Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som BBC, AFP, Reuters och Transitions Online samt en rad tidningar och tidskrifter. Underlag hämtas även från tankesmedjor som International Crisis Group, Stratfor och Council on Foreign Relations.

Sortera på senaste året först | äldsta först


  • 2024

    • Juni

    • Högerdominans består i EU-valet

      I valet till EU-parlamentet får högerpartiet Ny enhet, som leder regeringskoalitionen, enligt preliminära resultat 25,1 procent av rösterna vilket ger 2 mandat i Bryssel. Det mer högerextrema Nationella alliansen får 22,1 procent (2 mandat) medan För Lettlands utveckling får 9,4 procent (1 mandat). Enade listan 8,2 procent (1 mandat), De progressiva 7 4 procent (1 mandat), Harmoni 7,1 procent (1 mandat) och Lettland först 6,2 procent (1 mandat).

    • Februari

    • Lettland bildar drönarkoalition för Ukraina

      Ett flertal länder ansluter sig till Lettlands initiativ om att bilda en koalition som ska förse Ukraina med drönare. Storbritannien och Lettland kommer gemensamt att leda  koalitionen där även Danmark, Estland, Tyskland, Litauen, Nederländerna, Sverige, Ukraina och Nederländerna ingår.  Länderna har lovat att avsätta resurser för att tillverka tusentals drönare, som ska skickas till Ukraina. Koalitionen kommer också att utbilda ukrainska trupper i hur man använder drönarna. Lettland planerar att satsa omkring 10 miljoner euro under ett år på projektet.

    • Januari

    • “Moskvahuset” tas över av lettiska staten

      Parlamentet beslutar att “Moskvahuset” i Riga ska nationaliseras och att kommunikationsdepartementet ska överta ägarskapet av bygganden. Moskvahuset användes som ett center för rysk kultur och sågs som ett verktyg för att uppmuntra ”kulturell och ekonomiskt samarbete” mellan Moskva och Riga. Moskvahuset fick stöd från staden Moskvas lokala förvaltning, men huset stängdes i mars 2022, strax efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Genom stängningen vill parlamentet hindra att Moskvahuset ”sprider propaganda som rättfärdigar ryska aggressiva handlingar och Kremls tolkning av historien”. Den ryska ambassaden i Lettland protesterar mot beslutet och menar att den lettiska staten gör sig skyldig till ”stöld”.

  • 2023

    • November

    • Tidigare inrikesminister dömd för spioneri för Ryssland

      En domstol i Riga dömer den före detta inrikesministern Janis Adamsons till ett åtta år långt fängelsestraff för spioneri. Adamsons var inrikesminister åren 1994-1995 och har varit ledamot i parlamentet fram till han greps 2021. Även en rysk man, som tidigare varit anställd inom den sovjetiska underrättelsetjänsten KGB,  döms till sju års fängelse för att ha tagit emot hemliga uppgifter från Adamsons och fört dem vidare.

    • September

    • Ny enhet bildar ny trepartiregering

      Parlamentet godkänner med 53 röster mot 39 en ny regering ledd av Evika Siliņa från Ny enhet. I trepartiregeringen ingår förutom Ny enhet även ZZS och De progressiva och tillsammans kontrollerar partierna 52 av de 100 mandaten i parlamentet. Siliņa var välfärdsminister i den förra regeringen och hon är den andra kvinnan som blir premiärminister i Lettland efter Laimdota Straujuma (2014–2016). Krišjānis Kariņš som  var premiärminister i den förra regeringen blir utrikesminister.

    • Augusti

    • Premiärminister Kariņš avgår

      Krišjānis Kariņš  meddelar att han tänker avgå som Lettlands premiärminister och att han avser att lämna in en avskedsansökan till presidenten om ett par dagar. Skälet till hans beslut är att regeringen inte är tillräckligt ”dynamisk”. Han kommer nu att be sitt parti Ny enhet att utse en ny regeringschef.

    • Baltikum lämnar ryska elnätet om två år

      Premiärministrarna för de tre baltiska länderna undertecknar en gemensam utfästelse om att helt ha lämnat det ryskkontrollerade elnätet, där även Ryssland och Vitryssland ingår, i februari 2025. Då ska de tre länderna ha anslutit sina elnät till det västeuropeiska nätet, en övergång som har planerats ända sedan 2018. Men efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har övergången snabbats på, då länderna inte vill vara beroende av rysk energi eftersom det kan användas som ett påtryckningsmedel från Moskvas sida.

    • Maj

    • Edgars Rinkēvičs blir landets förste öppet homosexuella president

      Utrikesminister Edgars Rinkēvičs väljs av parlamentet till ny president. Den 49-åriga Rinkēvičs fick 52 av de 100 ledamöternas röster. Presidenten har främst en representativ roll som statsöverhuvud. Rinkēvičs blir den första öppet homosexuella personen på presidentposten. Han har varit landets utrikesminister sedan år 2011 och är medlem i regeringspartiet Ny enhet.

    • Januari

    • Lettland och Estland utvisar ryska ambassadörer

      Lettlands och Estlands regeringar utvisar de ryska ambassadörerna i länderna. De hämtar även hem sina ambassadörer i Ryssland efter krav från Moskva. De diplomatiska relationerna med Ryssland får samtidigt en lägre prioritering.

  • 2022

    • December

    • Parlamentet godkänner premiärminister Kariņš nya högerregering

      Nära elva veckor efter valet står det klart att Krišjānis Kariņš kan fortsätta som premiärminister i spetsen för en mittenhögerkoalition. Regeringen består av Kariņš parti Ny enhet, ytterhögerpartiet Nationella alliansen och den nybildade mittenalliansen Enade listan. En knapp majoritet i parlamentet ger den nya regeringen grönt ljus. Edgars Rinkēvičs, som har varit utrikesminister i över elva år, fortsätter på sin post medan parlamentets tidigare talman Ināra Mūrniece blir försvarsminister och Arvils Ašeradens finansminister.

