Serbien
Foto: Wikimedia Commons/Julo

Serbien

Serbien var den största delrepubliken i Jugoslavien, men Kosovo i sydväst bröt sig ut och utropade sin självständighet 2008. Sedan även unionen med Montenegro lösts upp 2006 är Serbien avskuret från Adriatiska havet. Landet bär på ett tungt arv från krigen i forna Jugoslavien på 1990-talet och försöker gå en svår balansgång mellan att vilja bli medlem av EU och ha en god relation till Ryssland.

Viktiga händelser

  • 2025

  • Det serbiska bolaget NIS som ägs av ryska Gazprom beläggs i oktober med amerikanska sanktioner vilket stryper oljeimporten till landet. NIS ges dock tillfällig dispens att fortsätta.

    Under augusti trappas sammandrabbningarna upp mellan regeringskritiska demonstranter och polis samt regeringsanhängare. Demonstranterna angriper flera av regeringspartiet SNS kontor, bland annat i Belgrad och Novi Sad.

    Parlamentet utser i april en ny regering ledd av läkaren Đuro Macut. Den förre premiärministern Miloš Vučević avgick i januari efter folkliga protester som utlöstes av ett dödligt takras några månader tidigare.

  • 2024

  • 16 människor mister livet då taket kollapsar på tågstationen i staden Novi Sad. Katastrofen utlöser stora regeringskritiska demonstrationer. Deltagarna anser att olyckan är ett bevis på vanstyre och korruption. 13 personer åtalas.

    Ett sprängdåd mot en kanal i Kosovo skärper spänningarna med Serbien. Kosovos premiärminister Albin Kurti säger öppet att han misstänker att Serbien ligger bakom attacken.

    Parlamentet i Serbien röstar i maj fram en ny koalitionsregering med Miloš Vučević från president Aleksandar Vučićs nationalistiska parti SNS som premiärminister.

  • 2023

  • Regeringspartiet SNS utropar sig som segrare efter ett nyval till parlamentet i december. SNS bildar en koalition och Ana Brnabić fortsätter som regeringschef. Nyvalet kom till stånd på grund av folkliga protester mot regeringen efter två masskjutningar tidigare under året.  

    Parlamentet antar en lag som pressfrihetsgrupper anser möjliggör ökad statlig makt över medierna.

    Serbien chockas av två massakrer i maj. En 13-årig pojke skjuter ihjäl nio elever och en vakt vid en skola i Belgrad. I en by söder om huvudstaden dödar en man minst åtta personer och skadade 14.

    En uppgörelse nås i mitten av mars med Kosovo om hur en EU-plan om normaliserade relationer mellan länderna ska uppfyllas men redan dagen därpå avvisar president Aleksandar Vučić alla tankar på att Serbien skulle erkänna Kosovo. 

  • 2022

  • Konflikten med Kosovo trappas upp, med sammandrabbningar kring gränsen, bland annat sedan Kosovos regering krävt att kosovoserbers bilar inte ska få ha serbiska registreringsskyltar.

    I april väljs Aleksandar Vučić om redan i första omgången av presidentvalet. I parlamentsvalet som hålls samtidigt förblir också den SNS-ledda valalliansen störst.

    Sedan Moskva inlett sin storskaliga invasion av Ukraina i februari, avstår Serbien från att införa sanktioner mot Ryssland. Serbien har starka band till Ryssland som kontrollerar landets oljeindustri, och genom sin vetorätt förhindrar att FN erkänner Kosovo.

    Över 60 procent röstar i en folkomröstning för författningsändringar för att Serbien ska kunna bli EU-medlem. Ändringarna innebär främst att domare och åklagare framgent ska utses av särskilda rättsliga råd, och inte av parlamentet som hittills.

  • 2021

  • FN:s krigsförbrytartribunal dömer i juni slutgiltigt den Serbienstödde förre bosnienserbiske överbefälhavaren Ratko Mladić till livstids fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten, bland annat för massakern i Srebrenica.

  • 2020

  • En lag antas som innebär att statliga företag måste använda det kyrilliska alfabetet i kommunikation med allmänheten.

    Stora protester äger rum runtom i landet i juni mot hur regeringen har hanterat coronapandemin.

