretz, igen

      En medlemsomröstning gör veteranen Amir Peretz till ledare för Arbetarpartiet, för andra gången. Hans första ledarperiod inföll 2005–2007. Företrädaren Avi Gabbay meddelade efter partiets dåliga valresultat i april (bara sex mandat) att han inte skulle ställa upp för omval. Inför nästa nyval i september tänker Peretz försöka samla mitten-vänster-krafterna, bland dem ett nytt parti som bildats av Ehud Barak (partiet får senare namnet Israels demokratiska parti). Blått och vitt-ledaren Benny Gantz gör klart att även han och Peretz ska pratas vid.

    • Intensiva anfall mot Syrien

      Israel har under natten genomfört anfall mot mål nära Damaskus och Homs. Robotarna har krävt 15 liv enligt SOHR, som också uppger att målen är militära ställningar som brukas av Hizbollah i det syriska inbördeskriget (se September 2018). En luftvärnsrobot, rysktillverkad och avfyrad av syriska regeringsstyrkor, missar sitt israeliska mål och slår ned på Cypern, inte långt från Nicosia.

    • Juni

    • Etiopiska judar i protester efter dödsskott

      En 19-åring skjuts ihjäl i Haifa av en polis som inte är i tjänst men agerar i samband med ett gatubråk. Tonåringen har etiopiskt påbrå och händelsen utlöser protester på flera platser mot diskriminering som judiska invandrare från Etiopien upplever. Dagen efter begravningen uppger myndigheter att 111 poliser har skadats och 136 demonstranter gripits.

    • Avlysning av nyvalet övervägs

      Benjamin Netanyahu meddelar att han överväger att dra tillbaka beslutet att utlysa nyval. Förslaget kommer från talmannen i knesset Yuli Edelstein som beskriver nyvalet den 17 september, om det genomförs, som ”det onödigaste i Israels historia”. För att göra det möjligt att avlysa nyvalet skulle en lagändring krävas. Frågan är då också hur det ska gå att få till en regering byggd på valresultatet från den 9 april. Netanyahu har lyckats samla stöd av 60 ledamöter, men han behöver minst 61. Både Netanyahus Likud och Benny Gantz Blått och vitt förnekar uppgifter om planer på en koalitionsregering.

    • Jobbsatsningar i Vita husets plan

      Vita huset lättar på förlåten kring detaljer i USA:s kommande fredsplan. Jared Kushner, president Trumps svärson som är ansvarig, tänker sig att ett rejält lyft för ekonomin ska göra planen attraktiv för palestinierna, och ske med hjälp av grannländerna. Företrädare för flera länder är samlade till en konferens i Bahrain som palestinierna vägrar delta i. De satsningar som utmålas värderas till drygt 50 miljarder dollar och en miljon jobb ställs i utsikt. Drygt hälften av pengarna ska satsas på Västbanken och i Gazaremsan, resten i grannländer. Ett viktigt inslag skulle vara en transportkorridor mellan de palestinska områdena. De politiska villkoren har inte avslöjats – de förslagen väntas först till hösten – men uttalanden som gjorts av amerikanska företrädare tyder på att någon palestinsk stat inte nämns i planen.

    • EU-jurist stöder krav på ursprungsmärkning

      EU:s generaladvokat Gerard Hogan har kommit fram till att varor från områden som Israel ockuperar måste vara tydligt märkta så att konsumenter inte vilseleds. Det ska också framgå om varan är tillverkad i en israelisk bosättning. Generaladvokatens slutsats väntas påverka hur EU-domstolen bedömer sådana fall. Flera EU-länder tillämpar regler om ursprungsmärkning. Sedan de franska reglerna ifrågasatts av bland andra en vintillverkare har Frankrikes högsta domstol begärt ett utlåtande från EU-domstolen.

    • Böter för fru Netanyahu

      Premiärministerns fru Sara Netanyahu, som stått åtalad för bedrägeri och trolöshet mot huvudman efter att ha beställt cateringmat på statens bekostnad trots att det fanns en kock anställd i residenset, har slutit en uppgörelse med åklagare. Hon slipper bedrägeriåtalet men erkänner sig skyldig till en mindre förseelse: att ha utnyttjat en annan persons misstag för egen vinning (se 21 juni 2018 och 7 oktober 2018). Av 350 000 shekel (det motsvarar 2019 cirka 920 000 kronor) , som brottsmisstankarna ursprungligen omfattade, måste hon återbetala 45 000 och därtill 10 000 shekel i böter.

    • Rekryteringsproblem ger färre väktare i bosättningar

      Bosättare på Västbanken reagerar med ilska efter ett besked från israeliska armén: försvarsmaktens centralkommando kommer inte att utöka anslagen till säkerhet i vissa bosättningar. Följden av det är att antalet civila väktare minskar. Enligt armén leder rekryteringsproblem till att väktarlönerna måste höjas, och anslagen från försvarsdepartementet räcker inte till att upprätthålla bemanningen med högre löner.

    • Tröstpris för palestinier i USA-plan

      Marocko, Egypten och Jordanien har enligt källor i Vita huset gått med på att delta när den ekonomiska delen av USA:s nya fredsplan för Israel–Palestina-konflikten presenteras i Bahrain 25­–26 juni. Detaljerna är inte kända, däremot den bärande tanken att palestinierna ska kompenseras ekonomiskt om de godtar vissa politiska förslag. Den politiska delen av planen ska läggas fram senare, datum har inte meddelats. Den palestinska ledningen har avfärdat planen (se 22 maj).

    • Netanyahu-anhängare ny justitieminister

      Amir Ohana, som tillhör Likud, blir tillförordnad justitieminister i den regering som ska styra fram till nyvalet i september. Ohana beskrivs som lojal mot Netanyahu och stöder ansträngningarna som går ut på att Netanyahu ska slippa korruptionsåtal. Han ersätter Ayelet Shaked, vars parti inte fick tillräckligt stöd i parlamentsvalet i maj för att komma in i knesset. Ohana blir Israels första minister som lever öppet som homosexuell. Den nye ministern drar snabbt på sig ovett från Ester Hayut, president i Högsta domstolen. I samband med sin installation tar Ohana inte avstånd från tidigare uttalanden om att man kan välja att bortse från utslag i HD om liv står på spel. ”Det är den snabba vägen till anarki”, lyder Hayuts kommentar.

    • Maj

    • Nyval istället för ny regering

      Premiärminister Netanyahu misslyckas med att få till stånd en fungerande koalition och parlamentet röstar för att utlysa nyval. Regeringsbildningen stupade på att den tilltänkte försvarsministern Avigdor Lieberman krävde en lagändring som skulle innebära att även ultraortodoxa judar måste göra militärtjänst. Detta motsätter sig de religiösa partierna som är viktiga allierade till Netanyahu. Misslyckandet är ett stort bakslag för Netanyahu som hade hoppats kunna bilda regering och påbörja arbetet med att få igenom ett antal lagar som skulle förhindra att han åtalas för korruption i höst. Nyvalet är planerat till den 17 september. 

    • Palestinskt nej till ekonomikonferens

      Den palestinska ledningen på Västbanken tackar nej till en USA-ledd fredskonferens i Bahrain som planeras äga rum i slutet av juni. Sedan Donald Trump blev president har hans svärson arbetat med en fredsplan, men palestinierna är djupt kritiska mot Trumps Mellanösternpolitik – i synnerhet erkännandet av Israels överhöghet över hela Jerusalem. Enligt det lilla som är känt om fredsplanen tycks en tanke vara att palestinierna ska kompenseras med investeringar. Konferensen i Manama får ekonomisk inriktning och flera palestinska affärsmän uppger att de har tackat nej. Det är mer oklart om palestiniernas politiska ledning ens skulle bjudas in.

    • Falska konton med politiskt innehåll

      Facebook har stängt av ett israeliskt företag som enligt IT-jätten skapat hundratals falska konton riktade främst till afrikansk publik. Innehållet på de falska kontona har varit politiskt, bland annat har avsändarna presenterat information som uppgetts vara läckta nyheter. Fem av de sex berörda länderna i Afrika har haft val de senaste åren och ett ska hålla val i år.

    • Bosättning anläggs som Trumphyllning

      En ny israelisk bosättning ska anläggas på de ockuperade Golanhöjderna och namnges efter USA:s president Donald Trump. Nu är platsen utvald och tillståndshandläggningen inför en byggstart har inletts, meddelar premiärminister Benjamin Netanyahu (se 25 mars).

    • Hälften av Golans gamar förgiftade

      Åtta av Golanhöjdernas cirka 20 kvarvarande gamar, två schakaler en räv hittas döda, av förgiftning. En misstänkt man grips ett par dagar senare. Ännu 1998 fanns omkring 130 gamar på Golanhöjderna, enligt israeliska naturvårdare som är extra bekymrade över att fåglarna förgiftats i samband med häckningstiden. Decimeringen av arten antas bero på att fårägare lägger ut förgiftade åtlar – bytesdjur som preparerats med gift.

    • Dödliga dygn vid Gazagräns

      Våldet flammar upp mellan Gazaremsan och Israel. Ett regn av raketer avfyrade av militanta grupper i Gaza når städerna Ashdod och Ashkelon. Israel svarar med flyg-och artillerianfall mot Gaza. När en vapenvila rapporteras efter ett par dygn har minst 27 liv krävts: fyra israeliska och 23 palestinska. Händelserna synliggör att väpnade rörelser trots Israels blockad mot Gaza lyckas smuggla in eller tillverka raketer, och det i ganska stor mängd. Israel bekräftar för sin del att en palestinier blev måltavla för ett så kallat riktat mord (en utomrättslig avrättning): en Hamasledare som pekas ut som ansvarig för hantering av pengabidrag som islamiströrelsen får från Iran.

    • April

    • Beredskap mot mässling höjs

      Närmare 4 000 fall av mässling har rapporterats i Israel det senaste året. Nu har ett initiativ från föräldra- och läkarhåll fått regeringens godkännande: förskolor får rätt att vägra ta emot barn, om föräldrarna inte kan visa att barnet är vaccinerat. Enligt israelisk TV är cirka 45 000 barn ovaccinerade. I bland annat New York pågår ett utbrott bland ultraortodoxa judiska familjer, där föräldrarna sagt nej till vaccin av religiösa skäl. Ett spädbarn som dog i november blev det första israeliska dödsoffret på 15 år. Flygbolag har beordrats att se till att besättningsmedlemmar är vaccinerade.

    • Månlandare kraschar

      En israelisk månlandare kraschar när en motor havererar kort före landning. Projektet är privatfinansierat och vetenskapliga resultat som nu uteblir – bland annat mätningar av månens magnetfält – skulle ha förmedlats till den internationella rymdfysiken. Projektet sker i en intensiv forskningsfas: Kina har nyligen genomfört en landning på månens baksida, Japan har landat på en asteroid och Indien planerar en månlandning.

    • Förmedlingsföretag river upp Västbankspolicy

      Inför hotet att stämmas i domstol (se 20 november 2018) har förmedlingsföretaget Airbnb ändrat sina riktlinjer. Företaget kommer nu att tillåta annonser för bostäder att hyra i kontroversiella områden som Västbanken (ockuperad av Israel) och de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien (ryskstödda separatister). Om annonserna ger Airbnb intäkter, så ska pengarna skänkas till välgörande ändamål.

    • Fördel Netanyahu efter jämnt val

      I parlamentsvalet får högerblocket Likud och den nya utmanaralliansen Blått och vitt lika många mandat i knesset, 35 vardera. Men Likudledaren Benjamin Netanyahu kan med stöd av religiösa partier och små högerpartier sikta mot att bilda en ny koalitionsregering. Netanyahu kan sannolikt stödja sig på 65 av knessets 120 mandat. De ultraortodoxa partierna Shas och Förenade Torahpartiet får åtta mandat var, medan det gamla statsbärande Arbetarpartiet, som gör sitt sämsta val hittills, bara får sex.

    • Netanyahu redo annektera på Västbanken

      Premiärminister Netanyahu höjer insatserna inför valet med ett löfte till bosättare och deras sympatisörer: om han blir omvald kommer ”Israels suveränitet att utvidgas” till judiska bosättningar på den ockuperade Västbanken – det betyder att han vill ansluta dem till Israel. Sedan Israel intog marken 1967 har över 400 000 israeler flyttat in på Västbanken, 200 000 i Östra Jerusalem och 20 000 på Golanhöjderna. Enligt folkrätten är det olagligt för en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning.

    • Stupad återbördad med ryska mellanhänder

      Kvarlevor av en israelisk soldat som saknats sedan en strid i Libanon 1982 har kunnat hämtas hem till Israel. Enligt israelisk TV har Ryssland haft en roll i förfarandet, via sina allierade i regionen. Cirka 20 israeler stupade och fem saknades efter striden i Bekaadalen, som inträffade under det som i Israel kallas första Libanonkriget. Två soldater ingick, levande, i en fångutväxling några år senare. Två saknas fortfarande.

    • Medlingsresultat efter veckor med våld

      Gazaremsans fiskare uppger att de har fått klartecken av israeliska myndigheter för att fiska längre ut till havs, 15 sjömil (28 km) mot senast 12 sjömil (22 km). Egyptiska medlare har varit inblandade. Det stärker också uppfattningen att en vapenvila är på gång efter flera veckor med våldshandlingar mellan militanta grupper i Gaza och Israel. Även gränsövergångar till Gaza, som hållits stängda av Israel i en vecka, har öppnats.

    • Mars

    • Trump godtar ockuperade Golan som israeliskt

      USA:s president Trump erkänner Golanhöjderna, intagna från Syrien i krig 1967, som israeliskt område. Därmed bryter Trump, liksom i sitt Jerusalembeslut (se 6 december 2017) mot en mångårig amerikansk linje. Protester kommer från andra länder, i synnerhet Syrien. Kritiken handlar inte bara om Mellanöstern, utan om att USA avviker från en grundprincip i folkrätten – som Washington dessutom brukar bygga sin egen utrikespolitik på: att en stat inte får ta mark från en annan med våld. När Irak invaderade Kuwait 1990 och när Ryssland annekterade Krim 2014 åberopade USA den princip som Trump nu åsidosätter. Politiker i Trumps närmaste krets har en tid visat öppet stöd för israelisk Golankontroll, vilket har uppfattats som ett sätt att stötta Benjamin Netanyahu inför det förestående valet.

    • Extremistledare stoppas i valet

      Högsta domstolen förbjuder ledaren för det judiska extremistpartiet Otzma Yehudit att kandidera i nyvalet den 9 april. Partiledaren Michael Ben Ari har gjort uttalanden som riksåklagaren betecknar som rasistiska. Det uppges vara första gången sedan vallagen ändrades 2002 som man gör bruk av regeln att en individuell kandidat stoppas, men inte partiet. HD ger samma dag två klartecken som berör de två arabiska listor som har utsikter att få mandat. Partialliansen Ra’am Balad, som tidigare stoppats av valmyndigheten, får ställa upp liksom den ende judiske kandidaten för Hadash-Ta’al.

    • Gantz nya samlingsparti leder

      Den nya partialliansen Blått och vitt (den israeliska flaggans färger), som leds av Benny Gantz (se 21 februari) offentliggör ett valmanifest. Betydelsefulla diplomatiska initiativ ska antingen avgöras genom folkomröstning eller antas av en ”supermajoritet” i parlamentet. Alliansen vill dessutom tidsbegränsa premiärministerns makt till antingen åtta år eller tre mandatperioder. Eftersom varken ”tvåstatslösning” eller ”palestinsk stat” nämns i dokumentet appellerar Blått och vitt till väljare på högerkanten, skriver nättidningen Ynet. Opinionsmätningar ger Blått och vitt 35 mandat, mer än något annat parti.

    • Februari

    • RÅ vill åtala Netanyahu

      Riksåklagare Avichai Mandelblit vill ställa premiärminister Benjamin Netanyahu inför rätta i tre öppna brottsutredningar. Innan eventuella åtal väcks ska dock utfrågningar äga rum. I ”Mål 4000”misstänks Netanyahu ha gjort sig skyldig till mutbrott, bedrägeri och trolöshet genom att utforma regelsystem förmånligt för telekombolaget Bezeq utbyte mot att skildras välvilligt på nyhetssajten Walla! som ägs av Bezeq. I de två andra fallen finns misstankar om bedrägeri och trolöshet: ”Mål 1000”, som omfattar dyra gåvor till Netanyahu med familj, och ”Mål 2000”, där premiärministern ska ha sökt välvillig nyhetsrapportering från tidningen Yedioth Ahronoth genom att utlova legalisering som missgynnar dess konkurrent Israel HaYom (se främst 13 februari 2018).

    • FN-granskare kritiserar Israel

      En FN-kommission som undersökt hur 189 palestinier dog mellan 30 mars och 31 december 2018 har kommit fram till att israeliska soldater kan ha gjort sig skyldiga till krigsbrott genom att bland annat skjuta ihjäl 35 barn, tre sjukvårdare och två journalister. Soldaterna sattes in mot organiserade palestinska protester längs Gazaremsans gräns mot Israel (se 14 maj och 18 maj 2018). 183 palestinier dog av skarpa skott och fler än 6 100 skottskadades medan drygt 3 000 skadades av splitter, gummimantlade kulor eller tårgas, enligt expertkommissionen, som har gått igenom händelserna på uppdrag av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Israel avfärdar rapporten som ensidig och oriktig och FN-rådet som ”absurd teater”.

    • Gripanden vid helgedomar

      Israeliska myndigheter griper kortvarigt Abd al-Azim Salhab, ledande företrädare för stiftelsen som förvaltar islams helgedomar i Jerusalems stadskärna. Veckan innan har polisen gripit omkring 60 personer, som uppfattats som orosstiftare inför fredagsbönen. Jordanien, vars kung är helgedomarnas högste beskyddare, överlämnar en diplomatisk protestnot. Israel kontrollerar muslimers möjlighet att besöka de heliga platserna.

    • Tre partier skakar om med valsamarbete

      Partiledarna Benny Gantz, Yair Lapid och Moshe Yaalon kommer överens om att samarbeta inför valet till knesset. Deras partier Hosen L’Israel, Yesh Atid och Telem ställer upp med en gemensam lista. Den toppas av Gantz, men tanken är att han och Lapid ska turas om på premiärministerposten om de går segrande ur valet i april. Med Gabi Ashkenazi som fjärde namn samlar listan tunga militära meriter. För nuvarande premiärministern Benjamin Netanyahu utgör motståndet ett ”potent hot”, skriver israelisk press (se 29 januari).

    • Ilska mot uttalanden om Förintelsen

      Polens utrikesdepartement kallar till sig Israels ambassadör, och premiärminister Morawiecki tänker stanna hemma från ett förestående möte med Israel och länderna i Visegradgruppen (som samlar fyra EU-länder). Anledningen är missnöje med ett uttalande av premiärminister Netanyahu som enligt polskt synsätt gör polacker medskyldiga till Förintelsen (se 1 februari 2018).

    • Kritik mot Netanyahu för krigshets

      I Warszawa samlas en rad länder till konferens om Mellanöstern – i praktiken om Iran som inte har bjudits in. Bland talarna finns Israels premiärminister Netanyahu och USA:s utrikesminister Mike Pompeo. De hoppas att mötet ska öka pressen på Iran, men de flesta europeiska länder förhåller sig avvaktande. En träta utbryter om Netanyahus ordval; enligt ett uttalande från hans kansli har han talat om krig mot Iran som ett gemensamt intresse. I ryska Sotji stjäl president Putin uppmärksamhet från konferensen genom att arrangera ett toppmöte om Syriens framtid med Irans president Rohani och den turkiske presidenten Erdoğan.

    • Januari

    • Israeliskt nej till observatörer i Hebron

      Israel säger nej till förlängt mandat för den internationella observatörsstyrkan TIPH i Hebron på Västbanken. TIPH etablerades efter en massaker 1994, då en judisk bosättare sköt ihjäl 29 muslimer i bön inne i en moské. Platsen, kallad Patriarkernas grav, är helig för både judar och muslimer. I Hebrons stadskärna bor en grupp judiska bosättare omgivna av palestinier, dessutom finns flera bosättningar runt staden. Observatörerna kommer från Sverige och Turkiet, bland andra länder, och premiärminister Netanyahu anser att deras rapportering är Israelfientlig. Palestinierna vill helst se en permanent FN-styrka på hela Västbanken.

    • Skarpt tonläge i valrörelsen

      Efter sitt första valtal betecknas förre arméchefen Benny Gantz som ”vänster” och hans politiska program som ”klyschor” av Likud och andra högerpartier (se 27 december 2018). Gantz, som för sin del anklagar Likud för att så split bland israelerna, kommer att samarbeta med partiet Telem och dess ledare Moshe Yaalon (se 2 januari 2019). Valrörelsen ser ut att bli smutsig: Likud lyfter fram Gantz brist på politisk erfarenhet och anklagar honom i en video för att som befäl ha lämnat en drusisk gränspolis i sticket.

    • Upphettat läge mellan Israel och Iran

      En upptrappning sker i den militära konfrontationen mellan Israel och Iran på syriskt område. Israel anfaller mål vid Damaskus flygplats som tros tillhöra Irans revolutionsgarde och Irans allierade, den libanesiska Hizbollahrörelsen. Dessförinnan ska en raket avlossad mot Israel ha stoppats. SOHR återger några dagar senare uppgifter om 21 dödsoffer, de flesta iranier. Luttrade bedömare framhåller att ett kraftfullt israeliskt agerande gentemot Iran inte fyller enbart de tydliga militära behoven:  När det pågår en valrörelse i Israel ger det också politiska ledare tillfälle att visa sig handlingskraftiga (se 4 september och 24 december 2018).

    • Regionalt gasforum bildas

      Sju länder i östra Medelhavet enas om att inrätta ett regionalt samarbete kring gasutvinning, med kansli i Kairo. De som står bakom Östra Medelhavets gasforum, som blir organisationens namn, är Israel, Egypten, Cypern, Grekland, Italien, Jordanien och Palestinska myndigheten. Naturgas har hittats på flera ställen i östra Medelhavet de senaste åren och några av länderna har redan bilaterala avtal om utvinning.

    • Exminister spionerade för Iran

      Gonen Segev, som var energi- och infrastrukturminister i Israel i mitten av 1990-talet, kommer att dömas till elva års fängelse efter att ha erkänt att han lämnat ut hemliga uppgifter till Iran, meddelar justitiedepartementet. Informationsläckaget ska ha begåtts långt efter Segevs ministertid, men kunde ha gett längre straff om han inte slutit en uppgörelse med åklagarsidan. Han är tidigare fälld för smuggling av ecstasytabletter och försök till kontokortsbedrägeri.

    • Brasiliens ambassad ska flyttas

      Brasiliens nye president Jair Bolsonaro bekräftar i en TV-intervju att landets Israelambassad ska flyttas från Tel Aviv till Jerusalem. Beslutet är fattat men tidpunkten är inte bestämd, uppger han. Brasilien följer USA och Guatemala i spåren. Paraguay fattade beslut om en ambassadflytt kort efter USA, men har ändrat sig.

    • Exminister bildar nytt parti

      Förre försvarsministern Moshe Ya’alon, som har hoppat av från Likud, registrerar partiet Telem. Namnet Telem är valt för att föra tankarna till den legendariske krigshjälten Moshe Dayan som en tid drev ett parti med det namnet.

  • 2018

    • December

    • Kritik mot nationalstatslag i nytt parti

      Förre arméchefen Benny Gantz registrerar ett nytt parti och seglar upp som allvarlig utmanare till premiärminister Netanyahu inför nyvalet i april. Gantz klargör i sina första uttalanden som partiledare att den nya Nationalstatslagen bör ändras så att den bättre inkluderar landets minoriteter. Det budskapet framför han inte minst till druser, som tjänstgör i försvarsmakten och har riktat kritik mot lagen. Partiets slogan är ”Israel framför allt”. I mitten av januari ger en opinionsmätning i TV partiet 13 av knessets 120 platser.

    • Parlamentsval ska hållas i april

      Regeringen beslutar att upplösa knesset och utlysa nyval till den 9 april. Valet skulle enligt planerna ha hållits i november. Premiärminister Netanyahu säger att han vill ha ett klart mandat av väljarna för att styra landet i en koalition liknande dagens. Oppositionen välkomnar beskedet om nyval. 