    • November

    • Över hundra sovjetiska monument förstörda

      Sedan i somras har över 120 sovjetiska monument tagits ned enligt kulturdepartementet. Efter den stora ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 beslöt parlamentet att alla minnesmärken som hyllade totalitära regimer skulle tas bort. Bland de monument som ansågs viktigast att förstöra var det sovjetiska minnesmärket i Riga som rests till minne över Sovjetunionens seger över Nazityskland i andra världskriget. Monumentet förstördes i augusti i år. Ryssland har kallat förstörelsen av monument i Lettland för ”statsvandalism” och det ryska utrikesdepartementet har lämnat en protest till den lettiska ambassadören.

    • Oktober

    • Premiärminister Kariņš parti vinner valet

      I parlamentsvalet blir premiärminister Krišjānis Kariņš Ny enhet största parti med 19 procent av rösterna. De grönas och böndernas förbund  (ZZS) blir näst störst med nära 13 procent av rösterna medan den nybildade mittenalliansen Enade listan kommer trea. Valresultatet innebär sannolikt att premiärminister Kariņš kommer att fortsätta att kunna leda en koalitionsregering. Det proryska Harmoni går kraftigt tillbaka jämfört med valet 2018, vilket beror på att det tappat stöd bland rysktalande invånare.

    • September

    • Baltikum stänger gränsen för ryssar

      De baltiska staterna och Polen enas om att införa ett tillfälligt inresestopp för ryska medborgare med vissa undantag. Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har nästan en miljon ryssar rest in i EU. Två tredjedelar av dem har kommit via  Baltikum eller Polen. Länderna beskriver inflödet av ryssar som ett säkerhetshot. Beslutet om att stänga gränserna följer på ett beslut av EU att upphäva ett avtal från 2007 som underlättat hantering av visum till ryssar. Enligt EU:s förslag till nya regler ska det bli dyrare för ryssar att få ett visum, väntetiderna ska bli längre och fler dokument kommer att krävas. EU kommer inte heller att godkänna pass som utfärdats i ryskockuperade områden i Ukraina.

    • Augusti

    • Parlamentet pekar ut Ryssland för terrorstöd

      I en resolution i parlamentet klassas Ryssland som en stat som stödjer terrorism. Regimen i Moskva kritiseras för att använda våld mot civila i det pågående kriget i Ukraina och för kränkningar mot ukrainska invånare i syfte att skapa lidande och minska stödet för den ukrainska regeringen i Kiev. Parlamentet uppmanar även EU-länderna att inte längre utfärda visum till ryssar och belarusier. Även den baltiska grannen Litauens parlamentet har antagit en liknande resolution.

    • Juli

    • EU når kompromiss om minskad gasanvändning

      Alla länder i EU utom Ungern går med på en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder. Beslutet fattas sedan Ryssland strypt flödet av gas via ledningen Nord Stream 1 till en femtedel av den normala mängden. Det ryska statliga gasbolaget Gazprom säger att minskningen beror på tekniska problem men EU:s energikommissionär kallar den ”politiskt motiverad”.

       

    • EU stoppar guld från Ryssland

      EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

       

    • Maj

    • EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

      EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

    • April

    • Baltikum stoppar köp av rysk gas

      Lettland, Estland och Litauen har infört ett temporärt stopp för import av rysk gas. Det meddelar den lettiske premiärministern Krisjanis Karins vid en presskonferens efter ett gemensamt premiärministermöte mellan de tre länderna. Litauen upphörde redan tidigare i april med sin gasimport. De baltiska länderna har efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari hört till de länder som drivit på mest för att EU-medlemmarna ska fasa ut användningen av rysk gas och olja.

    • Mars

    • De baltiska länderna utvisar ryska diplomater

      Lettland, Estland och Litauen meddelar att de tillsammans kommer att utvisa tio ryska diplomater i protest mot den ryska invasionen av Ukraina. Lettland utvisar tre diplomater liksom Estland och Litauen utvisar fyra. Litauens utrikesdepartement beskrev i ett uttalande de ryska militära attackerna mot civila och bland annat sjukhus och skolor som ”krigsbrott och brott mot mänskligheten”.

    • EU-direktiv ger ukrainare skydd

      EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Ett halvår senare, i oktober 2022, förlängs direktivet till mars 2024. Vid det laget befinner sig sammanlagt 4,2 miljoner ukrainska krigsflyktingar i EU-länder. 

    • Februari

    • Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

      Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Lettland och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt tjugo högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus. 

    • Kompensation till judar för förlorad egendom

      Efter förhandlingar som pågått sedan 2005 antar parlamentet en lag om kompensation till judar och deras familjer som blev fråntagna egendom vid slutet av andra världskriget. Det handlar om totalt 40 miljoner euro som kommer att inbetalas till en särskild fond under en tioårsperiod. Pengarna ska även gå till att bland annat stödja judiska skolor och kulturprojekt. Lagen tydliggör att den lettländska staten inte är ansvarig för de åtgärder som vidtogs när landet var ockuperat av Nazityskland.

    • Januari

    • Baltiska länder skickar försvarsrobotar till Ukraina

      Lettland, Estland och Litauen kommer att stödja Ukraina med försvarsrobotar. Det handlar om amerikanska luft- och pansarvärnsrobotar och syftet är att stötta landet inför det ökande hotet om ett ryskt angrepp. USA, som från början har exporterat vapnen till de baltiska staterna, har godkänt överföringen. ”Estland, Lettland och Litauen står enade i vårt åtagande för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet inför fortsatt rysk aggression. De baltiska staterna kommer att fortsätta att stödja Ukraina inte bara på diplomatiskt och politiskt, utan också genom att stärka Ukrainas förmåga att försvara sig” skriver de baltiska försvarsministrarna i ett uttalande.

