Lettland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/lettland/

Lettland ligger mitt emot Gotland vid Östersjöns kust. Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 blev Lettland medlem av såväl EU som Nato. 2008−2010 kämpade sig landet genom Europas värsta ekonomiska kris och nyåret 2014 anslöts Lettland till eurozonen.

Lettland – Geografi och klimat

Lettland ligger vid Östersjön mellan Estland i norr och Litauen i söder. I öster gränsar landet till Ryssland och i sydöst till (Belarus) Vitryssland. Lettland motsvarar ungefär en sjundedel av Sveriges yta. Avståndet till Gotland är ca 15 mil.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 64 589 km2 (2022)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Estland, Ryssland, Vitryssland, Litauen
Huvudstad med antal invånare: Riga 764 300 (2000)
Övriga större städer: Daugavpils 113 000, Liepaja 87 000, Jelgava 66 000, Jurmala 55 000, Ventspils 44 000 (uppskattning 2002)
Högsta berg: Gaizinkalns (312 m ö h)
Viktiga floder: Daugava, Venta, Lielupe, Gauja
Största sjö: Lubans, Razna, Engure, Usma, Burtneiks
Medelnederbörd/år: Riga 617 mm
Medeltemperatur/dygn: Riga 17 °C (juli), -3 °C (jan)

Källor

Lettland – Befolkning och språk

Lettlands befolkning minskar påtagligt, vilket är ett allvarligt socialt och ekonomiskt samhällsproblem. Under de senaste 25 åren har Lettland förlorat en fjärdedel av sin befolkning till följd av lågt barnafödande, en åldrande befolkning och emigration.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: letter 56,5%, ryssar 30,5%, vitryssar 4,4%, ukrainare 2,8%, övriga 5,8%
Antal invånare: 1 901 548 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer: 31 (2020)
Andel invånare i städerna: 68,3 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 9,8 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal: 14,5 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt: -0,6 procent (2020)
Fertilitetsgrad: 1,6 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 53,9 procent (2020)
Förväntad livslängd: 75 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 80 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 71 år (2019)
Språk: lettiska är officiellt språk ¹

1. ryska är största minoritetsspråk

Källor

Lettland – Religion

Katoliker och protestanter dominerar bland letterna, medan den ryskspråkiga minoriteten tillhör rysk-ortodoxa kyrkan. Det finns några tusen judar i Lettland, de flesta i Riga.

Lettland – Utbildning

Bristande resurser och låga lärarlöner håller nere kvaliteten på undervisningen. Den är dessutom ofta sämre på landsbygden. Alla gymnasier måste numera hålla minst 60 procent av lektionerna på lettiska, och lettiska språket är obligatoriskt ämne i alla skolor. Det finns statliga såväl som privata skolor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 96,3 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 12 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 99,9 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,2 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 11,1 procent (2018)

Källor

Lettland – Kultur

Lettisk kultur har starka rötter i folkmusik och andra uttryck för folklig kultur. Mer än 1,2 miljoner folkdikter, dainas, finns bevarade. De har samlats och klassificerats av ”folksångernas fader” Krišjānis Barons (1835–1923). 1873 hölls den första lettiska sångfestivalen.

Lettland – Äldre historia

Det första kända baltiska folket bedrev före Kristi födelse handel med bärnsten till Medelhavsområdet. Riga grundades 1201 av tyska korsriddare, som lade under sig nuvarande Lettland, där bondebefolkningen förtrycktes av tysk adel. På 1600-talet intog Sverige området, och i början av 1700-talet erövrades det av Ryssland. Lettland gjorde sig fritt i första världskrigets slutskede 1918, men självständigheten krossades genom sovjetisk ockupation 1939 – 1940.

Lettland – Modern historia

Sovjettiden innebar ett hårt politiskt förtryck. När det lättade på 1980-talet bildades en folkfront som krävde oberoende, flerpartisystem och marknadsekonomi. 1990 vann folkfronten valet och deklarerade Lettland självständigt, vilket erkändes av omvärlden 1991. Övergången till marknadsekonomi blev smärtsam, och frågan om den ryska minoritetens ställning väckte politisk strid. Den förblev ett tvisteämne även sedan Lettland inträtt som medlem i Nato och EU 2004.

Lettland – Politiskt system

Det självständiga Lettlands författning som antogs första gången 1922, återupprättades 1993 men har ändrats flera gånger sedan dess. Parlamentet stiftar lagar och väljs vart fjärde år i allmänna val. Den ryska minoriteten tenderar att rösta på ryssdominerade partier, medan letterna väljer partier där lettisktalande överväger. Presidenten är statschef och har främst en representativ roll.

Lettland – Demokrati och rättigheter

Lettland är att betrakta som en fungerande demokrati. Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god. Men landet har fortfarande utmaningar vad gäller bland annat korruption, kvinnors rättigheter och situationen för etniska minoriteter.