    • Israel röstar nej till FN:s migrationsavtal

      När FN:s generalförsamling ratificerar ett internationellt avtal om migration som syftar till att inrätta lagliga och säkra vägar att migrera är Israel ett av fem länder som röstar emot avtalet. Överenskommelsen är inte bindande för medlemsländerna, den medför exempelvis inga kvoter för flyktingmottagande.

    • Hizbollah pekas ut för gränstunnlar

      FN granskar israeliska uppgifter om att libanesiska Hizbollah grävt tunnlar under gränsen mellan länderna. FN:s fredsbevarare hittar tunnlar, men inga utgångar på israeliskt område. Likafullt bedöms tunnlarna vara en gränskränkning. Två av fyra tunnlar sträcker sig söder om ”blå linjen”, en demarkationslinje mellan länderna som drogs upp av FN år 2000 när Israels reträtt från södra Libanon, efter 18 års ockupation, bekräftades. Tunnlarna bryter mot en FN-resolution som fick slut på det krig som utkämpades mellan Israel och Libanon 2006.

    • Anslutning till normer mot penningtvätt

      Israel blir medlem av Arbetsgruppen för finansiella åtgärder, i engelsk förkortning FATF.  Det är ett mellanstatligt organ som ska motverka penningtvätt och terrorfinansiering. Medlemskapet innebär ett erkännande av att Israel har ökat sina ansträngningar på området. När FATF år 2000 första gången svartlistade länder som inte tog itu med problemen eller ville samarbeta, fanns Israel med på listan.

    • Ännu ett åtalshot mot Netanyahu

      Polisens utredare rekommenderar att riksåklagaren väcker åtal mot premiärminister Benjamin Netanyahu och hans fru Sara i en muthärva som kretsar runt telekomföretaget Bezeq. Paret misstänks ha lovat Bezeq förmåner i utbyte mot positiv publicitet på en nyhetssajt som ägs av företaget. Beslut om huruvida Netanyahu åtalas ska fattas även i två andra fall (se 13 februari och 21 juni).

    • November

    • Torpedering av flyktingfartyg dokumenterad

      En israelisk ubåt sänkte av misstag ett fartyg med flyktingar 1982, enligt ett program i statlig israelisk TV. Flyktingarna försökte undkomma det krig som pågick i Libanon, men 25 människor miste livet. Israel hade vid tidpunkten gått in i Libanon för att driva ut PLO och ubåtskaptenen trodde att fartyget hade palestinska gerillamän ombord. Uppgifterna hämtas ur dokument som tidigare varit hemligstämplade av Israels militära censur. Åsikterna går isär om huruvida torpederingen utgjorde ett brott och om den israeliska försvarsmakten avsiktligt har mörklagt händelsen.

    • Fängelse för falska hot

      En amerikansk-israelisk man i 20-årsåldern döms till tio års fängelse för att framfört fler än 2 000 hot mot judiska inrättningar i en rad länder. I flera år hotade han med bomber eller andra attentat mot skolor, samlingslokaler, handelsplatser och flyg. Följden blev utbredd skräck för antisemitisk terror. Domstolen säger sig ha tagit hänsyn till att mannen inte är fullt frisk – straffet skulle annars ha blivit 17 års fängelse.

    • Inrikesministern hotas av åtal

      Inrikesminister Aryeh Deri, som också är ledare för partiet Shas, misstänks för bland annat skatteflykt, penningtvätt och bedrägeri. Åtal bör väckas mot honom, rekommenderar polisen och skattemyndigheten, som har utrett anklagelserna. 2000 dömdes Deri till tre års fängelse för mutbrott. Nu liksom då ska en del av brotten ha begåtts medan han varit inrikesminister.

    • Bostadsförmedling i politisk hetluft

      Bosättare upprörs av att den amerikanska sajten Airbnb, som bokar boende i privata bostäder, beslutat att inte lista uthyrningar som erbjuds i israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken. Human Rights Watch (HRW) uppmanar andra bokningsföretag att ta efter och påpekar att palestinier diskrimineras: de tas inte emot som gäster. Simon Wiesenthal-centret uppmanar för sin del till bojkott mot Airbnb. Företrädare för bosättarna stämmer några dagar senare Airbnb vid en domstol i Jerusalem för att försöka tvinga sajten att ändra beslutet.

    • Markering av tydligare USA-stöd för Israel

      USA röstar för första gången emot en årlig resolution i FN:s generalförsamling som fördömer Israels ockupation av de syriska Golanhöjderna 1967. Ockupationen har aldrig haft internationellt stöd, men USA har varit mildare i sin kritik mot Israel än andra länder. Fram till nu har USA alltid lagt ner sin röst istället för att rösta för Israels linje.

    • Kristen blir israelisk ambassadör

      Israel har för första gången utnämnt en kristen diplomat till ambassadör. George Deek blir ambassadör i Azerbajdzjan 2019. Han är jurist och utbildad vid Georgetown-universitetet i Washington. Israel har visst samarbete på det militära området med regimen i Azerbajdzjan.

    • Vapenvila och ministeravhopp

      En vapenvila kungörs mellan Israel och Hamas efter det senaste våldsutbrottet i Gazaremsan. I protest lämnar Avigdor Lieberman försvarsministerposten. Han motsätter sig israeliska överenskommelser med islamiströrelsen som har den lokala makten i Gaza. Även Liebermans parti Yisrael Beiteinu lämnar regeringen Netanyahu, som utan det partiet har en enda rösts majoritet i parlamentet.

    • Intrång i Gazaremsan utlöser våldsspiral

      En israelisk elitstyrka tar sig in i södra Gazaremsan i ett civilt fordon. Aktionen är riktad mot en befälhavare inom islamiströrelsen Hamas väpnade gren. Skottlossning utbyter. Sju palestinier och en av de israeliska militärerna mister livet. Händelsen utlöser ett regn av över 400 granater från militanta palestinier mot Israel och israeliska flygbombningar mot 150 mål i Gaza.  

    • Oktober

    • Palestinier bojkottar lokalval

      I ockuperade Östra Jerusalem har palestinierna rätt att delta i Israels lokalval, men de flesta tycks som tidigare bojkotta valet i protest. En lista med arabiska kandidater finns dock, toppad av Ramadan Dabash som är byggingenjör och tolvbarnsfar. Han har israeliskt medborgarskap, vilket få av de 300 000 araberna i Östra Jerusalem har. Han har också en bakgrund i det israeliska högerpartiet Likud, som inte är omtyckt bland palestinier. 

    • Polisinsats vid drusisk vallokal

      Val hålls till kommunfullmäktige och borgmästarposter, det sker vart femte år. I avsikt att öka valdeltagandet har valdagen gjorts till helgdag. Haifa får sin första kvinnliga borgmästare i arkitekten Einat Kalisch Rotem. I Jerusalem måste en avgörande omgång hållas den 13 november om borgmästarposten. En del av de druser på Golanhöjderna som för första gången får delta protesterar med syriska flaggor och polis sätts in för att häva en vallokalsblockad i Majdal Shams. Vid två av fyra drusiska valurnor avlyses valet eftersom det inte finns några kandidater (se 26 oktober).

    • Israeliska besök i emirat

      Kultur- och idrottsminister Miri Regev besöker en moské i Förenade arabemiraten. Hon berättar om besöket i Abu Dhabis största moské som det första på ministernivå – Israel har inte fulla diplomatiska förbindelser med emiraten. I Abu Dhabi spelas också Israels nationalsång vid en judoturnering, även det en sällsynthet. Samtidigt deltar en israelisk delegation i en IT-konferens i emiratet Dubai och ser sig om öppet. Premiärminister Netanyahu har länge sökt ett närmande till arabländer som liksom Israel är kritiska mot Iran (se 25 oktober).

    • Kritik inför val under ockupation

      Inför kommunala val som ska hållas den 30 oktober går diskussionens vågor höga bland druserna. De bosatta på Golanhöjderna, som Israel intog från Syrien 1967, ska få rösta för första gången på 50 år. Druser har begärt rösträtt för att få välja sina egna representanter i stället för att få lokala styrande utnämnda av Israel. Samtidigt har det pågått en kampanj för bojkott mot valet och en rad kandidater har dragit sig ur. Kritiska röster anser att den rösträtt de har beviljats bara är en åtgärd som legitimerar den israeliska ockupationen.  Bara personer som har israeliskt medborgarskap får kandidera.

    • Överraskande Israelbesök i Oman

      Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Oman och träffar sultan Qabus. De två länderna har inte diplomatiska förbindelser och det tros vara över 20 år sedan de senast hade kontakter på hög nivå. Netanyahu har under året låtit förstå att han tänker sig att Israels väg till fred med palestinierna kan gå via förbättrade relationer med arabländer. Efter mötet i Oman heter det att fredsfrågan har diskuterats. Även den palestinske presidenten Mahmud Abbas har besökt Oman under veckan. Israel rapporteras också vilja diskutera en järnvägsförbindelse mellan Medelhavet och Indiska oceanen, från Haifa via Saudiarabien till Oman.

    • Jordanien vill avsluta israelisk markhyra

      Jordanien vill ha tillbaka de två markområdena Ghumar och Baqura från Israel. Ghumar ligger i sydvästra Jordanien, vid Aqaba intill Röda havet. Baqura ligger i nordväst, i Irbidprovinsen vid gränsen mot Israel. Ghumar intogs av Israel i sexdagarskriget 1967 och Baqura 1950. Sedan fredsavtalet 1994 hyr Israel områdena, totalt tio kvadratkilometer, på 25-årskontrakt. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att han hoppas på nya förhandlingar för att förlänga markinnehavet.

    • USA stänger konsulat i Jerusalem

      USA stänger sitt generalkonsulat i Jerusalem som skött palestinska frågor och låter den nya Israelambassaden ta över handläggningen av ärenden som rör de palestinska områdena. Palestinska företrädare ser beslutet som ytterligare ett tecken på att USA inte längre stöder en tvåstatslösning. ”Regeringen Trump är en del av problemet, inte en del av lösningen”, säger PLO:s generalsekreterare Saeb Erakat som också är mångårig fredsförhandlare (se 14 maj.)

    • HD släpper in student i landet

      Högsta domstolen i Israel beslutar att en amerikanskpalestinsk student måste släppas in i landet. Lara Alqasem har antagits till studier vid Hebrew University i Jerusalem och landade den 2 oktober, men hon har nekats inresa med hänvisning till en omstridd lag från 2017. Enligt lagen kan en person vägras inresa om hon stöder bojkotter mot Israel som grundas i hur palestinier behandlas. Lara Alqasem var tidigare ordförande i en studentförening vid University of Florida inom organisationen Students for Justice in Palestine.

    • Premiärministerns fru inför rätta

      En rättegång har inletts mot premiärminister Benjamin Netanyahus fru Sara, som är misstänkt för flera brott som handlar om misshushållning med allmänna medel. Enligt åtalet har hon låtit staten betala cateringmat för stora belopp, vilket är emot reglerna när befattningshavaren har en kock anställd. Sara Netanyahu riskerar fängelsestraff.

    • September

    • FN patrullerar vid Golanhöjderna igen

      En gränsövergång mellan Israel och Syrien är på väg att öppnas sedan FN:s observatörsstyrka Undof kunnat återuppta sin patrullering vid Golanhöjderna. Undof placerades i området 1974 för att övervaka en stilleståndslinje mellan Syrien och Israel, som ockuperar Golanhöjderna. Observatörerna drog sig tillbaka 2014 när al-Qaida-anknutna rebeller, motståndare till Assadregimen, tog kontroll nära separationslinjen. Assadregimen har under offensiverna 2018 återtagit området från rebellerna. Gränsövergången har tidigare framför allt använts av druser bosatta i Israel.

    • Ny snabbtågslinje färdig

      En nybyggd snabbtågslinje mellan Ben Gurion-flygplatsen och Jerusalem öppnas. Den ska så småningom också nå staden Tel Aviv och halvera restiden på de sex milen mellan de två städerna. Projektet har beräknats kosta motsvarande 20 miljarder kronor med en rad tunnlar och broar genom det kuperade landskapet.

    • Ryssland förstärker Assad för att skydda sig

      Till följd av händelsen då ett ryskt plan sköts ned av egen eld – syriskt luftvärn misstolkade både ryska och israeliska flygrörelser – meddelar Rysslands försvarsminister att ryska flygplan i östra Medelhavet ska skyddas på flera sätt. Det syriska luftvärnet förstärks med nya robotar, och störning av satellitnavigering, ombordradar och kommunikation ska riktas mot militärflyg som anfaller mål i Syrien. Det medför att syrierna lättare ska kunna känna igen ryska plan – och israeliska, som de strävar efter att skjuta ned. I Israel, som anklagas för att ha varnat sent och avsiktligt angett fel position i samband med nedskjutningen, säger premiärminister Netanyahu: ”Israel kommer att fortsätta skydda sin säkerhet och sina intressen.”

    • Ryskt plan nedskjutet – kritik mot Israel

      Syriskt luftvärn skjuter av misstag ner ett ryskt militärflygplan med 15 personer ombord över Medelhavet. Ingen överlever. Planet var ett par mil från syriska kusten och på väg till den flygbas Ryssland disponerar i Syrien. Beskjutningen uppges ha skett samtidigt som israeliskt stridsflyg anföll syriska mål i trakten av staden Latakia, och Ryssland håller Israel ansvarigt för att inte ha gått ut med en tydlig varning. Premiärminister Netanyahu lovar i ett samtal till president Putin att Israel ska medverka i en utredning av händelsen. SOHR uppger att Israels anfall riktades mot ammunitionslager.

    • Paraguay ångrar Jerusalembeslut

      Paraguays nytillträdde president Mario Abdo Benítez meddelar att landets Israelambassad ska flyttas tillbaka till Tel Aviv, bara några månader efter att landet följt USA i spåren och flyttat sin beskickning till Jerusalem. Israel svarar med beskedet att den israeliska ambassaden i Paraguay ska stängas (se 6 december 2017).

    • Israels HD: Beduinby får rivas

      Högsta domstolen ger klartecken för rivning av beduinbyn Khan al-Ahmar på Västbanken, som ligger nära israeliska bosättningar någon mil från Jerusalem. HD avslår försök att hindra rivningen, eftersom bostäderna betraktas som svartbyggen. Från palestinsk sida hävdas att det är omöjligt att få bygglov på marken, som Israel ockuperar (se 24 maj 2018).

    • Israel bekräftar anfall mot Syrien

      Israeliska stridskrafter har utfört mer an 200 anfall mot mål i Syrien under loppet av ett och ett halvt år, bekräftar en israelisk militärkälla för nyhetsbyrån AFP. De flesta av målen har enligt källan anknytning till iranska Revolutionsgardet, som är involverat i Syrienkriget på Assadregimens sida.  Omkring 800 robotar och bomber har brukats.

    • Augusti

    • Domstol godkänner bosättarutpost

      En distriktsdomstol i Jerusalem legaliserar bosättarutposten Mitzpe Carmit som upprättas på privat palestinsk mark nära staden Ramallah på Västbanken. Distriktsdomstolen i Jerusalem förbjuder armén att utrymma utposten. Det är första gången en domstol tar ett sådant beslut och det går stick i stäv med Högsta domstolens traditionella hållning i dessa frågor, det vill säga att bosättningar på privat palestinsk mark som inte godkänts av staten måste rivas. Distriktsdomstolens agerande ligger dock i linje med den marklag som antogs i februari 2017, men som lades på is av Högsta domstolen i augusti samma år. Högsta domstolen överväger fortfarande om marklagen kan godkännas eller ej. 

    • Israel ändrar vapenlagar

      Det blir lättare för civilpersoner att skaffa vapen i Israel. Idag har 140 000 civila vapenlicens, lagändringen ger ytterligare 600 000, som är stridsutbildade i infanteriet, möjlighet att ansöka. Enligt säkerhetsminister Gilad Erdan är avsikten att ge israeler bättre möjlighet att skydda sig mot palestinska enmansattacker. Hittills har vapenlicenser beviljats byggt på bostadsort: bosättare på ockuperad mark går ofta synligt beväpnade. Erdan säger i radio att Israel är bättre än USA på att göra bakgrundskontroller av exempelvis psykisk ohälsa.

    • Polis får dubblerat straff för dödsskott

      En israelisk polis som i maj 2014 sköt ihjäl en palestinsk 17-åring söder om Ramallah får sitt straff på nio månaders fängelse fördubblat av Högsta domstolen. Dödsskottet, som avlossades i samband med en årlig demonstration, dokumenterades av den amerikanska TV-kanalen CNN.

    • Stor demonstration mot omstridd lag

      Arabiska israeler genomför en stor demonstration i Tel Aviv i protest mot den nya nationalstatslagen som antogs den 19 juli och som ger judarna en särställning i förhållande till andra israeliska medborgare, såsom till exempel araber och druser. Demonstranterna liknar lagen vid apartheidsystemet i Sydafrika och kräver att alla medborgare i Israel ska ha behandlas jämlikt. Även judar deltar i demonstrationen som enligt israeliska TV samlar mer än 30 000 personer. En vecka tidigare har den drusiska minoriteten genomfört en manifestation mot lagen. Även den protesten samlade tiotusentals demonstranter.     

    • Nationalstatslagen anmäld till HD

      Ledare för Israels arabiska befolkning inlämnar en skrivelse till Högsta domstolen och kräver att nationalstatslagen som antogs 19 juli upphävs. Lagen, som definierar Israel som judarnas historiska hemland, klassas som rasistisk av organisationerna bakom skrivelsen vilka menar att lagen står i strid med internationella normer för mänskliga rättigheter. Lagen tillerkänner inte palestinierna några nationella rättigheter, och om den tillämpas på de Israelockuperade områdena skulle det utgöra ett brott mot Fjärde Genèvekonventionen (en av krigets lagar), anser författarna till skrivelsen. Tidigare har andra grupper vänt sig till domstolen för att få den att pröva lagen, bland annat landets druser.     

    • Juli

    • Syriskt stridsflyg nedskjutet över Golan

      Militären meddelar att ett syriskt attackflygplan skjutits ned efter att det kommit omkring två kilometer in på israeliskt luftrum över södra Golanhöjderna.  Enligt premiärminister Netanyahu kränkte planet ett demilitariseringsavtal mellan länderna från 1974. En syrisk militär källa hävdar dock att planet deltog i bombningar av IS-soldater  och befann sig på syriskt område. Dagen därpå anfaller Israel mål i Syrien efter att två missiler avfyrats från Syrien in i Israel. Missilierna uppges ha slagit ned vid Genesarets sjö utan att ha orsakat några skador. Beredskapen i Israel har varit förhöjd sedan 19 juni då syriska regeringsstyrkor inledde en offensiv för att återerövra provinsen Quneitra som ligger i anslutning till Golanhöjderna.

    • Livni ny oppositionsledare

      Hatnuas partiledare Tzipi Livni, tidigare minister och avhoppare från högerblocket Likud, träder in i rollen som oppositionsledare. Arbetarpartiet – som är det största oppositionspartiet – ställer sig bakom henne, eftersom dess ledare Avi Gabbay inte har plats i parlamentet. Som ledare för oppositionen efterträder Livni Isaac Herzog, nyvald chef för organisationen Jewish Agency som ansvarar för administrationen av den judiska invandringen.

    • Räddningsarbetare evakueras från Syrien

      Omkring 400 räddningsarbetare som tillhör den syriska organisationen Vita hjälmarna evakueras av Israel. Medlemmar och deras familjer förs ut via Golanhöjderna till Jordanien på begäran av flera europeiska länder samt USA. Vita hjälmarna har bistått nödställda i rebellkontrollerade områden i Syrien, men hotas nu i samband med den syriska arméns framryckning i söder. Storbritannien, Tyskland och Kanada har erbjudit sig att ta emot flera räddningsarbetare.

    • Kontroversiell nationalstatslag antagen

      Knesset antar i en slutlig omröstning den så kallade nationalstatslagen som stötts och blötts i flera år. Lagen, som får status som grundlag (se Politiskt system), definierar Israel som ”det judiska folkets nationella hem” och slår fast att judar har exklusiv rätt till självbestämmande i Israel. Lagen säger också att Jerusalem är Israels huvudstad samt att den israeliska staten ska främja etableringar av judiska bosättningar. Det arabiska språkets status ändras från officiell till speciell status. Lagen antas med röstsiffrorna 62–55 och möter skarp kritik från de arabiska ledamöterna i knesset som anser att den är diskriminerande mot den knappa femtedel av landets befolkning som har arabiskt ursprung. Även den drusiska minoriteten fördömer lagen som de menar degraderar dem till andra klassens medborgare samtidigt som de förväntas tjäna Israel som soldater. Druserna gör till skillnad från araberna värnplikt, och många druser har stupat i strid för Israel.
      Lagens försvarare säger att den är tänkt att värna Israels status "som judisk och demokratiskt stat" medan kritikerna påpekar att begreppet judisk och demokratisk rensats ut från tidigare versioner av lagen och att den inte nämner något om jämlikhet mellan medborgarna. Premiärminister Netanyahu avvisar denna kritik med att hänvisa till att andra lagar garanterar jämlikhet för icke-judar och definierar Israel som demokratiskt. 

    • Ny lag ska stoppa stöd till attentatsmäns familjer

      En ny lag antas vilken gör det möjligt för Israels regering att hålla inne med pengar till den Palestinska myndigheten på Västbanken på grund av dess penningstöd till fängslade eller dödade attentatsmäns familjer. Israel samlar varje månad in runt 127 miljoner amerikanska dollar i tullintäkter för varor som ska till den palestinska marknaden. Pengarna ska enligt avtal mellan parterna sedan slussas vidare till den Palestinska myndigheten, men Israel har vid flera tillfällen valt att låta bli att betala ut pengarna som påtryckningsmedel mot palestinierna. Den nya lagen gör det möjligt för Israel att dra av lika mycket från tullintäkterna som Palestinska myndigheten betalar ut till attentatsmännens familjer.    

    • Juni

    • Syriska flyktingar får hjälp vid gränsen

      Israel levererar tält, kläder, mat och mediciner till tusentals syrier familjer som flytt undan det pågående kriget till den syriska delen av Golanhöjderna. Försvarsminister Lieberman säger att Israel självklart vill hjälpa kvinnor och barn i nöd men att det inte kommer på fråga att släppa in några av flyktingarna över gränsen in i Israel.  

    • Dödssiffran stiger vid gränsen mot Gaza

      En palestinsk tonåring dödas av israelisk stridsvagnseld i södra delen av Gazaremsan. Enligt den israeliska armén och palestinska vittnen som nyhetsbyrån AFP citerar hade ynglingen tillsammans med en kamrat försökt ta sig igenom gränsstängslet in i Israel när israelerna öppnade eld. Under den orosvåg som pågått längs gränsen mellan Gaza och Israel sedan slutet av mars har nu 135 palestinier mist livet.

    • Netanyahus hustru åtalas

      Premiärminister Benjamin Netanyhus hustru Sara åtalas för bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Enligt åklagarsidan har Sara Netanyahu inför en tillställning i premiärministerns residens falskeligen påstått att det inte fanns några kockar tillgängliga och istället beställt cateringmat för över 800 000 kronor.   

    • Anfall mot Gaza efter ny beskjutning

      Fortsatt beskjutning från Gaza bemöts med flyganfall mot tre militäranläggningar tillhörande Hamas som styr i Gaza. Enligt armén har 45 raketer avfyrats från Gaza mot Israel under natten. Sju av dem uppges ha skjutits ned av Israels missilförsvarssystem Iron Dome.

    • Havsvatten ska rädda Genesarets sjö

      Regeringen godkänner en plan för att pumpa avsaltat havsvatten till Genesarets sjö som håller på att krympa. För tio år sedan var sjön Israels största färskvattenreservoar och försåg israelerna med 400 miljoner kubikmeter vatten per år. Efter ett antal torra vintrar har vattennivåerna sjunkit och numera begränsas vattenuttaget till 30-40 miljoner kubikmeter per år. Enligt planerna ska Genesarets sjö tillföras 100 miljoner kubikmeter avsaltat havsvatten per år. Israel har byggt stora anläggningar för avsaltning. 670 miljoner kubikmeter, dvs 80 procent, av dricksvattnet i Israel kommer från avsaltningsanläggningar. 

    • Brinnande drakar nytt hot från Gaza

      Ministern för allmän säkerhet, Gilad Erdan, besöker gränsområdet intill Gaza för att inspektera hur israeliska jordbrukare drabbas av de brinnande drakar som palestinier i Gaza börjat skicka över gränsen. Hittills har 600 brinnande drakar seglat iväg från Gaza och orsakat en rad bränder på den israeliska sidan. Ministern kallar drakarna för ”terroristvapen” och säger att de som bygger drakarna bör dödas. Regeringen har beräknat att bränderna hittills orsakat skador motsvarande miljontals kronor.   