  • 2021

    • Oktober

    • Undantagstillstånd införs efter fler fall av covid-19

      När andra länder öppnar sina samhällen skärper Lettland istället sina restriktioner. Regeringen inför ett undantagstillstånd i tre månader för att stoppa den ökande spridningen av covid-19 i landet där antalet nya smittade nu ligger på över 1000 om dagen. Samtidigt vill regeringen ge en signal till invånarna om att de måste vaccinera sig mot sjukdomen. Antalet vaccinerade invånare i landet är bland de lägsta inom EU. Från och med mitten av november måste alla statsanställda ha vaccinerat sig och så länge undantagstillståndet är i kraft krävs vaccinpass för att handla i affärer, med undantag för apotek och mataffärer.

    • Augusti

    • Undantagstillstånd införs efter inflöde av migranter

      Under de senaste månaderna har över trehundra migranter gripits av polisen efter att de utan tillstånd har tagit sig över gränsen från Belarus. Bara under de senaste fyra dagarna har över 280 migranter upptäckts. Regeringen utropar därför undantagstillstånd i flera gränsregioner. Undantagstillståndet kommer att gälla till november. Migrantvågen via Belarus har även drabbat Litauen, som tagit till flera åtgärder under sommaren (se Litauen kalendarium för Juli och Augusti 2021).

    • Maj

    • Utvisningar i flaggträta med Belarus

      Belarus utvisar Lettlands ambassadör och annan beskickningspersonal. Detta sedan den belarusiska oppositionens flagga fått ersätta nationsflaggan vid ishockey-VM i Riga i kölvattnet av att Belarus tvingat ned ett utländskt flygplan för att komma åt en regimkritiker. Lettland utvisar i sin tur belarusiska ambassadanställda.

    • April

    • De baltiska staterna utvisar fyra ryska diplomater

      Regeringarna i Litauen, Estland och Lettland meddelar att de gemensamt kommer att utvisa fyra ryska diplomater. Utvisningarna är ett sätt att visa stöd för den tjeckiska regeringen som hävdar att rysk underrättelsetjänst ligger bakom en explosion i ett vapenförråd i Tjeckien 2014 och som en följd därav utvisat ett 18 ryska diplomater. Moskva har svarat med att utvisa ett 20-tal tjeckiska ambassadanställda i Moskva.

    • Februari

    • Regeringen förlänger undantagstillstånd till april

      Premiärminister Krisjanis Karins meddelar att undantagstillståndet i landet till följd av coronapandemin förlängs med två månader. Sjukvården är fortfarande hårt pressad och smittoläget allvarligt. Det finns också en oro för att nya mutationer av coronaviruset ska få fäste i landet. Det blir också nödvändigt för inresande att visa upp ett negativt virustest och det måste finnas giltiga skäl för resorna. Livsmedelsaffärer har dock åter fått tillåtelse att hålla öppet.

  • 2020

    • December

    • Samhället stängs i kamp mot smittan

      Som ett svar på den ökade smittspridningen stänger Lettland alla affärer utom mataffärer samt andra inrättningar som gym, bibliotek och museum. Skolorna går över till distansundervisning och de som kan uppmanas jobba hemifrån. Restriktionerna gäller i första hand fram till 11 januari. I början av december förlängdes det undantagstillstånd som införts på grund av pandemin. Munskydd ska bäras överallt inomhus utom i det egna hemmet och mer än två personer får inte träffas åt gången på allmän plats. 

    • Kyrkan öppnar för samkönade äktenskap

      Ärkebiskop Zbigņevs Stankevičs efterlyser en lagstiftning som gör det möjligt för homosexuella och andra grupper som inte kan gifta sig att ändå leva tillsammans under reglerade former. ”Vi bör ta avstånd från alla ideologier och skapa lagar som skyddar alla personer i samhället" säger Stankevičs i ett tal. Ärkebiskopens uttalande följer på ett beslut av författningsdomstolen som konstaterar att termen familj inte är samma sak som äktenskap. Domstolens beslut klassas som historiskt då den slår fast att familj omfattar ett bredare spektrum av relationer än bara äktenskap mellan personer av olika kön.    

    • November

    • Miljöministern avgår efter parkeringsfusk

      Miljöminister Juris Pūce avgår. Ministern som tillhör partiet För Lettlands utveckling hade anklagats av en före detta partikamrat i för att ha använt ett parkeringstillstånd från staden Riga som inte hade rätt till. Pūce ska också ha bett stadskontoret att få ett sådant tillstånd gratis. När sms-konversationen med stadskontoret blev känd sade Pūce att det var ett skämt men medgav senare att fört sina kollegor bakom ljuset. Premiärminister Krišjānis Kariņš hade då bett landets antikorruptionsenhet att titta på fallet.

    • Sanktioner införs mot fler i Belarus

      Lettland och de övriga länderna i Baltikum inför reseförbud för två belarusiska ministrar och 26 andra. De hamnar därmed på de baltiska ländernas sanktionslista som nu omfattar över 150 personer förutom president Lukasjenko. Sportminister Sergei Kravtjuk hamnar på listan då han anklagats för att ha satt press på idrottsmän som uttalat sig mot Lukasjenko. Informationsminister Igor Lutsky svartlistas också då han hålls ansvarig för nedsläckning av internet i syfte att stoppa protester. De baltiska länderna går hårdare fram mot Belarus än EU som helhet. EU har hittills riktat sanktioner mot 59 belarusier.

