Grekland – Aktuell politik

Grekisk politik präglas ännu av den ekonomiska krisen som började ebba ut först mot slutet av 2010-talet, då nödlånen till landet kunde avslutas. Krisen har fått stora sociala, humanitära och ekonomiska följder för befolkningen, i form av skyhög arbetslöshet, försämrad välfärd och social oro. Missnöjet bland väljarna ledde 2019 till att konservativa Ny demokrati tog över makten efter vänsteralliansen Syriza.

När vänsterpartiet Syriza vann parlamentsvalet i januari 2015 hade det grekiska folket genomlevt sex år av ekonomisk depression och social nedgång. Det starka folkliga missnöjet med samhällsutvecklingen gjorde att Syriza nästan fick egen majoritet i den lagstiftande församlingen. Syrizas ledare Alexis Tsipras utsågs till premiärminister för en regering bestående av Syriza och det nationalistiska högerpartiet Oberoende greker. För första gången på 40 år hamnade de två traditionellt dominerade partierna – Pasok och Ny demokrati – utanför regeringen.

De olika regeringar som avlöst varandra i Grekland sedan den ekonomiska krisen bröt ut 2009 (se Modern historia) har lagt stor möda på att förhandla fram så rimliga villkor som möjligt för de tre räddningspaket (stödlån) som de tvingats ta av EU, ECB (Europeiska centralbanken) och  IMF  (Internationella valutafonden). Även den nya regeringen hade som högsta prioritet att förhandla till sig lindrigare lånevillkor samt regelrätta skuldavskrivningar. Regeringen lovade att återställa löner och pensioner till de nivåer som gällde före krisen. En annan uttalad målsättning var att skapa nya arbetstillfällen eftersom runt en fjärdedel av arbetsstyrkan hade förlorat sina jobb sedan krisens start.

Regeringens ambitioner kom i hög grad på skam. Liksom tidigare regeringar tvingades den gå med på nedskärningar i välfärden och andra budgetbesparingar. Syriza-regeringen började visserligen sin mandatperiod med att försöka ställa tuffa ultimatum till långivarna i de många förhandlingsrundor som föregick låneutbetalningar och ingångna avtal om nödlån, men i slutändan blev resultatet att Tsipras och hans regering ingick avtal om större besparingar än någonsin. Orsaken var Greklands usla förhandlingsläge. Med en statsskuld som av  IMF  betecknades som orimlig och likviditetsbrist i både staten och banksystemet var Grekland i desperat behov av lån.

När Grekland i augusti 2015 accepterade kraven för sitt tredje stödlån skedde det trots att väljarna strax dessförinnan med stor majoritet sagt nej till lånevillkoren i en folkomröstning.

När stödlånet var i hamn valde regeringen att försöka få sin politik godkänd genom ett nyval som utlystes till september. Till mångas förvåning fick Syriza nästan lika stort väljarstöd som i valet i  januari, och Tsipras bildade än en gång en regering med Oberoende greker. Det stod klart att Tsipras – trots kritik för svikna vallöften och alltför stora eftergifter gentemot långivarna – fortfarande betraktades som en person som stod utanför den gamla politiska eliten vilken under lång tid fläckats av korruptionsaffärer och  svågerpolitik .

Flyktingkris

Parallellt med skuldkrisen och den ekonomiska depressionen har Grekland tvingats hantera en omfattande flyktingström genom landet, från Asien och Mellanöstern, via Turkiet och Grekland, och vidare till EU-länder väster- och norrut. Grekland har fått kritik från EU och FN:s flyktingorgan UNHCR för att tiotusentals människor hålls i förvar på asylmottagningar och i uppsamlingsläger under ovärdiga förhållanden och nästan helt utan rättslig eller medicinsk hjälp. Rasistiskt motiverat våld mot flyktingar och invandrare har förekommit samt oroligheter mellan å ena sidan antirasister och invandrare, och å andra sidan nynazister och invandrarmotståndare.

Sedan flyktingströmmen nått sin kulmen i oktober 2015, då runt 7 000 migranter om dagen tog sig till Grekland, förhandlade EU och Turkiet i mars 2016 fram ett avtal som i grova drag innebar att EU mot ersättning till Ankara skulle kunna återsända flyktingarna till Turkiet (se vidare Kalendarium). Samma månad anslog EU-kommissionen 700 miljoner euro till Grekland med flera länder för att under tre år bistå med hanteringen av flyktingarna. Det var första gången EU gav humanitärt bistånd till egna medlemsländer.

