2024

• April

• Iranskt anfall mot Israel

  13 april

  Iran skickar iväg flera hundra robotar och drönare mot Israel. Det är första gången regimen i Iran genomför ett militärt anfall mot Israel från sitt eget territorium, även om det samtidigt också sker beskjutning från krafter lierade med Iran i bland annat Syrien och Jemen. Angreppet beskrivs som ett svar på flyganfall mot iranska företrädare i Syrien (se 1 april 2024). Skadorna i Israel blir begränsade eftersom nästan alla projektilerna hinner skjutas ned. USA, Storbritannien, Frankrike och Jordanien bistår Israel med att oskadliggöra hoten. Det faktum att Iran har låtit förstå i förväg att ett anfall är på gång, så att förberedelser hinner göras, leder till tolkningen att Iran inte vill att händelserna ska leda till fullt krig. De internationella reaktionerna på Irans drönar- och robotanfall sträcker sig från skarpa fördömanden till oro för utvidgat krig. Kritiska arabländer framhåller att Irans agerande flyttar fokus från Israels kritiserade krigföring i Gazaremsan. 

• Turkiet inför sanktioner mot Israel

  9 april

  Turkiet har beslutat att införa sanktioner mot Israel med hänvisning till den krigföring Israel bedriver mot Gazaremsan. 54 olika produkter listas som inte får exporteras till Israel, bland dem cement, stål, jetbränsle och insektsgifter. Turkiet har bett om tillstånd att få använda turkiska flygvapnets fraktplan till att släppa ned nödhjälp till befolkningen i Gaza, men Israel har sagt nej. Turkiet kräver att Israel utlyser omedelbart eldupphör och släpper in tillräckligt med humanitärt bistånd till det palestinska området. Israels utrikesminister Israel Katz aviserar att landet kommer att svara på de turkiska sanktionerna. 

• Biståndsarbetare dör i attack

  1 april

  Sju biståndsarbetare dör i en israelisk attack mot Gaza. De arbetar för World Central Kitchen, en USA-baserad organisation som är en av två grupper som försöker leverera nödhjälp till palestinier via Cypern. Israel medger attacken men beskriver den som ett misstag. Biståndsarbetarna hör hemma i olika länder. Tre är britter och Storbritannien reagerar med en skarp protest. I samtal med utrikesminister Israel Katz säger motparten David Cameron att attacken är "fullständigt oacceptabel".

• Våg av flyganfall speglar händelser i Gaza

  1 april

  Konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus utsätts för flyganfall som tillskrivs Israel. Ett tiotal människor dör varav sju ingår i det statliga iranska revolutionsgardet som är på plats i Syrien för att stödja Assadregimen. Israel anfaller återkommande mål i Syrien i det uttalade syftet att hindra både regimen i Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen från att agera på syrisk mark. Anfallet i Damaskus är det femte mot Syrien under en enda vecka då även 38 syriska armésoldater och sju Hizbollahmedlemmar har rapporterats dödade. Upptrappningen ska ses mot bakgrund av den terrorvåg iscensatt av palestinska Hamas som utlöste ett israeliskt krig mot Gazaremsan i oktober 2023. Händelserna i och kring Gaza har lett till konfrontationer i flera länder mellan Israel och regionala fiender.

• Mars

• FN-domstol skärper maning till Israel

  28 mars

  Internationella domstolen (ICJ) uppmanar Israel att se till att humanitärt bistånd når fram till Gazas befolkning utan dröjsmål. FN-domarna klargör vad som avses: mat, vatten, el, bränsle, kläder, varor för hygien och sanitet samt sjukvårdsutrustning. Genom beskedet, där juristerna hänvisar till hungersnöd i Gaza, gör domstolen ett tillägg till sitt eget tidigare interimistiska utslag i en process som initierats av Sydafrika (se 29 december 2023 och 26 januari 2024).