    • Oktober

    • Nya restriktioner för att stoppa smittpridning

      Myndigheterna skärper restriktionerna för att hindra spridningen av coronavirus. Det blir nu obligatoriskt med munskydd på alla offentliga platser, däribland affärer, kulturinstitutioner och kyrkor. Tidigare gällde kravet på munskydd endast inom kollektivtrafiken. Restauranger och barer får inte ha öppet efter midnatt och högst fyra personer får sitta vid samma bord. Vid sociala arrangemang inomhus får högst 30 personer närvara och utomhus går gränsen vid 300. Hittills har 2 840 smittade registrerats i landet och 41 personer har avlidit av orsaker relaterade till covid-19.  

    • Ambassadören i Belarus kallas hem

      I solidaritet med Litauen och Polen kallar Lettland hem landets ambassadör från Belarus. Både Litauen och Polen har tidigare kallat hem sina ambassadörer från Minsk efter att länderna blivit ombedda att skala ned respektive representation i huvudstaden. Belarus anklagar Litauen och Polen för att lägga sig i landets inre angelägenheter genom att stötta de krafter som ifrågasätter Aleksandr Lukasjenkos seger i det belarusiska presidentvalet i augusti.

    • Augusti

    • Baltiska sanktioner mot Belarus

      Lettland inför tillsammans med Estland och Litauen sanktioner mot president Lukasjenko och 29 andra befattningshavare i grannlandet Belarus som kopplas till fusk i landets presidentval den 9 augusti. Även andra EU-länder planerar sanktioner som reseförbud och frysning av tillgångar, men de har ännu inte enats om vilka belarusiska personer som ska omfattas.

    • Juni

    • Lettland förbjuder ryska TV-kanaler

      Lettlands myndighet som övervakar medier (NEPLP) förbjuder den ryska TV-kanalen RT:s sändningar i landet. Enligt ordföranden för NEPLP förbjuds sändningarna eftersom RT:s chef förts upp på listan över personer som belagts med sanktioner från EU för att ha uppmuntrat till handlingar som kränker Ukrainas demokrati och territoriella integritet. Tidigare har ytterligare ett tiotal ryska TV-kanaler förbjudits efter systematiska fientliga uttalandena om Ukraina och uppmaningar till krigshandlingar och andra aktioner mot landet.

    • Undantagstillståndet hävs

      Regeringen meddelar att undantagstillståndet som infördes i mars nu kommer att hävas. Fortfarande gäller emellertid en del restriktioner för att hindra smittspridning, däribland regler för social distans på två meter mellan olika sällskap, vilka högst får bestå av två personer. Inom kollektivtrafiken ska resenärer bära ansiktsmask eller annat skydd.

    • Resenärer från lågriskländer slipper karantän

      Lettland öppnar gränserna för resenärer från de flesta EU-länder och häver kravet på att besökare måste tillbringa två veckor i karantän. Fortfarande gäller dock karantänregler för resenärer från länder där smittspridningen ännu är ett problem. Hittills har nära 1100 lettländare insjuknat i covid-19 medan 24 människor har dött.

    • Maj

    • Baltiska länder öppnar gränserna inbördes

      Estland, Lettland och Litauen öppnar sina gränser för resenärer från de baltiska länderna. Fortfarande måste emellertid besökare från något annat land tillbringa två veckor i karantän innan de kan röra sig fritt i länderna. Antalet fall av covid-10 har minskat kraftigt i de tre länderna.

    • Mars

    • Undantagstillstånd införs för att stoppa coronavirus

      Regeringen meddelar att undantagstillstånd införs fram till mitten av april. Alla offentliga sammankomster med fler än 200 deltagare förbjuds, kultur- och idrottsaktiviteter är inte tillåtna i nuläget och skolor stängs. Syftet med dessa åtgärder är att bekämpa spridningen av sjukdomen covid-19 i landet.

  • 2019

    • Oktober

    • Barn till “icke-medborgare” ska få automatiskt medborgarskap

      Barn till bland annat ryssar som saknar medborgarskap i Lettland men har rätt att bo i landet, ska kunna bli medborgare enligt ny lag. Många icke-letter från tidigare stater i tidigare Sovjetunionen stannade kvar i Lettland efter Sovjetväldets fall 1991 utan att få bli lettländska medborgare. Idag finns det omkring 230 000 så kallade icke-medborgare i Lettland. Från 2020 ska nyfödda barn där den ena föräldern eller båda är ”icke-medborgare” automatiskt få ett lettländskt pass.

    • Maj

    • Parlamentet väljer ny president

      Egils Levits till ny president efter Raimonds Vējonis som inte ställde upp för ytterligare en mandatperiod. Egils Levits har arbetat som domare vid EU-domstolen sedan år 2004. Levits får 61 röster i Saeima, vilket räcker gott och väl för att han ska bli vald redan i den första omgången. De övriga två kandidaterna är Didzis Šmits från populistiska partiet KPV LV och ombudsmannen för mänskliga rättigheter Juris Jansons. Levits tillträder som president den 8 juli.

    • Fem partier får platser i Europaparlamentet

      Premiärminister Krišjānis Kariņš parti Ny enhet blir största parti i EU-valet med drygt 26 procent av rösterna och två mandat. Resultatet för Ny enhet är dock betydligt sämre än i valet för fyra år sedan då partiet fick över 46 procent av rösterna. Harmoni får omkring 17 procent av rösterna medan högerpopulistiska Nationella alliansen landar på 16 procent. Bägge partierna får två mandat var i Europaparlamentet.

    • Januari

    • Rysk TV-kanal får sändningsförbud

      Lettlands elektroniska medieråd inför ett tre månader långt förbud mot att visa sändningar från den Moskvabaserade TV-kanalen Rossiya RTR för innehållsleverantörer i landet. Enligt rådet är Rossiya RTR en propagandakanal som i sina sändningar tillåtit hatpropaganda mot ukrainare och Ukraina, som bland annat framförts av den ryske ultranationalisten och vice talmannen i ryska duman, Vladimir Zjirinovski.