  • 2019

  • Regeringen och EU skriver i november under ett avtal som ger unionens gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex rätt att arbeta i Serbien.

    Serbien undertecknar i oktober ett avtal som innebär att landet ansluter sig till det ryskledda Eurasiatiska ekonomiska unionen (EEU). Det sker trots invändningar från EU, som Serbien vill bli medlem i.

    Serbien, Albanien och Nordmakedonien beslutar i oktober att bilda vad som kallas ett mini-Schengen, med EU:s passfria zon som modell.

  • 2018

  • Regeringen beskylls ligga bakom en våldsam attack i november mot ledaren för ett vänsterparti, Borko Stefanović, vilket utlöser återkommande stora protester mot president Vučić och krav på nyval. Demonstrationerna pågår långt in på 2019.

    En FN-domstol slår fast i april att den serbiske nationalistledaren Vojislav Šešelj gjorde sig skyldig till krigsförbrytelser under 1990-talets konflikter. Han döms för brott mot mänskligheten till tio års fängelse men släpps eftersom han suttit elva år i häkte.

  • 2017

  • Parlamentet godkänner i juni premiärminister Ana Brnabićs nya regering. Hon blir den första kvinnan på posten och är därtill öppet lesbisk.

    Aleksandar Vučić svär i maj eden som ny president efter Tomislav Nikolić. Dagen innan har Vučić avgått som premiärminister.

    I Belgrad inleds i februari en rättegång mot åtta bosnienserbiska män, anklagade för att 1995 ha mördat mer än 1 300 bosniaker i Srebrenica. Rättegången är den första i sitt slag i Serbien och ingår i kraven från EU på att ställa misstänkta krigsförbrytare inför rätta.

  • 2014

  • Officiella förhandlingar mellan Serbien och EU om ett serbiskt medlemskap inleds i januari.

  • 2012

  • Den siste av de serbiska ledare som har varit efterlysta krigsförbrytelser, kroatienserben Goran Hadžić, grips i Serbien i juli och förs till Haagdomstolen.

    Den sedan länge efterlyste bosnienserbiske förre överbefälhavaren Ratko Mladić grips i maj i Serbien och till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag.

  • 2010

  • Internationella domstolen (ICJ) i Haag förklarar i juli att Kosovos ensidiga självständighetsförklaring inte var något brott mot internationell rätt. Men Serbien erkänner inte Kosovo ändå.

  • 2009

  • Serbien ansöker om medlemskap i EU.

  • 2008

  • I februari förklarar sig Kosovo, ensidigt, självständigt från Serbien, mot Serbiens och bosienserbernas vilja. USA och de flesta EU-länder erkänner snabbt Kosovo, medan Ryssland och Kina inte gör det.

  • 2006

  • Unionen Serbien och Montenegro upplöses i juni sedan en majoritet av montenegrinerna röstat för självständighet. Även Serbien förklarar sig då självständigt.

    Jugoslaviens expresident Slobodan Milošević dör av en hjärtinfarkt i mars i häktet vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Dom hinner aldrig falla i målet.

  • 2003

  • I mars mördas premiärminister Zoran Đinđić (Djindjic), troligen på beställning av den organiserade brottsligheten, sedan han satt i gång en kampanj mot denna.

    I februari omvandlas den jugoslaviska federationen till Unionen Serben och Montenegro, en lösare sammansatt statsbildning.

  • 2002

  • Rättegången mot Milošević inleds i februari i Haag. Milošević som gripits året innan åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i samband med krigen i Jugoslavien på 1990-talet.

  • 2000

  • Milošević utlyser nyval men missbedömer motståndet. Understödd av stora folkliga protester blir oppositionskandidaten Vojislav Koštunica president och dennes allians DOS får egen majoritet i parlamentet.

  • 1998-1999

  • En växande konflikt mellan serber och den albanska folkmajoriteten i Kosovo leder till krig. Utan FN-mandat bombar Nato rest-Jugoslavien, och president Milošević tvingas skriva på ett fredsavtal. FN tar över styret av Kosovo.

