Grekland – Aktuell politik

Det konservativa partiet Ny demokrati har styrt Grekland sedan 2019, med undantag för en övergångslösning under en månad mellan två val 2023. Politiken präglas till stor del ännu av den ekonomiska krisen som började ebba ut först mot slutet av 2010-talet, då nödlånen till landet kunde avslutas. Krisen har fått stora sociala, humanitära och ekonomiska följder för befolkningen, i form av skyhög arbetslöshet, försämrad välfärd och social oro. 

Ny demokrati är ett av de två stora partier som från Greklands återgång till demokrati 1974 och fram till början av 2010-talet turades om vid makten (det andra är det socialdemokratiska Pasok,se Politiskt system). Båda partierna rasade i förtroende hos väljarna under den djupa ekonomiska kris som drabbade landet från 2008. Samtidigt fick andra partier ökat politiskt inflytande, också partier långt ute på politikens ytterkanter. I början av 2015 bildade vänsterpartiet Syriza regering efter ett val som närapå gav partiet egen majoritet. För första gången på 40 år hamnade de två traditionellt dominerande partierna – Ny demokrati och Pasok – utanför regeringen.

Syrizaregeringen försökte förhandla sig till lindrigare bättre lånevillkor och utlovade lättnader för de många greker som blivit arbetslösa eller fått sina löner och pensioner sänkta under krisen (se Modern historia). Men regeringen blev tvungen att driva igenom nya åtstramningspaket och trots att den ekonomiska utvecklingen ljusnade blev väljarnas missnöje tydligt när parlamentsval hölls i juli 2019. Ny demokrati vann en överlägsen seger och fick egen majoritet i parlamentet. Partiets ledare Kyriakos Mitsotakis tog över som regeringschef efter Syrizas ledare Alexis Tspiras.

Den nya högerregeringen drev igenom förändringar av den ekonomiska politiken bara efter någon månad vid makten. Målet var att Grekland skulle lämna åren av åtstramningspolitik och ekonomisk kris bakom sig. Därtill bildades ett särskilt organ för att främja transparens i statsförvaltningen och bekämpa korruption. Mitsotakis förändrade också regeringens organisation och fördelningen av ministrar för att göra arbetet effektivare och minska byråkratin.

Migrationsproblem 

Regeringen gjorde även försök att få bukt med de fortsatta migrationsproblemen i landet. Efter en kulmen 2015 hade migrantströmmarna till Grekland minskat (se Modern historia), men 2019 ökade de åter. Många av migranterna levde under svåra omständigheter i den grekiska övärlden. Den långsamma beredningen av asylärenden bidrog till att försvåra problemen. Mitsotakis regering sökte stöd hos EU-kommissionen och övriga EU-länder samtidigt som den ökade bevakningen av gränserna och försökte snabba på avvisningen av migranter som inte bedömdes ha rätt till asyl. 

I september 2020 brann det kritiserade migrantlägret Moria på Lesbos ned. Lägret var byggt för omkring 3 000 människor men hade fått ta emot närmare 20 000 och hade utbredda problem med våld, prostitution och droger. Branden uppstod enligt vittnen efter det att några lägerinvånare vägrade att stanna i karantän efter att det nya coronaviruset spridit sig i lägret. Efter branden uppfördes ett provisoriskt tältläger för migranterna men många flyttades också till fastlandet.

Coronapandemin

När det nya coronavirusetbörjade att sprida sig 2020 införde regeringen strikta restriktioner för att hindra smittspridningen. Flygplatser och hamnar stängdes liksom affärer, skolor och stora delar av samhället och befolkningen beordrades att hålla sig hemma. 

Ett par månader senare började regeringen gradvis häva restriktionerna och öppna samhället igen. Landet såg då ut att sluppit lindrigt undan jämfört med många andra länder

Men redan under hösten stängdes samhället ner för en andra gång i samband med att en andra pandemivåg drabbade landet.  Pressen på sjukhusen var stor och restriktionerna med bland annat stängda skolor och affärer och utegångsförbud nattetid förlängdes och bestod ännu våren 2021 då coronapandemin blossade upp ordentligt för en tredje gång.

Mot slutet av sommaren och början av hösten blev det tydligt att det fanns många greker som var tveksamma till att vaccinera sig mot covid-19. Demonstrationer hölls i protest mot kravet att från mitten av september ha vaccinerat sig eller intyg på genomgången covid-19 för att få besöka restauranger och caféer så väl som idrottsanläggningar.

Skogsbränder och avlyssningsskandal

Sommaren 2021 härjades Grekland av svåra skogsbränder som förstörde hundratusentals hektar skog. Premiärminister Mitsotakis bad offentligt om ursäkt för att hans regering inte hade agerat tillräckligt snabbt och effektivt för att få kontroll över bränderna. Kort därefter gjorde Mitsotakis en omorganisering av regeringen där bland annat den minister som var ansvarig för hanteringen av bränderna byttes ut vilket ledde till nya namn även på turism- och hälsoministerposterna. Dessutom inrättades ett särskilt departement för civilt skydd och beredskap.

