2025

• April

• USA inför - och pausar - högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Belgien, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna.

• Mars

• Premiärminister Mitsotakis ombildar regeringen

  14 mars

  Premiärminister Kyriakos Mitsotakis byter ut flera ministrar i sin regering, däribland transport-, migration- och finansministrarna. Utrikes- och försvarsministrarna får dock stanna kvar. Ombildningen uppfattas vara ett försök från Mitsotakis att förhålla sig till sjunkande opinionssiffror och protester mot regeringens hantering av tågkatastrofen 2023.

• Mitsotakis regering står emot misstroendeomröstning

  7 mars

  Parlamentet röstar nej till att fälla premiärminister Kyriakos Mitsotakis regering, med 157 ledamöter som röstar mot förslaget och 136 som röstar för. Det är oppositionspartiet Pasok som står bakom misstroendeomröstningen och skälet är återigen vad man anser vara regeringens bristfälliga hantering av tågkatastrofen 2023 (se Februari 2023). Även förra året riktade oppositionen en misstroendeförklaring mot regering, som dock röstades ned. Enligt opinionsundersökningar tror många invånare att regeringen har gömt undan bevismaterial kring orsaken till tågkraschen. En undersökning av en myndighet ansvarig för flyg- och järnvägssäkerhet har nyligen presenterat uppgifter om att det påträffats spår av någon form av bränsle som kan ha fattat eld i samband med kollisionen och dödat flera av dem som annars skulle ha överlevt själva olyckan.

• Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.