    • Ny center-högerregering bildad

      Efter över tre månader bildas till slut en ny regering. Så lång tid har det inte tagit någon gång sedan Lettland åter blev självständigt 1991. Regeringen får stöd av 61 ledamöter i parlamentet medan 39 röstar emot. Regeringen är en mittenhögerkoalition, liksom de tidigare regeringarna som styrt landet sedan 1990-talet. Förutom premiärminister Krišjānis Kariņš egen partigrupp Ny enhet ingår även Nya konservativa partiet, Nationella alliansen, För utveckling/För och delar av KPV LV. Fem parlamentsledamöter från KPV LV väljer dock att rösta emot. Finansminister Jānis Reirs och utrikesminister Edgars Rinkēvičs kommer båda från Ny enhet. Nya konservativa partiet har fyra ministerposter, däribland den som justitieminister och vice premiärminister. För utveckling/För får miljö- och hälsoministerposterna, medan Nationella alliansen bland annat får ansvar för kultur- och jordbruksfrågorna.

    • Tredje försöket att bilda regering

      Efter att såväl Jānis Bordāns från Nya konservativa partiet och Aldis Gobzems från populistiska KPV LV misslyckats med att bilda en regeringskoalition som kan få stöd av en majoritet i parlamentet efter valet i oktober 2018 utses Krišjānis Kariņš till premiärministerkandidat av president Raimonds Vējonis. Kariņš har tidigare varit ekonomiminister och är även amerikansk medborgare. Han representerar Ny enhet i parlamentet som är den minsta partigrupperingen med åtta platser. Kariņš uppges ha stöd från flera av de andra stora partierna däribland Nya konservativa partiet och Nationella alliansen.

  • 2018

    • Oktober

    • Harmoni vinner parlamentsvalet

      I parlamentsvalet segrar Harmoni med 19,9 procent av rösterna. Populistiska KPV LV kommer på andra plats med cirka 14 procent av rösterna medan Nya konservativa partiet blir trea med drygt 13 procent. Partialliansen För utveckling/För får 12 procent. Regeringspartierna tappar röster jämfört med valet 2014: Nationella alliansen får stöd av 11 procent av rösterna, ZZS av knappt 10 procent medan alliansen Ny enighet (där partiet Enighet ingår) endast stöds av drygt 6 procent.

    • Juni

    • Regering utfärdar katastroftillstånd på grund av torkan

      Torkan som drabbat Lettlands jordbrukssektor är den värsta på många år. De västra delarna av landet är hårdast drabbade och flera områden har inte fått regn sedan april. Enskilda bönder har påverkats svårt. För att förhindra banker att mäta ut böndernas tillgångar på grund av att de inte kan betala sina lån utfärdar regeringen ett nationellt katastroftillstånd. Regeringen har också bett EU-kommissionen att betala ut jordbruksbidrag i förskott.

    • Maj

    • Tidigare järnvägsarbetare döms för spioneri för Ryssland

      En domstol dömer en man med rysk bakgrund till fängelse i ett och ett halvt år. Mannen som arbetat vid järnvägen ska ha spionerat för Rysslands räkning och ha försett Moskva med hemligstämplad information om Natotrupper och utrustning som fraktats med tåg.

    • Mars

    • Rysk diplomat utvisas

      Lettland utvisar en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

    • Februari

    • Lettisk bank anklagas för penningtvätt

      Banken ABLV, som är Lettlands tredje största bank, pekas ut av USA:s finansdepartement för involvering i penningtvätt och bankaffärer med koppling till Nordkoreas kärnvapenprogram. Kort därefter fryser den Europeiska centralbanken ABLV:s utbetalningar i utländsk valuta. Bankens VD utreds dessutom för mutbrott.

    • Januari

    • E-tjänst för mediciner utsätts för cyberattack

      En helt ny datatjänst för utskrivning av mediciner utsätts för en omfattande cyberattack med tusentals ansökningar om mediciner per sekund från ett 20-tal länder över hela världen. Enligt hälsominister Aivars Lapins var dataattacken planerad.

  • 2017

    • Juni

    • Banker bötfälls för sanktionsbrott

      Lettiska Finansinspektionen dömer tre av landets banker att böta sammanlagt motsvarande sex miljoner kronor för att ha brutit mot EU:s och USA:s sanktioner mot Nordkorea. De anklagas för att genom bristande kontroll ha låtit pengar slussas till de nordkoreanska programmen för att utveckla kärnvapen och ballistiska robotar. 

  • 2016

    • Juli

    • Natosoldater till Baltikum

      Nato beslutar att stationera en bataljon på uppemot 1 000 soldater i vart och ett av de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen. Soldaterna ska huvudsakligen komma från Storbritannien, Tyskland och Kanada och tjänstgöra i de tre länderna enligt ett roterande schema. 

    • Maj

    • Strid om konvention mot kvinnovåld

      Landets justitiedepartement avråder Lettland från att skriva under en Europarådskonvention mot våld mot kvinnor. I en analys kallar departementet konventionen för nymarxistisk och menar att det strider mot grundlagen då den innebär diskriminering av män och är kränkande för män som kämpat för landets frigörelse från Sovjetunionen. "Den lettiska nationen kan inte acceptera ett internationellt avtal som omfattar uttalanden som innebär att lettiska män skulle ha förtryckt kvinnor", konstaterar departementet i sin analys. Justitiedepartementet kontrolleras av högerpartiet Nationella alliansen som ingår i regeringen. Departementets utspel innebär ett dilemma för premiärminister Kučinskis som pressas från två håll. Högern och kyrkan är emot konventionen medan människorättsgrupper och minoriteter kämpar för att Lettland ska anta den.