    • Maj

    • Flyganfall efter raketregn från Gaza

      Israel uppger att landets flygvapen besvarat massiv beskjutning från Gazaremsan med anfall mot över trettio militära mål i Gaza. Militanta grupper har avfyrat runt 70 raketer mot Israel, meddelar militären, som säger att många av projektilerna skjutits ned av israeliskt luftvärn.     

    • Barriär i havet ska hindra attacker

      Israel meddelar att en barriär har börjat byggas i havet några kilometer norr om Gaza för att förhindra att palestinier med onda avsikter tar sig in i Israel den vägen. Barriären utgörs av en vågbrytare, försedd med taggtråd på den övre delen.

    • HD godkänner dödsskjutningar

      Högsta domstolen avvisar en petition som lämnats in av lokala människorättsgrupper vilka kräver att arméns användande av prickskyttar ska begränsas. Bakgrunden är de palestinska demonstrationer som pågick under sex veckor längs stängslet mellan Gaza och Israel och som krävde över 100 palestiniers liv. De flesta av de dödade sköts ihjäl när de trotsade Israels order om att inte närma sig stängslet. Rättighetsgrupperna hänvisar till att internationell lag förbjuder användandet av dödligt våld mot obeväpnade demonstranter, men domstolen går på regeringens linje och slår fast att det som utspelat sig inte var fredliga demonstrationer utan en del av den väpnade konflikten mellan parterna.

    • Klartecken för riving av beduinby

      Högsta domstolen ger klartecken för rivning av beduinbyn Khan al-Ahmar på Västbanken, belägen nära judiska bosättningar öster om Jerusalem. Motivet är att byn saknar bygglov vilket är nästan omöjligt för palestinier att få på ockuperad mark där Israel har full kontroll. Domstolens beslut väntas uppröra länder i Europa som engagerat för att rädda byn, till exempel Storbritannien. Det är oklart när rivningen av byn med 180 invånare ska sättas i verket. Enligt myndigheterna kommer invånarna att flyttas till en annan plats.

    • Byggboom i bosättningar annonseras

      Försvarsminister Lieberman meddelar att han kommer att söka slutligt godkännande för byggande av 2500 nya bostäder i 30 bosättningar på Västbanken under 2018. Därtill ska klartecken ges för uppförande av ytterligare 1400 bostäder i ett senare skede. Den israeliska fredsrörelsen Fred nu rapporterar att bostadsbyggandet i bosättningar tagit ett skutt uppåt sedan Donald Trump blev president i USA för ett och ett halvt år sedan. Genom Trumps tillträde upphörde i stort sett kritiken av Israels bosättningspolitik. Enligt Fred Nu har Israel godkänt 14 500 nya bostäder under Trumps tid vid makten.

    • Även Paraguay öppnar ambassad i Jerusalem

      Paraguay följer efter USA och Guatemala och öppnar ambassad i Jerusalem. Paraguays president Horacio Cartes inviger den nya ambassaden och får beröm av premiärminister Netanyahu som säger att samarbetet mellan länderna nu kommer att öka. Paraguay står redan för 40 procent av det nötkött som Israel importerar. Paraguay hade tidigare sin ambassad i Herzliya, norr om Tel Aviv.

    • FN vill skicka krigsbrottsutredare till Israel

      FN:s råd för mänskliga rättigheter röstar för att sända en delegation krigsbrottsutredare till Israel för att undersöka omständigheterna kring israeliska arméns dödsskjutningar av palestinier längs det stängsel som skiljer Gaza från Israel.  Sedan demonstrationerna vid stängslet inleddes i slutet av mars har mer än 100 palestinier skjutits ihjäl. USA och Australien röstar emot kommissionens beslut. Samma dag uppmanar Islamiska konferensen (OIC) vid ett möte i Istanbul det internationella samfundet att inrätta en skyddsstyrka för palestinierna. Vid mötet säger Turkiets president att Israel använder metoder som ”liknar nazisternas”.

    • Guatemala flyttar ambassad till Jerusalem

      Guatemala inviger sin nya ambassad i Jerusalem. Guatemalas president  Jimmy Morales, premiärminister Netanyahu samt USA:s ambassadör till Israel, David Friedman, närvarar. Guatemala är det första land som följer USA:s exempel och flyttar sin ambassad till Jerusalem. Tidigare låg Guatemalas ambassad i Herzliya norr om Tel Aviv.

    • 60 dödade när USA invigde nya ambassaden

      Invigningen av USA:s ambassad i Jerusalem inramas av upplopp och dödsskjutningar vid gränsen mot Gaza. 60 palestinier dödas vilket gör dagen till den blodigaste sedan 2014. Runt 2 400 palestiner rapporteras ha skadats då demonstanterna närmar sig stängslet mellan Israel och Gaza med stenar och brandbomber och drivs tillbaka av israeliska prickskyttar. Enligt den israeliska armén deltar 40 000 palestinier i protesterna på 13 platser längs gränsen. Israel uppger att palestinierna planerat att riva stängslet och angripa israeliska samhällen i närheten. Även i Jerusalem förekommer protester. Ambassaden invigs av en amerikansk delegation, ledd av president Trumps dotter Ivanka och hennes make. Donald Trump deltar via en videolänk. Netanyahu tackar Trump för beslutet att flytta ambassaden och säger att ”genom att erkänna historia har ni skapat historia”. Trump som med sitt ambassadbeslut har provocerat den palestinska sidan och större delen av omvärlden säger att USA är fortsatt redo att försöka underlätta framtagandet av ett bestående fredsavtal. Omvärlden fördömer Israels agerande och en rad länder däribland Storbritannien, Tyskland, Schweiz och Belgien kräver en oberoende undersökning av händelserna. Arabförbundet anmäler saken till Internationella domstolen (ICJ). Turkiet ber Israels ambassadör att lämna landet tillfälligt. USA ställer sig på Israels sida och säger att israelerna har rätt att försvara sig. Palestinska myndigheten kallar dagarna efter ambassadinvigningen hem sin representant från Washington. Även palestiniernas representanter i Rumänien, Tjeckien, Ungern och Österrike kallas hem då dessa länders Israelambassadörer bevistat invigningen.

    • Linbana till Klagomuren

      Regeringen ger grönt ljus för ett kontroversiellt linbaneprojekt som ska förbinda Västra och Östra Jerusalem och göra det enklare för besökare att ta sig till Västra muren (Klagomuren) som ligger i den östra delen. Enligt planerna ska det ta runt tre år att bygga linbanan.

    • Storskaligt anfall mot iranska mål i Syrien

      Israel anfaller 70 mål i Syrien med stridsflyg och robotar. Målen är anläggningar som Iran har byggt upp för att bistå den syriska regimen. Israel agerar sedan 20 raketer skjutits från Syrien mot arméposteringar på Golanhöjderna som Israel ockuperar sedan 1967.  Den israeliska stridsinsatsen är den mest omfattande på flera år och den största hittills mot Iran. För ovanlighetens skull bekräftar Israel att räderna ägt rum. Syftet är att hindra Iran från att använda Syrien som en språngbräda för attacker mot Israel.

    • Chefen för HRW tvingas lämna landet

      Inrikesdepartementet ger amerikanen Omar Shakir, chef för Human Rights Watch i Israel, två veckor på sig att lämna landet. Anledningen är att Shakir ska ha stöttat en rörelse som förespråkar bojkott av Israel. Shakir tillbakavisar anklagelsen och säger att utvisningen är ett sätt för Israel att tysta HRW:s kritik av hur Israel hanterar mänskliga rättigheter. Han försöker få beslutet hävt. En domstol upphäver senare beslutet tillfälligt på grund av en teknikalitet. 

    • Iran anklagas för hemlig kärnvapenplan

      Premiärminister Netanyahu anklagar Iran för att ljuga om sin nukleära forskning. Netanyahu uppträder i TV framför en hylla full med pärmar som han uppger är iranska dokument vilka utgör nya bevis för att Iran när som helst kan aktivera en plan för att framställa kärnvapen. Netanyahus utspel kommer någon vecka innan USA:s president Trump ska bestämma sig för om USA ska dra sig ur kärnavtalet mellan Iran och omvärlden eller ej, ett avtal som Israel fördömt. Uppgifterna avfärdas av länder som står bakom kärnavtalet. Storbritanniens utrikesminister Boris Johnson säger till exempel att dokumenten avser gamla iranska program. Experter som arbetar för det internationella atomenergiorgamet IAEA påpekar att det inte finns några tecken på att Iran bryter mot avtalet.

    • April

    • Fyra dödade vid ny gränsprotest i Gaza

      För femte fredagen i rad demonstrerar palestinier från Gaza invid stängslet mot Israel. Fyra palestinier mister livet efter att beskjutits av israelisk militär. Därmed stiger antalet dödsoffer till 44 sedan palestinierna den 30 mars startade sin sex veckor långa manifestation, kallad Stora återvändarmarschen. Demonstranterna stöder de palestinska flyktingarnas rätt att få återvända till de platser de fördrevs eller flydde från i samband med staten Israels bildande 1948 och det krig som följde.   

    • Tjeckien återöppnar konsulat i Jerusalem

      Tjeckien meddelar att landets honorärkonsulat i västra Jerusalem ska öppnas igen. Konsulatet har varit stängt sedan 2016 då den dåvarande honorärkonsuln avled. Tjeckien ska även öppna ett kulturcentrum i staden. Tjeckiens president Milos Zeman vill gärna flytta landets ambassad till Jerusalem men en sådan åtgärd måste godkännas av den tjeckiska regeringen, och det är oklart vilken hållning regeringen intar i frågan.

    • Regeringen backar om migranter

      Regeringen meddelar att den kontroversiella plan som presenterades i början av året för att minska antalet illegala migranter i landet nu lagts på is. Skälet är att det inte har gått att hitta något land som varit villigt att ta emot migranterna (se även 3 januari, 3 april och 15 april).

    • Fler dödsskjutningar vid gränsen mot Gaza

      För fjärde fredagen i rad demonstrerar invånarna i Gaza längs stängslet mot Israel. Även denna gång utbryter sammanstötningar mellan palestinier och israelisk militär. Palestinierna tillämpar en ny taktik och skickar brandbomber med drakar över gränsen.  Antalet demonstranter är lägre en föregående fredagar men räknas ändå i tusental. Sex personer dödas av skott från israeliska prickskyttar och 440 skadas av kulor eller tårgas. Bland dödsoffren finns en 15-årig pojke. Skotten mot pojken fördöms av omvärlden som kräver en utredning av händelsen. Den israeliska armén meddelar att en sådan inletts. Sammanlagt har nu 40 palestinier mist livet i samband med demonstrationerna som startade i slutet av mars.     

    • Migranter släpps efter HD-dom

      Drygt 200 afrikanska migranter friges från fängelse på order av Högsta domstolen. Migranterna hade fängslats i enlighet med regeringens plan för att minska antalet migranter i landet. Planen gick ut på att erbjuda dem pengar för att frivilligt lämna Israel och resa till ett annat land i Afrika samt fängsla dem som vägrade. Planen har väckt stark kritik utomlands men även inom Israel. Regeringen har inte lyckats komma överens med något annat land om att ta emot migranterna och då regeringen saknar en fungerande plan måste fångarna släppas menar domstolen.    

    • Manifestationerna i Gaza fortsätter

      För tredje fredagen i rad demonstrerar palestinier i Gaza vid stängslet mot Israel. Antalet deltagare är lägre än föregående veckor men uppskattas av Israel till runt 10 000. En palestinier skjuts ihjäl och över hundra andra skottskadas enligt palestinska källor. Nyhetsbyrån AFP uppger att sammanlagt 34 palestinier har dödats vid gränsen sedan demonstrationerna startade den 30 mars. 

    • Anfall mot Iran i Syrien

      Ryssland och Syrien anklagar Israel för att samma morgon ha genomfört flyganfall mot en bas i Syrien som bland annat hyser iranska enheter. Fjorton människor, varav sju iranier,  rapporteras ha mist livet i attacken. Israel kommenterar inte själva händelsen men försvarsminister Avigdor Lieberman säger dagen därpå att Israel inte under några förhållanden kommer att acceptera att Iran förskansar sig i Syrien. 

    • Nya oroligheter med dödsoffer i Gaza

      Nya palestinska demonstrationer vid stängslet mot Israel i Gaza kräver nio liv. Israeliska prickskyttar avlossar skott när en folkmassa närmar sig stängslet, bränner bildäck och kastar sten mot de israeliska soldaterna. Ett av dödsoffren uppges vara en pressfotograf. Enligt palestinska uppgifter skadas närmare 500 människor. Israels agerande fördöms av omvärlden, medan Israel försvarar sig med att folkmassan försökt bryta igenom stängslet. Israels försvarsminister Avigdor Lieberman säger att ”det inte finns några naiva människor i Gaza” och att de som demonstrerar vid gränsen agerar på uppdrag av styrande där.

    • Netanyahu backar om migrantavtal

      Efter kritik från sina allierade i regeringen frångår premiärminister Netanyahu en uppgörelse med FN om de tiotusentals afrikanska migranter som befinner sig i Israel och som regeringen vill utvisa. Enligt uppgörelsen med FN skulle en del av migranterna få en fristad i västländer medan lika många skulle få stanna i Israel. När Netanyahu tillkännager avtalet väcker det emellertid så starka reaktioner i hans eget läger att han tänker om och bestämmer sig för att skrota överenskommelsen. Därmed kvarstår den plan som regeringen presenterade i januari 2018: att betala migranterna för att lämna Israel och fängsla dem som vägrar.

    • Mars

    • 19 döda vid massprotest i Gaza

      Israelisk militär skjuter ihjäl 19 personer vid en palestinsk massprotest i Gaza. Soldaterna öppnar eld när stora folkmassor närmar sig det stängsel som skärmar av Gaza från Israel. 19 dödsoffer är det högsta antalet på en dag sedan kriget 2014 mellan Israel och islamiströrelsen Hamas som styr Gaza. Över 1400 människor rapporteras ha skadats, varav över hälften fått skottskador.  Övriga uppges ha träffats av gummikulor eller tårgas. Israelerna försvarar sig med att de bara skjutit mot beväpnade personer som utgjort ett hot mot soldaterna eller försökt förstöra stängslet. Palestinierna anklagar Israel för att ha öppnat eld mot obeväpnade personer. Protesterna är del av en sex veckor lång manifestation, kallad Stora återvändarmarschen, som syftar till att stödja de palestinska flyktingarnas rätt att återvända till de områden som de fördrevs eller flydde från under kriget mellan Israel och grannländerna 1948–1949. Manifestationen ska enligt planerna avslutas samtidigt som USA inviger sin nya ambassad i Jerusalem den 14 maj. Beslutet att flytta ambassaden har väckt stor vrede bland palestinierna som vill se östra Jerusalem som huvudstad i en framtida palestinsk stat. 

    • Fängelse för tonåring som örfilat soldater

      En palestinsk tonåring som gripits och åtalats för att ha örfilat två soldater på Västbanken ingår ett avtal om förlikning. Enligt avtalet ska Ahed Tamimi, 17, avtjäna ett åtta månader långt fängelsestraff och betala böter på drygt 1100 euro. Tamimi gick med på att bekänna sig skyldig till fyra av de tolv åtalspunkterna, däribland attack, uppvigling och blockerande av militärer. Eftersom Tamimi redan suttit fängslad i flera månader väntas hon bli fri i sommar. Grälet med soldaterna på uppfarten till familjens hus i december filmades av Tamimis mamma och lades ut på Youtube. Mamman fängslades tillsammans med Tamimi och har också ingått en förlikning. Tamimi har många gånger tidigare varit i bråk med israelisk militär. Palestinierna ser henne som en symbol för motståndet mot den israeliska ockupationen medan hon i Israel betraktas som en bråkmakare som söker publicitet, skriver brittiska BBC.

    • Attack mot kärnanläggning erkänns

      Israel militär medger för första gången något som omvärlden sedan länge antagit: att Israel låg bakom den flygräd som förstörde en misstänkt kärnreaktor i Syrien år 2007. Premiärminister Netanyahu säger att Israel kommer att fortsätta förhindra landets grannar från att skaffa kärnvapen.

    • Soldater nedmejade av bil

      Två israeliska soldater dödas och två skadas när en palestinier kör in i en grupp soldater på den ockuperade Västbanken. Palestiniern överlever och fängslas. Två dagar senare huggs en säkerhetsvakt ihjäl av en palestinier i gamla stan i Jerusalem. Angriparen skjuts ihjäl.  Minst 32 palestinier och 5 israeler har nu dödats under den nya våldsvåg som utlöstes när president Trump i december beslutade att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem.

    • Regeringen överlevde inre kris

      En regeringskris kan undvikas sedan de ultraortodoxa partierna fått parlamentet att ta en första titt på en ny lag som ska undanta ultraortodoxa män från värnplikt. De ultraortodoxa krävde att lagen skulle tas upp till behandling för att de skulle stödja regeringens budget. Samtidigt hade finansminister Moshe Kahlon hotat att avgå om inte budgeten godkändes. Frågan om värnpliktslagen drar i praktiken ut på tiden: i slutet av 2018 förlänger Högsta domstolen en tidsfrist så att regeringen och parlamentet inte behöver avgöra saken förrän 2019.

    • Före detta rådgivare redo vittna mot Netanyahu

      En av premiärminister Netanyahus före detta medarbetare, Nir Hefetz, går med på att samarbeta med polisen i de pågående korruptionsutredningarna mot Netanyahu (se 13 respektive 20 februari 2018). 

    • Februari

    • USA skyndar på öppnandet av ny ambassad

      USA meddelar att landets ambassad i Jerusalem ska öppnas i maj och att invigningen kommer att sammanfalla med firandet av staten Israels 70-årdag. Palestinierna kallar amerikanernas handlande för en klar provokation och påpekar att för dem var bildandet av Israel upptakten till det krig som kom att driva hundratusentals palestinier på flykt och som i den palestinska historieskrivningen kallas al-nakba (katastrofen). Den nya ambassaden kommer att öppnas på mininivå i det befintliga amerikanska konsulatets lokaler. Det dröjer innan en ny fullskalig ambassad är byggd. Guatemalas regering följer USA:s exempel och meddelar att även Guatemalas ambassad kommer att flyttas till Jerusalem i maj och öppnas två dagar efter den amerikanska.

    • Fler problem för Netanyahu

      Polisen avslöjar att två medarbetare till premiärminister Netanyahu misstänks ha försökt muta en domare att lägga ned en brottsutredning mot Netanyahus fru Sara. Mutförsöket ska ha ägt rum 2015, då rådgivarna Nir Hefetz and Eli Kamir erbjöd domaren Hila Gerstel en hög post om hon lade ned utredningen angående misshushållning med allmänna medel (se 13 februari 2018).  Uppgifterna ska ha framkommit när polisen förhörde Hefetz om ett annat fall där Netanyahu misstänks ha gjort upp med en medieägare om positiv bevakning (jämför 27 januari 2017). I det fallet ska Shaul Elovitch, majoritetsägare i telekombolaget Bezeq, ha erbjudits affärsmöjligheter i utbyte mot att hans nyhetssajt Walla! skulle sprida en fördelaktig bild av Netanyahu. 

    • Ny marsch mot korruption

      Tre dagar efter att polisen rekommenderat att Netanyahu åtalas för korruption håller premiärministerns kritiker en ny antikorruptionsmarsch i Tel Aviv med tusentals deltagare. Demonstranterna kräver Netanyahus avgång och häcklar honom med slagord som ”Bye Bye Bibi! och ”Crime Minister”. Demonstrationer av detta slag har hållits en gång i veckan under flera månader. Opinionsundersökningar visar att israelerna är splittrade i frågan. 45 till 50 procent av de tillfrågade tycker att Netanyahu ska avgå eller tillfälligt stiga åt sidan medan 40 till 43 procent tycker att han ska sitta kvar. 

    • Polisen förordar åtal mot Netanyahu

      Efter avslutad korruptionsutredning rekommenderar polisen att premiärminister Netanyahu åtalas för tagande av muta, bedrägeri och trolöshet. Netanyahu är misstänkt för att ha tagit emot värdefulla gåvor i form av smycken, cigarrer och champagne från Hollywoodproducenten Arnon Milchan och en miljardär i Australien, James Packer. Gåvorna som Netanyahu och hans hustru Sara ska ha tagit emot mellan 2007 och 2016 värderas av polisen till över två miljoner kronor. I gengäld ska Netanyahu bland annat ha hjälpt Milchan att komma i åtnjutande av skatteförmåner i Israel. Polisen har också undersökt anklagelser om att Netanyahu försökte sluta ett hemligt avtal med ägaren till tidningen Yedioth Ahronoth i syfte att få bättre publicitet. Sara Netanyahu riskerar åtal i en annan utredning. Hon anklagas för misshushållning med statens pengar då hon felaktigt hävdade att det inte fanns kockar tillgängliga i premiärministerns residens och beställde cateringmat för över 800 000 kronor. Sara  Netanyahu har också av en före detta butler anklagats för att ha stoppat pengarna från residensets pantflaskor i egen ficka. Netanyahu säger att han är oskyldig till anklagelserna. De andra partierna i den regerande högerkoalitionen sluter upp bakom Netanyahu i väntan på att frågan om åtal ska avgöras av riksåklagaren. 

    • Konflikten med Polen fördjupas

      Vid en säkerhetskonferens i München i Tyskland utbryter ett ordkrig mellan premiärminister Benjamin Netanyahu och hans polske kollega Mateusz Morawiecki angående den nya polska lagen som gör det straffbart att anklaga den polska staten för delaktighet i de brott som Nazitysklands begick mot judar på ockuperad polsk mark under Förintelsen (se 1 Februari 2018). När Morawiecki under en presskonferens i München säger att det även fanns judiska förövare under Förintelsen, svarar Netanyahu att uttalandet är förfärande och visar att Morawiecki är okänslig inför den tragedi som drabbat det judiska folket.

    • Konfrontation med Iran

      Israel skjuter ned drönare som enligt militären har sänts in över israeliskt territorium av Iran. Händelsen rubriceras som en attack. Som svar bombar israeliskt flyg syriska och iranska baser i Syrien. Ett av de israeliska planen skjuts ned av syriskt luftvärn på vägen tillbaka. Detta är en den allvarligaste militära konfrontationen mellan Israel och Iran som ägt rum sedan Syrienkriget inleddes för snart sju år sedan. Iran hävdar att Israel ljuger om drönaren och säger i ett uttalande med Syrien, Ryssland och den iranstödda libanesiska Hizbollahmilisen att Israel kan vänta sig ett ”obamhärtigt svar” på anfallen.

    • Bråk med Libanon om havsrättigheter

      Israel upprörs av att Libanon skriver på ett omstritt avtal som ger klartecken för olje- och gasletning i Medelhavet. Enligt planerna ska franska Total, italienska ENI och ryska Novatek tillåtas prospektera på två fält. Israels försvarsminister Avigdor Lieberman har hävdat att det ena fältet tillhör Israel och att beslutet är en provokation.

    • Rabbin knivdödad på Västbanken

      En palestinier attackerar en rabbin som väntar på bussen vid infarten till den judiska bosättningen Ariel på Västbanken. Rabbinen dör av sina skador. Palestiniern lyckas fly. Två dagar senare skjuts en palestinier ihjäl efter att ha attackerat en säkerhetsvakt vid en annan bosättning. Därmed har två israeler och tjugoen palestinier och dödats sedan USA:s president Donald Trump i början av december erkände Jerusalem som Israels huvudstad (Se 6 december 2017), ett beslut som ökade spänningen mellan israeler och palestinier. 

    • Polsk lag om Förintelsen upprör

      Polens parlament röstar för en lag som gör det straffbart att anklaga “den polska nationen eller staten” för att vara skyldig eller medskyldig till Förintelsen under andra världskriget. Lagen gör det illegalt att kalla nazisternas koncentrationsläger på polsk mark för polska läger.  Israel fördömer lagen och beskriver den som ett försök att revidera historien och förminska nazistiska medlöpares, däribland många polackers, roll i Förintelsen. Även USA uttrycker oro över lagen. Som ett svar börjar parlamentsledamöter i Israel skissa på en lag som ska göra det olagligt att förminska eller förneka medlöpares roll när det gäller nazisternas brott mot judar under Förintelsen.

