Grekland – Kultur

De första utvecklade europeiska samhällena växte fram i Grekland under 3000-talet f Kr. Under den minoiska bronsålderskulturen på Kreta (2600–1400 f Kr) och den mykenska kulturen på fastlandet (1550–1125 f Kr) skapades palats och försvarsanläggningar, freskmålningar och keramik. Sedan dessa kulturer gått under föll de i glömska och återupptäcktes inte förrän vid utgrävningar för drygt hundra år sedan.

De första kända grekiska diktverken skrevs av Homeros på 700-talet f Kr. Iliaden och Odysséen skildrar myterna kring de grekiska gudarna och har haft stort inflytande på den västerländska litteraturen. Den klassiska grekiska kulturen nådde sin höjdpunkt på 500–300-talen f Kr med filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles samt dramatiker som Aischylos, Euripides och Sofokles.

Under denna tid verkade också matematiker som Pythagoras och Arkimedes liksom astronomer som Herakleides och Aristarchos. Templen på Akropolis i Aten samt i Delfi och Olympia uppfördes och bildkonsten nådde en höjdpunkt inom skulptur och keramikmåleri.

Under medeltiden, då Grekland tillhörde det östromerska (bysantinska) riket, skapades kyrkomusik, fresker, mosaiker och ikoner som utgör en inspirationskälla för konstnärer även i modern tid.

Den moderna grekiska litteraturen växte fram under tidigt 1800-tal och var starkt förknippad med det nationella uppvaknandet och frigörelsen från turkarna. Adamantios Koraïs återuppväckte intresset för den klassiska diktningen och bidrog till att nyskapa språket med lån från antiken. Dionysios Solomos gav litterär spridning åt folkspråket dimotiki genom patriotisk diktning.  Greklands mest kände nutida romanförfattare Nikos Kazantzakis avled 1957. Han har bland annat skrivit Spela för mig, Zorba.

Den grekiska poesin har haft en stark ställning internationellt under 1900-talet med nobelpristagarna Giorgos Seferis (1963) och Odysseas Elytis (1979) samt Konstantin Kavafis och Jannis (Giannis) Ritsos som främsta namn. Flera av deras dikter har blivit tonsatta av de världsberömda kompositörerna Mikis Theodorakis och Manos Hadjidakis. Dessa tonsättare utgick från musikformen rembetika, en storstadsmusik förknippad med arbetslöshet, kriminalitet och drogmissbruk. Denna musik växte fram på 1800-talet bland greker i Mindre Asien (Turkiet) och fördes vidare till Grekland vid folkomflyttningen på 1920-talet (se Befolkning och språk).

Rembetika fick bred spridning genom filmen på 1950-talet. Grekisk film var då starkt påverkad av italiensk neorealism, och det största internationella namnet var regissören Michael Cacoyannis (eg. Michalis Kakogiannis). Från 1980-talet, fram till sin död 2012, var Theo Angelopoulos en av Europas främsta regissörer.

Om våra källor

90398

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0