    • April

    • Ryskspråkig TV-kanal stängs

      Den ryskspråkiga TV-kanalen Rossija RTR stängs under sex månader med motiveringen att den spritt hatpropaganda och antiukrainska uttalanden. 

    • Mars

    • Rysk nyhetssajt stängs

      Lettiska myndigheter stänger den ryska nyhetssajten Sputniks lettiska internetsida. Den anklagas för att vara ett rent propagandaorgan som bland annat levererar dubiösa nyheter om konflikten i Ukraina. Ryska utrikesdepartementet fördömer stängningen som "grotesk censur". 

    • Februari

    • Ny regering godkänd

      Parlamentet godkänner den nya regeringen ledd av Māris Kučinskis. I regeringen ingår hans parti De gröna och böndernas förbund, Enhet och Nationella alliansen. Den 54-årige nye premiärministern säger att han vill arbeta för reformer inom utbildning, forskning och hälsovård samt att försöka bromsa minskningen av befolkningen.

    • Januari

    • Kučinskis får bilda regering

      President Vējonis ger i uppdrag åt Māris Kučinskis att bilda en ny regering. Kučinskis tillhör De grönas och böndernas förbund (ZZS) och har tidigare varit utvecklingsminister. Att presidenten valt att förbigå landets största parti Enhet tros bero på slitningarna inom det partiet.

  • 2015

    • December

    • Premiärminister Straujuma avgår

      Samarbetssvårigheter med de andra partierna i koalitionsregeringen och kritik mot hennes ledarskap uppges vara orsakerna. President Vējonis uppmanar partierna att så fort som möjligt enas om en ny regeringschef.

    • Oktober

    • Uppgifter om penningtvätt i banker

      Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD uttrycker stor oro för att delar av det lettiska bankväsendet används till penningtvätt. Kommentarerna görs i en rapport i samband med en granskning av den lettiska ekonomin inför landets eventuella medlemskap i OECD. Organisationen skriver att 14 av Lettlands 20 registrerade affärsbanker huvudsakligen har sina kunder i Ryssland och andra delar av det tidigare östblocket och att mer än hälften av de 30 miljarder euro som finns i det lettiska bankväsendet kommer från sådana utländska källor. Kontrollen av dessa pengar är enligt OECD ytterst bristfällig, vilket anses utgöra en risk för att pengar från kriminell verksamhet ska kunna fortsätta in i andra delar av EU.

    • Juli

    • Rysk utredning skapar ilska

      Lettland och dess grannländer reagerar med vrede på att ryska riksåklagarmyndigheten inlett en utredning av om de baltiska staternas självständighet är laglig. Utredningen sker på begäran av två parlamentsledamöter för maktpartiet Enade Ryssland, som beskriver Sovjetunionens erkännande av Estland, Lettlands och Litauens självständighet som landsförräderi. Baltiska ledare säger att åtgärden är absurd men ett exempel på den nyimperialistiska inställning som präglar dagens Ryssland.

    • Juni

    • Ny president utsedd

      I en sluten omröstning väljer parlamentet försvarsminister Raimonds Vējonis till president. Han representerar Gröna partiet och blir miljörörelsens första statschef i EU.

    • April

    • President Bērziņš söker inte omval

      Andris Bērziņš besked att han vill avgå kommer inför det att parlamentet senare under våren ska välja en ny statschef. Bērziņš valdes till president i juni 2011.

    • Januari

    • Lettland blir EU-ordförande

      En av de viktigaste frågorna under det närmaste halvåret väntas bli unionens relationer till Ryssland. Lettland är ett av de länder som känt sig mest hotat av den mer aggressiva ryska utrikespolitiken. I maj arrangeras ett toppmöte inom EU:s "östliga partnerskap" med sex före detta Sovjetstater i Riga.

  • 2014

    • November

    • Utrikesministern offentliggör homosexualitet

      Att en så högt uppsatt person som Edgars Rinkēvičs "kommer ut" är mycket ovanligt i det socialt starkt konservativa Lettland, där fördomarna mot samkönade relationer är utbredda. Hans besked tros på sikt kunna leda till att acceptansen för homosexuella ökar.

    • Straujuma fortsätter som premiärminister

      En månad efter parlamentsvalet får Straujuma uppdraget att fortsätta leda regeringen. De flesta ministrarna får behålla sina poster.

    • Oktober

    • Regeringspartierna behåller majoritet

      De fyra partier som ingått i den senaste regeringen får tillsammans 61 av de 100 platserna i parlamentsvalet. Enhet behåller ställningen som regeringens starkaste parti och ökar från 20 till 23 platser. Harmonicentern blir fortsatt största parti, men backar från 31 mandat till 24. Oron över Rysslands eventuellt aggressiva avsikter i Baltikum tros ha fått många etniska letter att lämna det Putinvänliga partiet. Två nya partier klarar femprocentsspärren: För Lettland från hjärtat, som bland annat profilerat sig på kamp mot korruption får sju mandat, och Lettiska regionernas förbund, som är en sammanslutning av lokala småpartier får åtta platser. Valdeltagandet är det lägsta sedan Lettland återfick självständigheten 1991, preliminärt 58,8 procent. Allra lägst var intresset i området längs gränsen mot Ryssland och Vitryssland. (4/10)

    • Juli

    • Ryska underhållningsartister stoppas

      Ett antal ryska artister förbjuds uppträda i Lettland. Utrikesminister Edgars Rinkēvičs beskriver dem som aktiva propagandister som "aggressivt" stött den ryska annekteringen av Krim.