    • Januari

    • Israel öppnar ambassaden i Jordanien

      Israel meddelar att landets ambassad i Jordaniens huvudstad Amman ska öppnas igen efter att ha varit stängd i sex månader. Ambassadpersonalen togs hem till Israel sedan en israelisk säkerhetsvakt dödat två jordanier (se Juli 2017). Israel har nu hörsammat Jordaniens krav på en ursäkt och även bett om ursäkt för dödsskjutningen av en jordansk domare på gränsen mellan länderna 2014. De dödades familjer har utlovats ekonomisk kompensation. 

    • USA:s vicepresident på besök

      USA:s vicepresident Mike Pence besöker Israel där han träffar premiärminister Netanyahu. Den palestinska sidan håller fast vid sin vägran att träffa Pence. Det är en reaktion på president Trumps beslut i december 2017 att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Palestiniernas inställlning föranleder Trump att några dagar senare hota att hålla inne med ännu mer pengar till palestinierna om de inte går med på fredsförhandlingar. Ordkriget forttsätter när en talesman för den palestinske presidenten Mahmud Abbas meddelar att palestinierna inte kommer att träffa någon företrädare för den amerikanska regeringen förrän USA tar tillbaka sitt beslut om Jerusalem.

    • USA bantar stöd till palestinier

      USA beslutar att hålla inne 65 miljoner dollar i stöd till FN:s hjälporganisation för palestinier, Unrwa. Enligt planerna skulle USA ha bidragit med 125 miljoner dollar till organisationen under 2018. En företrädare för den amerikanska regeringen uppger att pengarna inte dras in för att straffa de palestinska ledarna utanför att andra länder ska uppmuntras att hjälpa till att finansiera Unrwa. Det är en annan bild än den president Trump förmedlade i ett twittermedddelande i början av januari då han skrev skrev "”Varför ska vi fortsätta att göra dessa stora pengaöverföringar till palestinierna om de inte längre vill tala om fred?” Sprickan mellan Trump och palestinierna har fördjupats sedan Trump i början av december 2017 meddelade att USA ska flytta sin ambassad från Tel Aviv till Jerusalem (se 6 december 2017).

    • Netanyahu besöker Indien

      Premiärminister Netanyahu besöker Indien. Det är den första visit som en israelisk regeringschef gör i Indien på 15 år. Israel är en viktig vapenleverantör till Indien, men relationerna påfrestas av Indiens traditionella stöd för palestiniernas sak. Sommaren 2017 gjorde den indiske premiärministern Narendra Modi ett historiskt besök i Israel då han blev den första indiska ledaren som någonsin besökt landet. Under besöket skriver Netanyahu och Modi ett antal samarbetsavtal, bland annat om cybersäkerhet och energi.

    • Klartecken för fler bostäder till bosättare

      Myndigheterna ger grönt ljus för mer än 1 100 nya bostäder i judiska bosättningar på den ockuperade Västbanken. För 352 av bostäderna är detta det sista godkännandet som krävs innan de kan byggas. Övriga har kommit olika långt i tillståndsprocessen. Enligt regeringens planer ska klartecken ges för sammanlagt cirka 12 000 nya bostäder i bosättningar under 2017. Det är ungefär dubbelt så många som 2016 vilket också var ett rekordår.    

    • Netanyahus son i blåsväder

      Premiärminister Benjamin Netanyahu drabbas av ännu en motgång när det avslöjas att hans son Yair i samtal med sonen till en finansmagnat sagt att denne borde kunna låna honom pengar eftersom Netanyahu gett hans far affärsmässiga fördelar i samband med ett naturgasprojekt. ”Min pappa fixade ett kontrakt åt din värt 20 miljarder dollar så du borde kunna låna mig 400 shekel” hörs Yair säga på bandinspelning. Omständigheterna förvärras av att konversationen äger rum på en strippklubb där Yair och hans vän diskuterar hur de ska få tag i prostituerade. Inspelningen som spelas upp i TV ska ha gjorts av den chaufför som körde de unga männen den aktuella natten. Chauffören slutade senare hos Netanyahus av okänd anledning. Turerna kring gaskontrakten har tidigare kritiserats av oppositionen för att ha gett de inblandade företagen alltför stora fördelar. När inspelning blir känd ber Yair Netanyahu om ursäkt och säger att hänvisningen till naturgaskontraktet var ett skämt. Premiärminister Netanyahu avfärdar det hela som del i en fortsatt häxjakt på hans person.    

    • Rabbin dödad på Västbanken

      En 35-årig israelisk rabbin skjuts ihjäl i sin bil nära sitt hem i en bosättning öster om den palestinska staden Nablus på Västbanken. Två dagar senare dödas en palestinsk tonåring när israeliska säkerhetsstyrkor genomsöker Nablus i jakt på dem som dödat rabbinen. I Gaza förekommer också oroligheter längs gränsen mot Israel och en 16-årig palestinier skjuts ihjäl.

    • Inreseförbud för frivilligorganisationer

      Israel namnger 20 utländska frivilligorganisationer som inte får besöka landet med hänvisning till den lag som antogs i mars 2017 och som bannlyser besök av personer som stöder en bojkott av Israel.

    • Plan för att utvisa migranter

      Regeringen presenterar en plan för att förmå runt 40 000 afrikanska migranter att lämna landet. Migranterna, mest sudaneser och eritreaner, erbjuds en flygbiljett hem samt 2 900 euro om de lämnar Israel före mars månads utgång. Därefter minskar summan och de som fortsatt vägrar lämna landet kommer att fängslas och i förlängningen utvisas mot sin vilja. 

    • Ny lag försvårar uppgörelse om Jerusalem

      Israels parlament röstar igenom en lag som syftar till att göra det svårare för Israels regering att vid ett framtida fredsavtal överlåta delar av Jerusalem till palestinierna. Lagförslaget som formulerats av bosättarpartiet Judiskt hem innebär att det krävs två tredjedelars majoritet för att parlamentet ska kunna överlåta områden som Israel anser tillhöra Jerusalem. 

  • 2017

    • December

    • Annektering av Västbanken mål för Likud

      Regeringspartiet Likuds centralkommitté antar en resolution som uppmanar partiets parlamentsledamöter att verka för en annektering av Västbanken som Israel ockuperade 1967. Enligt resolutionstexten ska parlamentarikerna ”arbeta för oförhindrad byggverksamhet och utsträckt israelisk överhöghet i de befriade bosättningsområdena i Judéen och Samarien" (de bibliska namnen för Västbanken). Enligt Tidningen Times of Israel är det oklart om frasen "de befriade bosättningsområdena" avser hela Västbanken eller bara de redan existerande bosättningarna där. Resolutionen är inte bindande för Likud men sätter mer press på premiärminister Netanyahu som inte närvarar vid omröstningen.

    • Fortsatta demonstrationer mot Netanyahu

      Tusentals israeler deltar i en anti-korruptionsmarsch i Tel Aviv. Det är fjärde lördagen i rad och denna lördag hålls en demonstration även i Jerusalem. Bakgrunden är de anklagelser om korruption som riktats mot premiärminister Netanyahu under det senaste året (se 3 december). Även en av Netanyahus nära allierade, David Bitan som leder regeringskoalitionen i knesset, misstänks för korruption. Bitan har anklagats för kontakter med organiserad brottslighet under den tid då han var vice borgmästare i staden Rishon Lezion.     

    • Trumps Jerusalembeslut fördöms i FN

      USA inlägger sitt veto mot en resolution i FN:s säkerhetsråd som fördömer USA:s beslut att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och kräver att det upphävs. De övriga av säkerhetsrådets medlemmar röstar för resolutionen. Tre dagar senare, den 22 december, antar FN:s generalförsamling en resolution med samma innehåll med 128 röster mot 9. Beslutet får dock ingen praktisk betydelse.  

    • USA erkänner Jerusalem som Israels huvudstad

      USA:s president Donald Trump meddelar att han erkänner Jerusalem som Israels huvudstad och ger amerikanska UD order om att flytta den amerikanska ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem. Israel betraktar Jerusalem som sin huvudstad men inget annat land har erkänt det; samtliga ambassader finns i Tel Aviv av hänsyn till palestinierna som vill att östra Jerusalem ska vara huvudstad i en framtida palestinsk stat. Enligt en lag som  den amerikanska kongressen antog 1995 skulle ambassaden flyttas redan då men alla presidenter före Trump har använt sig av möjligheten att skjuta upp flytten ett halvår i taget för att inte störa försöken att mäkla fred mellan israeler och palestinier. Även Trump sköt på flytten när frågan kom upp för första gången under hans ämbetstid, i juni 2017. Trump säger nu att han kommit fram till att erkännandet är "det bästa sättet att främja försöken att få till stånd fred mellan israeler och palestinier". Den israeliska regeringen hälsar beskedet med glädje och premiärminister Netanyahu kallar den 6 december för en "historisk dag" men omvärlden är av en annan åsikt. Beslutet fördöms inte bara av palestinier och omgivnade arabländer. Även andra stora muslimska länder kritiserar Trump liksom Ryssland och EU.  Den palestinske presidenten Abbas uppger att USA inte längre kan fungera som medlare. Han har tidigare varnat för att ett erkännande av Jerusalem som Israels huvudstad skulle få "ödesdigra konsekvenser". Beslutet utlöser stora demonstrationer i flera länder och orsakar oroligheter på Västbanken och i Gaza. Oroligheter blossar upp av och till under hela december. Tretton Gazabor mister livet, antingen i eldväxling med israeliska trupper vid gränsen till Israel eller som en följd av israelisk beskjutning av mål i Gaza efter att missiler avfyrats från Gaza mot Israel.

    • Tiotusentals i marsch mot korruption

      Tiotusentals israeler demonstrerar i Tel Aviv och kräver att korruptionsutredningarna mot premiärminister Netanyahu ska skyndas på. Netanyahu misstänks ha tagit emot lyxvaror från välbärgade sympatisörer. Han utreds också för att ha försökt ingå ett hemligt avtal med dagstidningen Yedioth Ahronoth för att få fördelaktig presstäckning. I utbyte skulle Netanyahu sätta stopp för en av Yedioth Ahronoths konkurrenter. I en annan utredning, gällande tvivelaktiga ubåtsaffärer med Tyskland, har Netanyahu hörts som vittne men inte som misstänkt. Netanyahu själv avvisar alla anklagelser och hävdar att hans politiska motståndare smutskastar honom.

    • Anfall mot vapenlager i Syrien

      Den 2 och 4 december genomför Israel flera anfall mot mål i Syrien uppger dels syriska statliga medier, dels SOHR. Anfallen riktas huvudsakligen mot vapenlager men även ett forskningscenter i närheten av Damaskus bombas. 

    • November

    • Saudiarabien erbjuds samarbete

      Israels stabschef generallöjtnant Gadi Eisenkot uppger att Israel är redo att samarbeta med Saudiarabien för att konfrontera "Irans planer på att kontrollera Mellanöstern". Eisenkot säger att "vi är beredda att dela erfarenhet med de moderata arabländerna och utbyta underrättelseinformation för att bemöta Iran". Han intervjuas av nyhetssajten Elaph som drivs av en saudisk affärsman. Israel och Saudiarabien har inga diplomatiska förbindelser, men på senare tid har det förekommit flera tecken på att länderna håller på att utveckla ett utrikespolitiskt samarbete bakom kulisserna. Några dagar senare uppger energiminister Yuval Steinitz att Israel i hemlighet har förbindelser med många arabstater och muslimska länder. Även premiärminister Netanyahu har vid flera tillfällen talat om ett närmande till "moderata arabsater" utan att nämna länderna vid namn. 

    • Oktober

    • Sju döda när tunnel från Gaza sprängdes

      Den militanta islamistiska rörelsen Hamas som styr Gazaremsan meddelar att sju personer dödats och tolv skadats när Israel sprängde en underjordisk tunnel som löpte från Gaza in under södra Israel. Hamas har tidigare använt tunnlar för att ta sig in i Israel och utföra attacker, men de flesta av tunnlarna förstördes vid det senaste kriget mellan Israel och Hamas 2014. Sedan dess har knappt några tunnlar upptäckts. 

    • Israeliskt-palestinskt möte i USA:s regi

      Jason Greenblatt, president Trumps speciella sändebud för internationella förhandlingar, uppger att han haft ett fruktbart möte med palestiner och israeler i staden Ramallah på den israelockuperade Västbanken. I mötet deltog Rami Hamdallah, palestinsk regeringschef, den israeliske finansministern Moshe Kahlon och en av Israels mest framträdande militärer, generalmajor Yoav Mordechai. Enligt Greenblatt gjordes meningsfulla framsteg i ekonomiska nyckelfrågor som gagnar fredsprocessen såsom tullar och investeringar. Den palestinska nyhetsbyrån Wafa meddelar att samtalen rört sig om israeliska bostättningar, den israeliska blockaden av Gazaremsan samt gemensamma ekonomiska projekt. Enligt den israeliska dagstidningen Haaretz var detta andra gången på ett halvår som dessa personer höll möte. Haaretz uppger att en av de frågor som diskuterats var upprättanden av en gemensam industrizon i anslutning till by Tarkumia på Västbanken där både palestinier och bosättare planeras arbeta.

    • USA stoppar omröstning om Stor-Jerusalem

      Premiärminister Netanyahu skjuter upp en planerad omröstning om ett lagförslag som går ut på att expandera Jerusalems stadsgränser så att stora bosättningar på Västbanken hamnar i staden. Både israeliska och amerikanska källor uppger att skälet till att Netanyahu ändrar sig är amerikanskt motstånd mot förslaget. Omvärlden betraktar alla israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken som illegala och ett antagande av lagförslaget skulle sannolikt orsaka ett internationellt ramaskri. Lagens kritiker menar att den innebär en annektering av de aktuella bosättningarna: Maale Adumim, Beitar Illit, Efrat, Givat Zeev, och Gush Etzion. Transportminister Yisrael Katz, som har drivit förslaget, säger att inkorporerandet av bosättningarna skulle stärka Jerusalems judiska majoritet med 150 000 nya invånare. 

    • Ultraortodoxa demonstrerar mot värnplikt

      Flera tusen ultraortodoxa judar demonstrerar i Jerusalem mot statens planer på att de i framtiden ska göra värnplikt (se September 2017 och November 2015). Demonstranterna blockerar en stor vägkorsning i centrala delen av staden och upprättar brinnande barrikader i flera stadsdelar. Polisen griper 120 av demonstranterna. 

    • Arbetarpartiet ger nya signaler om bosättningar

      Avi Gabbay, ledare för Arbetarpartiet, väcker viss uppståndelse då han säger att en framtida fredsuppgörelse med palestinierna inte nödvändigtvis betyder att israeliska bosättningar måste evakueras. "Om man ingår ett fredsavtal kan man hitta lösningar som innebär att bosättningar inte behöver upplösas" säger Gabbay i en TV-intervju.  Uttalandet kan tolkas som ett avsteg från Arbetarpartiets tidigare linje och kritiseras av fredsrörelsen Fred Nu som menar att Gabbay ägnar sig åt att föra opinionen bakom ljuset eftersom en sådan utveckling aldrig kommer att kunna äga rum. Andra kritiserar Gabbay för att bara ge sken av att ha ändrat politik för att vinna stöd bland väljare som rört sig åt höger. Kritiken tvingar Gabbay att efter intervjun offentligt uttala sitt stöd för en tvåstatslösning. Det sker den 1 november, knappt två veckor efter TV-intervjun.

    • Nej till förhandlingar med Hamas

      Israels regering kommer inte att förhandla med en palestinsk samlingsregering där Hamas ingår, om inte islamiströrelsen erkänner staten Israel och tar avstånd från våld. Riktlinjerna har fastslagits av säkerhetskabinettet i Israels regering, som ställer en rad villkor för förhandlingar. 

    • ”Het linje” om Syrien

      Israeliska stridsflygplan beskjuts i libanesiskt luftrum av syriskt luftvärn och anfaller luftvärnsbatteriet öster om Damaskus. Israels militär betonar sin vilja att undvika att situationen eskalerar. Under inbördeskriget i Syrien har Israel medgett flygattacker i syfte att slå ut vapenleveranser för libanesiska Hizbollah, som stöder Assadregimen. Med Ryssland, som också agerar militärt på Assads sida, har Israel upprättat en ”het linje” för att avvärja situationer som kan förvärra konflikten.

    • Äldre byggnadsverk utgrävda

      Israeliska arkeologer vid Tempelberget i Jerusalems gamla stad har frilagt en del av Västra muren (Klagomuren), en rest av den mur som omgav ett judiskt tempel som förstördes av romarna år 70. Vid utgrävningen hittades överraskande en rund byggnad från romersk tid, kanske avsedd för offentliga föreställningar.

    • Skepsis mot palestinskt avtal

      Sekulära Fatah, som styr Västbanken, och islamistiska Hamas, som styrt Gazaremsan sedan 2007, sluter avtal i syfte att osämjan mellan organisationerna ska upphöra. Palestinska myndigheten återtar enligt avtalet det palestinska självstyrets förvaltning av Gazaremsan den 1 december.  Den israeliska regeringen ser avtalet som ett hinder för fred; Hamas har inte erkänt Israel och det har inte avgjorts vad som ska hända med Hamas väpnade gren.

    • Utträde ur Unesco

      Israel lämnar liksom USA FN-organisationen Unesco som anklagas för att hålla en antiisraelisk linje. Unesco ansvarar bland annat för den uppmärksammade internationella världsarvslistan. 2011 upptog organisationen Palestina som medlemsstat.

    • Byggboom i bosättningar

      Israel planerar att under 2017 ge klartecken för sammanlagt cirka 12 000 nya bostäder i judiska bosättningar på den ockuperade Västbanken, fyra gånger så många som 2016, uppger en tjänsteman. Bland planerna, som har avancerat olika långt, finns bostäder i Hebron, det första projektet där sedan 2002.

    • USA väntar med ambassadflytt

      President Donald Trump avvaktar med att flytta USA:s ambassad till Jerusalem från Tel Aviv. Den kontroversiella flytten var ett av Trumps vallöften. Han säger nu att han vill prioritera ansträngningarna att uppnå fred mellan israeler och palestinier.

    • September

    • Ny bas på hemlig ort

      En gemensam amerikansk-israelisk anläggning för robotförsvar, den första i sitt slag på israelisk mark, invigs. Den exakta platsen i södra Israel avslöjas inte.

    • HD vill ändra värnpliktslag

      Högsta domstolen underkänner en lag som undantar ultraortodoxa judar som studerar vid religiösa seminarier från militärtjänst. Beslutet kan komma att leda till att även ultraortodoxa måste göra värnplikt. När undantaget infördes på 1940-talet omfattade det bara 400 studenter. I dag växer den ultraortodoxa andelen av befolkningen.

    • Ny bombräd mot bas i Syrien

      Syrien uppger att israeliskt flyg bombat en militär anläggning i västra delen av landet varvid två personer som arbetade där ska ha dödats. Anläggningen omfattar bland annat ett forskningscenter som enligt USA framställde den gas som användes vid en kemvapenattack mot en by i april (se Syriens kalendarium). Israel kommenterar som regel inte uppgifter om militära aktiviteter i Syrien och så sker inte heller denna gång.

    • Bosättarna i Hebron stärks

      Armén ger bosättarna i gamla stan i Hebron rätt att upprätta en administration för att sköta den dagliga förvaltningen av bosättarkolonin. Hittills har bosättningarna i Hebron styrts av ett lokalt råd som har saknat laglig grund. I Hebron bor omkring 200 000 palestinier och 800 judiska bosättare. Organisationen Fred Nu som bevakar bosättningspolitiken kritiserar åtgärden och säger att den "formaliserar ett apartheidsystem i staden".  

    • Augusti

    • HD stoppar omstridd marklag

      Högsta domstolen stoppar implementeringen av den lag som antogs i februari 2017 och som skulle göra det möjligt för staten att expropriera privat palestinsk mark för bosättningar (se Februari 2017). Lagen har fördömts världen över och FN:s sändebud för fredsprocessen i Mallenöstern har sagt att Israel går över "en tjock röd linje" om lagen tillämpas. Lagen läggs på is efter det att ledarna för 23 palestinska byar samt ett antal frivilligorganisationer, däribland israeliska Fred nu och Yesh Din inkommit med petitioner riktade mot lagen. 

    • Dåliga nyheter för Netanyahu

      Polisen meddelar att en uppgörelse slutits med premiärminister Netanyahus före detta stabschef, Ari Harow, som nu ställer upp som vittne i de pågående polisutredningarna kring Netanyahu. Premiärministern är dels anklagad för mutbrott, dels för att ha försökt stoppa kritik i medierna (se Januari 2017). Samarbetet med Harow ökar sannolikheten för att polisen kommer att rekommendera att Netanyahu ställs inför rätta.  

    • Juli

    • Israel backar om Tempelberget

      Israels regering meddelar att ministrarna på rekommendation av landets säkerhetstjänster beslutat att ta bort metalldetektorerna från Haram al-Sharif/Tempelberget och att man istället ska använda avancerad teknologi och andra metoder för att sköta övervakningen. Detta väcker oro hos palestinierna som direkt efter beskedet fortsätter vägra att gå in på området. Två dgar senare avslutar palestinierna emellertid sin bojkott sedan Israel plockat bort de sista delarna av övervakningsutrustningen.

    • Skottdrama på israelisk ambassad

      Israels relationer till Jordanien skadas när en säkerhetsvakt vid den israeliska ambassaden i Jordaniens huvudstad Amman skjuter ihjäl två jordanier. Skottlossningen utlöses när en jordanier hugger säkerhetsvakten i ryggen med en skruvmejsel.  Jordaniern befann sig under uppsikt i en lägenhet som ambassaden hyrde där han skulle montera ihop några beställda möbler. I det tumult som uppstår dödas även ägaren till lägenheten.  Händelserna leder till att Israel drar tillbaka all sin personal från ambassaden i Amman.

    • Oroligheter runt Tempelberget

      När en minister meddelar att metalldetektorerna vid ingångarna till Tempelberget inte kommer att tas bort uppstår sammanstötningar mellan polis och palestinier i Jerusalem och på Västbanken. Under det kommande dygnet dödas fem palestinier och hundratals skadas. Polisen sållrar bland dem som kommer för att be i närheten av Tempelberget genom att förbjuda män som är yngre än 50 år att komma in i Gamla stan.

      I en incident på Västbanken som kan knytas till händelserna runt Tempelberget dödas tre bosättare – en äldre man och hans två barnbarn. Förövaren som skjuts ihjäl i samband med attacken hade på Facebook nämnt Tempelberget och skrivit att han ville bli martyr.

      Palestiniernas president Mahmud Abbas säger att han fryser alla förbindelser med Israel tills övervakningsutrustningen vid Tempelberget tas bort. 

    • Lagförslag mot kompromiss om Jerusalem

      Knesset godkänner i en första omröstning ett lagförslag som gör det svårare för regeringen att överlåta delar av Jerusalem till palestinierna vid ett framtida fredsavtal. Den nya lagen kräver att alla sådana åtgärder godkänns av två tredjedelar av parlamentsledamöterna. Lagförslaget måste röstas igenom i knesset ytterligare några gånger innan det blir lag.  

    • Dödsskjutningar vid Tempelberget

      Två israeliska poliser skjuts ihjäl i närheten av Tempelberget (Haram al-Sharif). De tre förövarna flyr in på Tempelberget som är en helig plats för både judar och muslimer och där skjuts de ihjäl. Attentatsmännen var israeliska araber från en by nära Västbanken. Efter dödsskjutningarna utrymmer Israel området, och det hålls stängt även under muslimernas fredagsbön vilket får grupper av palestinier att istället samlas i gränderna runt Tempelberget för att bedja. Händelserna blir upptakten till en flera veckor lång kraftmätning mellan den israeliska regeringen och palestinierna. När Tempelberget öppnas igen två dagar efter morden har israelerna satt upp övervakningskameror och metalldetektorer vid ingångarna vilket leder till en muslimsk bojkott av platsen. 

    • Affärsman blir ny ledare för Arbetarpartiet

      Arbetarpartiet väljer Avi Gabbay, en före detta företagsledare med liten politisk erfarenhet, till ny ledare. Gabbay har lett ett telekomföretag och har inte varit ledamot av knesset. I partiledarvalet besegrar Gabby den tidigare partiledaren Amir Peretz.

