2019

• November

• Ganz lockar med delad premiärministerpost

  23 november

  Premiärminister Netanyahus främste rival Benny Ganz vänder sig till ledande politiker inom Likud och uppmanar dem att bilda en koalitionsregering med hans parti Blått och vitt. Ganz föreslår att han själv ska leda regeringen under de första två åren och att Netanyahu sedan ska ta över förutsatt att han frikänns för de korruptionsbrott som han just åtalats för (se 21 november 2019).    

• RÅ: Netanyahu ska åtalas

  21 november

  Riksåklagare Avichai Mandelblit kommer att väcka åtal mot Benjamin Netanyahu i tre fall av misstänkt korruption. Sedan valet i september leder Netanyahu en expeditionsministär, och det är första gången i Israels historia som en sittande premiärminister blir åtalad. Netanyahu misstänks för mutbrott, bedrägeri och missbruk av förtroendeställning. En sittande premiärminister måste enligt israelisk lag bara avgå om han blir fälld för brott, men beskedet från riksåklagaren kan få stor betydelse för Netanyahus ambitioner att fortsätta som regeringschef. Innan målet kan inledas formellt måste Mandelblit redogöra för sitt beslut inför talmannen i knesset och utröna om Netanyahu har för avsikt att åberopa rättslig immunitet. Så länge ingen ny regering har bildats kan förfarandet i knesset dra ut på tiden. Netanyahu reagerar på nyheten om åtal med att säga att han utsatt för en kupp från rättsväsendet sida. Han avfärdar anklagelserna som politiskt motiverade och meddelar att han inte har några tankar på att avgå.  

• Gantz misslyckas, dödläge kan sluta med nyval

  20 november

  Blått och vitt-ledaren Benny Gantz meddelar president Rivlin att han, liksom Benjamin Netanyahu före honom, har misslyckats med att bilda en regering byggd på valresultatet från den 17 september. Det öppnar för att en speciell vallag kan användas för första gången: en 21-dagarsregel ger vilken knessetledamot som helst rätt att försöka få partiernas stöd. Om 61 ledamöter (en majoritet av parlamentet) senast den 11 december ber presidenten att utse en namngiven ledamot till regeringsbildare, och denna skriftligen samtycker, så får personen uppdraget. Denna nya regeringsbildare har då ytterligare två veckor på sig (i praktiken till jul) att få ihop en ministär som godkänns av knesset. Om detta inte lyckas, måste nyval utlysas. (I så fall kan nästa nyval hållas i mars 2020.) Gantz och Netanyahu har liksom andra ledamöter rätt att göra bruk av 21-dagarsregeln: de kan fortsätta försöka få stöd av partierna i knesset.

• Bosättningarna: USA byter politik

  18 november

  USA:s regering aviserar ännu ett stort steg på väg mot mer proisraelisk politik: De israeliska bosättningarna på palestinskt område innebär inte nödvändigtvis brott mot folkrätten, säger utrikesminister Mike Pompeo. USA anser att bosättningarnas laglighet bör bedömas av Högsta domstolen i Israel. Den hållningen sätter USA på kant med alla landets allierade i Mellanöstern och med FN-resolutioner alltsedan Israel intog de palestinska områdena 1967. Fjärde Genèvekonventionen (en av krigets lagar) förbjuder uttryckligen en ockupationsmakt att flytta in sin egen befokning i ett ockuperat område. Från palestinskt håll avfärdas Pompeos uttalande med att USA ersätter folkrätten med "djungelns lag".

• Skakig vapenvila efter strider

  14 november

  En vapenvila träder i kraft mellan Israel och Islamiska jihad i Gazaremsan, men respekteras inte helt. Sedan Israels dödliga attack mot en Jihadledare två dagar tidigare har de mest intensiva stridshandlingarna på månader skett över gränsen. Jihad har avfyrat över 400 granater mot Israel, som utfört vågor av flyganfall mot mål i Gaza. Under loppet av ett par dygn rapporteras 34 palestinier ha mist livet. Enligt Israel var 20 av dem militanta. Striderna lämnar skadade på båda sidor.