Israel
Israel i sydöstra hörnet av Medelhavet är det enda land i världen som har en judisk majoritetsbefolkning. Staten Israel upprättades 1948 efter ett FN-beslut om delning av Palestina, den mark som var judarnas bibliska hemland men som också var befolkad av muslimer och kristna. Därmed uppstod en av världens mest svårlösta politiska konflikter. Israel har utkämpat flera krig med grannländerna och en ständig konfrontation pågår mellan Israel och palestinierna på Västbanken och i Gazaremsan.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
December
-
Vapenvila under press efter attacker
Israeliskt stridsflyg angriper flera mål i Libanon däribland i Bekaadalen som svar på en Hizbollah-attack mot det omtvistade området känt som Shebaagårdarna. Enligt libanesiska myndigheter dödades minst 11 människor i attackerna. Iranstödda Hizbollah säger att de utförde attacken mot en israelisk postering, den första i sitt slag sedan en vapenvila trädde i kraft (se 26 november 2024), som en varning efter upprepade brott mot vapenvilan. Israels armé säger att ingen skadades i attacken. Israels premiärminister Netanyahu betecknar attacken som ett "allvarligt brott" mot vapenvilan medan talmannen i Libanons parlament, som förhandlade å Hizbollahs vägnar, anklagar Israel för att ha brutit vapenvilan. USA, som mäklade fram vapenvilan, anser att den i stort håller.
-
-
November
-
Vapenvila mellan Israel och Hizbollah
Israel och Hizbollah enas om en tillfällig vapenvila som träder i kraft under natten därpå. Enligt avtalet ska Israels styrkor och Hizbollahs milis upphöra med att attackera varandra i södra Libanon. Israel betonar dock sin rätt till självförsvar. Israel ska dra tillbaka sina styrkor från södra Libanon inom 60 dagar. Hizbollahs milis ska under samma period retirera från konfliktområdet. Även Hizbollahs milis ska under samma period retirera från konfliktområdet. Enligt avtalet ska Libanons regeringsarmé placera ut 5 000 soldater i södern. USA och Frankrike ska garantera avtalet. Israel varnar de många libaneser som flytt undan striderna från att återvända alltför snabbt, då situationen är skör.
-
ICC vill gripa Netanyahu för krigsbrott
Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdar en arresteringsorder mot premiärminister Benjamin Netanyahu, den tidigare försvarsministern Yoav Gallant och Hamas militäre chef Mohammad Deif. När det gäller Netanyahu och Gallant finner domstolen "rimliga skäl" att tro att Netanyahu och Gallant bär "straffrättsligt ansvar" för krigsbrottet svält som en metod för krigföring, såväl som brott mot mänskligheten i form av mord, förföljelse och andra omänskliga handlingar. Deif hålls ansvarig för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, inklusive mord, gisslantagande och sexuellt våld. Ursprungligen stod även Hamas-ledarna Yahya Sinwar och Ismail Haniya på ICC:s lista över misstänkta krigsförbrytare men de är nu döda. Enligt Israel är även Deif död men domstolen har inte kunnat bekräfta detta. Israel avfärdar anklagelserna som falska och absurda. Tidigare har Israel kallat domstolens handlande för antisemitiskt. Hamas hälsar domstolens beslut som ett steg mot rättvisa. Den 27 november meddelar Israel att en överklagan ska inlämnas mot ICC:s arresteringsorder och i avvaktan på domstolens beslut bör arresteringsordern vara vilande. Frankrike säger att Netanyahu troligen har immunitet.
-
Försvarsminister Gallant sparkas
Tusentals israeler går ut på gatorna för att protestera mot premiärminister Netanyahus beslut att avskeda försvarsminister Yoav Gallant. Netanyahu anger oenighet om hur kriget mot Hamas ska bedrivas som skäl för sitt beslut. Gallant ersätts som fösvarsminister av Israel Katz, hittillsvarande utrikesminister och medlem av Netanyahus Likud. Ny utrikesminister blir Gideon Saar från partiet Nytt hopp som i september anslöt sig till Netanyahus regeringskoalition.
-
Oktober
-
Palestinsk hjälporganisation bannlyses
Parlamentet antar två lagar som förbjuder FN:s organisation för de palestinska flyktingarna, Unrwa, att arbeta i Israel vilket innebär att att organisationen inte längre kan verka i Gaza, på Västbanken och i Östra Jerusalem. Antagandet av lagarna vållar en våg av fördömande från omvärlden, bland annat från USA och EU. Unrwa upprätthåller sedan 70 år skolgång, hälsovård och annan assistans till palestinier och ingen annan aktör väntas kunna ta Unrwas plats i närtid. Israels regering anklagar Unrwa för att ha samröre med Hamas.