Lettland – Aktuell politik

Evika Siliņa blir i september 2023 premiärminister för en ny regering med mitten-vänsterpartier. Hennes parti Ny enhet bildade en mittenhögerkoalition efter parlamentsvalet i oktober 2022, men knappt ett år senare sprack regeringen efter att slitningar uppstått.

I januari 2014 anslöts Lettland till eurosamarbetet. Samma månad tog en ny högerkoalition över regeringsmakten under ledning av den tidigare jordbruksministern Laimdota Straujuma, som blev landets första kvinnliga premiärminister. I den breda regeringen ingick fyra av parlamentets fem partier, förutom hennes eget parti Enhet även Reformpartiet, Nationella alliansen och det tidigare oppositionspartiet ZZS.

I takt med att förhållandet till Ryssland ansträngdes under 2014 (se Utrikespolitik och försvar) upplevdes hotet från grannlandet som större. Det präglade politiken och kastade sin skugga över parlamentsvalet som hölls i oktober 2014.

De etniska letterna slöt åter upp bakom de partier som samarbetat för att hålla det ryssvänliga partiet Harmoni borta från regeringsmakten. Alla regeringspartierna gick framåt i valet, även om Reformpartiet denna gång inte ställde upp under eget namn utan på en gemensam lista med Enhet (Reformpartiet upplöstes våren 2015).

Harmoni backade kraftigt men fick fortfarande med ett enda mandats marginal flest mandat i valet. Trots det hölls partiet åter utanför den nya regeringen som bildades med samma partier och i stort sett samma ministrar som den förra – åter under Straujumas ledning.

Debatt om flyktingpolitiken

Även i Lettland ledde den eskalerande flyktingkrisen i EU 2015 till en omfattande politisk debatt. Regeringen gick sommaren 2015 med på att ta emot 250 flyktingar som kommit till EU. Men när EU-kommissionen ställde krav på att landet skulle ta emot ytterligare drygt 500 människor under en tvåårsperiod uppstod oenighet i regeringen. Raimonds Vējonis från ZZS, som valts till ny president samma sommar, spelade en viktig roll när regeringen till slut enades om att gå EU-kommissionen till mötes. När förslaget gick vidare till parlamentets Europa-utskott godkändes det med knapp marginal. Hundratals lettländare protesterade´dock mot flyktingmottagandet.

Samarbetssvårigheterna i regeringen liksom intern splittring inom det största regeringspartiet Enhet, fick till följd att premiärminister Straujuma i slutet av året valde att avgå. Nu fick ZZS leda regeringen med Māris Kučinskis som ny premiärminister. I hans regering gick ministerposter även till Enhet och Nationella alliansen.

Valet 2018

I parlamentsvalet i oktober 2018 blev Harmoni åter största parti med nära en femtedel av rösterna (23 mandat). Det populistiska partiet KPV LV kom på andra plats med 16 mandat.  Även Nya konservativa partiet fick 16 mandat. Trots att regeringspartierna lyckats få ekonomin på fötter efter problemen efter finanskrisen hamnade de långt efter bland väljarna. Det stod klart att det skulle bli svårt att bilda en ny regering på grund av det splittrade parlamentet.

Först efter över tre månader bildades till slut en ny fempartiregering. Förutom premiärminister Krišjānis Kariņš egen partigrupp Ny enhet ingick även Nya konservativa partiet, Nationella alliansen, För utveckling/För och delar av KPV LV. Fem ledamöter från KPV LV röstade dock emot den nya regeringen, som fick stöd av 61 ledamöter i parlamentet. 

Kariņš regering lovade att sträva efter att Lettland tydligare skulle integreras i samarbetet inom EU och Nato. Viktiga mål var även att förbättra landets finanssystem och stärka rättssäkerheten i landet, bland annat genom ökad bekämpning av penningtvätt.

I juni 2021 ombildades regeringen till en fyrpartikoalition. KPV LV ingick då inte längre i regeringen. Dess platser i parlamentet hade successivt minskat från 16 till 5 efter skandaler och efter att parlamentsledamöter hade valt att lämna partiet för att bli politiskt oberoende. Kariņš bytte även ut flera ministrar och meddelade att regeringen skulle fortsatte att prioritera att bekämpa coronapandemin och att få fart på ekonomin.

Lettland hade drabbats av de första fallen av det nya coronaviruset i början av 2020. I mars infördes undantagstillstånd i landet för att bekämpa smittspridningen. Landet drabbades liksom resten av världen av flera omgångar av utbrott som möttes med restriktioner och nedstängningar av samhället.  I samband med ny rekordhög spridningen av covid-19 i slutet av 2021 blev det obligatoriskt för alla statsanställda att vaccinera sig mot sjukdomen och vaccinpass krävdes för att handla i affärer, med undantag av livsmedelsaffärer och apotek. Antalet vaccinerade invånare var då bland det lägsta bland EU-länderna.

Parlamentsvalet 2022 och därefter

Parlamentsvalet den 1 oktober 2022 påverkades tydligt av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som hade inletts i februari samma år. Det säkerhetspolitiska hotet från Ryssland och vikten av stödja Ukraina för Lettland och övriga EU var en av de viktigaste valfrågorna (se ävenUtrikespolitik och försvar). Samtidigt dominerades debatten även av den besvärliga ekonomiska situationen i landet och de rekordhöga energipriserna.

Premiärminister Krišjānis Kariņš Ny enhet, som var det minsta partiet efter parlamentsvalet 2018, lyckades tredubbla sina röster i valet 2022 och blev nu största parti. Oppositionspartiet ZZS blev näst störst medan den nybildade mittenalliansen Enade listan kom trea. Premiärminister Kariņš sade efter valet att han skulle undersöka möjligheterna att åter leda en regering och fick även presidentens uppdrag att göra detta. Men två av de tidigare koalitonsparterna Nya konservativa partiet och För utveckling/För hade inte lyckats ta sig in i parlamentet.

Valet blev även ett nederlag för proryska Harmoni som gick kraftigt tillbaka jämfört med valet 2018. Enligt bedömare tappade partiet röster bland den rysktalande befolkningen inte minst på grund av den splittring som uppstått mellan dem som var emot Moskvas krig i Ukraina och de som var för.

Efter långa förhandlingar lyckades Ny enhet till slut sy ihop ett regeringssamarbete tillsammans med ytterhögerpartiet Nationella alliansen och Enade listan. Regeringskoalitionen med Krišjānis Kariņš i spetsen godkändes därefter av parlamentet. 

Men när den populäre Edgars Rinkēvičs som varit landets utrikesminister sedan 2011 valdes till president våren 2022 började opinionsstödet för Krišjānis Kariņš´regering att svikta och samarbetet knakade i fogarna. Och redan efter mindre än ett år tillkännagav Kariņš att han och hans regering skulle avgå. Då hade premiärminister Kariņš enligt uppgift försökt utvidga regeringen till en fempartikoalition men mött motstånd från regeringskompanjonerna Nationella alliansen och Enade listan. Några dagar senare blev Kariņš välfärdsminister och partikollega Evika Silina ombedd av president Edgars Rinkēvičs att bilda en ny regering.

Den här gången blev det mittenvänsterpartierna ZZS och De progressiva som valde att samarbeta med Ny enhet. Förre premiärministern Krišjānis Kariņš utsågs till utrikesminister i den nya regeringen, som kontrollerar över 52 av de 100 platserna i parlamentet.

Silina meddelade efter att parlamentet gett klartecken för den nya regeringen att  hennes främsta prioritering skulle vara nationell säkerhet och att försvarsbudgeten skulle ökas som ett led i detta.

Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0