    • Ny palestinsk framgång i Unesco

      FN-organet Unesco klassar gamla stan i Hebron som ett palestinskt världsarv. Hebron som ligger på den israelockuperade Västbanken är en helig stad för judar, muslimer och kristna. I Hebron finns en liten judisk bosättning som skyddas av israeliska soldater. Palestinierna vänder sig emot soldaternas närvaro och säger att deras kontroller och vägspärrar begränsar palestiniernas tillträde till staden. Genom att gamla stan nu klassas som ett världsarv i behov av skydd hoppas palestinierna att detta ändras. Israel upprörs över Unescos beslut som kommer drygt två månader efter att Unesco antog en resolution i vilken Israel kallades Jerusalems ockupationsmakt (se Maj  2017).

    • Juni

    • Mer än 3000 nya bosättarhem ska byggas

      Regeringen trotsar president Trumps uppmaning till återhållsamhet (se Februari 2017) och meddelar att över 3000 nya hem för bosättare ska byggas inom olika bosättningar på Västbanken. 

    • Förre premiärministern Olmert friges

      Ehud Olmert kommer att släppas fri i förtid från fängelset där han avtjänar ett 27 månader långt straff för korruption. Han dömdes 2014 bland annat för mutbrott (se Mars 2014), men fick sitt straff sänkt året därpå (se December 2015). 

    • Nya bosättningar trots USA:s försök att bromsa

      Israel inleder bygget av en ny bosättning, Amichai, på den ockuperade Västbanken. Det är första gången sedan 1990-talet som en helt ny bosättning projekteras. En talesman för Palestinska myndigheten kallar det en ”allvarlig upptrappning”. Beskedet kommer samtidigt som Trumps sändebud Jason Greenblatt återigen besöker Israel för att försöka återstarta fredsprocessen (se även Mars 2017). Trumps svärson och rådgivare Jared Kushner ansluter också för att delta i samtal med premiärminister Netanyahu och den palestinske presidenten Abbas. Trots Trumps uppmaningar om att ”hålla tillbaka” i fråga om bosättningar rapporterar FN:s Mellanösternsändebud Nickolaj Mladenov att utbyggnaden av bosättningarna ökat avsevärt de senaste tre månaderna.

    • Israelisk polis dödad

      En israelisk gränspolis och tre palestinier dödas i samband med ett palestinskt angrepp på poliser utanför Jerusalems gamla stadsdelar. I attacken skjuter två palestinier mot poliser medan en tredje knivhugger den kvinnliga polisen en bit bort. Alla tre skjuts därpå ihjäl och polisen avlider senare. I våldsvågen sedan oktober 2015 har nu 272 palestinier, 41 israeler och sju utländska medborgare dödats.

    • Maj

    • Trump på besök talar om fred

      President Trump besöker Israel och träffar även den palestinske presidenten under en två dagars-visit i regionen. Som första sittande amerikanske president besöker han Klagomuren i Jerusalem. Trump lovar att skydda Israel mot aggression från Iran och säger att är personligen engagerad för att hjälpa Israel att sluta fred med palestinierna. Till skillnad från tidigare då Trump sagt att "det kanske inte är så svårt som folk trott" att skapa fred säger han nu att det inte är någon lätt uppgift och att det krävs tuffa beslut från båda sidor men att det kan gå om parterna visar beslutsamhet, kompromissvilja och tror på fred. Han nämner inte tvåstatslösningen.

    • Ny lag ger judar särställning

      Knesset antar i en första läsning en lag som definierar Israel som det judiska folkets nationalhem. Lagen kritiseras av representanter för landets arabiska minoritet och av människorättsaktivister som menar att den är diskriminerande. Innan den vinner laga kraft ska lagen antas ytterligare tre gånger i parlamentet (se Juli 2018)

    • Israel minskar stöd till Unesco

      Konflikten mellan Israel och Unesco trappas när FN-organets styrelse antar en resolution i vilken Israel kallas Jerusalems ockupationsmakt. Resolutionen uppmanar Israel att avstå från alla åtgärder som skulle kunna förändra stadens karaktär eller status. Resolutionen fördömer särskilt Israels annektering av östra Jerusalem som erövrades i sexdagarskriget 1967. Premiärminister Netanyahu säger att resolutionen förnekar judarnas historiska band till Jerusalem och kallar den absurd. Som protest skär Israel för tredje gången på några månader ned sina bidrag till Unesco. 

    • Palestinske presidenten hos Trump

      President Trump tar emot den palestinske presidenten Mahmud Abbas  Vita huset och säger att det nog ska gå att ordna fred i Mellanöstern. "Det är något som ärligt talat kanske inte är så svårt som folk har trott genom åren", säger Trump. Även Abbas, som upplevt ett stort antal misslyckade fredsinitiativ, faller in i den optimistiska stämningen och berömmer Trumps förhandlingsförmåga. "Vi tror att vi kan vara sanna partners till er och få tillstånd en historisk fred under ert ledarskap", uppger Abbas. 

    • Hamas går mot mer försonlig linje

      Den hårdföra palestinska rörelsen Hamas antar ett nytt policydokument som speglar en mer försonlig linje mot Israel på ett par punkter. Samtidigt som dokumentet vidhåller att Israel inte ska erkännas säger det att en palestinsk stat ska inrättas längs de gränser som rådde före sexdagarskriget 1967 (då Israel erövrade Västbanken, Gaza, östra Jerusalem och en del av Golanhöjderna) vilket logiskt sett innebär att rörelsen utan att uttala det accepterar Israels existens så som Israel såg ut före kriget. Dokumentet slår också fast att Hamas inte kämpar emot judarna på grund av deras religion utan på grund av de utgör en ockupationsmakt.

    • April

    • Nytt anfall mot mål i Syrien

      Syrien hävdar att Israel anfallit ett militärt mål i närheten av Damaskus flygplats med flera missiler som orsakat en stor explosion. Sin vana trogen kommenterar inte den israeliska regeringen uppgifterna men säger senare att landets flygvapen skjutit ned ett"mål" över Golanhöjderna. Det står inte klart om händelserna är sammankopplade.
      Fyra dagar tidigare har Israel anklagats för att ha beskjutit ett läger i Syrien tillhörande en grupp som strider på den syriska regeringens sida varvid tre personer ska ha dödats (se även Mars 2017).

    • Tysk minister avsnoppad

      Premiärminister Netanyahu ställer in ett möte med Tysklands utrikesminister sedan denne trots Netanyahus invändningar genomfört ett möte med två frivilligorganisationer som är kritiska till den israeliska regeringens politik. Minisntern träffade Breaking The Silence som dokumenterar israeliska soldaters övergrepp på Västbanken samt B'Tselem som bland annat vänder sig starkt mot bosättningspolitiken.

    • Palestinska fångar hungerstrejkar

      Över 1000 palestinska fångar inleder en hungerstrejk i protest mot restriktioner i fängelset. Strejken inleds på uppmaning av den fängslade palestinske ledaren Marwan Barghouti och pågår i en månad och tio dagar. Den avblåses efter förhandlingar mellan Israel, palestinerna och Röda korset då Israel går med på att tillåta fångarna att ta emot fler besök.

    • Brittiska knivdödad i Jerusalem

      En brittisk utbytesstudent knivhuggs till döds av en palestinsk man när hon färdas på en spårvagn i närheten av Gamla stan i Jerusalem. Därmed har sex utlänningar fallit offer för den våg av överfall som pågått sedan oktober 2015.

    • Araber fördömer ny lag om svartbyggen

      Parlamentet, knesset, antar en lag som skärper straffskalan för olagliga byggen och ger myndigheterna ökad makt att riva sådana objekt. Lagen fördöms av israeliska araber som menar att de är tvingade att uppföra svartbyggen eftersom myndigheterna diskriminerar dem och i stort sett aldrig ger dem byggnadslov.

    • Israelisk soldat dödad i bilattack

      En israelisk soldat dödas och en skadas när en palestinier kör in i dem med en bil vid en busshållplats på Västbanken. Det är första gången på tre månader som en attack av det här slaget får dödlig utgång. Sedan vågen av palestinska överfall på israeler utlöstes i oktober 2015 har 41 israeler, 5 utlänningar och 259 palestinier mist livet uppger nyhetsbyrån AFP. Enligt israeliska myndigheter har de flesta av palestinierna dödats i samband med att de attackerat israeler.

    • Mars

    • Expansion av bosättningar når ny nivå

      Regeringen godkänner för första gången på över 20 år byggandet av en helt ny bosättning på Västbanken. De bosättarbyggen som vanligen pågår gäller expansion inom redan existerande bosättningar men nu godkänner regeringen planer på att bygga en helt ny bosättning för att ersätta den illegala utposten Amona som utrymdes i februari 2017. Palestinierna, FN och EU fördömer beslutet som även möter viss kritik från Washingtons sida. Siffror från landets statistikmyndighet visar att  byggandet av bostäder för bosättare på Västbanken ökat betydligt under 2016. Då inleddes bygget av 2 600 nya bosättarhus. Det är en 40-procentig ökning jämfört med 2015. Det är den näst högsta siffran på 15 år hävdar Fredsrörelsen Fred Nu som uppger att det i snitt byggts 1700 bostäder för bosättare per år sedan 2001.

    • ”Syrisk missil slogs ut”

      En militär källa i Israel uppger att Syrien under helgen har avfyrat en missil mot Israel som ska ha slagits ut av Israels missilförsvar. 

    • Konfrontation med Syrien

      Syriens armé säger sig ha skjutit ned ett israeliskt plan som anföll mål i närheten av staden Palmyra. Israel medger att landets flygvapen genomfört en räd i närheten av Palmyra men förnekar att något av de israeliska planen ska ha blivit nedskjutet. Under kriget har Israel vid flera tillfällen anfallit mål i Syrien för att stoppa vapentransporter till den libanesiska rörelsen Hizbollah, men det hör till ovanligheterna att Israel bekräftar att en räd ägt rum. Konfrontationen vid Palmyra är de allvarligaste mellan Israel och Syrien sedan kriget startade. I en kommentar varnar försvarsminister Avigdor Liebermann Syrien för att anfalla israeliskt flyg igen och säger att om det händer kommer Israel kommer att förgöra landets luftförsvar ”utan minsta tvekan”. Syriens president Assad säger i en kommentar att landet måste försvara sina gränser och att Ryssland kan hjälpa Syrien att stoppa anfall från Israels sida. I Moskva kallas Israels ambassadör upp till UD för att diskutera det som hänt. 

    • Trevare för fred

      President Trump skickar sitt sändebud för internationella förhandlingar, Jason Greenblatt, till Jerusalem för att sondera möjligheterna att blåsa liv i den avsomnade fredsprocessen. Greenblatt träffar premiärminister Netanyahu och president Rivlin. Dagen därpå reser han till Västbanken för ett möte med den palestinske presidenten Abbas. 

    • Böneutrop begränsas

      Knesset antar två lagförslag som förbjuder böneutrop via högtalare. Det ena förslaget bannlyser böneutrop från elva på kvällen till sju på morgonen vilket drabbar det första av dagens fem muslimska böneutrop. Det andra förslaget är mer långtgående och sätter stopp för böneutrop via högtalare under alla dygnets timmar. Anledningen till att två förslag läggs fram är oenighet på den israeliska sidan då ett totalt förbud även drabbar den siren som inleder den judiska sabbaten vid solnedgången på fredagar. Omröstningen i parlamentet sker under högljudda protester från arabiska ledamöter som kallar lagen rasistisk. De två lagförslagen förväntas bli omformade till ett förslag inför de kommande omröstningar som krävs innan lagen är godkänd.

    • Bojkottförespråkare får inte besöka Israel

      Parlamentet antar en lag som förhindrar utfärdande av visum till personer som förordar en bojkott av Israel. Det gäller även om personen ifråga inte själv aktivt uppmanar till bojkott men är med i en organisation som förespråkar en sådan.

    • Februari

    • Oklart besked om tvåstatslösningen

      Netanyahu träffar USA:s president Donald Trump vid ett besök i Washington den 15 februari och parterna bekräftar ländernas starka relation. Trump gör avsteg från sin företrädares entydiga stöd för en tvåstatslösning (som innebär att en palestinsk stat upprättas vid sidan av Israel) och säger att han kan tänka sig andra lösningar som accepteras av båda sidor. ”Jag tittar på en tvåstatslösning och en enstatslösning och jag gillar det som båda sidor gillar” förklarar Trump. Apropå de israeliska bosättningarna, som accelererat sedan maktskiftet i Vita huset i januari, uppmanar Trump israelerna ”att hålla tillbaka lite”. Trumps uttalande om tvåstatslösningen hälsas som en seger av högern i Israel men kritiseras bland annat av FN och palestinierna. Dagen därpå uppstår viss förvirring om vad som verkligen är den amerikanska linjen då USA:s FN-ambassadör tycks tona ned Trumps uttalande genom att säga att USA fortfarande står bakom tvåstatslösningen men försöker ”tänka utanför boxen” och hitta nya vägar framåt. 

    • Trump vill inte se bosättningar växa

      I en intervju med en israelisk tidning säger USA:s president Trump att han inte tror att en tillväxt av de israeliska bosättningarna på palestinsk mark ”är bra för freden”. Han säger också att han grundligt överväger frågan om huruvida den amerikanska ambassaden ska flyttas från Tel Aviv till Jerusalem. Under valkampanjen orsakade Trump rabalder när han förklarade att han ämnade flytta ambassaden om han skulle bli vald till president. Efter sitt tillträde har Trump börjat sväva på målet i denna fråga. 

    • Attack mot Eilat

      Ett antal missiler avfyras från Sinaiöknen i Egypten mot den israeliska turistorten Eilat men anfallet orsakar inga skador. Armén uppger att några av missilerna förstörts av Israels missilförsvarssystem Iron Dome innan de nådde fram. 

    • Omstridd marklag antagen

      Knesset godkänner i en sista omröstning en kontroversiell lag som gör det möjligt för staten att expropriera privat palestinsk mark och använda den för bosättare. Lagen godkänns med 60 röster mot 52. I och med lagen kan över 50 illegala bosättarutposter på den ockuperade Västbanken bli lagliga. Sammanlagt omfattas närmare 4 000 bostäder. Det är första gången som knesset antar en lag som berör privata palestinska tillgångar. Lagen har lagts fram av premiärminister Netanyahus parti Likud. Premiärminister Netanyahu var till en början emot lagförslaget, bland annat av rädsla för vad det skulle innebära för Israels relationer med omvärlden. Men Netanyahu vågade inte utmana den mäktiga bosättarrörelsen och gick därför med på förslaget. Officiellt bekänner sig Netanyahu till en tvåstatslösning medan andra ministrar motsätter sig en palestinsk stat. Dit hör lagförslagets främste uppbackare, utbildningsminister Naftali Bennett, som anser att Israel borde annektera större delen av Västbanken. Bosättningarna är olagliga enligt internationell lag och lagförslaget fördöms av FN, EU och palestinierna. Palestinska PLO säger att den israeliska regeringen driver igenom lagen för att förstöra alla chanser till en politisk lösning och kallar den ett sätt att ”legalisera stöld”. Redan innan lagen antas tar riksåklagaren Avichai Mandelblit sin hand ifrån lagen och meddelar att han inte tänker försvara den eftersom inte tar hänsyn till palestiniernas rättigheter. 

    • Illegal bosättning evakueras

      Cirka 3 000 poliser inleder evakueringen av 42 familjer från den illegala bosättarutposten Amona på Västbanken. En del av utpostens invånare sätter sig till motvärn medan andra lämnar sina bostäder frivilligt. Hundratals bosättare och supportrar har rest till Amona för att protestera mot utrymningen. Sammandrabbningar med polisen äger rum och minst 13 personer grips. Evakueringen avslutas dagen därpå när polisen lyckas ta sig in i områdets synagoga där de sista kvarvarande invånarna från Amona samt många demonstranter barrikaderat sig. Premiärminister Netanyahu lovar att bygga nya hem på statlig mark åt dem som evakueras. Den israeliska frivilligorganisationen Fred Nu pekar på att det är första gången sedan 1992 som regeringen tillkännager planer på att bygga en helt ny bosättning. Sedan Osloavtalet slöts 1993 (se Modern historia) har expansionen av bosättarhem enligt Fred Nu antingen skett inom existerande bosättningar eller genom att regeringen i efterhand godkänt utposter som bosättare upprättat illegalt. Omvärlden betraktar alla bosättningar som illegala medan Israel gör skillnad på sådana som godkänts av regeringen och sådana som bosättare upprättat utan tillstånd. 

    • Ny expansion av bosättningar

      För fjärde gången under de knappt två veckor som gått sedan Donald Trump blev amerikansk president tillkännager Israel planer på att bygga ut bosättningar. Denna omgång omfattar ytterligare 3000 bosättarhem på Västbanken. 

    • Januari

    • Fler misstankar mot Netanyahu

      Polisen fortsätter att förhöra Netanyahu om påstådd korruption. Denna gång gäller saken dyra gåvor som Netanyahu tagit emot från en affärsvän. Polisen granskar också påståenden om att Netanyahu skulle ha förhandlat om ett hemligt avtal med chefen för den ledande dagstidningen Yedioth Ahronoth. Enligt avtalet skulle Yedioth Ahronoth skriva mindre kritiskt om Netanyahu mot att premiärministern begränsade utgivningen av tidningens värsta konkurrent, gratistidningen Israel HaYom.

    • Expansion av bosättningar

      Regeringen ger grönt ljust för uppförande av 2 500 nya hem för bosättare på Västbanken. Enligt försvarsdepartementet ska de flesta av bostäderna byggas inom de existerande stora bosättarblocken på Västbanken. Premiärminister Netanyahu meddelar samtidigt att all restriktioner som gäller byggen av bosättarhem i östra Jerusalem kommer att hävas. Dagen före hade myndigheterna offentliggjort planer på att bygga 566 nya hus för bosättare i östra Jerusalem.

    • Franskt fredsmöte utan framsteg

      En internationell konferens om möjligheterna till fred mellan israeler och palestinier inleds i Paris men ger inga konkreta resultat. Deltagarna, däribland USA, bekräftar åter sitt stöd för tvåstatslösningen som är tänkt att ge judar och palestinier varsin stat. 

    • Stöd för kvinnoledd bön vid Klagomuren

      Högsta domstolen ber staten förklara varför kvinnor inte är tillåtna att leda böner vid Klagomuren. Kvinnor och män förrättar idag bön vid olika sektioner av Klagomuren. År 2016 beslutades att en tredje yta skulle öppnas i anslutning till muren där kvinnor och män skulle få be tillsammans men ultraortodoxa motståndare till planen har sett till stoppa den. Enligt nuvarande regler får kvinnor inte leda böner eller ta med sig torarullar till den kvinnliga sektorn. Denna ordning har ifrågasatts av en grupp kvinnor vilka vänt sig till HD och som nu får stöd av domstolen. I ett annat domslut slår HD fast att kvinnor får förrätta bön med amuletter. Utslaget upprör ultraortodoxa judar som anser att det strider mot traditionell judendom. Domstolen förbjuder också murmyndigheterna att kroppsvisitera kvinnor som är på väg till muren. 

    • Lastbilsattack krävde fyra liv

      Fyra israeliska soldater mister livet när de mejas ned av en lastbil i Jerusalem. Anfallet äger rum när soldaterna deltar i en historisk vandring i staden. Sedan vågen av palestinska attacker på israeler inleddes i oktober 2015 har 40 israeler och fem utlänningar dödats. Under samma period har 247 palestinier mist livet; majoriteten av palestinierna har dödats i samband med attacker. 

    • FN-bidrag skärs ned

      Israel minskar sitt årliga bidrag till FN med sex miljoner dollar i protest mot den resolution som säkerhetsrådet antog i december och som kräver att Israel slutar att anlägga bosättningar på ockuperad palestinsk mark. 

    • Soldat dömd för dråp

      Den israeliska soldat som sköt och dödade en liggande palestinier i mars 2016 döms av en domstol för dråp. Synen på soldatens handling har delat landet och domen utlöser demonstrationer. I februari meddelas straffet: 18 månaders fängelse. Både soldaten och åklagarna överklagar domen. 

    • Lagförslag vill censurera internetsajter

      Parlamentet antar i en första omröstning en lag som ska göra det möjligt för myndigheterna att tvinga internetsajter som Facebook, Youtube och Google att ta bort material som anses vara uppviglande och kunna bidra till våld från palestiniernas sida. Lagens kritiker hävdar att den kan användas för att begränsa yttrandefriheten. Två omröstningar återstår innan lagförslaget är antaget.

    • Netanyahu granskas

      Premiärminister Netanyahu förhörs angående anklagelser om att han ska ha tagit emot tusentals dollar i gåvor från välbärgade anhängare. Det är andra gången på kort tid som Netanyahu hamnar i blåsväder. I december förhördes hans hustru Sara då israeliska medier påstod att paret täckt privata kostnader med statliga medel. 

  • 2016

    • December

    • Säkerhetsrådet kräver stopp för bosättningar

      USA lägger ned sin röst i FN:s säkerhetsråd och därmed antas en resolution som kräver att Israel omedelbart upphör med all bosättningsverksamhet på ockuperad palestinsk mark. Resolutionen antas av 14 av rådets 15 medlemmar. Det är första gången på över 35 år som säkerhetsrådet antar en resolution som så starkt fördömer Israels bosättningspolitik. Tidigare försök har stupat på USA:s veto. Enligt resolutionen hotar Israels bosättningspolitik den så kallade tvåstatslösningen som innebär att en oberoende palestinsk stat ska upprättas vid sidan av Israel. Resolutionen uppmanar också FN:s medlemsländer att i sina kontakter med Israel göra skillnad på det territorium som staten Israel omfattar och det territorium som Israel ockuperade 1967. Att USA släpper igenom resolutionen utlöser vrede bland israeliska politiker och bosättare medan palestinierna applåderar. Premiärminister Netanyahu kallar resolutionen för skamlig och säger att Israel inte har för avsikt att rätta sig efter den. Israel uppger också att landet tänker reducera sina förbindelser med de länder som röstade för resolutionen. Resolutionen förordar inga sanktioner om Israel inte lyder men den antas väga tungt för de åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som för närvarande överväger om de ska öppna en utredning för att undersöka om Israel begått krigsbrott på de ockuperade områdena. Enligt en artikel i Romfördraget (som ligger till grund för domstolens arbete) är det ett krigsbrott när en ockupationsmakt förflyttar delar av sin civilbefolkning till det ockuperade området. Därmed bäddar resolutionen för åtal mot de ansvariga för bosättningspolitiken. Resolutionen ger också råg i ryggen hos de länder som överväger en bojkott av produkter från bosättningarna. 

    • "Israel bombade flygbas i Syrien"

      Syriska medier rapporterar att Israel beskjutit en flygbas utanför Damaskus med missiler. Det är andra gången på åtta dagar som Israel beskylls för att ha anfallit mål utanför Damaskus. Den israeliska regeringen kommenterar inte händelsen. Israel har hållit en låg profil under kriget i Syrien men har vid flera tillfällen genomfört räder för att förhindra att avancerade vapen hamnar hos den libanesiska milisen Hizbollah som Israel utkämpade ett krig med 2006. Hizbollah strider nu på regeringens sida i kriget i Syrien.

    • November

    • Frankrike märker varor från bosättningar

      Frankrike irriterar den israeliska regeringen genom att utfärda regler för hur varor från israeliska bosättningar ska märkas. Det är så vitt det är känt första gången ett enskilt EU-land implementerar de riktlinjer som EU antog i november 2015 och som säger att varor från israeliska bosättningar på ockuperade områden måste vara ursprungsmärkta om de ska få säljas i EU. Den israeliska regeringen fördömer det franska agerandet och säger att det riskerar att stärka de radikala krafter som bekämpar Israel.

    • Skrinlagda bosättarplaner tas upp igen

      Israel återupplivar planer på att bygga 500 nya bosättarhem i en ultraortodox bosättning i östra Jerusalem. Planerna har legat på is sedan 2014. Fler liknande initiativ är att vänta. Den tillträdande amerikanske presidenten Donald Trump har signalerat en bosättarvänlig linje, och planeringskommittén i Jerusalem har meddelat att många frysta tillstånd nu kommer att släppas. 

    • Ubåtsaffär utreds

      Statsåklagaren ger polisen i uppdrag att undersöka omständigheterna kring en planerad ubåtsaffär mellan Israel och Tyskland. Statsåklagaren agerar efter att medier har avslöjat att familjens Netanyahus advokat också är agent för det tyska bolag som ska sälja ubåtarna till Israel.