Avtalet med Turkiet fick snart skarp kritik från UNHCR och människorättsorganisationer. Skälet var att såväl EU:s fördelning av flyktingar inom unionen som avvisningen av flyktingar till Turkiet fungerade trögt. Rapporter kom om våldsutbrott, sexuella övergrepp och gängkriminalitet inne i lägren. Men trots omständigheterna fortsatte människor varje dag att ta sig till Grekland.

Fortsatta åtstramningar

Syriza drev under 2017, trots gatuprotester och strejker, igenom nya ekonomiska åtstramningspaket och privatiseringar, bland annat av hamnar och flygplatser. Under sommaren och hösten kom tecken på att landet var på väg ut ur den djupaste krisen med chans att åter få en liten ekonomisk tillväxt. 

I augusti 2018 avslutades formellt den ekonomiska nödhjälpen från EU till Grekland. Grekland stod åter på egna ben och kunde låna till marknadsräntor men det väntades ta många år innan ekonomin återhämtat sig och de omfattande skulderna betalts. 

I början av 2019 började den politiska debatten bli hätskare och tonläget mellan Syriza och högeroppositionen skruvades upp. En viktig anledning var de val som skulle äga rum under året. I maj skulle lokala val hållas samtidigt med val till EU-parlamentet och senast i oktober måste val hållas till det nationella parlamentet.

De politiska motsättningarna hade skärpts redan sommaren 2018 när ett avtal slöts som skulle göra slut på den långdragna konflikten om namnet Makedonien med grannlandet i norr (se Utrikespolitik och försvar). Enligt det så kallade Prespaavtalet erkände Grekland Makedonien under namnet Nordmakedonien. I protest mot överenskommelsen valde försvarsminister Panos Kammenos, partiledare för Oberoende greker att lämna regeringssamarbetet med Syriza. Några av Oberoende grekers ministrar stannade dock kvar i regeringen. Oppositionen krävde nyval vilket gjorde att premiärminister Tsipras kände sig nödgad att begära en  förtroendeomröstning  i parlamentet. Han vann med knapp marginal. Efter det valde Tsipras att även lägga fram Prespa-avtalet i parlamentet, som godkände avtalet med 153 av 300 röster.

Avtalet har emellertid fortsatt att vara kontroversiellt bland väljarna, vilket har bidragit till Syrizas svaga stöd i opinionsmätningar. I början av 2019, efter fyra år vid makten, låg Syriza långt efter oppositionspartiet Ny demokrati. Tsipras hoppades dock att den grekiska ekonomins goda utveckling under senare tid skulle hjälpa honom att återfå väljarnas förtroende i det kommande valet. Den ekonomiska tillväxten var 2018 den högsta på tio år och den höga arbetslösheten var på väg ned. Våren 2019 höjdes minimilönen med 11 procent och regeringen aviserade skattesänkningar på livsmedel, energi, restaurang- och hotellbesök samt ett extra bidrag till fattiga pensionärer. Högeroppositionen anklagade Tsipras för att försöka köpa röster och Ny demokratis ledare Kyriakos Mitsotakis lovade att ta landet ur krisen genom avregleringar av ekonomin, privatiseringar, minskad byråkrati och lägre skatter.

Högern tar över makten

Mitsotakis budskap gick hem hos väljarna. Samtliga val blev en besvikelse för Syriza och en triumf för Ny demokrati. Syriza förlorade stort, både i valet till Europaparlamentet och i de lokala valen som hölls vid samma tidpunkt.

Dagen efter Europavalet utlyste Tsipras nyval till parlamentet den 7 juli 2019. Även denna gång vann Ny demokrati en överlägsen seger. Partiet fick nästan 40 procent av rösterna och egen majoritet (det vinnande partiet tilldelas 50 extra platser). Syriza kom tvåa med drygt 33 procent. Sett till mandatfördelningen var rollerna i stort sett ombytta jämfört med septembervalet 2015 (jämför faktaruta och Kalendarium).

Ny demokratis ledare Kyriakos Mitsotakis efterträdde Tsipras som regeringschef redan dagen efter valet.

Den nya högerregeringen drev igenom förändringar av den ekonomiska politiken bara efter någon månad vid makten. Målet var att Grekland skulle lämna åren av åtstramningspolitik och ekonomisk kris bakom sig. Parlamentet godkände en sänkning av den impopulära fastighetsskatten med 22 procent medan en ytterligare sänkning planerades under 2020. Därtill bildades ett särskilt organ för att främja transparens i statsförvaltningen och bekämpa korruption. Mitsotakis  förändrade också regeringens organisation och fördelningen av ministrar för att göra arbetet effektivare och minska byråkratin.

