Lettland – Befolkning och språk

Lettlands befolkning minskar påtagligt, vilket är ett allvarligt socialt och ekonomiskt samhällsproblem. Under de senaste 25 åren har Lettland förlorat en fjärdedel av sin befolkning till följd av lågt barnafödande, en åldrande befolkning och emigration.  

Det är framför allt många unga som flyttar utomlands, över 40 procent av emigranterna är 20–35 år, vilket har lett till att den arbetsföra delen av befolkningen minskar.  Den negativa befolkningstillväxten fortsatte vid mitten av 2010-talet trots att Lettland sedan 2011 uppvisat en trend med ett ökande antal födslar. Samtidigt är födelsetalen lägre än dödstalen, vilket bidrar till en växande andel pensionärer i befolkningen.

Efter landets EU-inträde 2004 emigrerade många lettländare till främst Storbritannien och Irland för att söka arbete. Utflyttningen ökade när finanskrisen slog till hösten 2008. Det beräknas att uppemot en kvarts miljon människor utvandrade åren 2000–2012.

Invandring skulle enligt experter kunna bryta Lettlands negativa befolkningsutveckling, men undersökningar visar att mindre än en femtedel av lettländarna är positiva till invandring. Det är den lägsta siffran i EU.

Från andra världskriget och under hela sovjettiden invandrade ett stort antal ryssar till Lettland, för att tillföra arbetskraft och stärka Moskvas kontroll över landet. Samtidigt flydde hundratusentals letter eller försvann i deportationer och avrättningar. År 1989 omfattade letterna bara drygt hälften av befolkningen jämfört med tre fjärdedelar 1930.

Idag har andelen letter ökat till omkring två tredjedelar av befolkningen, eftersom många ryssar har utvandrat under tiden sedan självständigheten 1991. Rysktalande är dock i majoritet i flera större städer, till exempel Riga och Daugavpils. Omkring en tiondel av landets befolkning saknar lettländskt medborgarskap och därmed rösträtt i parlaments- och kommunalval. De flesta av dessa är etniska ryssar.

Efter självständigheten antogs en lag som gav automatisk rätt till medborgarskap för dem som var medborgare i Lettland 1940, och deras ättlingar. De som kommit till landet under sovjettiden, och deras ättlingar, måste ansöka om att få bli medborgare och uppfylla vissa villkor (se nedan). Det innebar att nästan alla letter fick medborgarskap och de allra flesta ryssar blev utan. Under hot från Ryssland och press från Europarådet, OSSE, EU och Nato mildrade Lettland lagen om medborgarskap. 1998 fick alla barn födda i landet efter självständigheten rätt till medborgarskap på föräldrarnas begäran. Övriga måste ansöka, klara prov i lettiska språket och historien, kunna huvudpunkter i grundlagen samt nationalsångens text. De som agerat ”anti-konstitutionellt” mot staten eller är medlemmar av förbjudna organisationer, som kommunistpartiet, kan inte få medborgarskap.

Ryskspråkiga politiker har krävt att alla som är födda i landet ska få medborgarskap och rösträtt på lika villkor.  2019 antog parlamentet en ny lag som innebär att barn till rysktalande icke-medborgare automatiskt ska få bli medborgare. Trots motsättningarna har integrationen på gräsrotsnivå fungerat relativt väl. Giftermål över de etniska gränserna är till exempel vanligt.

Före andra världskriget levde cirka 90 000 judar i Lettland, men bara några tusen överlevde kriget. Under den tyska ockupationen 1941–1944 deltog en del letter – uppmuntrade eller tvingade av nazisterna – i judeförföljelserna. Uppgörelsen med den delen av historien har gått trögt. 2022 tillkom dock en lag om kompensation till judar och deras familjer som blev fråntagna egendom vid slutet av andra världskriget. Det handlar om totalt 40 miljoner euro som kommer att inbetalas till en särskild fond under en tioårsperiod. Lagen tydliggör samtidigt att den lettländska staten inte är ansvarig för de åtgärder som vidtogs under tysk ockupation.

Lettiska är sedan 1988 officiellt språk, men av naturliga skäl har också ryskan en stark ställning och används av många inom affärslivet. 2012 hölls en folkomröstning om den ryska minoritetens förslag att göra ryska till andra officiella språk. Cirka 75 procent röstade nej.

Språkforskare tror att det för länge sedan fanns ett gemensamt baltoslaviskt språk som så småningom delades upp i fornbaltiska och fornslaviska tungomål. Lettiska och litauiska är de enda nu levande baltiska språken. Likheten mellan dem är ungefär som den mellan svenska och isländska.

Lettisk uttalsguide

Ā ā, Ē ē, Ī ī, Ū ū = ett streck ovanför vokaler förlänger ljudet 
C = ts, Č č = tj, Š š = sch, Ž ž= tonande zj 
Ģ ģ = dj, Ķ ķ = tj, Ļ ļ = lj, Ņ ņ = nj 
(Č och Ķ låter ungefär lika, men Č är lite grövre)

Om våra källor