Det serbiska bolaget NIS som ägs av ryska Gazprom beläggs i oktober med amerikanska sanktioner vilket stryper oljeimporten till landet. NIS ges dock tillfällig dispens att fortsätta.

Under augusti trappas sammandrabbningarna upp mellan regeringskritiska demonstranter och polis samt regeringsanhängare. Demonstranterna angriper flera av regeringspartiet SNS kontor, bland annat i Belgrad och Novi Sad.

Parlamentet utser i april en ny regering ledd av läkaren Đuro Macut. Den förre premiärministern Miloš Vučević avgick i januari efter folkliga protester som utlöstes av ett dödligt takras några månader tidigare.

16 människor mister livet då taket kollapsar på tågstationen i staden Novi Sad. Katastrofen utlöser stora regeringskritiska demonstrationer. Deltagarna anser att olyckan är ett bevis på vanstyre och korruption. 13 personer åtalas.

Ett sprängdåd mot en kanal i Kosovo skärper spänningarna med Serbien. Kosovos premiärminister Albin Kurti säger öppet att han misstänker att Serbien ligger bakom attacken.

Parlamentet i Serbien röstar i maj fram en ny koalitionsregering med Miloš Vučević från president Aleksandar Vučićs nationalistiska parti SNS som premiärminister.

Regeringspartiet SNS utropar sig som segrare efter ett nyval till parlamentet i december. SNS bildar en koalition och Ana Brnabić fortsätter som regeringschef. Nyvalet kom till stånd på grund av folkliga protester mot regeringen efter två masskjutningar tidigare under året.  

Parlamentet antar en lag som pressfrihetsgrupper anser möjliggör ökad statlig makt över medierna.

Serbien chockas av två massakrer i maj. En 13-årig pojke skjuter ihjäl nio elever och en vakt vid en skola i Belgrad. I en by söder om huvudstaden dödar en man minst åtta personer och skadade 14.

En uppgörelse nås i mitten av mars med Kosovo om hur en EU-plan om normaliserade relationer mellan länderna ska uppfyllas men redan dagen därpå avvisar president Aleksandar Vučić alla tankar på att Serbien skulle erkänna Kosovo.