Migrationsproblemen fortsätter

Regeringen gjorde även försök att få bukt med de fortsatta migrationsproblemen i landet i takt med att antalet migranter ökade. Under 2019 ökade migrantströmmarna åter till Grekland. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR kom över 14 000 flyktingar och migranter via landgränsen till Turkiet, medan drygt 55 000 kom till havs. Totalt beräknades cirka 70 000 flyktingar och migranter befinna sig i landet, många av dem levde under fortsatt svåra omständigheter i den grekiska övärlden. Den långsamma beredningen av asylärenden bidrog till att försvåra problemen. Mitsotakis regering sökte stöd hos EU-kommissionen och övriga EU-länder samtidigt som den ökade bevakningen av gränserna och försökte snabba på avvisningen av migranter som inte bedömdes ha rätt till asyl. 

I november 2019 skärptes reglerna för att få asyl. Besked kom också om att tre överfulla läger på öarna Lesbos, Chios och Samos skulle stängas. Istället skulle nya stora välbevakade läger byggas med en kapacitet för minst 5 000 människor, men dessa skulle inte längre ha rätt att röra sig fritt utan stängas in i väntan på att deras asylärenden hade behandlats. Planerna fick hård kritik av människorättsorganisationer. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Dunja Mijatovic menade att den nya asyllagen skulle leda till att migranternas rättigheter kränks.

I september 2020 brann det kritiserade migrantlägret Moria på Lesbos ned. Lägret var byggt för omkring tretusen människor men hade fått ta emot närmare 20000 och hade utbredda problem med våld, prostitution och droger. Branden uppstod enligt vittnen efter det att några lägerinvånare vägrade att stanna i karantän efter att det nya coronaviruset spridit sig i lägret. Efter branden uppfördes ett provisoriskt tältläger för migranterna men många flyttades också till fastlandet. Ett år efter branden hade bygget av det nya planerade lägret på Lesbos ännu inte kommit igång. Samtidigt hade dock antalet migranter minskat betydligt. Enligt frivilligorganisationer och människorättsinstitutioner som Europarådet beror det dock på den nya hårda linje som högerregeringen antagit mot migranter. Uppgifter förekom bland annat om att människor som försökt ta sig till Grekland via Turkiet för att söka asyl systematiskt motats bort av grekisk kustbevakning, något som den grekiska regeringen emellertid förnekade.

Coronapandemin

I mars 2020 började det nya coronaviruset, som först uppstod i Kina i slutet av 2019, att sprida sig även i Grekland. När ett par hundra fall av viruset hade registrerats införde regeringen strikta restriktioner för att hindra smittspridningen. Flygplatser och hamnar stängdes liksom affärer, skolor och stora delar av samhället och befolkningen beordrades att hålla sig hemma. 

Ett par månader senare började regeringen gradvis häva restriktionerna och öppna samhället igen. Landet såg då ut att sluppit lindrigt undan jämfört med många andra länder. Från mitten av månaden skulle turismen åter försiktigt starta och flygplatser öppna för resenärer från många länder. För den grekiska ekonomin som ännu inte hämtat sig efter skuldkrisen i början av 2010-talet var det nödvändigt att åter få igång den så viktiga turistindustrin.

Men redan under hösten stängdes samhället ner för en andra gång i samband med att en andra pandemivåg drabbade landet.  Pressen på sjukhusen var stor och restriktionerna med bland annat stängda skolor och affärer och utegångsförbud nattetid förlängdes och bestod ännu våren 2021 då coronapandemin blossade upp ordentligt för en tredje gång. I april rapporterades i genomsnitt 3000 människor insjukna varje dag och antalet covid-19 patienter på sjukhusens intensivavdelningar var högt. Trots att många fall ännu rapporterades i maj beslöt regeringen att landet åter skulle ta emot turister som hade vaccinerats eller kunde visa upp ett negativt coronatest och kom från ett antal godkända länder. Fortfarande skulle det vara krav på social distans mellan människor och att bära munskydd i offentliga sammanhang.

Fler invånare hade då också börjat få vaccin mot covid-19, vilket gjorde att läget såg hoppfullare ut. Mot slutet av sommaren och början av hösten blev det emellertid tydligt att det också fanns många greker som var tveksamma till att vaccinera sig. Demonstrationer hölls i protest mot kravet att från mitten av september ha vaccinerat sig eller intyg på genomgången covid-19 för att få besöka restauranger och caféer så väl som idrottsanläggningar.

Ekonomin drabbades hårt 2020 av uteblivna inkomster från turistindustrin i spåren av pandemin. Regeringen har genomfört flera stödåtgärder för att få fart på ekonomin och Grekland ska få cirka 18 miljarder euro i bidrag och omkring 12 miljarder i lån från EU:s återhämtningsfond för coronapandemin. Efter att turismen kommit igång under sommaren 2021 fanns det tecken på att ekonomin började återhämta sig.

