Grekland – Naturtillgångar, energi och miljö

Grekland har stora reserver av brunkol, som länge var den viktigaste källan till el. Men användningen av kol håller på att fasas ut. I stället försöker landet dra större nytta av de goda naturliga förutsättningarna för sol, vind- och vågkraft, som ett led i dess strävan att sänka utsläppen av växthusgaser.

Landet har relativt gott om olika mineral. Förutom brunkol har även bauxit, som används för aluminiumframställning, ekonomisk betydelse. Ändå står gruvnäringen för långt under en procent av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter även en mycket liten andel av arbetskraften. Förutom kol och bauxit bryts bland annat marmor, magnesit, silver, järn, nickel, marmor och pimpsten.

Det finns även fyndigheter av fossilgas (naturgas) och olja som utvinns ur en fyndighet ute i nordöstra Egeiska havet. Samtidigt importerar Grekland råolja som görs till drivmedel och andra petroleumprodukter vid landets raffinaderier. En stor del av detta exporteras därefter.

En oljeledning löper till Grekland från Turkiet. Raffinaderier finns i Aten och Korinth. 2021 öppnades en gasledning från Azerbajdzjan via Turkiet till Grekland. Därifrån ska den förlängas via Albanien för att till slut nå Italien. 

Regeringen planerar att gradvis fasa ut landets kolkraftverk från mitten av 2020-talet. Fossilgas har importerats för att kunna ersätta kolets roll för elproduktionen. En stor del av gasen kom länge från Ryssland men sedan början av 2020-talet har andra importländer alltmer tagit över.

Hösten 2022 beslöt regeringen att vänta med att stänga sju kolkraftverk på grund av den energikris som uppstått efter att Ryssland skurit ned på och även stoppat gasleveranser till Europa. Det ryska agerandet kom efter att EU-länder med flera infört sanktioner mot landet efter dess fullskaliga invasion av Ukraina tidigare under året.

En överenskommelse ingicks också i september 2022 med Italien om att det ska lagra fossilgas för Greklands räkning som ett sätt för den grekiska regeringen att kunna klara energibristen. Grekland har inga egna möjligheter att lagra gasreserver.

Grekland har även ingått en överenskommelse om att samarbeta med grannlandet Bulgarien när det gäller upphandling och lagring av fossilgas för att minska användningen av rysk energi. Dessutom planeras en gasledning mellan hamnstaden Alexandrapoulis i norr och Burgas i Bulgarien.

Det pågår arbete med att binda ihop elnäten mellan Grekland och Cypern och därefter även med Israel. Målet är att skapa ett vidare nät som även täcker flera EU-länder. 

ENERGIFÖRSÖRJNING

Över hälften av energiförsörjningen bestod 2022 av olja medan fossilgas stod för drygt en femtedel och kol omkring 8 procent. Förnybara energikällor bidrog med omkring en tiondel.

När det gäller elanvändningen, som är en del av energiförsörjningen, stod fossilgas för 38 procent, kol för 12 procent och olja för 5 procent. Förnybara energikällor svarade för resten. Här är vindkraft och solenergi överlägset viktigast, men även vattenkraft ger ett viktigt bidrag. Användningen av förnybara källor i elförsörjningen har ökat kraftigt sedan början av 00-talet.

KLIMAT OCH MILJÖ

Ett 60-tal länder i världen har högre utsläpp än Grekland. Tillsammans med övriga EU-medlemmar står Grekland för drygt 6 procent av alla växthusgaser. Det gör EU till världens fjärde utsläppare efter Kina, USA och Indien. Grekland hamnar på 16:e plats bland EU-länderna sett till högsta utsläpp per person.

Landets utsläpp nådde en topp år 2005. Drygt tio år senare hade de minskat med omkring 30 procent, bland annat en följd av minskad industriproduktion och ekonomisk aktivitet i spåren av den ekonomiska krisen, vilket i sin tur fick som följd att energibehovet minskade, liksom  luftföroreningarna (se Modern historia).

Grekland har anslutit sig tillParisavtalet både som EU-medlem och egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Målet för när nettonollutsläpp ska uppnås är därmed detsamma: 2050.

Grekland har ingen egen långsiktig strategi, men landet har satt som mål i egen ny klimatlag att uppnå nettonollutsläpp till 2050.

Viktiga delmål för landet är att öka användningen av vind-, sol- och vattenkraft och andra förnybara källor för att producera energi och elektricitet.

Klimatutmaningar

Enligt forskare är Grekland ett av de länder kring östra Medelhavet och Mellanöstern som snabbt kommer att bli varmare och torrare än resten av världen som en följd av klimatförändringarna. Det är vanligt med stora skogsbränder sommartid. Tallskog och lättantändlig vegetation bidrar tillsammans med varma, torra och blåsiga somrar till bränder som är svåra att kontrollera.

Delar av landets kuster som vetter mot Egeiska havet är särskilt känsliga för höjningar av havsnivån till följd av den globala uppvärmningen.

Till de sektorer inom ekonomin som är känsliga för klimatförändringarna hör turismen men även lantbruket som kräver mycket vatten. Landets färskvattenreserver utsätts redan för en ökande press i takt med att klimatet blir varmare och torrare. Problemet väntas förvärras i framtiden.

Även jorden utsätts för erosion till följd av vind och nederbörd, vilket kan leda till att betes- och åkermark spolas bort.  

Grekland bedöms ändå ha förhållandevis god beredskap för att tackla klimatförändringarna och dess sårbarhet är låg jämfört med många andra länder. Landet finns med bland de 40 länder i världen som placerar sig högst upp i klimatanpassningsindexet ND-Gain (se hela listan här).

Övriga miljöproblem

En annan problematisk miljöfråga i Grekland är luftkvaliteten på vissa håll. EU-kommissionen har kritiserat den grekiska regeringen för att inte upprätthålla dagliga EU-gränsvärden för skadliga partiklar i luften. I februari 2023 fälldes Grekland av EU-domstolen för att inte systematiskt ha haft för höga nivåer av kvävedioxid i Aten under perioden 2010–2020. Även luftföroreningarna i Thessaloniki ligger över gränsvärdena och har kritiserats av EU. De båda städerna hör till de mest luftförorenade storstadsområdena bland OECD-länderna.

Ett annat område där den grekiska regeringen fått bannor av EU är avfallshantering. Landet ligger efter när det gäller återvinning och  sopsortering har inte genomförts på ett systematiskt sätt.

Om våra källor

90398

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0