Israel
Israel i sydöstra hörnet av Medelhavet är det enda land i världen som har en judisk majoritetsbefolkning. Staten Israel upprättades 1948 efter ett FN-beslut om delning av Palestina, den mark som var judarnas bibliska hemland men som också var befolkad av muslimer och kristna. Därmed uppstod en av världens mest svårlösta politiska konflikter. Israel har utkämpat flera krig med grannländerna och en ständig konfrontation pågår mellan Israel och palestinierna på Västbanken och i Gaza som ockuperades av Israel 1967.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2023
-
Januari
-
HD stoppar brottsdömd minister
Högsta domstolen kommer fram till att en av politikerna i Benjamin Netanyahus nya regering inte får vara minister eftersom han är fälld för skattebrott. Partiet Shas ledare Aryeh Deri är utnämnd till inrikes- och sjukvårdsminister. Det är också tänkt att han ska gå in som finansminister senare. Deri har fått posten med stöd av en lag som antogs nyligen i knesset, men utnämningen strider enligt HD mot rättsstatliga principer. Regeringen reagerar med irritation mot HD och deklarerar att planer på att minska HD:s makt ska genomföras, men premiärminister Netanyahu viker sig för HD några dagar senare och meddelar att Deri måste lämna sin ministerpost. Deri är också sedan tidigare dömd för att ha tagit emot mutor och återvände till politiken efter sju år med förlust av medborgerligt förtroende: han fick då inte ha politiska uppdrag.
-
Regeringen vill minska HD:s makt
Den nye justitieministern Yariv Levin (Likud) lägger fram ett aviserat och redan i förväg kritiserat förslag om att politiker ska kunna ändra domar från Högsta domstolen. Enligt förslaget ska parlamentet knesset kunna upphäva HD-domar genom beslut med enkel majoritet (ett beslut som stöds av mer än hälften av rösterna). Israel har ingen egentlig författning, och HD har i nuläget möjlighet att underkänna lagar som bedöms vara diskriminerande.
-
2022
-
December
-
FN-domstol ska bedöma ockupation
FN:s generalförsamling röstar för att begära ett rådgivande utlåtande från Internationella domstolen om rättsliga aspekter på Israels ockupation av palestinska områden. En vecka senare inför Israel sanktioner, framför allt av ekonomisk art, mot Palestinska myndigheten som drivit på om resolutionen. 2004 kom Internationella domstolen fram till att den barriär Israel då var i färd med att bygga på den ockuperade Västbanken och i Östra Jerusalem stred mot folkrätten.
-
Krav på godkännande för bosättarexpansion
Den nya regeringen ledd av Benjamin Netanyahu får klartecken av parlamentet knesset. Satsningar ska genomföras på de judiska bosättningarna utanför Israel, på ockuperad mark, visar regeringsförklaringen. Det sätter också regeringen på kollisionskurs med allierade som USA:s regering och amerikansk-judiska organisationer som vill hålla fast vid en fredsprocess med palestinierna byggd på att bosättningarna inte utvidgas. I koalitionsavtalet mellan Netanyahus Likud och Religiös sionism heter det att regeringen ska godkänna ”unga bosättningar” inom 60 dagar. Uttrycket används av bosättares stödgrupper för det som folkrättsjurister och fredsaktivister kallar ”illegala utposter”.
-
Omstridda nya lagar godkänns
Knesset godkänner en lagändring som gör det möjligt för en person dömd för brott att bli minister. Lagen är skräddarsydd för att Aryeh Deri, ledare för ultraortodoxa Shas, ska kunna ingå i regeringen trots att han har erkänt skattebrott. En annan ny lag öppnar för två ministerposter i försvarsdepartementet; bosättaren Bezalel Smotrich (Religiös sionism) kan därmed få ansvar för civila frågor på Västbanken vilket ger inflytande över det regelverk som gäller för palestinier i området. (Smotrich blir också finansminister.) Med stöd av en tredje lagändring utvidgas ansvaret för nationell säkerhet så att poliser som tjänstgör på Västbanken kan underställas Itamar Ben-Gvir (se 24 november).
Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.