    • Oktober

    • Kontrovers med Unesco

      Israel kallar hem sin ambassadör till FN-organet Unesco och överväger att helt bryta med organisationen. Det sker sedan Unesco antagit två resolutioner som Israel anser är partiska till fördel för palestinierna. En majoritet av Unescos medlemmar kritiserar de arkeologiska utgrävningar som Israel genomför i Jerusalem. Kritikerna menar att utgrävningarna syftar till att legitimera Israels annektering av östra Jerusalem. Resolutionerna hänvisar till det "ockuperade Palestina" och slår fast att det är viktigt att värna om palestiniernas kulturella arv och östra Jerusalems särskilda karaktär. Resolutionerna nämner Tempelberget/Haram al-Sharif som är islams tredje heligaste plats men säger inget om att det även är en helig plats för judar vilket upprör Israel. 

    • Åtal för firande av mord

      13 judiska män åtalas för uppvigling efter att de firat morden på en 18 månader gammal palestinsk pojke och hans föräldrar i en mordbrand i juli 2015. De åtalade männen filmades när de i samband med ett bröllop bland annat sjöng sånger som hyllade brandattentat mot moskéer och morden på den palestinska familjen. Ingen av dem var direkt inblandad i attentatet. Två israeliska män har tidigare åtalats för mord och medhjälp till mord.

    • Ockupationskritiker fördöms

      Regeringspartiet Likuds gruppledare i knesset, David Bitan, kräver att människorättsorganisationen B'Tselems chef Hagai El-Ad fråntas sitt israeliska medborgarskap. El-Ad har inför FN:s säkerhetsråd krävt "ett beslutsamt internationellt ingripande för att stoppa byggandet av judiska bosättningar på ockuperad palestinsk mark". 

    • Skottlossning i Jerusalem

      En palestinier kör runt i bil och öppnar eld mot civila på olika ställen i Jerusalem. Tre personer skadas varav två senare avlider. Palestiniern skjuts ihjäl av polisen. Dådet väcker oro för fler våldsamheter i samband med de israeliska helger som närmar sig och polisen griper dussintals palestinier. Inför Yom Kippur-helgen som är en av judarnas viktigaste högtider stängs gränserna mot Västbanken och Gaza och tusentals extra poliser sätts in i Jerusalem. Den pågående våldsvågen av palestinska överfall på israeler startade just i samband med Yom Kippur för ett år sedan. 

    • USA-kritik mot bosättningar

      Byggande av 98 nya bosättarhem på Västbanken godkänns av militärledningen. De 98 bostäderna utgör del av en plan på att bygga 300 nya hus bosättningen Shilo som ligger mitt inne på Västbanken. En del av husen ska användas som nya hem åt 40 familjer som ska flyttas från den illegala bosättningen Amona vilken ska rivas före jul. Byggprojektet i Shilo utlöser kraftfull kritik från EU och USA. En talesman för amerikanska UD använder ovanligt skarpa ordalag och säger att Israel har "svikit ett förtroende".

    • September

    • Shimon Peres avlider

      Den kände politikern Shimon Peres somnar in två veckor efter att han drabbats av en hjärnblödning. Peres var regeringschef två gånger och satt som president från 2007 till 2014. 1994 tilldelades han Nobels fredspris tillsammans med premiärminister Yitzhak Rabin och PLO-ledaren Yasir Arafat. Vid Peres begravning två dagar efter dödsfallet deltar många framträdande utländska politiker. Bland deltagarna finns också den palestinske ledaren på Västbanken, Mahmud Abbas.

    • Förnyad våldsvåg

      Efter flera veckor av relativt lugnt anfaller palestinier på nytt israeler, främst i östra Jerusalem och runt Hebron. Sju palestinier dödas i samband med nio olika attacker som utförs med knivar och i ett fall med bil. Attackerna sker under loppet av fem dagar från den 16 september och framåt. En israelisk polis skadas allvarligt. Nu beräknas 230 palestinier, 34 israeler och fem utländska medborgare ha dödats sedan våldsvågen tog sin början i oktober 2015.  

    • Stort tillskott till försvarsbudgeten

      USA och Israel sluter ett avtal som innebär att USA ger Israel 3,8 miljarder amerikanska dollar per år under en tioårsperiod från 2019 till 2028. En halv miljon dollar av den årliga summan ska användas för att förbättra Israels försvar mot missiler. Det nya avtalet innebär en höjning på 700 000 dollar om året jämfört med det avtal som gäller nu.

    • Herzog slipper åtal

      Polisen säger att de beslutat att lägga ned en undersökning gällande korruptionsanklagelser mot Isaac Herzog, Arbetarpartiets ledare. Herzog var anklagad för att ha tagit emot kampanjbidrag som han inte redovisat. 

    • Augusti

    • Kritik mot nya bostäder

      Ett beslut om att bygga över ytterligare 460 bostäder för judiska bosättare på Västbanken föranleder stark kritik från USA. Enligt FN:s koordinatör för fredsprocessen mellan israeler och palestinier har Israel ökat bosättningstakten markant.

    • Juli

    • Fler nya bosättarhus planeras

      Israel meddelar att processen med att upprätta 770 nya hus i bosättningen Gilo söder om östra Jerusalem ska drivas vidare.

    • Parlamentsledamöter kan sparkas

      Knesset antar ett kontroversiellt lagförslag som gör det möjligt att utesluta parlamentsledamöter som gör sig skyldiga till ”rasmässiga provokationer” eller stöder väpnad kamp mot staten Israel. För att en parlamentsledamot ska bli utesluten krävs att 90 av knessets 120 ledamöter röstar för förslaget. Lagen antas med knapp majoritet, 62 röster. Netanyahu är nöjd efter omröstningen och säger att det är självklart att personer som stöder terrorism inte kan sitta i parlamentet men lagen kritiseras av aktivister som bevakar israeliska arabers rättigheter. Enligt dem är lagen ett försök att tysta de 13 parlamentsledamöter arabiska partier som sitter i knesset sedan valet 2015. 

    • Ny bosättarexpansion

      En tjänsteman meddelar att regeringen har gett klartecken för fortsatt planeringen av hundratals nya hus i bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem. 560 av bostäderna ska byggas i den stora bosättningen Maale Adumim. Drygt nya hus ska enligt planerna uppföras i den bosättning där en 13-årig flicka höggs till döds i sin säng i slutet av juni.

    • Pekpinnar för fred

      Den internationella kvartetten för Mellanöstern presentrar en rapport om vad som krävs för att få igång den avsomnade fredsprocessen mellan Israel och palestinierna. Rapporten varnar för att den pågående palestinska våldsvågen mot israeler jämte Israels expansion av bosättningarna på ockuperad mark raserar chanserna till fred. För att styra in på en mer konstruktiv väg uppmanar rapporten båda sidor att tona ned den egna retoriken och låta bli att underblåsa eller tolerera våld. Den palestinska sidan uppmanas att fördöma terrorism och motverka extremism medan Israel manas att stoppa expansionen av bosättningarna och hindra palestiniernas tillträde till det som kallas Area C, det vill säga 60 procent av Västbanken. 

    • Hebron isoleras

      Efter morden på civila israeler de sista dagarna i juni slår armén en järnring runt staden Hebron på Västbanken. Sammanlagt har nu 214 palestinier och 34 israeler dödats sedan oktober 2015. Enligt en militär talesman har omkring 80 procent av de attacker som riktats mot civila israeler och landets säkerhetsstyrkor sitt ursprung i området runt Hebron. Premiärminister Netanyahu ger order om att tullinkomster som Israel driver in för palestiniernas räkning och som förs över till de palestinska myndigheterna varje månad ska reduceras. Israel avser att dra av lika mycket som de palestinska myndigheterna betalar ut till militanta palestiniers familjer.

    • Juni

    • Flicka i bosättning knivskuren till döds i sin säng

      En 19-årig palestinier hugger en 13-årig israeliska flicka till döds när hon ligger och sover i sin säng i en bosättning när staden Hebron på Västbanken. Dagen därpå dödas en bosättare och tre medlemmar av hans familj skadas när deras bil beskjuts söder om Hebron.

    • Relationerna till Turkiet normaliseras

      Israels regering godkänner ett avtal med Turkiet om att återupprätta fullständiga diplomatiska relationer, sex år efter det att israeliska soldater bordade det turkiska fartyget Mavi Marmara och sköt ihjäl nio turkiska medborgare. Ytterligare en turk avled senare av sina skador. Genom avtalet lovar Israel att betala 20 miljoner amerikanska dollar i kompensation till offrens familjer och att lätta på blockaden av Gaza genom att låta turkisk hjälp nå Gaza via israeliska hamnar.

    • Fyra israeler dödade på café

      Två palestinier klädda i kostymer slår sig ned på ett café i Tel Aviv, gör sin beställning och öppnar sedan eld mot cafégästerna. Fyra personer skjuts ihjäl innan de flyr platsen. De grips senare av polis. Attacken i Tel Aviv är den som krävt flest israeliska liv sedan våldsvågen startade i oktober 2015. Armén spärrar av och genomsöker palestiniernas hemby på Västbanken och gränserna mellan Israel och Västbanken stängs tillfälligt. Regeringen drar också in tillståndet för 80 000 palestinier att besöka släktingar i israel under den muslimska fastemånaden Ramadan som börjar samtidigt. 

    • Fredsförsök i Paris

      Frankrike samlar den så kallade internationella kvartetten för Mellanöstern (FN, EU, USA och Ryssland) tillsammans med tongivande arabstater och andra aktörer till en konferens i Paris. Målet för mötet är att få till stånd en internationell fredskonferens i slutet av 2016. Israel och Palestina är inte inbjudna. Premiärminister Netanyahu fördömer initiativet och hävdar att enda vägen framåt är direkta samtal mellan Israel och palestinierna. Representanter för palestinierna stöder däremot den franska idén om ett internationellt möte med hänvisning till att åratal av förhandlingar med israelerna inte gett något resultat. 

    • Maj

    • Netanyahus hustru får näsknäpp

      En arbetsrättsdomstol tilldömer en tidigare anställd vid premiärminister Netanyahus residens ett skadestånd på 30 000 amerikanska dollar. Domstolen finner att Netanyahus hustru Sara skymfat den anställde. Hon ska bland annat ha kalla honom tillbaka till residenset för struntsaker, en gång efter midnatt för att värma en tallrik soppa till henne och en gång för att han inte ansågs ha sagt godnatt på korrekt sätt. (31/5)

    • Ny ministerprotest

      Miljöminister Avi Gabbay meddelar sin avgång i protest mot att Netanyahu ersatt Yaalon med Lieberman. (29/5). 

    • Regeringen breddas

      Netanyahu och Lieberman kommer överens och Yisrael Beitenu ansluter sig till regeringen. Därmed kontrollerar regeringen nu 66 mandat i knesset mot tidigare 61. Uppgörelsen väcker inte bara oro bland center- och vänsterpolitiker. Även en del Likudmedlemmar är skeptiska. Lieberman som själv är bosättare har tidigare utlovat ”hårda tag” mot terrorister men säger nu att ämnar föra en ”balanserad politik”. Den palestinske chefsförhandlaren Saeb Erekat kallar utnämnandet av Lieberman för ett reellt hot mot regional stabilitet och varnar för att det kommer att leda till religiös och politisk extremism. USA säger att inkorporerandet av Lieberman i regeringen reser den legitima frågan om hur starkt regeringen egentligen är engagerad i försöken att få tillstånd en tvåstatslösning. (25/5) 

    • Netanyahus resor granskade

      En av statens revisorer konstaterar i en rapport att premiärminister Netanyahu under resor med sin familj när han var finansminister 2003-2005 inte följt gängse regler för externt finansierade resor och att han därför kan ha tagit emot otillbörliga gåvor eller hamnat i en intressekonflikt. Netanyahu ska ha underlåtit att informera berörda myndigheter om resornas finansiering. Han ska också ha krävt ersättning för flygbiljetter två gånger samt använt bonuspoäng på flyg som han fått i tjänsten för att köpa biljetter till familjemedlemmar. Några av uppgifterna i rapporten har lämnats vidare till statsåklagaren. (24/5) 

    • Minister hoppar av

      Försvarsminister Moshe Yaalon avgår med hänvisning till att extremister tagit över regeringen och att han inte längre har något förtroende för premiärminister Netanyahu. Yaalon syftar på förhandlingar mellan Netanyahu och den hårdföre nationalisten Avigdor Lieberman som sagt att han kan tänka sig att låta sitt parti Yisrael Beitenu ingå i Netanyahus koalition på vissa villkor, bland annat att han själv skulle bli försvarsminister. Yaalon anklagar Netanyahu för politisk opportunism genom att erbjuda Lieberman försvarsministerposten för att stärka regeringens majoritet i knesset. Yaalon har länge befunnit sig i konflikt med mer hårdföra ministrar angående hur den palestinska våldsvågen ska bemötas. (20/5) 

    • Beskjutning Israel-Gaza

      Under fyra dagar pågår eldgivning mellan israeliska styrkor och Hamas över gränsen mellan Israel och Gaza. Det är den allvarligaste konfrontationen mellan parterna sedan kriget i Gaza sommaren 2014. (4/5) 

    • April

    • 230 offer för våldsvågen

      Två palestinier - en ung kvinna och en yngling - skjuts ihjäl när de beväpnade med knivar närmar sig en gränsövergång mellan östra Jerusalem och Västbanken. Sammanlagt har nu 203 palestinier och 28 israeler dödats sedan våldsvågen startade i oktober 2015. 

    • ”Golan är Israels för evigt”

      Regeringen håller för första gången möte på Golanhöjderna som Israel erövrade från Syrien 1967. Netanyahu säger i samband med mötet att Israel aldrig kommer att lämna tillbaka till Golan. Enligt israeliska medier har utspelet att göra med en rädsla hos regeringen att Golan ska användas som en spelbricka i det internationella samfundets försök att få till stånd fred i Syrien.

    • Fler minderåriga palestinier grips

      Human Rights Watch anklagar Israel för att använda onödigt mycket våld vid gripanden och förhör med minderåriga på Västbanken och östra Jerusalem. Human Rights Watch påpekar också att antalet gripanden av minderåriga har rusat i höjden sedan den pågående våldsvågen utlöstes i oktober 2015. Enligt den inhemska människorättsorganisationen B’Tselem satt 406 unga fängslade i januari 2016 jämfört med 183 ett år tidigare. 

    • Kovändning om etiopiska judar

      Premiärminister Netanyahu gör en helomvändning och går med på att låta ett antal ättlingar till judar i Etiopien förenas med sina anhöriga i Israel. Tidigare har Netanyahu sagt att staten inte har råd att ta emot etiopierna som är ättlingar till judar vilka under 1700- och 1800-talen konverterade till kristendomen, i många fall under tvång. Netanyahu tvingas ändra sig då två av hans partikamrater hotat att rösta mot regeringen om inte etiopierna får komma. Med en majoritet i parlamentet på bara ett mandat har Netanyahu inte råd att förlora dessa röster. 

    • Mars

    • Soldat åtalas för dråp

      En israelisk soldat fängslas sedan skjutit ihjäl en palestinsk ung man som låg på marken oskadliggjord efter ett knivanfall mot en annan israelisk soldat. En video som väcker stor uppmärksamhet online visar hur soldaten anländer till platsen för attacken. Medan israeliska läkare hjälper den skadade kollegan lyfter soldaten sitt gevär och skjuter den liggande palestiniern i huvudet. Handlingen fördöms av militärledningen och premiärminister Netanyahu. Några veckor senare åtalas soldaten för dråp.

    • Lag stoppar palestinier

      I ett försök att kväsa den pågående våldsvågen antar knesset med stor majoritet en lag som förbjuder israeler att använda palestinska arbetare vilka saknar tillstånd att arbeta i Israel. Av alla de våldsdåd som ägt rum i Israel under de senaste månaderna har närmare hälften utförts av palestinier som befunnit sig i landet illegalt. 

    • Markbeslag på Västbanken

      Israel förklarar ett 234 hektar stor område på Västbanken, mellan Jeriko och Döda havet, som statlig mark. Beslutet fördöms av FN:s generalsekreterare som uppmanar Israel att ompröva beslutet. 

    • Ett oväntat nej tack

      De ansträngda israelisk-amerikanska relationerna (se Mars 2015) får sig en ny törn ner Netanyahu tackar nej till en inbjudan att träffa Obama. Ett irritationsmoment för Washington är att beskedet lämnas via medier och inte direkt till värden. Netanyahu motiverar sitt nej med att han inte vill besöka USA under den pågående primärvalskampanjen. USA:s vicepresident Joe Biden gör vid samma tidpunkt ett besök i Israel där han ska träffa Netnayahu för att bland annat diskutera försvarssamarbete. Vid Bidens besök tar den pågående våldsvågen fart igen efter en viss avmattning. Bara den dag då Biden anländer genomförs sex attacker mot judar av palestinska gärningmän. Vid en av attackerna, på stranden i Tel Aviv, knivskadas tolv människor och en amerikansk turist, dödas.

    • Februari

    • Fortsatt våld

      De palestinska attackerna mot israeler fortsätter under februari. Den sista dagen i februari uppskattas antalet dödade till 28 judar, tre utlänningar och 177 palestinier sedan orosvågens början i oktober 2015.

    • Livstid för uppmärksammat mord

      Straffet meddelas för de två unga israeler som befunnits skyldiga till att ha kidnappat och bränt en palestinsk tonåring levande (se Juli 2014). De döms till livstid respektive 21 års fängelse.

    • Januari

    • Våldsvågen fortsätter

      De palestinska attackerna mot israeler fortsätter under januari och många människor skadas eller dödas i olika former av överfall eller moteld mot angripare. Vid månadens slut uppskattas 25 judar och över 160 palestinier ha mist livet sedan oroligheterna blossade upp i början av oktober 2015.

    • Stängsel mot terror

      Israel börjar bygga ett tre mil långt stängsel längs en del av gränsen mot Jordanien. Tanken är att stängslet ska hålla flyktingar och terrorister borta. 

  • 2015

    • December

    • Fortsatta anfall på judar

      Även under december förekommer en rad anfall mot judar från palestinsk sida och många anfallande palestiniern skjuts ihjäl i samband med attackerna. När månaden närmar sig sitt slut beräknas 20 judar och 137 palestinier ha dödats sedan början av okboer då oroligheterna bossade upp.

    • Förre premiärministerns straff reduceras

      Högsta domstolen reducerar domen mot förre premiärministern Ehud Olmert från sex år till 18 månaders fängelse. Olmert dömdes i mars 2014 för mutbrott (se Mars och Maj 2014). 

    • November

    • Dagliga attacker/dödsskjutningar

      Så gott som dagligen under hela november förekommer attacker på judar och dödskjutningar av palestinska angripare. I slutet av månaden rapporterar nyhetsbyrån AFP att orosvågen som bröt ut i början av oktober hittills krävt 120 människors liv. Sjutton av offren är judar. Så gott som alla de övriga är palestinier. 

    • Ultraortodoxas undantag från värnplikt förlängs

      Parlamentet antar en lag som förlänger de ultraortodoxas undantag från värnplikt. Därmed blir den lag som antogs i mars 2014 och som gradvis skulle tvinga ultraortodoxa judar att göra värnplikt överspelad. Den nya lagen förlänger undantaget med sex år och lägger därtill en treårig övergångsperiod (se även Mars 2014 samt Aktuell politik).

    • Två döms för mord på palestinsk tonåring

      En domstol finner två minderåriga israeler skyldiga till att ha kidnappat och bränt en palestinsk tonåring levande sommaren 2014 (se Juli 2014). Den huvudmisstänkte bakom dådet, en 31-årig bosättare, kan inte dömas då hans försvarare hävdar att han inte varit tillräknelig och måste genomgå en psykiatrisk undersökning. 

    • Israel har använt överdrivet mycket våld menar FN-experter

      FN-experter uppger att Israel använt överdrivet mycket våld för att stävja de senaste månadernas oroligheter. Enligt experterna kan Israel ha gjort sig skyldigt till utomrättsliga avrättningar i samband med att de försökt hindra palestinier från att attackera israeler eller i sammanstötningar mellan säkerhetsstyrkor och revolterande palestinier. 

    • Islamiska rörelsens verksamhet bannlyses

      Regeringen bannlyser den Islamiska rörelsens verksamhet i norra Israel. Islamiska rörelsen är en religiös organisation som bedriver socialt arbete bland araber inne i Israel. Rörelsens avdelning i södra Israel har representanter i parlamentet medan den norra avdelningen är mer hårdför och bojkottar israeliska institutioner. Regeringen anklagar den norra avdelningen för att samarbeta med Hamas och för uppvigling på Västbanken. Genom beslutet får regeringen också rätt att beslagta rörelsen tillgångar. Bannlysningen av Islamiska rörelsen föranleder protester bland araber i norra Israel i slutet av månaden. 

    • EU antar nya riktlinjer om varor från ockuperade områden

      EU antar riktlinjer som säger att varor från israeliska bosättningar på ockuperade områden måste vara ursprungsmärkta om de ska få säljas i EU. Beslutet fördöms av Israel i mycket kraftfulla ordalag. Netanyahu drar en parallell till nazisternas bojkott av judiska företag, och bryter alla kontakter med EU när det gäller den palestinska frågan. Palestinska PLO välkomnar EU:s beslut men säger att det inte räcker. Helst hade palestinierna velat se att EU bannlyste alla produkter från bosättningarna. 

    • Netanyahu träffar Barack Obama

      Premiärminister Netanyahu träffar USA:s president Barack Obama i Washington. Parterna försöker skyla över sina motsättningar om Iran, och Netanyahu försäkrar Obama att han fortfarande vill ha en fred med palestinierna baserad på en tvåstatslösning (se Mars 2015). 

    • Två radiostationer stängs av säkerhetsstyrkor

      Israeliska säkerhetsstyrkor stormar och stänger den palestinska radiostation al-Hurria i Hebron. Stationen anklagas för att glorifiera överfall på israeler. Senare under månaden stängs ytterligare en radiostation på Västbanken. Stationen, al-Khalil, beskylls för att uppmuntra till terror. 

    • Lag mot stenkastning antas

      Det israeliska parlamentet, knesset, antar med stor majoritet en lag som anger straffet för stenkastning mot fordon och fotgängare till minst tre års fängelse. Mildare straff ska bara kunna utdömas i exceptionella fall. 

    • Oktober

    • Israeliskt stridsflyg anfaller mål i Gaza

      Efter att några missiler avskjutits mot södra Israel anfaller israeliskt flyg mål i Gaza. En kvinna och hennes lilla dotter uppges ha mist livet i attackerna. 

    • Oron sprider sig – fler dödas

      Några dagar efter morden ett bosättarpar på Västbanken dödas två ultraortodoxa judar av en palestinier i en knivattack i en gränd i Jerusalem. Efter morden stänger myndigheterna tillfälligt gamla staden i Jerusalem för palestinier med undantag för dem som bor där, studenter och affärsägare.  Premiärminister Netanyahu förbjuder parlamentsledamöter att besöka Tempelberget/Haram al-Sharif i Jerusalem. 
      Under oktober sprider sig oroligheterna på Västbanken och även till arabiska byar inne i Israel. Palestinska tonåringar skjuts ihjäl i sammandrabbningar med polis. Fler knivattacker mot israeler följer. Överfall inträffar så gott som dagligen. Under oktober dödas över 80 människor. Av dem är tio israeler och resten palestinier. Israel försöker stärka säkerheten genom att placera ut hundratals soldater på strategiska ställen. Flera arabiska områden i östra Jerusalem spärras av och invånarna tvingas genomgå säkerhetskontroller för att ta sig in och ut. 

    • Bosättarpar skjuts ihjäl

      Ett bosättarpar skjuts ihjäl på Västbanken när de färdas i bil med sina fyra små barn. Israel svarar med att låta säkerhetsstyrkor genomsöka området runt staden Nablus i jakt på misstänkta gärningsmän och minst åtta personer grips. Soldaterna möts av stenkastande ungdomar och ett antal personer skadas i de sammanstötningar som uppstår. Fem Hamas-män grips, misstänkta för mordet. 

