Israel – Demokrati och rättigheter

Israel berömmer sig av att vara ”Mellanösterns enda demokrati” och det är högt i tak för att yppa alla sorters åsikter. I praktiken gynnas landets judiska befolkning i många sammanhang, medan minoriteter kan ha svårare att hävda sina rättigheter. Allra besvärligast är det för de araber som lever under Israels militära ockupation eller blockad.

Israel saknar författning men har en rad grundlagar med starkt genomslag (se Politiskt system). 2023 började landets regering genomdriva långtgående förslag som mötte en kritikstorm om att de skulle riva upp domstolsväsendets oberoende från politisk styrning, bland annat Högsta domstolens möjlighet att stoppa lagar som bedöms vara diskiminerande. 

2018 fastslogs landets judiska karaktär. Det har lett till viss kritik inom landet och skarpa ifrågasättanden utifrån; en femtedel av landets befolkning (ockuperade områden oräknade) tillhör icke-judiska minoriteter. Men landet är känt för sina rika partiflora och öppna debatt. Även arabiska partier är företrädda i parlamentet och araber med medborgarskap har rösträtt. Valdeltagandet bland araberna varierar mycket mellan valen. Besvikelse över hur staten behandlar sina minoriteter kan vara ett skäl, och maningar till valbojkott från arabiskt håll förekommer. Men arabiska småpartier kan liksom andra öka sitt inflytande genom att ingå valallianser.

Palestinier i områden som Israel ockuperar lever med demokratiska hinder från båda håll. De har lokalt självstyre med en palestinsk myndighet som fungerar illa eller inte alls (en rest av 1990-talets misslyckade fredsprocess), medan Israel för sin del tar alltmer mark i anspråk samtidigt som befolkningens rättigheter åsidosätts.

Den USA-baserade människorättsorganisationen Human Rights Watch anklagade i en  rapport 2021  Israel för apartheidpolitik genom att missgynna araber i olika sammanhang (både araber med medborgarskap och palestinier i de ockuperade områdena). Ordet apartheid hade förekommit länge i kritik från palestinskt håll, men också brukats av den israeliska organisationen B'Tselem. 2021, när Israel genomförde en mycket effektiv vaccinationskampanj mot covid-19-pandemin, fick landet kritik från många håll för att inte tillgodose vaccinbehovet hos befolkningen i ockuperade områden. 2022 valde också Amnesty International att klassa Israels behandling av palestinierna, i Israel och i de ockuperade områdena, som apartheidpolitik. Israels regering anser att anklagelserna bottnar i lögner och ogrundade påståenden.

Andelen kvinnor i politik och samhällsliv varierar starkt. I knesset är omkring en fjärdedel av ledamöterna kvinnor, men de ultraortodoxa judiska partierna undviker att ha kvinnliga kandidater. Bland den arabiska partialliansens 15 ledamöter efter nyvalet 2020 fanns fyra kvinnor, en av dessa omtalad som den första i knesset med muslimsk huvudduk.

Somliga lagar gäller alla i Israel och ifrågasätts av många, som att det inte går att viga sig borgerligt. Homosexuella skyddas i lag mot diskriminering, men stora grupper i samhället är på religiösa grunder helt emot hbtq-rättigheter. 2023 kom kritik från flera partier och rabbiner mot att en öppet homosexuell politiker blivit talman i parlamentet knesset.

Fackföreningsrörelsen hade starkare inflytande tidigare, så länge Arbetarpartiet var statsbärande.

Fastighetsköp är ett av de områden där det är lättare att vara jude än arab. 2018 rapporterade israelisk press om vad som hände i ett samhälle i Galiléen när hälften av de högsta anbuden i ett nytt bostadsområde kom från araber: borgmästaren stoppade den fortsatta utbyggnaden.

Israel har på senare år skakats av korruptionsskandaler som involverat både en tidigare president och flera ministrar, men i internationell jämförelse har Israel vanligen placerat sig i ett mellanskikt. Organisationen Transparency International (TI), som undersöker om invånarna anser att det är vanligt att politiker och tjänstemän tar emot mutor, placerar Israel som land 33 av 180 i sin årliga översikt av graden av korruption i världens länder, se lista här. Läget bedöms ha förbättrats trots att premiärminister Benjamin Netanyahu stod åtalad när TI:s index publicerades, men så är Israel också ett land där mutmisstankar tenderar att nå allmänhetens kännedom och anklagelserna mot Netanyahu har varit i kända i flera år.

I en enkät gjord av Israel Democracy Institute inför kommunvalen 2018 svarade bara 17 procent av intervjupersonerna att de trodde att det inte finns korruption på hemorten. Tidningen Times of Israel konstaterade att det hade förekommit ett stort antal korruptionsutredningar mot borgmästare (ungefär motsvarande kommunalråd) de senaste åren.

Yttrandefrihet och medier

Tidningar utkommer på hebreiska, engelska, arabiska och ryska. De täcker ett brett politiskt spektrum, tillämpar granskande journalistisk och ger utrymme för frispråkig debatt. På senare år har det tillkommit nyhetsredaktioner som engelskspråkiga The Times of Israel och Ynet News, som enbart publicerar sig via internet.

Ett statligt etermediebolag som grundades med brittiska BBC som förebild har ersatts med ett nytt, IPBC som också är känt som KAN, efter långvarig och bitter debatt. Den politiska högern hade länge varit missnöjd med public service-bolagets rapportering. 2016 väckte ett uttalande av kulturminister Miri Regev (Likud) uppmärksamhet: ”Vad är poängen med det nya bolaget om vi inte kontrollerar det?” Kritiker som var emot förändringarna hävdade att de statsfinansierade kanalerna skulle berövas sitt politiska oberoende.