    • Åtgärder mot ryskt hot

      Regeringen beslutar att med stöd från Nato öppna ett "strategiskt kommunikationscenter" för att motverka vad man uppfattar som ett ryskt "informationskrig" riktat mot Lettlands stora ryska minoritet. Beslutet stöds av parlamentet, som samtidigt godkänner att försvarsutgifterna mer än fördubblas fram till 2020 för att uppnå Natos rekommendation om minst 2 procent av BNP.

    • Maj

    • Enhet störst i EU-val

      Valet till EU-parlamentet vinns överlägset av partiet Enhet som får drygt 46 procent av rösterna. På andra plats kommer Nationella alliansen som vinner lite mer än 14 procent av rösterna medan Harmonicentern får 13 procent och De grönas och böndernas förbund drygt 8 procent. Det sista mandatet går till Lettiska ryska unionen.

    • April

    • Rysk TV-kanal förbjuds

      Lettiska massmedierådet stoppar den statliga ryska TV-kanalen Rossija RTR under tre månader med hänvisning till dess obalanserade och propagandistiska rapportering om konflikten i Ukraina. Liknande åtgärder vidtas i Litauen.

    • Mars

    • Oro efter Krim-annektering

      Presidenten, premiärministern och talmannen manar i en gemensam skrivelse befolkningen att undvika politisk verksamhet som kan skapa spänningar och missnöje i samhället. Uttalandet ska ses i ljuset av den oro som uppstått i flera före detta sovjetrepubliker med stora ryska minoriteter efter Rysslands annektering av den ukrainska Krimhalvön. Samtidigt får Lettland än en gång kritik av FN:s människorättskommitté för diskriminering på arbetsmarknaden av rysktalande invånare.

    • Minister får sparken

      Premiärminister Straujuma avskedar miljöminister Einārs Cilinskis sedan han meddelat att han tänkt delta i en parad anordnad av veteraner ur Lettiska legionen, en organisation som under andra världskriget ställde sig på de tyska nazisternas sida mot de sovjetiska styrkorna. Den årliga paraden har av många betraktats som en glorifiering av den SS-ledda legionen.

    • Januari

    • Första kvinnliga premiärministern

      Jordbruksminister Laimdota Straujuma bildar en bred regering med fyra av parlamentets fem partier. Enda oppositionspartiet är det pro-ryska Harmonicentern. Den nya regeringen har stöd av 64 av de 100 ledamöterna.

    • Lettland medlem i eurozonen

       Lettland blir det 18:e eurolandet, när den lettiska valutan lats vid nyår byts mot euro. (Se Aktuell politik och Ekonomi)

  • 2013

    • November

    • Dombrovskis avgår efter olyckshändelse

      Lettland drabbas av sin värsta katastrof sedan självständigheten, när taket på en stormarknad i Riga rasar in och 54 människor dödas. Premiärminister Valdis Dombrovskis meddelar överraskande att han avgår och tar politiskt ansvar för det inträffade. Dombrovskis regering fortsätter som expeditionsministär tills en ny koalition kan bildas.

    • Nato-övning i Lettland

      Försvarsalliansen Natos militärövning är den största på flera år. De baltiska länderna har länge begärt en tydlig beredskap från Nato för att möta möjliga kriser i regionen. Före Natoövningen har Ryssland och Vitryssland stora manövrer i Baltikums närhet.

    • Oktober

    • Krav på att monument i Riga ska rivas

      En infekterad offentlig debatt blir följden av en namninsamling, där lettiska nationalister kräver att det sovjetiska så kallade segermonumentet i Riga ska tas ner. Frågan är känslig för den ryska minoriteten och i Lettlands förhållande till Ryssland. Utrikesdepartementet i Riga hänvisar till ett avtal med Ryssland från 1994, där båda parter lovat att skydda historiska minnesplatser.

    • Juni

    • Framgångar för oppositionen

      Socialdemokratiska Harmonicentern vinner lokalvalet i Riga i koalition med ett lokalt parti, och den ryskspråkige borgmästaren Nil Ushakov väljs om. Premiärminister Dombrovskis parti Enhet gör ett dåligt val och blir endast tredje största parti.

    • Bank får höga böter

      Finansinspektionen dömer en icke namngiven lettländsk bank till högsta bötesbelopp, 100 000 lats (1,2 miljoner kronor), för penningtvätt. Banken har hanterat en del av de summor som förskingrades från ryska staten i det skattefusk som avslöjats av den ryske juristen Sergej Magnitskij, numera avliden. Magnitskijs investmentbolag anklagade sex banker i Lettland för att ha tagit emot pengar ur bedrägerihärvan.

    • Lettiskt medlemskap i eurozonen

      EU ger klartecken för Lettland att införa euro 2014 (se Ekonomi).

    • April

    • Utbildningsministern avgår

      Roberts Ķīlis från Reformpartiet lämnar regeringen efter upprepade konflikter med premiärminister Valdis Dombrovskis.

    • Mars

    • Ansökan till eurozonen

      Regeringen fattar beslut om att ansöka om att Lettland inkluderas i eurosamarbetet 2014.

    • Januari

    • Inkomstskatten sänks

      Inkomstskatten sänks från 25 till 24 procent, enligt en plan som innebär stegvisa sänkningar till 20 procent 2015.

  • 2012

    • December

    • IMF-lån återbetalas

      BNP har växt med cirka 5 procent under året. Lettland återbetalar hela sitt lån till IMF i förväg efter att ha sålt statsobligationer till den lägsta räntan dittills. Huvuddelen av lånen från EU och Världsbanken återstår dock att betala.

    • Juli

    • Momssänkning

      Momsen sänks med 1 procentenhet till 21 procent i ett försök att bromsa inflationen, så att Lettland kan bli godkänt för inträde i eurosamarbetet.

