Israel
Foto: Shutterstock/J van der Wolf

Israel

Israel i sydöstra hörnet av Medelhavet är det enda land i världen som har en judisk majoritetsbefolkning. Staten Israel upprättades 1948 efter ett FN-beslut om delning av Palestina, den mark som var judarnas bibliska hemland men som också var befolkad av muslimer och kristna. Därmed uppstod en av världens mest svårlösta politiska konflikter. Israel har utkämpat flera krig med grannländerna och en ständig konfrontation pågår mellan Israel och palestinierna på Västbanken och i Gazaremsan.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2024

    • Juli

    • Huthirebellerna attackerar Tel Aviv

      De Iranstödda huthirebellerna i Jemen genomför för första gången en drönarattack mot Tel Aviv. Enligt rebellerna används en ny typ av drönare som kan ta sig förbi ”fiendelinjen”. Israeliska myndigheter bekräftar att en drönare orsakat en explosion i ett höghus i Tel Aviv och att en människa dödats och fyra skadats. En talesman för huthirebellerna säger att de ser Tel Aviv som ett nytt och viktigt mål för sina attacker och att orsaken till det är Israels krig mot Hamas i Gaza. Två dagar senare svarar Israel med ett flygangrepp mot den huthikontrollerade hamnstaden Hodeida i Jemen. Sex människor dödas och drygt ett 80-tal skadas i anfallet, det första som Israel säger sig ha utfört i Jemen. Många av de dödade och skadade är hamnarbetare.

    • Juni

    • HD meddelar att ultraortodoxa måste göra värnplikt

      Högsta domstolen förklarar i ett enhälligt beslut att staten måste börja kalla in ultraortodoxa män för att göra värnplikt. Hittills har ultraortodoxa män som bedriver religiösa studier sluppit göra värnplikt genom olika undantagsregler, till skillnad från sekulära israeler som tillbringar flera år i militär tjänst. HD konstaterar nu att det inte finns något lagligt stöd för undantag för ultraortodoxa. Frågan splittrar regeringen. Det ledande regeringspartiet Likud har tagit initiativ till att kalla in ultraortodoxa män i begränsad omfattning (se 11 juni) medan de ultraortodoxa partierna i regeringen håller hårt på att befria dem som studerar religion vid särskilda seminarier (yeshivas). HD beslutar också att dessa lärosäten inte ska få bidrag om inte deras studenter gör värnplikt.

    • Israel slår ut Hizbollahbefäl i Libanon

      Nära staden Tyr i södra Libanon rapporteras fyra befäl inom Hizbollahmilisen ha dödats i en israelisk robotattack. En av dem var chef för Hizbollahs styrkor i området som med täta mellanrum avlossar raketer mot norra Israel. I skuggan av det pågående kriget i Gazaremsan, på södra sidan om Israel, har händelser av det slaget trappats upp även vid Libanongränsen, och Israel har evakuerat tiotusentals boende.  Även på den libanesiska sidan om gränsen har samhällen utrymts.

    • Omstridd värnpliktslag tas upp igen

      Knesset beslutar att återuppta behandlingen av Israels värnpliktslag. Frågan om huruvida ultraortodoxa judar ska tvingas till militärtjänstgöring splittrar landet och även regeringen. Ultraortodoxa män har kunnat hänvisa till religiösa studier för att inte behöva bli inkallade och ultraortodoxa partier, som driver kravet på undantag, kan med det villkora sitt stöd för regeringssamarbete. Sekulära israeler anser tvärtom att alla ska göra värnplikt och frågan har fått ny sprängkraft under pågående Gazakrig. Det aktuella lagförslaget föreskriver att de ultraortodoxas medverkan i försvarsmakten ska öka gradvis, men i begränsad omfattning. Premiärminister Netanyahu stöder lagförslaget, medan försvarsminister Yoav Gallant anser att kraven på de ultraortodoxa måste ställas högre. För att kunna träda i kraft måste lagen genomgå tre läsningar och omröstningar i parlamentet. Värnpliktslagen antogs efter en första läsning före det senaste valet och återförs nu till behandling i försvars- och utrikesutskotten, innan den återkommer till hela kammaren igen. 

    • Israels krigsregering spricker

      Oppositionsledaren Benny Gantz meddelar att han och hans parti Nationell enighet lämnar det krigskabinett som har lett landet i åtta månader. Krigskabinettet bildades efter de terrordåd som islamiströrelsen Hamas genomförde i oktober 2023. Gantz, med en bakgrund som general och chef för försvarsmakten, har krävt att premiärminister Netanyahu lägger fram en plan för vad som ska hända efter Israels pågående krig mot Hamas i Gazaremsan. Gantz vill nu att val ska hållas och att Israel verkar för en förhandlingslösning i syfte att uppnå frigivning av de personer som ännu hålls som gisslan av Hamas. Samma dag som Gantz meddelar sitt utträde avgår chefen för försvarsmaktens Gazastyrkor med hänvisning till misslyckandet med att förhindra Hamasdåden. En dryg vecka senare, måndagen den 17 juni, upplöser Netanyahu formellt krigskabinettet. Frågor som rör kriget ska framöver avhandlas i det ordinarie säkerhetskabinettet. 

Till kalendariet
10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0