De första reklamkanalerna startades 1993. Armén har egna radiosändningar.

Militär censur tillämpas, vilket kan hindra massmedier från att rapportera om känsliga insatser. Censurmyndigheten ger sällan offentlighet åt sitt arbete, men det inträffar: I november 2018 uppmanade censorerna medborgarna att inte yppa någon information om en händelse i Gaza, då en soldat dödades vid en insats av en elitstyrka (se Kalendarium).

Människorättsorganisationer kritiserar en ökad tendens att också begränsa massmediernas frihet att rapportera om brutalitet riktad mot demonstranter.

Israel placerades på plats 97 av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsrankning för år 2023, ett ras med elva placeringar, se lista här.

För palestinska journalister i de ockuperade områdena är problemet dubbelt även på medieområdet: deras arbete försvåras både av Israel och av obenägenhet hos palestinska makthavare, som sköter självstyret i ockuperade områden, att acceptera fria medier. 2022 hamnade bristen på ömsesidigt förtroende i fokus när Shireen Abu Akleh, erfaren palestinsk-amerikansk TV-reporter, sköts ihjäl på Västbanken då hon (iklädd hjälm och skottsäker väst märkt "Press") bevakade en insats som en israelisk arméstyrka gjorde i ett flyktingläger i Jenin.

När konflikten trappas upp till krig, vilket sker återkommande, försvåras massmediers arbete ytterligare. Under kriget 2023 mellan Israel och islamiströrelsen Hamas i Gazaremsan, som utbröt efter terrordåd och kidnappningar utförda av Hamas, räknade den USA-baserade pressorganisationen CPJ till minst 77 dödade journalister eller andra mediearbetare mellan krigsutbrottet och nyår.

Rättsväsen och rättssäkerhet

Israels domstolsväsende anses starkt och kapabelt att stå emot politiska påtryckningar. Men lagförslag från landets konservativa regering som behandlas sedan 2023 går ut på att ge parlamentet möjlighet att överpröva domar och bedömningar av bland annat lagstiftning som görs av Högsta domstolen.

Det finns tre statliga domstolssystem, varav två är civila: sekulära domstolar och religiösa domstolar. Under justitiedepartementet lyder de sekulära rätterna med Högsta domstolen som högsta instans. Flera specialdomstolar, bland andra en arbetsdomstol, kompletterar systemet.

Familjerättsliga avgöranden – exempelvis skilsmässor, vårdnadsfrågor och arv – handläggs av de religiösa samfunden. De judiska domstolarna är underställda religionsdepartementet, men deras beslut kan genomdrivas med hjälp av samma myndigheter som verkställer andra rättsliga beslut, till exempel polisen.

I militärdomstolar prövas militär personal, men också palestinier som anklagas för brott mot säkerheten. En militär appellationsdomstol är normalt högsta instans, men om prövningstillstånd beviljas kan ett mål föras till Högsta domstolen.

1962 avrättade Israel nazistförbrytaren Adolf Eichmann. Dödsstraffet finns kvar och det finns förslag om att skärpa lagen så att det blir lättare att utdöma dödsstraff för terrorbrott.

Det sker återkommande riktade mord, mot exempelvis ledare inom militanta palestinska rörelser, som utförs av israelisk militär. I internationell kritik mot Israel har aktionerna jämställts med utomrättsliga avrättningar. Ronen Bergman, historiker och säkerhetsreporter, har granskat sådana aktioner – och de politiska överväganden som gjorts – i boken Rise and Kill First: The Secret History of Israel’s Targeted Assassinations.

Israel tillämpar administrativt häkte (fängsling utan rättegång), en metod som kritiseras skarpt av människorättsorganisationer. 2020 satt enligt organisationen B’Tselem cirka 350 palestinier i administrativt häkte. Grunderna för att de var frihetsberövade offentliggjordes inte. Sedan hösten 2020 lämnar kriminalvården inte ut nya totalsiffror.

Kollektiv bestraffning mot palestinier förekommer. I november 2022 mördade en ung palestinier tre israeler nära bosättningen Ariel. Militären meddelade efter morden att 500 anhöriga och släktingar till honom skulle få sina arbetstillstånd i Israel indragna.

I kölvattnet av de terrordåd som utfördes av Hamas den 7 oktober 2023 gick Israel till anfall militärt mot Gazaremsan i syfte att utplåna rörelsen. Bland de anklagelser som därefter har framförts mot Israel, till följd av nödläget för de civila palestinierna i Gaza, dominerar kollektiv bestraffning. Israel anklagas liksom Hamas för bland annat krigsbrott men avvisar anklagelserna.

I israeliska fängelser fanns i september 2020 minst 4 184 palestinska fångar från Västbanken och Gaza som fängslats av säkerhetsskäl, enligt B’Tselem som hänvisar till uppgifter från kriminalvården och armén. Därutöver satt 545 palestinier i fängelse för att ha vistats i landet olagligt. Palestinier måste för att få resa mellan de ockuperade områdena ansöka om tillstånd. Cogat, en enhet inom Israels försvarsdepartement, granskar ansökningarna. Avslag sker ofta även för den som ska söka vård, enligt människorättsorganisationer. 2017 dog 54 sjuka palestinier i väntan på utresetillstånd, uppger Världshälsoorganisationen (WHO). Sedan september 2020 lämnar det israeliska fängelsesystemet inte ut statistik, och uppgifter från armén ges med fördröjning, skrev B'Tselem på sin sajt 2022.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Israel i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Israel: regeringsattack mot rättsstaten (2023-01-16)

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0