    • Juni

    • Kompensation till judar

      Justitieminister Gaidis Bērziņš från Nationella alliansen avgår i protest mot premiärminister Dombrovskis förslag att ge Lettlands judar kompensation för historiskt förlorad egendom. USA:s utrikesminister Hillary Clinton besöker Riga och uppmanar regeringen att skynda på återlämnandet av judisk egendom som beslagtogs av sovjetockupanterna eller vars ägare mördades under naziockupationen.

    • April

    • Parti byter namn

      Zatlers Reformparti ändrar sitt namn till Reformpartiet.

    • Februari

    • Nej till ryska som officiellt språk

      Efter namninsamling av den ryska minoriteten hålls folkomröstning om ryska ska bli officiellt språk vid sidan av lettiska. Förslaget avvisas med 74,8 procent av rösterna. Valdeltagandet är ovanligt högt, 70 procent.

    • Januari

    • Befolkningen minskar

      Siffror från 2011 års folkräkning visar på endast 2 060 000 invånare, en minskning med över 300 000 på ett drygt decennium.

  • 2011

    • December

    • IMF-program avslutas

      BNP har växt med drygt 5 procent under året. Budgetunderskottet blir 3,5 procent, något mindre än regeringens beräkning. Lettland kan i förväg avsluta det treåriga låneprogrammet med IMF, efter att ha tagit ut endast 4,5 miljarder av de 7,5 miljarder euro landet fick löfte om från olika långivare.

    • November

    • Bank försätts i konkurs

      Ägaren till Lettlands sparbank, Krājbanka, misstänks ha svindlat banken på stora belopp.

    • Oktober

    • Dombrovskis bildar ny regering

      Premiärminister Valdis Dombrovskis bildar sin tredje regering. Koalitionen består av Dombrovsksi parti Enhet, Zatlers Reformparti och Nationella alliansen. Med de sex avhopparna från Reformpartiet har koalitionen stöd av 56 av parlamentets 100 mandat. Valets vinnare Harmonicentern ställs utanför regeringsmakten.

    • Parlamentsledamöter byter parti

      Sex medlemmar av Zatlers Reformparti bildar egen partigrupp.

    • September

    • Nyval till parlamentet

      Ryskdominerade Harmonicentern vinner nyvalet med 28,4 procent av rösterna före nybildade Zatlers Reformparti, som får 20,8 procent. Premiärminister Dombrovskis Enhet går tillbaka och stannar på 18,8 procent. Nationella alliansen nära nog fördubblas och får nästan 14 procent, medan De grönas och böndernas förbund går tillbaka till drygt 12 procent. (17/9)

    • Juli

    • Zatlers Reformparti bildas

      Förre presidenten Zatlers bildar ett nytt politiskt parti, kallat Zatlers Reformparti, för att ställa upp i det nyval till parlamentet som utlyses till september. 

    • Folkomröstning om presidentbeslut

      Expresident Zatlers begäran att upplösa parlamentet godkänns i en folkomröstning med över 94 procent av rösterna.

    • Parti upplöst

      Det tidigare mäktiga konservativa Folkpartiet beslutar att det ska upplösas. Partiledaren och oligarken Andris Šķēle säger sig lämna politiken.

    • Juni

    • Val av ny president

      I det ordinarie presidentvalet röstar parlamentet bort Valdis Zatlers från ämbetet. Parlamentsledamoten Andris Bērziņš från De grönas och böndernas förbund väljs till president med 53 röster mot 41 för Zatlers.

    • Maj

    • Parlamentet upplöses

      President Zatlers beslutar att upplösa parlamentet sedan det vägrat att häva den rättsliga immuniteten för en korruptionsmisstänkt oligark (seAktuell politik). Antikorruptionsbyrån Knab gör över 40 räder mot landets tre mäktiga oligarker och deras affärsverksamhet. Misstankarna gäller penningtvätt, skatteflykt, mutor, maktmissbruk med mera. Presidentens beslut ska godkännas i folkomröstning.

  • 2010

    • December

    • Presidentbesök i Ryssland

      President Valdis Zatlers blir den förste baltiske presidenten på över 15 år som gör ett officiellt besök i Moskva. Zatlers och hans ryske kollega Dmitrij Medvedev är överens om att förbättra de båda ländernas ansträngda relationer.

    • November

    • Ny regering

      Dombrovskis bildar en koalition mellan Enhetsalliansen och De grönas och böndernas förbund. Den nya regeringen har 55 av parlamentets 100 mandat.

    • Oktober

    • Dombrovski vinner parlamentsvalet

      Premiärminister Valdis Dombrovskis Enhetsallians segrar med nära 32 procent av rösterna. På andra plats kommer Harmonicentern med drygt 26 procent. De grönas och böndernas förbund får 20 procent och Nationella alliansen nära 8 procent. (2/10)

    • Juli

    • Skyhög ungdomsarbetslöshet

      Av Lettlands ungdomar saknar 39 procent ett arbete, vilket är den näst högsta nivån i EU.

    • Juni

    • Ekonomin växer åter

      Efter två års BNP-minskning med totalt cirka 25 procent vänder ekonomin i tillväxt under andra kvartalet.

    • April

    • Rekordhög arbetslöshet

      Officiella uppgifter visar att arbetslösheten har stigit till 22,5 procent.

    • Mars

    • Folkpartiet lämnar regeringen

      En konflikt kring budgetåtstramningarna leder till att Folkpartiet lämnar regeringen. Premiärminister Dombrovskis förlorar sin majoritet i parlamentet, som mot regeringens vilja röstar igenom en sänkning av hotellmomsen.

    • Januari

    • Arbetslösheten ökar

      Lettland registrerar en arbetslöshet på 20 procent, den högsta i EU.

Varukorg

Totalt 0