Grekland
Grekland är den europeiska kulturens vagga och bar fröet till demokratin. Atens historiska kulturarv, Europas längsta kust och tusentals öar tillhör världens mest populära resmål. Grekland befann sig mellan 2008 och 2017 i en djup ekonomisk kris som sänkte levnadsstandarden markant för de flesta invånare.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2019
-
September
-
Regeringen vill skicka tillbaka tusentals migranter till Turkiet
Regeringen meddelar att den kommer att börja att skicka tillbaka migranter till Turkiet för att försöka underlätta problemet med överfulla läger på öar i södra Egeiska havet. Inte minst ön Lesbos har tagit emot många migranter, över 10 000, under de senaste tre månaderna. De överfulla lägren har orsakat säkerhetsproblem som bränder och oroligheter. Enligt regeringens planer ska 10 000 migranter ha sänts tillbaka till Turkiet fram till slutet av 2020.
-
Regeringen vill återbetala IMF-lån i förtid
I ett försök att spara pengar begär premiärminister Kyriakos Mitsotakis att Grekland ska få betala tillbaka IMF-lån i förtid. Det ska enligt nyhetskällor handla om nära 3 miljarder euro av IMF-lånet som totalt uppgår till 8,8 miljarder euro. Enligt finansminister Christos Staikouras kan Grekland därigenom spara in hela 70 miljoner euro som annars skulle gå till ränteinbetalningar. Greklands skuldbörda är fortsatt tung, år 2018 motsvarade statsskulden omkring 180 procent av BNP.
-
-
Juli
-
Skatter sänks och poliser och vårdpersonal utökas
Greklands nya mitten-höger-regering, ledd av Kyriakos Mitsotakis, vinner en förtroendeomröstning i parlamentet. Skattesänkningar aviseras, tidigare än väntat. I valrörelsen lovade Mitsotakis bland annat sänkt fastighetsskatt till 2020, men en första sänkning kommer redan i år. Dessutom sänks bolagsskatten. 1 500 nya poliser ska rekryteras till städerna och cirka 2 000 vårdanställda till grekiska sjukhus.
-
Grekland erkänner Venezuelas Guaido
Den nya grekiska högerregeringen meddelar att Grekland kommer att följa den allmänna EU-linjen och erkänna oppositionsledare Juan Guaido som Venezuelas president. Den tidigare vänsterregeringen under Alexis Tsipras hade valt att inte göra detta.
-
Storseger för Ny demokrati
Högerpartiet Ny demokrati vinner det nyss utlysta parlamentsvalet med stor marginal. Ny demokrati får 39,9 procent av rösterna mot 31,5 procent för det regerande Syriza. Resultatet ger Ny demokrati 158 av parlamentets 300 mandat och Syriza 86 (det vinnande partiet tilldelas 50 extra mandat). På tredje plats kommer Rörelsen för förändring med lite mer än 8 procent av rösterna och 22 mandat följt av Kommunistpartiet som får drygt 5 procent och 15 mandat. Två nykomlingar – Grekisk lösning och MeRA25 – får 3,7 respektive 3,4 procent vilket ger 10 respektive 9 mandat. Främlingsfientliga Gyllene gryning hamnar på 2,9 procent och kommer därmed inte in i parlamentet. Valdeltagandet uppgår till närmare 58 procent.