    • September

    • Ökade spänningar vid Tempelberget

      Spänningen vid Tempelberget/Haram al-Sharif i östra Jerusalem stiger åter sedan försvarsminister Moshe Yaalon bannlyst två muslimska grupper vilka anklagas för att ha konfronterat judar som velat besöka platsen. Yaalon uppger att dessa grupper är den främsta orsaken till den återkommande spänningen och våldet på Tempelberget som är en helig plats för både judar och muslimer. Veckan därpå drabbar israelisk polis och palestinska ungdomar samman på området. Polisen hävdar att ungdomarna attackerat judar som ville besöka Tempelberget i samband med det judiska nyåret. Polisen avfyrar tårgasgranater mot ungdomarna som kastar stenar och skjuter fyrverkeripjäser mot ordningsmakten. Flera personer uppges ha skadats. Oroligheter vid Tempelberget uppstår till och från under hela månaden. 

    • Augusti

    • Två israeler grips i samband med mordbrand

      I samband med mordbranden på Västbanken (se Juli 2015) fängslas två män genom ett så kallat administrativt dekret vilket tillåter myndigheterna att hålla fångar internerade i sex månader utan åtal och att förnya denna period hur många gånger om helst. Det är ovanligt att denna form av internering används när det gäller judar. Vanligtvis är det palestinier som på detta sätt hålls fängslade på obestämd tid.

    • Juli

    • 18 månader gammal palestinsk pojke dödas i mordbrand

      En 18 månader gammal palestinsk pojke dödas i en mordbrand i en by på Västbanken. De övriga familjemedlemmarna - pappan, mamman och en storebror - överlever attacken men pappan och mamman avlider senare av sina skador. Gärningsmännen som misstänks vara judiska bosättare har skrivit det hebreiska ordet för "hämnd" på en husvägg i samband med attacken. Premiärminister Netanyahu kallar mordbranden för ett terrordåd och lovar att göra allt som står i hans makt för att hitta de skyldiga. En klappjakt på judiska extremister på Västbanken inleds.

    • Ultraortodox judisk man i knivattack mot Pridefestival

      En ultraortodox judisk man knivhugger sex deltagare i paraden under Pride-festivalen i Jerusalem. Två av de knivhuggna skadas allvarligt. Gärningsmannen hade tre veckor tidigare släppts ut ur fängelset, där han avtjänat ett mångårigt straff för att ha gjort sig skyldig till samma brott under Pride-festivalen i Jerusalem 2005. Israels president Rivlin fördömer attackerna som ett "avskyvärt hatbrott". 

    • Klartecken för 300 nya bostäder

      Premiärminister Netanyahu ger klartecken för byggandet av 300 nya bostäder i den judiska bosättningen Beit El på Västbanken. Han tillkännager också planer på att bygga 500 nya judiska hem i östra Jerusalem. 

    • Skärpt lagstiftning mot stenkastning

      Knesset skärper lagstiftningen mot stenkastning. Den som kastar sten mot ett fordon som ägs av en privatperson eller myndighet riskerar upp till 20 års fängelse. Lagförslaget läggs fram av det bosättarvänliga högerpartiet Judiskt hem. Beslutet möts av protester från knessets arabiska ledamöter. 

    • Israel beskjuts av en missil från Sinai

      Israel beskjuts av en missil som avfyras från Sinaiöknen i Egypten. En egyptisk islamistgrupp som är lierad med Islamiska staten säger sig ligga bakom anfallet. En israelisk militär källa bekräftar att missilen sköts upp från Sinai. Skärpt lagstiftning mot stenkastning 

    • Juni

    • FN-rapport tyder på krigsbrott under Gazakriget 2014

      En FN-rapport visar att krigsbrott kan ha begåtts av både israelisk militär och palestinska stridande grupper under Gazakriget i juli och augusti 2014. Rapporten har gjorts av en särskild utredningskommission på uppdrag av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Enligt rapporten dödades 1462 civila palestinier, varav 551 barn. Sex civila israeler miste livet i samband med flera tusen palestinska missilatattacker mot Israel.

    • Israeliskt stridsflyg till attack mot Hamas

      Israeliskt stridsflyg attackerar Hamas-fästen i Gazaremsan en dag efter att raketer avfyrats från Gaza in i Israel. En radikal salafistgrupp tar på sig skulden för raketattackerna enligt tidningen Haaretz. 

    • Maj

    • Regering bildas

      Efter sju veckors förhandlingar bildar Netanyahu och Likud regering med det nya centerhögerpartiet Kulanu, bosättarpartiet Beit Yehudi samt de ultraortodoxa Shas och Förenade Torahpartiet. Koalitionen samlar 61 ledamöter och har därmed bara en rösts övervikt i knesset.

    • Kravaller - Över 50 personer skadas

      Över 50 människor skadas i kravaller som följer på en protestdemonstration i Tel Aviv. Manifestationen genomförs av israeler med etiopiskt ursprung i protest mot den diskriminering som de anser sig vara utsatta för. Demonstranterna hävdar att de har svårare att få t ex jobb eller bostadskontrakt för att de är svarta. Demonstrationen föregås av att en ung svart soldat misshandlas av två poliser. Händelsen som videofilmas och läggs ut på nätet kallas chockerande av premiärminister Netanyahu som lovar krafttag mot rasism. 

    • Mars

    • Vita huset varnar Israel

      Netanyahus uttalande om att han vill stoppa tvåstatslösningen får Vita huset att varna för att USA kan behöva ompröva sin inställning till Israel i FN. USA brukar som regel lägga in sitt veto mot resolutioner som kritiserar Israel. I ett uppenbart försök att blidka Washington säger Netanyahu efter valet att han egentligen inte ändrat sig om tvåstatslösningen utan att det är verkligheten som förändrats så att en sådan lösning för närvarande inte är möjlig.

    • Seger för Netanyahu

      Valet blir en överlägsen seger för Netanyahu. Trots att opinionsundersökningar precis före valet placerat Likud bakom Sionistunionen vinner partiet 30 mandat mot 24 för konkurrenten. Likud stjäl bland annat röster från bosättarpartiet Judiskt hem. Även centerpartiet Yesh Atid, som debuterade i 2013 års val och då blev näst största parti, går bakåt. För första gången hamnar de arabiska partierna på tredjeplats före nykomlingen Kulanu som blir fyra. Nationalistiska Yisrael Beiteinu rasar ned och blir knessets minsta parti tillsammans med det religiösa Torahpartiet. 

    • Netanyahu tar avstånd från tvåstatslösning

      I ett sista utspel före valet slår Netanyahu fast att någon palestinsk stat inte kommer att bli verklighet om han får styra landet. Det är en klar avvikelse från den ståndpunkt som Netanyahu intog 2009 då han deklarerade att han stödde en tvåstatslösning på vissa villkor (se Juni 2009). Netanyahu hävdar att förutsättningarna nu har ändrats och att mark som lämnas över till palestinierna riskerar att besättas av radikala islamister. Han lovar också att han ska öka utbyggnaden av bosättningar i östra Jerusalem så att det blir omöjligt att i framtiden dela staden, som palestinierna vill göra till sin huvudstad. 

    • Ilska efter uttalande från Yisrael Beiteinus ledare

      Yisrael Beiteinus ledare Avigdor Lieberman väcker ilska genom att säga att israeliska araber som inte är lojala med staten Israel bör halshuggas. 

    • Netanyahu får kritik för besök i Washington

      Netanyahu åker till Washington, inbjuden av republikaner för att tala i USA:s kongress om hotet från Iran. Inbjudan har inte stämts av med Vita huset och president Obama markerar sitt missnöje genom att vägra träffa Netanyahu. I Israel får Netanyahu kritik för att ha utsatt de viktiga förbindelserna med USA för påfrestningar. Netanyahu valkampanjar på säkerhetspolitik medan Sionistunionen och andra partier i mitten fokuserar på ekonomiska och sociala frågor, inte minst priser som gör det närmast omöjligt för unga människor att skaffa sig egen bostad. 

    • PLO avslutar säkerhetssamarbetet med Israel

      I mars beslutar PLO att avsluta säkerhetssamarbetet med Israel som utgör en del av fredsavtalet från 1993. Samarbetet har bland annat bestått i att Israel och de palestinska myndigheterna delat information om militanta grupper. Beslutet tas i protest mot att Israel håller inne tull- och momsintäkter (se December 2014). 

    • Februari

    • Bakslag för Netanyahu innan valet

      En månad före valet publicerar Israels riksrevisionsmyndighet en rapport som konstaterar att Netanyahu har använt "överdrivet" mycket av statens medel till mat, möbler och trädgårdsskötsel, både i regeringschefens officiella residens och i det privata hemmet. Netanyahu lovar att rätta sig efter reglerna och menar att oppositionen ligger bakom anklagelserna i syfte att sänka honom inför valet. 

      Tidigare har Netanyahus hustru varit i blåsväder då det avslöjats att hon i egen ficka stoppat tusentals kronor som pantade flaskor från offentliga tillställningar inbringat. 

    • HD beslutar riva 9 bostäder i israelisk bosättning

      Högsta domstolen beslutar att nio bostäder i en israelisk bosättning på Västbanken ska rivas då de är byggda på privat palestinsk mark. Därmed vinner fem palestinska jordägare processen som drogs igång redan 2008. Bosättarna får två år på sig att utrymma husen innan de ska förstöras. 

    • Januari

    • USA och EU fördömer 450 nya bostäder på Västbanken

      USA och EU fördömer Israels planer på att starta ett anbudsförfarande för byggande av 450 bostäder för judiska bosättare på Västbanken.

    • 19-åring skjuts ihjäl på Västbanken

      En 19-åring skjuts ihjäl av israeliska styrkor på Västbanken. 19-åringen och en kamrat rapporteras ha angripit israelerna med brandbomber. Kamraten ska ha skottskadats. 

    • Rekordmånga palestinska hem revs 2014

      FN:s humanitära samordningsorgan OCHA uppger att Israel under 2014 rev rekordmånga hem som tillhörde palestinska familjer. Enligt OCHA förstördes 590 objekt i östra Jerusalem och på Västbanken vilket gjorde närmare 1200 människor hemlösa, varav över hälften var barn. Israel anger som skäl att byggnaderna var resta utan bygglov. Palestinierna och människorättsgrupper fördömer rivningarna och hävdar att palestinier rutinmässigt vägras bygglov och därför tvingas resa sina hus utan tillstånd. 

    • Sju IS-sympatisörer åtalas

      Sju israeliska araber åtalas för att ha försökt bilda en lokal grupp av den extrema sunniislamistiska rörelsen Islamiska staten som kontrollerar stora delar av Irak och Syrien och som gjort sig känd för ytterst brutala våldshandlingar. 

    • ICC inleder undersökning om Israeliska krigsbrott

      Internationella brottmålsdomstolen ICC inleder en första undersökning kring eventuella krigsbrott begångna av Israel mot palestinierna under sommarens krig i Gaza (se Juli och Augusti 2014). Israel kallar undersökningen "skandalös". 

    • Hizbollahmän dödas i robotattack

      Israel rapporteras ha dödat fem befälhavare i den libanesiska Hizbollah-milisen i en attack på syriska sidan av Golanhöjderna. Även ett antal iranier ska ha dödats i attacken mot en fordonskolonn. Enligt Israel hade de planerat attentat mot mål i Israel. Händelsen är den första direkta militära konfrontationen mellan Israel och Hizbollah sedan det var krig sommaren 2006. Israel har dock under det pågående Syrienkriget anfallit vapentransporter på syrisk mark som misstänkts vara avsedda för Hizbollah. Rörelsen utlovar nu en smärtsam hämnd. En dryg vecka senare dödas två israeliska soldater och sju skadas när deras fordon beskjuts av Hizbollah. Anfallet riktas mot en trupptransport i det omstridda området Shebaagårdarna på gränsen mellan Libanon och Israel. Israel svarar med flyganfall och artillerield mot mål i Libanon. Under eldgivningen dödas även en spansk FN-soldat. 

    • Palestinier dömd i militärdomstol

      En militär domstol dömer en palestinier från Hebron till tre livstida fängelsestraff för sommarens mord på tre israeliska ynglingar vilket i förlängningen ledde till krig mellan Israel och Gaza. Två andra palestinier som misstänktes ha varit delaktiga i morden sköts ihjäl när israeliska soldater försökte gripa dem i september. 

    • Palestinas ICC-ansökan godkänns

      FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon accepterar staten Palestinas ansökan till ICC och meddelar att palestinierna kommer att anslutas den 1 april (se även December 2014). 

  • 2014

    • December

    • 17-åring skjuts ihjäl på Västbanken

      En 17-årig yngling skjuts ihjäl av israeliska soldater på Västbanken. Ynglingen uppges ha deltagit i stenkastning mot israelernas fordon. I en annan incident skottskadas två palestinska ungdomar som ska ha kastat något som misstänks ha varit en sprängladdning mot en armépostering.

    • Netanyhau utses till premiärministerkandidat

      Netanyhau utses till Likuds premiärministerkandidat i de stundande valen. Arbetarpartiet ligger fortfarande något högre än Likud i opinionsundersökningarna medan Netanyahu anses ha störst chanser att hitta koalitionsbröder. 

    • Palestinierna startar process för att ansluta sig till ICC

      Palestinierna misslyckas med att få FN:s säkerhetsråd att anta en resolution som uppmanar Israel att dra tillbaka sina styrkor från ockuperade palestinska områden före utgången av 2017. För att resolutionen ska antas krävs nio röster för men bara åtta länder röstar för den, däribland Frankrike. USA och Australien röstar emot medan fem länder lägger ned sina röster, bland dem Storbritannien. Israel uttrycker sin besvikelse över Frankrikes och Storbritanniens agerande. Några dagar senare inleder palestinierna en process för att ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen ICC som kan åtala individer för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Syftet är att ställa Israel till svars för de palestinier som dödats av våld från Israels sida. Israel fördömer åtgärden och påpekar att även palestinier i så fall kan komma att åtalas. Processen inleds med att Abbas undertecknar ICC:s grundfördrag. Israel straffar Abbas genom att hålla inne tull- och momsintäkter som Israel samlar in till det palestinska självstyret. Skatterna utgör två tredjedelar av den palestinska budgeten. Israels beslut fördöms av USA och EU. 

    • Partiet Shas splittras

      Det ultraortodoxa partiet Shas splittras då en tidigare partiledare bryter sig ur och grundar ett nytt parti, Ha’am Itanu (Nationen är med oss). Tillsammans med det extrema religiösa högerpartiet Otzma Yehuit (Judisk styrka), bildar Ha'am Itanu valalliansen Yahad (Tillsammans). 

    • Bakslag för Yisrael Beiteinu

      Utrikesminister Avigdor Liebermans parti Yisrael Beiteinu drabbas av ett stort bakslag inför valet när polisen griper över tjugo personer som antas vara inblandande i en stor korruptionsskandal. Runt tolv av de gripna är högt uppsatta medlemmar av Yisrael Beiteinu, bland annat två före detta ministrar. 

    • Två flyganfall mot Gaza

      Israel genomför två flyganfall mot Gaza och dödar en militant palestinier. Anfallen sker sedan en missil skjutits mot södra Israel från Gaza och en israelisk soldat skadats i skottlossning vid gränsen. 

    • Luxemburg röstar för erkännande av Palestina

      Luxemburgs parlament röstar för att landet ska erkänna Palestina som stat. 

    • Ny valallians väntas vinna över Likud

      Arbetarpartiet och Hatnua bildar en valallians kallad Sionistunionen. Opinionsundersökningar pekar på att den nya alliansen kan vinna fler mandat än Likud. 

    • Palestinsk minister avlider efter konfrontation med israeliska säkerhetsstyrkor

      En minister i den palestinska regeringen avlider efter en konfrontation med israeliska säkerhetsstyrkor på Västbanken. Händelsen väntas förvärra det redan så spända läget mellan israeler och palestinier, och Israel förstärker sina enheter på Västbanken. Ministern hade deltagit i en demonstration som slutat i en sammanstötning med israeliska soldater. Vid ett tillfälle tog en soldat tag i ministerns krage och knuffade honom bakåt. Strax därefter föll ministern till marken och avled. Kroppen undersöktes av palestinska, jordanska och israeliska patologer. Den palestinska sidan hävdade att ministern dött av kvävning och slag medan Israels slutsats var att ministern hade en underliggande hjärtsjukdom som utlöstes av stress under demonstrationen. 

    • Syrien anklagar Israel för flyganfall

      Syrien anklagar Israel för att ha genomfört flera flyganfall i närheten av den syriska huvudstaden, bland annat mot den internationella flygplatsen. Israel brukar som regel varken bekräfta eller förneka rapporter av detta slag men meddelar i en kommentar att landet inte tillåter att sofistikerade vapen hamnar i händerna på landets fiender. Tidigare har Israel genomfört anfall mot syriskt territorium för att stoppa misstänkta vapentransporter till Hezbollah-milisen i Libanon. 

    • Breddat samarbete efter lagförslag i det amerikanska representanthuset

      Det amerikanska representanthuset röstar för ett lagförslag som gör Israel till en av USA:s "viktigaste strategiska partners" och breddar samarbetet mellan länderna i fråga om försvar, säkerhet, energi och forskning med mera. Genom lagen deklarerar USA sitt "oåterkalleliga stöd" för Israel som en judisk stat. USA får även möjlighet att öka sina vapenlager i Israel. Senaten har tidigare antagit lagförslaget som nu går vidare till president Obama för undertecknande. 

    • Franska parlamentet röstar för erkännande av Palestina

      Det franska parlamentet röstar för att Palestina ska erkännas som en stat. Resultatet av omröstningen är inte bindande för den franska regeringen. Israel upprepar sin ståndpunkt att ensidiga deklarationer av detta slag försvårar möjligheterna till fred med palestinierna. 

    • Netanyahu utlyser nyval

      Regeringskrisen är ett faktum när Netanyahu förklarar att han vill ha nyval. Knesset inleder processen för att upplösa sig självt, och datum för nyval sätts till den 17:e mars 2015. 

    • Växande oenighet inom regeringen

      Oenigheten inom regeringen växer. Meningsmotsättningarna gäller inte bara den föreslagna lagen om Israels judiska karaktär (se ovan). Partierna har också svårt att enas om en budget för 2015. Netanyahu motsätter sig finansminister Yair Lapids plan på att skattebefria förstagångsbostäder och kräver bland annat mer pengar till försvaret. Slitningarna resulterar i många långa och mer eller mindre offentliga gräl. Netanyahu avskedar Yasir Lapid och justitieminister Tipzi Livni som bland annat anklagat Netanyahu för att misslyckats med att bekämpa terrorismen och för att vara extrem och paranoid. Netanyahu säger å sin sida att Lapids och Livnis agerande kan jämföras med en kupp och säger att det är omöjligt att regera landet med den rådande koalitionen. 

    • Knivattack nära bosättning i södra Västbanken

      En palestinsk kvinna knivhugger en israel som skadas lindrigt. Överfallet äger rum nära en judisk bosättning på södra Västbanken. Kvinnan skjuts av polis och skadas men överlever. 

    • November

    • Nytt parti bildas

      En populär tidigare Likud-minister Moshe Kahlon grundar ett nytt center-högerparti kallat Kulanu (Allihopa).

    • Olika uppgifter om dödsskjutning i Gaza

      Israeliska styrkor skjuter ihjäl en palestinsk jordbrukare i den buffertzon som Israel inrättat söder om gränsen mellan Israel och Gaza. Dödsskjutningen är den första i Gaza sedan sommarens krig. Ett lagförslag om internering av illegala invandrare godkänns i Israels regering. Förslaget ska göra det möjligt att hålla dem internerade. Högsta domstolen har tidigare underkänt liknande lagar (se September 2013, December 2013 och September 2014). Innan lagförslaget blir verklighet ska det upp för omröstning i knesset. 

    • Regeringen godkänner kontroversiellt lagförslag

      Israels regering godkänner ett kontroversiellt lagförslag som betonar landets judiska karaktär. Enligt lagen, tänkt att utgöra en av landets grundläggande lagar, ska Israel definieras som "det judiska folkets nationella hemland" istället för som tidigare "judiskt och demokratiskt". Bara judar ska ha rätt till nationella symboler medan arabiskan förlorar status som officiellt språk. Förslaget orsakar en häftig kontrovers inom regeringen och centerpartierna Yesh Atid och Hatnua röstar emot. Även israeliska jurister och landets president menar att det är onödigt, provocerande och dessutom innebär en permanent diskriminering av landets arabiska minoritet. Netanyahu framhåller att "Israels karaktär som det judiska folket nationella hemland" hotas från flera håll, inte bara av palestinierna. Kritiska röster hävdar att Netanyahu bara stöder förslaget för att vinna röster hos hårdföra partikamrater. Lagförslaget skickas vidare till knesset för omröstning. Netanyahu tillkännager också att attentatsmän som har uppehållstillstånd i Israel och deras släktingar ska kunna berövas sina rättigheter. 

    • Godkännande av nya bosättningar väcker kritik

      Mitt under oroligheterna godkänner myndigheterna i Jerusalem byggandet av 78 bostäder för judiska bosättare i den arabiska östra delen av staden. Tidigare under månaden har en planeringskommitté meddelat att 200 nya bostäder ska byggas där. Planerna väcker kritik, bland annat från USA. Utrikesminister Avigdor Lieberman säger att Israel aldrig kommer att finna sig i någon begränsning av rätten att bygga bostäder i östra Jerusalem. 

    • Spanskt ja till Palestina

      Det spanska parlamentet röstar nästan enhälligt för att Spanien ska erkänna Palestina. Omröstningen är dock bara rådgivande för regeringen. 

    • Våldet eskalerar i västra Jerusalem

      Våldet eskalerar när två palestinier från östra Jerusalem angriper en synagoga i västra Jerusalem under morgonbönen. Beväpnade med knivar, pistoler och köttyxor dödar angriparna fyra rabbiner och en polisman innan de själv skjuts ihjäl. Attacken är den blodigaste i Jerusalem på sex år. Premiärminister Netanyahu lovar att slå tillbaka med kraft och "vinna kriget om Jerusalem". Den radikala palestinska gruppen Folkfronten för Palestinas befrielse säger sig ligga bakom attentatet. Hamas prisar dådet som också firas på gatorna i Gaza där Hamas härskar. Den palestinske presidenten Abbas på Västbanken fördömer attacken och särskilt det faktum att den riktats mot bedjande människor. Israel straffar palestiniernas familjer genom att riva deras bostäder. Denna metod för bestraffning upphörde i stort sett efter år 2005 då en armékommitté slog fast att rivningar inte avskräckte potentiella angripare. En regeringstalesman säger nu att metoden kan vara effektiv om den tillämpas utan dröjsmål. Kritiker menar att åtgärden bara är till för att lugna den allmänna opinionen och hävdar att den strider mot juridiska och demokratiska principer samt spär på hatet mellan folkgrupperna. 

    • Oroligheterna i Jerusalem eldas på

      Oroligheterna i Jerusalem får nytt bränsle när en palestinsk taxichaufför hittas hängd vid sidan av sin bil i västra Jerusalem. Enligt polisen rör det sig om ett självmord men förarens familj utesluter denna förklaring och hävdar att det måste vara mord. 

    • Ung palestinier skjuts ihjäl på Västbanken

      I en incident på Västbanken skjuts en ung palestinier ihjäl. Enligt militären var han en av 150 demonstranter som angripit armén och förbipasserande bilar med stenar och brandbomber. 

    • Två attentat mot israeler

      En ung israelisk soldat dödas vid ett knivöverfall utanför en tågstation i Tel Aviv. Polisen uppger att förövaren är en palestinier från Västbanken som befinner sig i Israel illegalt. Samma dag knivhuggs en ung israelisk kvinna till döds av en palestinier vid en busstation utanför en bosättning på Västbanken. 

    • Miljöminister lämnar sin post i protest

      Miljöminister Amir Peretz lämnar sin post i protest mot regeringens politik. Peretz säger att staten håller på att falla sönder på alla områden - socialt, diplomatiskt och ekonomiskt. Han kritiserar också det faktum att inga framsteg gjorts i processen att nå fred med palestinierna. 

    • Oroligheter efter polisskjutning

      En 22-årig israelisk arab skjuts ihjäl i norra Israel när han beväpnad med kniv försöker hindra polisen från att gripa en släkting. Polisen säger att han dödades sedan poliserna skjutit flera varningsskott, men en film från en övervakningskamera motsäger polisens version. Filmen visar att 22-åringen attackerar en polisbil med kniv men att han sedan springer därifrån och då skjuts i ryggen av en polis. Dödsskjutningen leder till oroligheter och demonstrationer bland araber över hela Israel. Över tjugo personer grips och ställs inför rätta för upplopp. 

