Grekland – Politiskt system

Författningen från 1975 föreskriver att Grekland är en parlamentarisk demokrati med en president som är statschef och formell överbefälhavare. 

Presidenten har främst representativa uppgifter och väljs av det lagstiftande parlamentet för en period på fem år och kan väljas om en gång. Två tredjedelar av parlamentets ledamöter måste vara eniga om en kandidat, annars hålls en ny omröstning. Om en president inte har kunnat röstas fram efter tre omgångar utlyses nyval till parlamentet. Därefter kan presidenten väljas med enkel majoritet (hälften av ledamöterna plus en).

Presidenten utser premiärminister och på dennes rekommendation övriga regeringsmedlemmar. Om ingen av ledarna för de fyra största partierna i parlamentet lyckas bilda regering försöker presidenten bilda en samlingsregering. Misslyckas även detta utser presidenten någon, i regel en högt uppsatt domare, att leda en expeditionsministär fram till nyval har hållits. Om två på varandra följande regeringar avgått i snabb takt kan presidenten upplösa parlamentet och utlysa nyval.

Endast parlamentet har rätt att avskeda premiärministern, utlysa folkomröstningar och införa undantagstillstånd. Parlamentet har en kammare med 300 ledamöter, som tillsätts genom allmänna val för högst fyra år. Rösträttsåldern sänktes 2016 från 18 år till 17 år.

År 2016 slopades på initiativ av den nya vänsterregeringen det sedan länge rådande valsystemet där det parti som fått flest röster genom proportionell valmetod tilldelades ytterligare 50 mandat i syfte att skapa stabila majoritetsregeringar. Nu skulle mandaten utses med enbart proportionell metod från och med parlamentsvalet 2023. Ny Demokrati återinförde dock ett bonussystem när det tog över regeringsmakten efter valet 2019. Men den nya vallagen fick inte tillräckligt med stöd i parlamentet för att den enligt författningen skulle kunna börja gälla redan i nästa parlamentsval 2023. Istället skulle det kunna användas först vid det nästkommande valet. Lagändringen från 2020 innebär att det största partiet kommer att tilldelas 20 extra mandat, om det får över 25 procent av rösterna, och ett mandat per varje halv procentenhet därefter. Ett segrande parti skulle kunna få upp till 50 bonusmandat genom detta system. 

För att komma in i parlamentet måste ett parti få minst tre procent av rösterna.

Lagar som antas av parlamentet ska godkännas av presidenten. Denne kan återföra ett beslut om en ny lag till parlamentet för betänkande men har ingen egentlig vetorätt. Parlamentet kan ställa presidenten inför riksrätt om förslaget stöds av två tredjedelar av ledamöterna.

Läs om Greklands rättsväsende i Demokrati och rättigheter.

Politiska partier

Från Greklands återgång till demokrati 1974 ända fram till början av 2010-talet turades två stora partier om vid regeringsmakten: socialdemokratiska Panhellenska socialiströrelsen (Panellinio Sosialistiko Kinima, Pasok) och center-högerpartiet Ny demokrati (Nea Dimokratia). Båda partierna rasade i förtroende hos väljarna under den djupa ekonomiska kris som drabbade landet från 2008. Samtidigt fick andra partier ökat politiskt inflytande, också partier långt ute på politikens ytterkanter. 2015 bildades den första regeringen sedan 1974 utan Pasoks eller Ny Demokratis medverkan (se nedan). 

Pasok växte fram ur motståndsrörelsen under diktaturen 1967–1974 (se Modern historia). Partiet förespråkade från början socialism och ville att Grekland skulle lämna militäralliansen Nato och EG (nuvarande EU). Efterhand kom Pasok att omvandlas till ett socialdemokratiskt parti med en EU- och marknadsvänlig politik. I valet 2009 blev Pasok största parti men kom rejält på efterkälken i valen 2012 och 2015 (då två val hölls). År 2017 gick Pasok samman med några småpartier och bytte i samband med detta namn till Rörelse för förändring (Kinima Allagis, Kinal). Partiet kom på tredje plats i valet 2019. Inför parlamentsvalet 2023 återtog partiet sitt gamla namn, som ett sätt att återknyta till sin långa historia, och kallade sig nu Pasok – Rörelse för förändring.

Ny demokrati (Nea Dimokratia)grundades 1974 som en paraplyorganisation för liberaler, konservativa och tidigare rojalister med målet att återupprätta demokratin efter militärstyret. Partiet står för en traditionell marknadsliberal högerpolitik med starkt stöd för Nato och EU. I båda de val som hölls 2015 förlorade Ny demokrati stort till vänsterpartiet Syriza men återkom till makten efter en överlägsen seger i valet 2019 (se Aktuell politik).

Radikala vänsterns koalition (Synaspismos Rizospastikis Aristeras, Syriza) uppstod som en allians mellan tio olika partier 2004 och blev ett regelrätt parti 2013. Partiet vann valet i januari 2015 och bildade regering tillsammans med det nybildade högerpartiet Oberoende greker (Anexartiti Ellines, Anel) som grundats av avhoppare från Ny Demokrati. 

Koalitionen mellan  Syriza och Oberoende greker sågs som en ohelig allians. De två stod långt ifrån varandra ideologiskt, men förenades i ett kraftigt motstånd mot tidigare regeringars åtstramningspolitik och i den EU-skepsis som under krisåren vuxit sig starkare i det tidigare så EU-vänliga Grekland.

Syriza höll ställningarna i det nyval som hölls i september 2015 men straffades av väljarna i valet 2019 då partiet förlorade nästan hälften av sina mandat. Koalitionspartnern Anel valde att inte ställa upp.  

Kommunistpartiet (Kommonistiko Komma Ellados, KKE) är landets äldsta parti, grundat redan 1918. Partiet är starkt antiamerikanskt och har sitt främsta stöd bland fackligt aktiva och småbönder. Partiet har i de senaste valen kommit på fjärde respektive femte plats.

Det nazistiskt inspirerade Gyllene gryning (Chrisi Avgi) som har rötter tillbaka i 1980-talet tog sig för första gången in i parlamentet 2012. I valen 2015 blev Gyllene gryning tredje största parti efter Syriza och Ny demokrati. Gyllene gryning har blivit omtalat för sina våldsamma demonstrationer samt skarpa kritik mot invandring och tidigare regeringars hantering av skuldkrisen. Partiet lyckades inte ta sig över spärren i valet 2019. Hösten 2020 klassades Gyllene gryning som en kriminell organisation av en domstol i Aten och ledarna dömdes till fängelse (läs mer i Kalendarium). 

I valet 2019  tog två nya partier plats i parlamentet: det nationalistiska och pro-ryska Grekisk lösning  (Elliniki Lisi) grundat 2016 samt gräsrotspartiet Rörelsen för demokrati i Europa 2025 (MeRA25) bildad av den förre finansministern Yanis Varoufakis. MeRA25 som grundades 2018 betecknar sig som ett EU-vänligt och mot etablissemanget med medlemmar från ”vänstern, liberalismen, miljörörelsen och feminismen”. 

Treprocentsgränsen har gjort det svårt för minoritetspartier att ta sig in i parlamentet. Minoritetsfolken arbetar istället inom de etablerade partierna. Landets många småpartier ingår ofta allianser för att komma över spärren till parlamentet.

Om våra källor