Lettland – Demokrati och rättigheter

Lettland är att betrakta som en fungerande demokrati. Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god. Men landet har fortfarande utmaningar vad gäller bland annat korruption, kvinnors rättigheter och situationen för etniska minoriteter.

Valen är fria och det finns många olika partier som representerar en mångfald av åsikter.

Mötes- och föreningsfriheten är garanterad i lag och respekteras. Civilsamhället kan verka fritt, men är i regel svagt. Konstitutionen garanterar religionsfrihet och olika samfund verkar fritt i landet.

Landet har dock kritiserats av människorättsorganisationer för hur den ryska minoriteten i landet behandlas. Ett par hundra tusen personer, av vilka de flesta är etniska ryssar, är statslösa och får inte rösta, starta politiska partier eller jobba i statlig förvaltning. 

Samhället präglas fortfarande av en könsstereotyp kvinnosyn. Våld i hemmet är ett problem och det finns brister i arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Många kvinnor som råkat ut för våld upplever att de inte tas på allvar av polis och rättssystem. 

Synen på HBTQ-personers rättigheter är konservativ och Lettland klassas som ett av de svåraste länderna i EU att leva i som HBTQ-person av organisationer som bevakar dessa frågor. Sexuell läggning ingår inte som grund för hatbrott och personer som utsätts för trakasserier uppger sig vara motvilliga att polisanmäla då de saknar förtroende för polisen.

Korruption

En del gamla nätverk från sovjettiden har överlevt i politik och näringsliv, där även oligarker behållit makt. Korruption är ett stort problem som påverkar vem som får inflytande i samhället (se Sociala förhållanden).

De senaste åren har landet skakats av en rad skandaler rörande korruption inom finanssektorn. Transparency International vittnar också om nära band mellan den politiska eliten och näringslivet, vilket återspeglas i vissa politiska beslut. Landets antikorruptionsbyrå, KNAP, har belyst oklarheter i finansieringen av de politiska partierna – flertalet partier ska under slutet av 2010-talet ha tagit emot otillåtna donationer. Lettland rankas på plats 36 av 180 i Transparency Internationals lista över upplevd korruption (se rankningslistan här).

Yttrandefrihet och medier

Konstitutionen garanterar yttrandefrihet och lettiska press- och medielagen garanterar pressfrihet. Yttrandefriheten kan dock begränsas, bland annat med hänsyn till statens suveränitet, säkerhet och moraliska principer.

2015 antogs ett tillägg i utbildningslagen som säger att skolor måste bedriva ”moralisk undervisning i linje med författningens värderingar”. Under 2016 infördes även undantag med syfte att bemöta rysk desinformation som innebär att lärare som inte uppvisar ”lojalitet” gentemot lettiska staten i sin undervisning ska kunna avskedas. Båda lagändringarna har kritiserats för att inskränka yttrandefriheten.

Pressen är livaktig och representerar många åsikter, men det händer att ägare inte respekterar det journalistiska oberoendet.

I takt med att Lettlands relationer till Ryssland har ansträngts under det senaste decenniet (se Utrikespolitik och försvar) har Lettlands myndigheter vid flera tillfällen ingripit mot ryskägda medier för att förhindra vad de uppfattat som rysk propaganda. Samtidigt kan flera ryska medier, som tvingats lämna Moskva för att undkomma åtal och censur, åtnjuta pressfrihet i Lettland.

Reportrar utan gränser placerar Lettland på plats 22 i sin lista över pressfrihet i 180 länder (se rankningslistan här).

Varukorg

Totalt 0