Grekland – Sociala förhållanden
Grekland har haft ett relativt väl utbyggt socialförsäkringssystem, men den djupa ekonomiska krisen från 2009 drabbade systemet hårt. Många greker sjönk ned i djup fattigdom med allt mer begränsat stöd från samhället. Mot slutet av 2010-talet började läget ljusna och 2022 meddelade regeringen att pensionerna skulle höjas för första gången på över ett årtionde.
Under den ekonomiska krisen från början av 2010-talet drabbades många greker hårt. Enbart i Aten beräknades omkring 13 000 människor leva på gatorna 2012, totalt i hela landet var runt 20 000 hemlösa, grekiska ortodoxa kyrkan delade ut mat till en kvarts miljon människor varje dag.
Enligt beräkningar 2013 av grekiska motsvarigheten till Statistiska centralbyrån, Elstat, hade grekerna i genomsnitt förlorat 40 procent av sin köpkraft sedan 2008. De faktiska inkomsterna hade minskat med 29,5 procent, och med hänsyn tagen till prisökningarna under samma tid blev den sammanlagda effekten ett bortfall på 40 procent.
FN-organet ILO skrev i en rapport 2014 att Grekland riskerade en bestående samhällskris i ytterligare upp till ett par decennier, även om landet lyckas uppnå en stabil ekonomisk tillväxt.
Tio år efter att den ekonomiska krisen bröt ut på allvar var ännu en av tre invånare i Grekland i riskzonen för att drabbas av fattigdom och socialt utanförskap. Det innebar att de tjänar mindre än 6o procent av den officiella fattigdomsgränsen som låg på cirka 48 000 kronor för en person och 105 000 för en familj i slutet av 2010-talet. Omkring 30 procent av de fattigaste hushållen hade svårt att få baslivsmedel som kyckling, fisk, kött och grönsaker varje dag och en femtedel hade inte råd med värme under vintern.
År 1983 infördes ett nationellt hälsovårdssystem som ska garantera alla medborgare sjukvård oavsett inkomst. Försäkringssystemen är komplexa och uppdelade i en mängd försäkringskassor och institutioner knutna till olika yrkesgrupper.
Störst är den statliga kassan IKA. Kassorna ansvarar bland annat för medlemmarnas pensioner och sjukersättning, och de finansieras främst genom arbetsgivaravgifter och skatter. Vårdkvaliteten skiljer sig åt mellan sjukförsäkringarna. Systemet har de senaste åren rationaliserats genom att institutionerna slagits samman. Kassorna har stora ekonomiska underskott som skapats av stigande pensionskostnader.
Det grekiska pensionssystemet har haft stora strukturella brister och en del problem består ännu. De höga pensionsutgifterna, och alltför generösa villkoren enligt experter, var en av orsakerna till att budgetunderskottet ökade kraftigt åren före den ekonomiska krisen.
2008 genomförde parlamentet stora förändringar av pensionssystemet. Dessa innebar bland annat lägre pensioner och sämre möjlighet till förtidspension. Förändringarna utlöste landsomfattande strejker och protester. Under krisperioden 2010 till 2018 genomfördes flera reformer av pensionssystemet. Pensionsåldern höjdes till 67 år, de som jobbat under många år kunde dock gå i pension vid 62 år.
På grund av krisen skars en del av de statliga pensionsutbetalningarna ned med över hälften av värdet. Efter att högsta domstolen kommit fram till att nedskärningarna stred mot lagen beslöt regeringen 2020 att betala ut ersättningar motsvarande sammanlagt 1,4 miljarder euro.
Länkar till mer information
-
Amerikanska regeringens sajt för sociala frågor
rapporter om socialförsäkringsystem i alla länder
-
UNODC
FN:s organ för frågor som rör droger och brott
-
UNDP – FN:s utvecklingsprogram
information om utvecklingsfrågor i olika länder
-
Unicef
FN-organ som bevakar frågor som rör barn
-
Unaids
FN:s program för stoppa aids/HIV
-
UNHCR
FN:s flyktingorgan
- Världshälsoorganisationen WHO