2022

• Juli

• EU når kompromiss om minskad gasanvändning

  26 juli

  Alla länder i EU utom Ungern går med på en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder. Beslutet fattas sedan Ryssland strypt flödet av gas via ledningen Nord Stream 1 till en femtedel av den normala mängden. Det ryska statliga gasbolaget Gazprom säger att minskningen beror på tekniska problem men EU:s energikommissionär kallar den ”politiskt motiverad”.

• EU stoppar guld från Ryssland

  21 juli

  EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

• Maj

• EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

  30 maj

  EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

• Mars

• EU-direktiv ger ukrainare skydd

  4 mars

  EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Massflyktsdirektivet utfärdades av ministerrådet 2001 men har aldrig tidigare tillämpats. Runt 1,2 miljoner människor har flytt från Ukraina på den vecka som gått sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.

• Februari

• Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

  24 februari

  Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Grekland och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt tjugo högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus.  Grekland hjälper även Ukraina att försvara sig mot det ryska angreppet genom att skicka militär utrustning, däribland kalasjnikov, och bistår också med humanitärt stöd.