Lettland – Politiskt system

Det självständiga Lettlands författning som antogs första gången 1922, återupprättades 1993 men har ändrats flera gånger sedan dess. Parlamentet stiftar lagar och väljs vart fjärde år i allmänna val. Den ryska minoriteten tenderar att rösta på ryssdominerade partier, medan letterna väljer partier där lettisktalande överväger. Presidenten är statschef och har främst en representativ roll.  

Det lagstiftande parlamentet, saeima, har 100 platser. Ledamöterna utses i direkta, proportionella val på fyra år. Ett parti måste få minst fem procent av rösterna för att få plats i parlamentet. Rösträttsåldern är 18 år. Icke-medborgare saknar rösträtt i både parlaments- och kommunalval.

Statschef och chef för de väpnade styrkorna är presidenten, som i fredstid har mest representativa funktioner men som utöver detta har ett visst inflytande över utrikespolitiken. Presidenten utses i en omröstning i saeima för fyra år och får väljas för högst två mandatperioder i rad. Före detta medlemmar av kommunistpartiet får inte kandidera i presidentval.

Regeringen är ansvarig inför parlamentet. Presidenten föreslår regeringsbildare som ska godkännas av parlamentet. Övriga ministrar utses av premiärministern. Presidenten kan upplösa parlamentet, en åtgärd som måste bekräftas i folkomröstning. Med två tredjedelars majoritet kan saeima avsätta presidenten.

Rättsväsen

Lettlands rättsväsende består av tre nivåer av domstolar, där Högsta domstolen är högsta instans. Författningsdomstolen granskar att de lagar som stiftas är författningsenliga. Rättsväsendet har haft problem med brist på kvalificerade jurister, ineffektivitet och korruption, men det stärks efter hand. Den statliga antikorruptionsbyrån, Knab, har på senare år gjort framsteg med flera uppmärksammade rättsfall inom offentlig verksamhet, men korruption är ännu ett vanligt problem.

Politiska partier

Splittring har kännetecknat inrikespolitiken efter självständigheten. Partier har byggts kring personer med maktambitioner snarare än utifrån ideologiska program, vilket inneburit att det ofta finns stora åsiktskillnader inom ett och samma parti. Väljarnas sympatier har skiftat relativt snabbt. Flera koalitionsregeringar har varit instabila och förföljda av korruptionsskandaler. Under de första två årtiondena stod flera partier under inflytande av korruptionsanklagade så kallade oligarker, som skaffade sig förmögenheter i privatiseringarna på 1990-talet och sedan använde dem för att påverka eller styra politiken.

Letter röstar oftast på lettiskdominerade partier och ryssar på ryssdominerade. Många rysktalande invånare saknar rösträtt. Endast lettiskdominerade partier har suttit i regeringen.  Så gott som alla regeringspartier har stått i mitten eller till höger på den politiska skalan, med en marknadsvänlig politik och stöd till EU och Nato.

Den konservativa alliansen Ny enhet (Jaunā Vienotība), bildades av det högerliberala partiet Enhet tillsammans med några mindre regionala partier inför parlamentsvalet 2018. Ny enhet hade ingen framgång bland väljarna men fick ändå möjlighet att bilda en bred koalitionsregering efter det att flera andra partier misslyckats. I valet i oktober 2022 gick det dock betydligt bättre för Ny enhet som då blev största parti. Dess föregångare Enhet hade bildats 2009 som en allians av tre högerpartier av dåvarande premiärministern Valdis Dombrovskis. Partiet vann en jordskredsseger i valet 2010 och Dombrovskis behöll posten som regeringschef fram till 2013. Enhets viktigaste koalitionspartner Reformpartiet upplöstes 2015. Det hade bildats inför nyvalet 2011 av den tidigare presidenten Valdis Zatlers under namnet Zatlers Reformparti.

De grönas och böndernas förbund (Zaļo un zemnieku savienība, ZZS) bildades 2002 som en allians av flera partier. ZZS har anklagats för att vara ett redskap åt den korruptionsåtalade oligarken Aivars Lembergs som 2021 dömdes till fem års fängelse för korruption. Partiet har haft betydande inflytande i flera regeringar men deltog inte i den styrande koalitionen 2011. I valet 2014 återkom det som en del av regeringen men efter valet 2018 hamnade det åter utanför. Coronapandemins umbäranden och den ökande inflationen och andra ekonomiska umbäranden ledde dock till att partiet blev näst störst i valet 2022. Partiet är representerat i många kommunfullmäktige och framställer sig som ett landsbygdsparti med stöd av ett nätverk av inflytelserika jordbruksägare.

Även Enade listan som bildades kort inför valet 2022 av tre regionala partier har sagt sig företräda landsbygden och inte storstadseliten, något som kan ha bidragit till dess valframgångar. Ett av småpartierna som ingår i alliansen har även det haft en koppling till oligarken Aivars Lembergs.

Ett annat viktigt parti är ytterhögerpartiet Nationella alliansen (Nacionālā apvienība) som suttit i landets olika koalitionsregeringar sedan nyvalet 2011. Partiet har backat något i de två senaste valen jämfört med 2014.

Nationella alliansens främste konkurrent på högerkanten Nya konservativa partiet (Jaunā konservatīvā partija), som kom trea i valet 2018, klarade inte 5 procentsspärren till parlamentet i valet 2022. Inte heller det populistiska partiet Vem äger staten? (Kam pieder valsts? KPV LV) som blev näst största parti 2018 lyckades ta plats i saeima efter valet.

Även partiet De progressiva, som bildades 2017, kom för första gången in i parlamentet efter valet 2022. Partiet står för en socialdemokratisk politik och prioriterar även miljöfrågor. Partiet har till skillnad mot manga andra politiska partier i landet hittills inte fläckats av några korruptionsskandaler.

I samband med coronapandemin återkom en annan av de tidigare inflytelserika oligarkerna Ainārs Šlesers i partipolitiken. Han hade tidigare lett ett kristdemokratiskt parti och nu bildade han ett nytt, Lettland först, som också tog sig in i parlamentet 2022.

Mindre bra gick det för Harmoni (Saskaņa), det parti som etniska ryssar framför allt har röstat på sedan 2010. Partiet, som blev största parti i valet 2018, åkte ur parlamentet 2022. Det socialdemokratiskt inriktade partiet var från början en fempartiallians. Det bytte namn till Harmoni och blev störst i valet 2011 och – med knapp marginal – även 2014. Men det fick ändå finna sig i att tillhöra oppositionen. SC bildades 2005 av flera vänster- och socialistpartier och domineras av etniska ryssar. SC har motarbetat budgetnedskärningar, krävt ökad social välfärd och verkat för medborgarskap och rösträtt för alla som är födda i Lettland. Enligt bedömare var ett skäl till att partiet tappade många trogna väljare bland de rysktalande i valet 2022 att många var kritiska till partiets starka avståndstagande till Rysslands krig i Ukraina. Flera väljare uppges istället ha röstat på det nya För stabilitet, som fick elva mandat i parlamentet. För stabilitet bildades av fyra tidigare medlemmar i Harmoni.

Flera tidigare inflytelserika partier har försvunnit. Ett tidigare inflytelserikt parti ar det konservativa Folkpartiet (Tautas partija) som bildades 1998 av finansmannen och förre premiärministern Andris Šķēle. TP hade en stark position i flera regeringar och anklagades för korruption på grund av oligarken Šķēles inflytande över näringsliv och politik. Partiet upplöstes 2011.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0