  • 1995

  • I november tvingas Milošević och hans motparter från Kroatien och Bosnien till förhandlingar i USA och skriver under en överenskommelse om fred i Bosnien och Hercegovina, Daytonavtalet. USA agerar efter sommarens folkmord i Srebrenica då serbiska styrkor dödade omkring 8 000 pojkar och män.

  • 1992

  • Bosnier och makedonier röstar för att bryta sig ur Jugoslavien. I Makedonien (senare omdöpt till Nordmakedonien) blir övergången fredlig. I Bosnien och Hercegovina utbryter inbördeskrig. Av Jugoslavien återstår nu bara Serbien och Montenegro.

  • 1991

  • Slovenien och Kroatien utropar sig som självständiga, och anfalls av den serbdominerade jugoslaviska folkarmén. Krigen är ett faktum.

  • 1989

  • Det serbiska Kommunistpartiets ledare Slobodan Milošević väljs till president. Ett massmöte vid Kosovo polje den 28 juni (se år 1389) under hans ledning räknas som startskottet för den utveckling som ledde till de jugoslaviska krigen på 1990-talet.

  • 1980

  • Jugoslaviens kommunistiske president och mångårige ledare Josip Broz (”Tito”) dör.

  • 1974

  • Efter ett kroatiskt uppror inför Jugoslavien en ny författning. Delrepublikerna får vidsträckt självstyre med egna regeringar och förvaltningar.

  • 1956

  • Efter Sovjetledaren Josef Stalins död återupptar Sovjetunionen och Jugoslavien sina förbindelser.

  • 1948

  • Stalin utesluter Jugoslavien ur den kommunistiska gemenskapen. President Tito får då i stället stöd från väst och låter decentralisera visst ekonomiskt beslutsfattande.

  • 1945

  • Partisanledaren Josip Broz ("Tito") grundar Socialistiska förbundsrepubliken Jugoslavien sedan kungadömet avskaffats året före och omkring en miljon dödats i landet under andra världskriget. Serbien (inklusive Kosovo) blir den största av sex delrepubliker. All opposition undertrycks och näringslivet förstatligas.

  • 1941

  • En statskupp genomförs av en grupp officerare, som stöder de allierade mot tyskarna. Jugoslavien anfalls därför av axelmakterna Tyskland och Italien och deras partner Ungern och Bulgarien. Merparten av Serbien ockuperas av tyskarna.

  • 1934

  • Kung Aleksandar mördas i ett dåd som den fascistiska kroatisknationalistiska rörelsen Ustaša (Ustasja) anses ligga bakom.

  • 1929

  • Kung Aleksandar gör sig själv till diktator och döper om landet till Kungariket Jugoslavien.

  • 1918

  • Den habsburgska monarkin kollapsar. Serbers, kroaters och sloveners kungarike utropas under Serbiens regent Petar Karađorđević (Karadjordjevic). Statsbildningen präglas av stora inre spänningar.

  • 1914

  • Den 28 juni skjuts den habsburgska monarkin Österrike-Ungerns tronföljare Franz Ferdinand till döds i Sarajevo, vilket blir upptakten till första världskriget. Mördaren är en serbisk nationalist.

  • 1912-1913

  • Under Balkankrigen besegrar Serbien, Montenegro, Bulgarien och Grekland turkarna i Osmanska riket.

  • 1882

  • Serbien blir ett självständigt kungadöme.

  • 1459

  • Efter att ha varit en lydstat inlemmas Serbien (inklusive Kosovo) helt i Osmanska riket och lever under dess dominans i omkring 500 år.

  • 1389

  • Serberna förlorar men bjuder hårt motstånd mot osmanerna (turkarna) i slaget vid Kosovo polje (Trastfältet) i Kosovo den 28 juni, en central händelse för serbiska nationalister. Serbien blir strax därefter en turkisk lydstat.

  • 1346

  • Stefan Dušan kröns till kejsare och serberna upplever en storhetstid. En mängd kloster och kyrkor byggs i Kosovo.

  • 1289

  • Serbisk-ortodoxa kyrkan får en egen biskop med säte i Pec (Peja) i dagens Kosovo. Kyrkan blir viktig för den serbiska identiteten.

  • 1000-talet

  • Det medeltida serbiska riket uppstår.

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0