Ett år senare briserade en avlyssningsskandal som fick stora återverkningar för förtroendet bland väljarna för premiärminister Mitsotakis och hans regering. I juli 2022 avslöjades att Nikos Androulakis, partiledare för Pasok, avlyssnats av underrättelsetjänsten EYP under tre månader från september 2021, när han satt i Europaparlamentet. Kort efter det avgick chefen för underrättelsetjänsten EYP och premiärminister Mitsotakis kanslichef.  Premiärminister Mitsotakis påpekade att beslutet att avlyssna telefonen hade godkänts av åklagare och avlyssningen avslutades när Androulakis valts till partiledare Pasok. Men Mitsotakis erkände att det hela varit ett misstag. 

Nya avslöjanden följde om att tjänstemän, politiker och tidigare ministrar övervakats av EYP.  Mitsotakis regering vann med knapp marginal en misstroendeomröstning i parlamentet om vad som kallas Greklands "Watergate" och som hade utlysts av vänsteroppositionen. Men frågan var knappast överspelad med tanke på parlamentsvalet som skulle hållas om bara några månader.

Läget förbistrades än mer för premiärminister Mitsotakis efter en svår tågolycka i slutet av februari som ledde till att 57 människor miste livet. Efter tågtragedin skakades landet av återkommande strejker och massdemonstrationer som hölls i protest mot bristande säkerhet och misskötsel av det grekiska järnvägsnätet.  Redan ett par dagar efter olyckan avgick transportministern och en tågklarerare greps misstänkt för att delvis vara ansvarig för kraschen.

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis och hans regering kritiserades dock för att försöka undslippa skuld genom att skylla olyckan på tågklareraren och den mänskliga faktorn. Mitsotakis bad offrens familjer om ursäkt för det som hänt och lovade att söka EU-stöd för att modernisera järnvägsnätet. Han uppmanade också Högsta domstolen att undersöka vad som låg bakom olyckan och om problemen inom järnvägsnätet utgör ett brott mot lagen.  Bland de tiotusentals upprörda demonstranter som samlades för att protestera på gatorna i Aten och andra städer hördes slagord som krävde att regeringen skulle avgå.

Parlamentsvalen 2023

Premiärminister Mitsotakis meddelade i slutet av mars 2023 att parlamentsval skulle hållas den 21 maj. Han lovade bland annat att låta installera nya avancerade säkerhetssystem och att göra en omfattande översyn av järnvägsnätet om han skulle få väljarnas förtroende att fortsätta styra landet.

Trots motgångarna på senare tid för regeringen vann Ny demokrati över 40 procent av rösterna i parlamentsvalet enligt preliminära resultat. Syriza backade kraftigt och fick endast omkring 20 procent av rösterna. Men Ny demokratis valframgångar räckte enligt det rådande valsystemet inte för att ge partiet majoritet i parlamentet. För det skulle Ny demokrati ha behövt ytterligare omkring fem mandat.

Kyriakos Mitsotakis tackade nej till president Ekaterini Sakellaropoulous erbjudande om att bilda en ny regering, vilket skulle ha krävt att han hittade en koalitionspartner för att få den majoritet som krävs för att kunna regera. I stället ville han sträva efter att ett nytt val skulle hållas. Då skulle nämligen en ny vallag börja gälla som ger det segrande partiet mellan 25 och 50 bonusmandat, beroende på hur många röster det har vunnit. Därmed hoppades Mitsotakis kunna säkra en stabil majoritet i parlamentet för Ny demokrati (se Politiskt system).

Mitsotakis fick som han ville. Ett par dagar senare utsåg presidenten domaren Ioannis Sarmas till ledare för en övergångsregering. Samtidigt utlystes ett nytt parlamentsval till den 25 juni.

Kyriakos Mitsotakis plan lyckades. Ny demokrati fick stöd av drygt 40 procent av väljarna i det nya parlamentsvalet, vilket gav partiet 50 bonusmandat. Syriza backade till mindre än 18 procent av rösterna. Därmed kunde Mitsotakis bilda en stabil regering bestående av endast Ny demokrati. Han lovade att fortsätta på samma spår som inletts under den förra mandatperioden med ekonomisk återhämtning i centrum och planerade förändringar av hälsovården, utbildningssektorn och transportväsendet.

Åtta partier tog plats i det nya parlamentet och bland dessa hade tre små ytterhögerpartier lyckats ta sig över treprocentspärren. Ett av dem var det helt nybildade partiet Spartanerna, som bildats efter det att Högsta domstolen under våren hade förbjudit ett annat högerextremt parti. En fängslad ledare för ett tidigare nynazistiskt parti har varit en drivande kraft bakom bildandet av de båda partierna (se Politiskt system).

Följ den löpande händelseutvecklingen i Kalendarium. 

Om våra källor