Skogsbränder och avlyssningsskandal

Sommaren 2021 härjades Grekland av svåra skogsbränder som förstörde hundratusentals hektar skog. Flera tusen människor fick evakueras från sina hem och två personer dog. Premiärminister Mitsotakis bad offentligt om ursäkt för att hans regering inte hade agerat tillräckligt snabbt och effektivt för att få kontroll över bränderna. Kort därefter gjorde Mitsotakis en omorganisering av regeringen där bland annat den minister som var ansvarig för hanteringen av bränderna byttes ut vilket ledde till nya namn även på turism- och hälsoministerposterna. Dessutom inrättades ett särskilt departement för civilt skydd och beredskap.

Ett år senare briserade en avlyssningsskandal som fick stora återverkningar för förtroendet bland väljarna för premiärminister Mitsotakis och hans regering. I juli 2022 avslöjades att Nikos Androulakis, partiledare för Pasok, avlyssnats av underrättelsetjänsten EYP under tre månader från september 2021, när han satt i Europaparlamentet. Kort efter det avgick chefen för underrättelsetjänsten EYP och premiärminister Mitsotakis kanslichef.  Premiärminister Mitsotakis påpekade att beslutet att avlyssna telefonen hade godkänts av åklagare och avlyssningen avslutades när Androulakis valts till partiledare Pasok. Men Mitsotakis erkände att det hela varit ett misstag. 

Ny avslöjanden följder om att tjänstemän, politiker och tidigare ministrar övervakats av EYP.  Mitsotakis regering vann med knapp marginal en misstroendeomröstning i parlamentet om vad som kallas Greklands "Watergate" och som hade utlysts av vänsteroppositionen. Men frågan var knappast överspelad med tanke på parlamentsvalet som skulle hållas om bara några månader och opinionsundersökningar visade att stödet för Mitsotakis och Ny Demokrati minskat betänkligt efter att skandalen uppdagats.

Läget förbistrades än mer för premiärminister Mitsotakis efter en svår tågolycka i slutet av februari som ledde till att 57 människor miste livet. Efter tågtragedin skakades landet av återkommande strejker och massdemonstrationer som hölls i protest mot bristande säkerhet och misskötsel av det grekiska järnvägsnätet.  Redan ett par dagar efter olyckan avgick transportministern och en tågklarerare greps misstänkt för att delvis vara ansvarig för kraschen.

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis och hans regering kritiserades dock för att försöka undslippa skuld genom att skylla olyckan på tågklareraren och den mänskliga faktorn. Mitsotakis bad offrens familjer om ursäkt för det som hänt och lovade att söka EU-stöd för att modernisera järnvägsnätet. Han uppmanade också Högsta domstolen att undersöka vad som låg bakom olyckan och om problemen inom järnvägsnätet utgör ett brott mot lagen.  Bland de tiotusentals upprörda demonstranter som samlades för att protestera på gatorna i Aten och andra städer hördes slagord som krävde att regeringen skulle avgå.

Parlamentsvalet 2023

Premiärminister Mitsotakis meddelade i slutet av mars 2023 att parlamentsval ska hållas den 21 maj. Han har lovat att låta installera nya avancerade säkerhetssystem och att göra en omfattande översyn av järnvägsnätet om han får väljarnas förtroende att fortsätta styra landet.

Trots motgångarna på senare tid för regeringen vann Ny demokrati över 40 procent av rösterna i parlamentsvalet enligt preliminära resultat. Syriza backade kraftigt och fick endast omkring 20 procent av rösterna. Men Ny demokratis valframgångar räckte enligt det rådande valsystemet inte för att ge partiet majoritet i parlamentet. För det skulle Ny demokrati ha behövt ytterligare omkring fem mandat.

Kyriakos Mitsotakis tackade nej till president Sakellaropoulous erbjudande om att bilda en ny regering, vilket skulle ha krävt att han hittade en koalitionspartner för att få den majoritet som krävs för att kunna regera. Istället ville han sträva efter att ett nytt val skulle hållas. Då träder nämligen en ny vallag i kraft som ger det segrande partiet ett antal bonusmandat som gör det lättare att få majoritet i parlamentet (se Politiskt system).

Mitsotakis fick som han ville. Ett par dagar senar utsåg presidenten domaren Ioannis Sarmas till ledare för en övergångsregering. Samtidigt utlystes ett nytt parlamentsval till den 25 juni.

Följ den löpande händelseutvecklingen i Kalendarium. 

Om våra källor