Israel – Utbildning

Utbildningsnivån är hög i Israel, men det finns stora skillnader. Särskilt skolorna för arabiska elever och för ultraortodoxt judiska barn anses vara i behov av större resurser. Högteknologiska branscher sysselsätter en tiondel av arbetskraften, och där är nästan alla anställda judiska. 

Förskola från tre års ålder och grundskola/gymnasium mellan 5 och 17 år är obligatoriska. I den statliga grundskolan finns fyra varianter: två sekulära för hebreisk- respektive arabisktalande elever och två judiskt religiösa, varav en riktar sig till de ultraortodoxa. Skolorna är separata och de har delvis olika läroplaner.

Undervisningen är gratis i det offentliga skolsystemet. Det finns också ultraortodoxa skolor utanför det offentliga systemet. 

Skolveckan börjar på söndagen. Det passar ihop med både judiskt helgfirande (från fredag kväll till lördag kväll) och muslimskt helgfirande (fredag).

Skolsystemet var från början tänkt att utjämna sociala skillnader. Ändå är ashkenazer (judar av europeisk härkomst) i genomsnitt bättre utbildade än sefarderna (judar med bakgrund i Nordafrika eller Mellanöstern). Kortast utbildning har araberna, men kristna araber har avsevärt bättre studieresultat än muslimer. De ultraortodoxa judarnas skolor lägger stor vikt vid studiet av den religiösa läran, men kritiseras för att inte förbereda eleverna för arbetsmarknadens krav. Arabiska och ultraortodoxa elever slutar skolan mycket tidigare än elever som går i andra skolor, och de slutar ofta utan att ha uppnått examen som ger rätt att läsa vidare. Just de två befolkningsgrupperna står längst ifrån arbetsmarknaden, och det kan trots utbildningsambitioner vara svårare för dem än för andra att hitta ett arbete. Arabiska och ultraortodoxa unga gör inte heller värnplikt, viket i många fall är en inträdesbiljett till ett jobb. I arabiska skolor är klasserna större, men även den genomsnittliga klasstorleken i grundskolan (26,4 elever 2020) är större i Israel än i andra länder inom samarbetsorganisationen OECD.

Forskningsinstitutet Shoresh fann i en studie publicerad 2017 att både ultraortodoxa och arabiska föräldrar under 2000-talet börjat sätta sina barn i andra skolor för att ge dem större chanser att få god utbildning. OECD har bedömt att skolor för båda de grupperna är underfinansierade – de behöver större resurser för att kunna lyfta kvaliteten på undervisningen. Abrahamfonden är ett privat initiativ som genom stipendier och stödprogram har försökt stärka arabers tillgång till utbildning.

Prov sker genom examensskrivningar snarare är fortlöpande under läsåret. I de så kallade Pisa-proven, som genomförs i OECD-länder, har Israel brukat placera sig under genomsnittet – men med förbättrade resultat på senare år. 

Matematik är ett ämne som man lägger stor vikt vid i israeliska skolor. Undervisning i hebreiska är obligatorisk i alla skolor. Arabiska var tidigare frivillig för barn som inte hade språket som modersmål, men har de senaste åren införts som obligatoriskt ämne.

En mycket stor del av befolkningen är högskoleutbildad: över hälften av de vuxna har eftergymnasial utbildning, även om man jämför olika åldersgrupper. Men andelen som läser vidare är mycket högre i den judiska befolkningen. Landets statistikmyndighet uppgav 2023 att drygt 36 procent av judarna har en högre examen mot drygt 16 procent av araberna i Israel.

Det finns över 60 institutioner för högre utbildning, varav tio klassas som universitet (där det går att avlägga doktorsexamen). Sju av dessa har forskningsresurser, men det finns en mängd olika institut (många knutna till privata företag) där det forskas. Trots satsningar på hög utbildning finns brister. OECD lyfte i en rapport 2023 fram att över hälften av Israels läkare närmar sig pensionsålder, och att landet följaktligen behöver utbilda fler yngre. Frågan har dessutom, enligt OECD, begravts i den ena statliga utredningen efter den andra.

Vuxenutbildningen är väl utvecklad, framför allt för invandrare. De får omedelbart efter ankomsten intensivundervisning i hebreiska och i israeliskt samhällsliv.

Flyktingbarn i de palestinska områden som Israel ockuperar går i grundskolor som FN (Unrwa) sköter, med finansiering från andra länder. 

Vissa av de israeliska bosättningarna på Västbanken är så stora att de har skolinrättningar. President Joe Bidens regering meddelade 2023 att USA ska sluta finansiera forskning som Israel bedriver på Västbanken, detta för att inte bidra till att legitimera ockupationen av palestinsk mark. I praktiken berör beslutet framför allt ett universitet i bosättningen Ariel.

Om våra källor