Lettland
Foto: Shutterstock/Viktar Malyshchyts

Lettland

Lettland ligger mitt emot Gotland vid Östersjöns kust. Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 blev Lettland medlem av såväl EU som Nato. 20082010 kämpade sig landet genom Europas värsta ekonomiska kris och nyåret 2014 anslöts Lettland till eurozonen.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2022

    • April

    • Baltikum stoppar köp av rysk gas

      Lettland, Estland och Litauen har infört ett temporärt stopp för import av rysk gas. Det meddelar den lettiske premiärministern Krisjanis Karins vid en presskonferens efter ett gemensamt premiärministermöte mellan de tre länderna. Litauen upphörde redan tidigare i april med sin gasimport. De baltiska länderna har efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari hört till de länder som drivit på mest för att EU-medlemmarna ska fasa ut användningen av rysk gas och olja.

    • Mars

    • De baltiska länderna utvisar ryska diplomater

      Lettland, Estland och Litauen meddelar att de tillsammans kommer att utvisa tio ryska diplomater i protest mot den ryska invasionen av Ukraina. Lettland utvisar tre diplomater liksom Estland och Litauen utvisar fyra. Litauens utrikesdepartement beskrev i ett uttalande de ryska militära attackerna mot civila och bland annat sjukhus och skolor som ”krigsbrott och brott mot mänskligheten”.

    • EU-direktiv ger ukrainare skydd

      EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Massflyktsdirektivet utfärdades av ministerrådet 2001 men har aldrig tidigare tillämpats. Runt 1,2 miljoner människor har flytt från Ukraina på den vecka som gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

    • Februari

    • Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

      Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Lettland och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt tjugo högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus. 

    • Kompensation till judar för förlorad egendom

      Efter förhandlingar som pågått sedan 2005 antar parlamentet en lag om kompensation till judar och deras familjer som blev fråntagna egendom vid slutet av andra världskriget. Det handlar om totalt 40 miljoner euro som kommer att inbetalas till en särskild fond under en tioårsperiod. Pengarna ska även gå till att bland annat stödja judiska skolor och kulturprojekt. Lagen tydliggör att den lettländska staten inte är ansvarig för de åtgärder som vidtogs när landet var ockuperat av Nazityskland.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0