Lettland – Aktuell politik

Efter parlamentsvalet i oktober 2018 dröjde det längre än någonsin innan regeringsbildningen var klar. Till slut kunde dock Krišjānis Kariņš från parlamentets minsta parti Ny enhet bilda ännu en koalition mellan mitten-högerpartier. Sedan Lettland blev fritt efter Sovjetunionens fall har det styrts av högerregeringar. Det socialdemokratiska och ryssvänliga partiet Harmoni hölls åter utanför regeringen.

Fakta – politik

Officiellt namn: Latvijas Republika/ Republiken Lettland
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Egils Levits (2019-)
Regeringschef: premiärminister Krišjānis Kariņš (2019-)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Harmoni 23, KPV LV 16, Nya konservativa partiet 16, För utveckling/För 13, Nationella alliansen 13, De grönas och böndernas förbund 11, Nya Enhet 8 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Harmonicentern 24, Enhet 23, De grönas och böndernas förbund 21, Nationella alliansen 17, Lettiska regionernas förbund 8, För Lettland från hjärtat 7 (2014)
Valdeltagande: 54 procent i parlamentsvalet 2018
Kommande val: parlamentsval 2022, parlamentet väljer president 2023,

Källor

Lettland – Utrikespolitik och försvar

Efter självständigheten 1991 var Lettlands viktigaste utrikespolitiska mål att få medlemskap i försvarsalliansen Nato och EU. Sedan detta förverkligades 2004 har organisationerna varit en viktig del av Lettlands utrikes- och säkerhetspolitik. USA har länge setts som landets främsta strategiska partner – en viktig garant för Lettlands säkerhet, medan förhållandet till Ryssland åter försämrades i samband med krisen i Ukraina 2014.

Fakta – försvar

Armén: 1 250 man (2017)
Flygvapnet: 310 man (2017)
Flottan: 550 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 2,3 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 5,2 procent (2020)

Källor

Lettland – Ekonomisk översikt

Det dröjde till 2011 innan Lettlands ekonomi åter började växa efter den dramatiska nedgången i slutet av 00-talet. Efter ett par relativt goda år dämpades tillväxten vid mitten av 2010-talet, något som bland annat berodde på minskad handel med Ryssland i spåren av Ukrainakrisen. Exporten är en viktig motor för landets ekonomi.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 17 726 US dollar (2020)
BNP-tillväxt: 4,5 procent (2021)
Total BNP: 33 707 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 4,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 19,5 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 63,5 procent (2020)
Inflation: 2,6 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP: 43,5 procent (2020)
Valuta: euro

Källor

Lettland – Naturtillgångar och energi

Lettland är fattigt på förädlingsbara mineraler men har rika förråd av torv, kalksten, sand och lera samt gott om skog, som används för produktion av trävaror. Det finns också vissa små olje- och gasreserver.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 2 177 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 3507 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 7 630 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 4,0 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 41,3 procent (2018)

Källor

Lettland – Jordbruk

En tredjedel av landets yta är odlingsbar. Spannmålsproduktionen har ökat några år in på 2010-talet men även mejeriproduktion är viktigt, liksom skogsbruk och fiske. Nästan en tiondel av arbetsstyrkan jobbade inom jordbruket vid mitten av 2010-talet.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 4,0 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 31,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 54,9 procent (2020)

Källor

Lettland – Industri

Efter en kraftig nedgång under finanskrisen 2008–2010 återhämtade sig industrin och sektorn var en motor för uppgången i ekonomin vid början av 2010-talet. Därefter bidrog minskande efterfrågan både i EU och i Ryssland och dess närområde till att tillväxten inom industrin saktade av.

Lettland – Arbetsmarknad

Arbetslösheten har under 2010-talet legat kring 10 procent. Det är betydligt lägre än under finanskrisen då den nådde hela 21 procent. Minskningen har berott på ekonomins återhämtning men också på en omfattande utvandring av arbetskraft.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 8,2 procent (2020)
Ungdomsarbetslöshet: 15,5 procent (2019)

Källor

Lettland – Sociala förhållanden

Sedan början av 1990-talet finns ett socialförsäkringssystem med bland annat barnbidrag, arbetslöshetsersättning och föräldrapeng. Men det har ännu stora brister och de statliga utgifterna för socialförsäkringar var de lägsta inom EU vid mitten av 2010-talet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 3 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 98,8 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 92,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 6,2 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 1 101 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 30 procent (2020)

Källor

Lettland – Seder och bruk

I nästan tusen år har Lettland klämts mellan Tyskland och Ryssland och genomlevt sekler av utländsk överhöghet, också från Sverige. Främmande härar har förött landet, som dock bestått och vunnit frihet. Därför värnar letterna sin kultur och sitt språk och betonar nationell identitet och historia kanske mer än något annat folk i EU. Samtidigt ska man vara medveten om att cirka 40 procent av landets invånare inte är etniska letter. Den största minoriteten är rysktalande.