    • Oroligt mellan Israel och Jordanien

      Jordanien tar hem sin ambassadör i protest mot fortsatta oroligheter kring Tempelberget. Israeliska säkerhetsstyrkor anklagas för att ha använt "olagligt" mycket våld på den heliga platsen under sina försök att stoppa stenkastande palestinier. Premiärminister Netanyahu försäkrar Jordaniens kung Abdullah att Israel inte har för avsikt att ändra lagen som förbjuder judar att be på Tempelberget. Jordaniens ambassadör till Israel återvänder i februari 2015. 

    • Attentat i östra Jerusalem

      En palestinier kör in i en folksamling i östra Jerusalem och dödar två israeler, en tonårig student och en gränspolis. Minst åtta personer skadas. Attentatsmannen skjuts ihjäl när han kliver ur bilen och börjar attackera poliser med ett järnrör. Hamas tar på sig skulden för dådet. 

    • Amnesty riktar kritik mot Israel

      Människorättsorganisationen Amnesty International kritiserar i en rapport Israels krigföring under sommarens konflikt i Gaza. Amnesty anklagar Israel för att ha visat en "chockerande brist på respekt" för civila liv under konflikten. Amnesty listar åtta fall där israeliskt flyg bombade civila mål utan förvarning. Organisationen kritiserar även den palestinska sidan för att ha begått krigsbrott då den med tusentals missiler attackerat och dödat civila israeler. Israels regering anklagar Amnesty för att sakna bevis för sina påståenden och säger att rapporten är ett propagandaverktyg för Hamas. 

    • Blockad mot Gaza lättas något

      Israel lättar en aning på blockaden av Gaza genom att tillåta viss export och gurka och fisk till Västbanken. Det är första gången sedan 2007 som fisk från Gaza skickas till Västbanken. 

    • Regeringen uppmanas åstadkomma varaktig fred med palestinierna

      Över hundra före detta höga militärer, polisbefäl och spionchefer uppmanar i ett brev regeringen att åstadkomma en varaktig fred med palestinierna. De menar att de själva tagit stora risker och gjort stora uppoffringar för att trygga sina barns och barnbarns framtid men de ser nu att våldet bara fortsätter och att även deras barn tvingas ut i krig. 

    • Lättare att konvertera till judendomen

      Regeringen godkänner en ny lag som ska göra det lättare att konvertera till judendomen. Tidigare har den som velat konvertera bara kunnat vända sig till fyra statligt kontrollerade konverteringsdomstolar. Nu ska chefsrabbin i varje stad ha rätt att upprätta och leda en sådan domstol. 

    • Oktober

    • Oroligheter runt Tempelberget

      En palestinier som misstänks för att allvarligt ha skottskadat en ultranationalistisk rabbi i Jerusalem skjuts ihjäl av polis som försöker gripa honom. Efter dödsskjutningen stänger Israel av området runt Tempelberget som varit centrum för oroligheter i flera veckor. Oroligheterna får näring av rykten om att Israel ämnar ändra en lag som förbjuder judar att be eller ägna sig åt andra religiösa aktiviteter på Tempelberget som är en av islams heligaste platser. Rabbin som skottskadats är en aktiv förespråkare för att ändra lagen, och polisen kallar attacken mot honom för mordförsök. Avstängningen av Tempelberget utlöser ett ramaskri bland palestinierna, och den palestinske presidenten Abbas liknar beslutet vid en "krigsförklaring". Området öppnas igen före fredagsbönen dagen därpå.

    • Israel kallar hem ambassadör efter svenskt beslut om erkännande av Palestina

      Den svenska regeringens beslut att erkänna Palestina den 30 oktober beklagas av Israel. Den israeliska regeringen säger bland annat att Sveriges agerande minskar chanserna till en fredsuppgörelse då det ger palestinierna orealistiska förhoppningar om att de ska kunna få en egen stat utan att behöva förhandla. Israel kallar också hem sin ambassadör från Sverige. Sverige är det första EU-land som erkänner Palestina. Polen och ett par andra östländer har visserligen erkänt Palestina men det skedde långt innan de kom med i EU. Tidigare under oktober hade det brittiska underhuset röstat för att Storbritannien skulle erkänna Palestina men omröstningen var inte bindande och väntades inte påverka den brittiska regeringen. Även den irländska senaten tog under oktober ett sådant beslut. 

    • Kritik mot beslut om nya bosättningar

      Regeringen ger klartecken till att bygga ytterligare mer än 1 000 nya bostäder i östra Jerusalem. En palestinsk regeringstalesman beskriver beslutet som en "farlig upptrappning" som riskerar att utlösa ett politiskt "jordskalv". Jordanien, som säger att fredsavtalet med Israel hotas av den fortsatta utbyggnaden av judiska bosättningar, begär ett extramöte med FN:s säkerhetsråd. Bland annat EU och USA kritiserar Israels beslut, men premiärminister Netanyahu avfärdar kritiken som "verklighetsfrämmande" och säger att det är kritiken som förhalar freden "eftersom den lockar palestinierna till falska uttalanden". 

    • Bil kör in i folkmassa i östra Jerusalem

      En tremånaders baby och en kvinna dödas när en palestinier kör en bil i hög fart rakt in i en folkmassa vid en spårvagnsstation på gränsen mellan västra och östra Jerusalem. Palestiniern skjuts av polis när han försöker fly och dör senare av sina skador. Detta är den andra incidenten i sitt lag under hösten. I augusti hade en israel dödats när en palestinier rammade en buss med en grävskopa. 

    • Regeringen hoppas minska statsskuld genom försäljning av statliga företag

      Regeringen tillkännager planer på att sälja hela eller delar av en rad statliga företag till privata intressen. Till de företag som ska säljas ut helt och hållet hör vissa militära industrier samt hamnarna Haifa och Ashdod. Genom försäljningen hoppas staten kunna minska statsskulden. 

    • Grönt ljus för nya bosättningar

      Planer för att bygga drygt 2 600 nya bostäder åt bosättare i östra Jerusalem får grönt ljus. Beslutet fördöms av EU och USA. 

    • September

    • Lag underkänns av högsta domstolen

      Högsta domstolen underkänner den lag som antogs i december 2013 och som gjort det möjligt för myndigheterna att internera illegala immigranter i ett år utan att deras fall prövats. Domstolen ger också order om att ett interneringsläger för immigranter ska stängas inom loppet av nittio dagar.

    • Två palestinier skjuts ihjäl vid gripande

      Två palestinier som misstänks för mord på tre israeliska tonåringar under sommaren skjuts ihjäl när israelisk militär försöker gripa dem i Hebron. Israels premiärminister Netanyahu och finansminister Lapid enas om försvarsutgifterna ska höjas. Försvarsdepartementet får motsvarande cirka 2 miljarder USA-dollar för att täcka kostnaderna för sommarens krig i Gaza. I nästa års budget får försvaret ett extra anslag på 1,6 miljarder, till totalt 15,6 miljarder dollar. Lapid har i flera veckor motsatt sig premärministerns och försvarsministerns krav. Deras beräkningar av hur mycket Gazakriget kostat skiljer sig kraftigt åt. Uppgörelsen innebär att budgetunderskottet för 2015 beräknas till 3,4 procent av BNP. Centralbanken har sagt att ett underskott på över 3 procent skulle undergräva omvärldens förtroende för regeringen. 

    • Syriskt stridsflyg skjuts ned

      Israel skjuter ned ett syriskt stridsflygplan vid stilleståndslinjen mellan Israel och Syrien på Golanhöjderna som ockuperades av Israel i sexdagarskriget 1967. Rebeller, däribland grupper anknutna till terrornätverket al-Qaida, har intagit det syriska området närmast stilleståndslinjen och det syriska flyget bombar rebellställningar där när det enligt Israel flyger in över Israeliskt territorium. Det är första gången på tre årtionden som Israel skjuter ned ett syriskt plan. Händelsen föranleder protester från Syrien som anklagar Israel för att stödja rebellerna. 

    • Oroligheter efter skjutning

      22 palestinier grips i östra Jerusalem där protester pågått av och till sedan mordet på en arabisk tonåring i början av juli. Protesterna får ny näring den 7 september då en palestinsk tonåring avlider efter att ha skjutits av israeliska soldater. 

    • Beslut om beslag av mark väcker reaktioner

      Israels regering beslutar att beslagta 400 hektar palestinsk mark nära Betlehem. Fredsrörelsen Peace Now beskriver det som den största markexproprieringen på 30 år. Avsikten uppges vara att kraftigt bygga ut en liten judisk bosättning. Att beslutet fattas just nu är enligt israelisk radio ett svar på morden på tre israeliska ungdomar i området i juni. Både finansminister Yair Lapid och justitieminister Tzipi Livni kritiserar markkonfiskationen. 

    • Augusti

    • Permanent vapenvila ingås

      När striderna har rasat i sju veckor ingås en permanent vapenvila. Inom ramen för överenskommelsen lovar Israel att öppna gränserna till Gaza för hjälp och byggmaterial. Enligt palestinska källor ska även gränsen till Egypten öppnas och palestiniernas fiskezon utanför Gaza utökas. Överenskommelsen säkrar också löneutbetalningar via palestinska banker till alla offentligt anställda. Alla stora stridsfrågor skjuts på framtiden och parterna enas om att samtal om dessa ska inledas inom en månad. För Hamas del handlar det om kravet på att få bygga en hamn och anlägga en flygplats samt att få ett antal fångar frisläppta. Israel å sin sida vill ha garantier för att de radikala grupperna i Gaza avväpnas. Båda sidor hävdar att gått ur konflikten med stor seger. I Gaza hälsas avtalet med glädjescener på gatorna. Under konflikten har över 2 100 palestinier dödats. Majoriteten av dem är civila, varav flera hundra barn. Över 400 000 palestinier har flytt från sina hem i de områden som varit mål för israeliska attacker. På den israeliska sidan har 66 soldater och 7 civila mist livet. Sammanlagt har Israel genomfört över 5 200 flyganfall mot Gaza medan militanta palestinier har avfyrat drygt 4 500 missiler eller granater över Israel. 

    • Juli

    • FN manar till vapenvila

      FN:s säkerhetsråd uppmanar Israel och palestinierna i Gaza att ingå vapenvila över den muslimska högtiden id al-fitr som inleds samma dag. Uttalandet omfattar samtal om Gazas framtid, även lättnader i den blockad Israel upprätthållit mot Gaza sedan 2007. Palestinierna efterlyser en resolution som kräver ett israeliskt tillbakadragande från Gaza. Israelerna kritiserar säkerhetsrådet för att inte nämna något om Hamas raketbeskjutning av Israel.  Redan efter ett dygn återupptas beskjutningen. Premiärminister Netanyahu säger att Israel inte kommer att ge sig förrän tunnlarna från norra Gaza in i Israel är förstörda.

    • Markoffensiv inleds

      Efter nio dagars ömsesidig beskjutning mellan Israel och Gaza inleder israeliska styrkor en markoffensiv. Israeliska soldater och stridsvagnar går in i Gaza för att jaga militanta palestinier på marken och förstöra tunnlar som palestinierna har grävt från Gaza för att ta sig in och utföra attacker i Israel. Flera sådana attacker stoppas av israelisk militär. 

    • Mord på arabisk tonåring utlöser krig

      Dagen efter begravningen av de tre mördade israelerna kidnappas och mördas en arabisk tonåring i östra Jerusalem. Skador på kroppen tyder på att ynglingen blivit bränd till döds levande. Händelsen utlöser kravaller och minst 35 människor skadas. Premiärminister Netanyahu fördömer mordet och lovar att göra allt för att finna de skyldiga. Några veckor senare åtalas en 29-årig bosättare från Västbanken och två 16-åringar för dådet. De åtalade kommer från samma familj. Händelsen leder till ökad spänning vid gränsen mellan Israel och Gaza. Israel beskjuts av över tusen missiler från Gaza och denna gång är det inte bara södra Israel som drabbas. Minst en missil slår ned utanför Jerusalem och flera skjuts ned ovanför Tel Aviv av Israels missilförsvar Järnkupolen (Iron Dome). Det israeliska försvaret svarar med omfattande flyganfall mot mål i Gaza. Försvarsmakten kallar också in reservister och samlar styrkor vid gränsen. 

    • Juni

    • Tre israeliska tonåringar kidnappas och mördas

      Tre israeliska tonåringar kidnappas på Västbanken och hittas drygt två veckor senare döda. Under den omfattande sökinsatsen grips omkring 500 palestinier och minst fem palestinier skjuts ihjäl. Israel anklagar Hamas för att ligga bakom morden och lovar att slå tillbaka. När detta händer nekar Hamas till att ha något med saken att göra. Ett antal veckor senare meddelar Hamas ledning att en grupp från organisationen genomfört morden på eget bevåg, utan att ledarna känt till saken.

    • Israel fördömer palestinsk samlingsregering

      Israel fördömer bildandet av en palestinsk samlingsregering. 

    • Maj

    • Förre premiärministern döms till 6 års fängelse

      Den förre premiärministern Ehud Olmert döms till sex års fängelse för mutbrott i samband med byggandet av ett bostadskomplex i Jerusalem under Olmerts tid som stadens borgmästare. Olmertz överklagar domen och begär att bli frisläppt mot borgen tills överklagandeprocessen är klar.

    • April

    • Fredssamtal avbryts efter försoning mellan Fatah och Hamas

      Israel avbryter fredssamtalen när de rivaliserande palestinska grupperingarna Fatah och Hamas i slutet av månaden ingår ett försoningsavtal. Enligt avtalet ska Fatah och Hamas som sedan 2007 styrt var sin del av de palestinska områdena nu bilda en gemensam regering i väntan på val som ska hållas bland palestinierna inom sex månader. Premiärminister Netanyahu fördömer avtalet och säger att den palestinske presidenten Abbas nu måste välja mellan Hamas och Israel om han vill ha fred. Hamas erkänner inte Israels existens och har motsatt sig alla tankar fredstankar.

    • Israelisk polis skjuts ihjäl

      En israelisk polis skjuts ihjäl av en krypskytt på Västbanken när han är på väg hem i sin bil. 

    • Skuld läggs på israel för försenade fredssamtal

      Kerry lägger störst skuld för att samtalen kört fast på Israel och den fortsatta utbyggnaden av bosättningar. 

    • Försök att stärka palestiniernas ställning i FN

      Presidenten Abbas sätter igång en process för att stärka det palestinska självstyrets ställning inom FN genom att som stat ansöka om anslutning till en rad internationella konventioner. Israel svarar med att inställa ett utlovat frisläppande av fångar och inleder ett anbudsförfarande för byggandet av över 700 nya bostäder i den judiska bosättningen Gilo i östra Jerusalem. Israel håller också inne de skatteintäkter som Israel tar in för palestiniernas räkning. 

    • Mars

    • Höjd tröskel för inträde i knesset

      Tröskeln för att komma in i knesset höjs från 2 till 3,25 procent av rösterna.

    • Förre premiärministern döms för mutbrott

      Den förre premiärministern Ehud Olmert döms för mutbrott i samband med byggandet av ett stort bostadskomplex i Jerusalem. Sammanlagt åtalas 16 personer i korruptionshärvan som beskrivs som en av de värsta i Israels historia. Olmerts straff ska meddelas senare. Det är andra gången på två år som Olmert står inför rätta (se Juli 2012). 

    • USA:s utrikesminister försöker rädda fredprocessen

      USA:s utrikesminister Kerry avbryter en resa i Europa för att komma till regionen och försöka förhindra ett hotande sammanbrott i fredsprocessen, på grund av oenighet om den fjärde och sista omgången av fångar som ska friges (se Juli 2013). Israel drar ut på frisläppandet med hänvisning till att inga framsteg nåtts i förhandlingarna, och kräver att palestinierna först ska gå med på en förlängning av samtalen förbi den ursprungliga tidsgränsen som är satt till den 29 april. En annan av stötestenarna är det krav som premiärminister Netanyahu tillfört: att palestinierna ska erkänna Israel som en judisk stat. 

    • Armén kritiseras av människorättsorganisation

      Den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem kritiserar armén för att tidigare under månaden ha riktat skarp eld mot några oskyldiga palestinska ungdomar på Västbanken och dödat en av dem. Enligt B'Tselem var tonåringarna endast ute för att plocka tistlar, medan armén hävdar att ungdomarna gett sig på säkerhetsbarriären mellan Israel och Västbanken. 

    • Strejk på utrikesdepartementet

      En konflikt om löner och villkor på utrikesdepartementet leder till att personalen går ut i en strejk som även omfattar anställda vid landets ambassader. Det uppges vara första gången i landets historia som diplomater strejkar. 

    • Byggnation av nya hem i östra Jerusalem

      Regeringen godkänner slutgiltigt byggandet av över 180 nya judiska hem i det annekterade östra Jerusalem. Samtidigt påskyndas planerna på att bygga 2 300 nya hus i judiska bosättningar på Västbanken. 

    • Fyra palestinier dödas i räd mot misstänkt terrorist

      Minst fyra palestinier skjuts ihjäl och 14 skadas av säkerhetsstyrkor i samband med en razzia mot ett flyktingläger i Jenin på Västbanken. Israelerna var på jakt efter en medlem av den radikala palestinska islamistiska rörelsen Hamas som misstänktes planera attacker mot israeliska mål. Den misstänkte var en av de dödade. 

    • Flyganfall efter att israeliska soldater skadas av bomb

      Fyra israeliska soldater skadas av en bomb när de närmar sig ett staket vid den demilitariserade zonen mellan Syrien och Israel på Golanhöjderna. Israel hämnas genom flyganfall mot flera av den syriska arméns posteringar på andra sidan gränsen. En person dödas i de israeliska anfallen. 

    • Omfattande beskjutning mellan Israel och Gaza

      I mitten av månaden utbryter den mest omfattande beskjutningen mellan Israel och Gaza på två år. Under ett par dagar skickar militanta palestinier mer än 60 raketer mot södra Israel och israelerna svarar med över 30 flyganfall mot mål i Gaza. Beskjutningen inleds från den palestinska sidan som vedergällning för att Israel tidigare skjutit ihjäl tre palestinska aktivister. De tre hade enligt israelerna avlossat raketer mot Israel. Trots den häftiga eldgivningen rapporteras inga dödsfall. 

    • Israeliskt anfall mot Hezbollahmilisens posteringar

      Israel anfaller en av den libanesiska Hezbollahmilisens posteringar vid gränsen mellan Syrien och Libanon. 

    • Ny lag om värnplikt för ultraortodoxa judar leder till demonstrationer

      Hundratusentals ultraortodoxa judar demonstrerar mot ett lagförslag som ska få fler av dem att göra värnplikt eller samhällstjänst (se även Februari 2012). Senare under månaden träder lagförslaget i kraft. De ultraortodoxa ska inkallas i ökande antal under de kommande åren. År 2017 ska antalet motsvara 60 procent av männen i den relevanta åldersgruppen. Om inte detta mål uppnås ska alla ultraortodoxa unga män därefter inkallas utom en kvot "särskilt begåvade" studenter. 

    • Palestinsk kvinna skjuts ihjäl vid gränsen till Gaza

      Israeliska styrkor skjuter ihjäl en kvinna som befinner sig vid stängslet mellan Israel och Gaza. Israel har upprättat en säkerhetszon på den palestinska sidan av stängslet och beskjuter personer som kommer för nära. Enligt palestinska källor led kvinnan av psykisk ohälsa och det var oklart varför hon befann sig i zonen. 

    • Februari

    • Israelisk bombning av Hezbollahs fästen i Libanon

      Libanesiska säkerhetskällor uppger att Israel bombat ett av Hezbollahs fästen vid gränsen mellan Libanon och Syrien. Om uppgifterna stämmer är det enligt nyhetsbyrån AFP första gången som Israel bombar mål i Libanon sedan kriget sommaren 2006. Enligt en israelisk säkerhetskälla var målet en missiltransport. Missilen i fråga skulle kunna bära betydligt kraftigare laddningar än dem som Hezbollah tidigare skickat över gränsen till Israel. Fyra människor uppges ha mist livet i anfallet och Hezbollah lovar att hämnas.

    • Palestinsk man skjuts vid gränsen mot Gaza

      En palestinsk man skjuts ihjäl i närheten av stängslet mellan Gaza och Israel. Enligt mannens släktingar hade han endast ägnat sig åt att samla grus för att sälja. Israeliska myndigheter uppgav att den skjutne anfört en grupp män som gett sig på stängslet. 

    • Tillstånd till nya hem i bosättningar får kritik

      Stadsrådet i Jerusalem ger tillstånd till uppförandet av sammanlagt 500 nya hem i tre bosättningar i det annekterade östra Jerusalem. Tillstånden kritiseras av fredsrörelsen Fred Nu som uppger att Israel, sedan fredssamtalen med palestinierna inleddes i slutet av sommaren 2013, har dragit upp planer för byggande av drygt 7 300 nya bostäder i bosättningar; 4880 på Västbanken och 2422 i östra Jerusalem. 

    • Januari

    • Två missilattacker mot turistort i Israel

      Turistorten Eilat utsätts för två missilattacker. I det ena fallet slår missilen ned i utkanten av staden men orsakar inga skador. I det andra fallet skjuts den ned av Israels missilförsvar Iron Dome. En islamistgrupp i Egypten säger sig ligga bakom attackerna och hotar med fler.

    • Demonstrationer efter dödsskjutningar

      Under januari dödas också två unga palestinier. En 16-åring avlider av sina skador sedan han skjutits i benet vid en demonstration vid stängslet mellan Israel och Gaza. Enligt Israel hade demonstranterna varit våldsamma och hotat gränsvakterna med stenar och brinnande däck. På Västbanken mister en 19-åring livet i ett skottdrama. Israel uppger att palestiniern hade öppnat eld mot israeliska soldater medan vittnen uppger att han var obeväpnad. Händelsen på Västbanken föranleder hundratals palestinier att gå ut och demonstrera vilket slutar med en våldsam konfrontation med de israeliska säkerhetsstyrkorna. Tio palestinier skottskadas. I en annan incident vid stängslet mellan Gaza och Israel skottskadas fem palestinier. 

    • Islamist dödas i flygräd

      En medlem av Islamiska jihad dödas i en israelisk flygräd i Gaza och organisationen lovar hämnas genom att återuppta sina självmordsattentat i Israel. 

    • Ny lag förbjuder bland annat symboler knutna till nazism och förintelsen

      Knesset antar i en första läsning ett lagförslag som gör det förbjudet att använda ordet nazi eller varianter av det. Lagen förbjuder också användningen av symboler för Förintelsen, såsom fångdräkter från koncentrationslägren och Davidsstjärnor, samt nazistiska symboler. Undantag görs för situationer som har med utbildning eller historieskrivning att göra. Lagförslagets kritiker menar att det är ett hot mot yttrandefriheten. Innan det vinner laga kraft ska lagförslaget behandlas flera gånger till i knesset. 

    • Försvarsminister ber om ursäkt för uttalande

      Försvarsminister Moshe Yaalon tvingas be USA om ursäkt för att ha sagt att den amerikanske utrikesministern John Kerry, som bedriver en intensiv diplomati mellan israeler och palestinier, är "besatt" av fredsprocessen och verkar arbeta som om han "kände sig som en Messias". 

    • Oroligheter i samband med begravning av före detta premiärminister

      Den kontroversielle före detta premiärministern Ariel Sharon avlider 11 januari efter att ha legat i koma i åtta år efter en hjärnblödning. Han begravs på sin ranch i Negevöknen. Ett område nära ranchen beskjuts av missiler från Gaza i samband med begravningen och Israel svarar med bomba två träningsläger för militanta palestinier i Gaza. I mitten av månaden förekommer ny beskjutning över gränsen. 

    • Uppgifter om planer på nya bosättningar på Västbanken

      Fredsrörelsen Fred Nu uppger den 10 januari att bostadsdepartementet tillkännagett att 1 800 nya bostäder ska byggas i existerande bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem. Initiativet ses av palestinierna som ett försök att torpedera fredsprocessen. Senare under månaden gör regeringen fler utspel om byggprojekt i bosättningar. Enligt planerna ska närmare 2 800 nya bostäder byggas totalt sett. 

    • Olika uppgifter om Israelisk drönarattack

      Palestinier i Gaza uppger att en man dödats i en israelisk attack med drönare (förarlösa flygplan). Den israeliska armén förnekar uppgifterna. 

    • Israel besvarar missil från Gaza

      En missil från Gaza landar i södra Israel och israeliskt flyg svarar genom att bomba avskjutningsramper i Gaza. 

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan