Grekland – Aktuell politik

Grekland är en parlamentarisk demokrati och en republik vars president främst har representativa uppgifter. Under premiärminister Kyriakos Mitsotakis ledning styrs landet sedan 2019 av det konservativa partiet Ny demokrati – med undantag för en period under 2023. Inrikespolitiken färgas av en djup, långvarig ekonomisk kris som har fått stora sociala, humanitära och ekonomiska följder.

Ny demokrati och det socialdemokratiska Pasok turades länge om att inneha regeringsmakten – från Greklands återgång till demokrati 1974 och fram till mitten av 2010-talet. Under den grekiska skuldkrisen och de värsta krisåren, från 2008 och ett årtionde framåt, dalade grekernas förtroende för de båda partierna. Deras dominans bröts när vänsterpartiet Syriza vann en jordskredsseger i valet 2015 och kunde bilda regering. Det var första gången på 40 år som Ny demokrati och Pasok hamnade utanför regeringen.

Syrizaregeringen tvingades dock bryta vallöften om stöd till arbetslösa och till dem som fått sänkta löner och pensioner under krisen. Nya ekonomiska åtstramningar väckte grekernas missnöje och banade väg för Ny demokratis återkomst 2019 då partiet fick egen majoritet.

I parlamentsvalet i maj 2023 fick Ny demokrati över 40 procent av rösterna. Resultatet var oväntat med tanke på en rad problem som Mitsotakis regering ställts inför under mandatperioden, dels en avlyssningsskandal, dels svidande kritik för sättet att hantera en förödande tågolycka (se Viktiga frågor nedan).

Mitsotakis avstod dock från att bli regeringsbildare. Eftersom Ny demokrati var ett fåtal mandat från egen majoritet i parlamentet ville Mitsotakis i stället ha nyval. Då skulle nämligen en ny vallag hinna träda i kraft som ger segrarpartiet 25–50 bonusmandat (se Politiskt system). På så sätt hoppades Mitsotakis kunna säkra egen majoritet för Ny demokrati.

Mitsotakis taktik lyckades. Nyval utlystes till i juni och Ny demokrati fick åter drygt 40 procent av rösterna – och 50 bonusmandat. Både Pasok och Syriza backade i valet. Mitsotakis bildade en regering med enbart ministrar från Ny demokrati.

Missnöjet med de etablerade partierna har lett till att ytterkantspartier har tagit sig in i parlamentet. I nyvalet 2023 fick det ultranationalistiska, högerextrema Spartanerna plats i församlingen. En starkt bidragande orsak till framgången var att den fängslade Ilias Kasidiaris, parlamentsledamot för nynazistiska Gyllene gryning 2012–2019, via sociala medier uppmanade sina anhängare att rösta på Spartanerna.

Kasidiaris dömdes till fängelse i samband med att Gyllene gryning klassades som en kriminell organisation och förbjöds 2020. När kopplingen till Kasidiaris avslöjades utlöstes en kris för Spartanerna: ett antal ledamöter åtalades i april 2024 för att för ha lurat väljarna genom att låta Kasidiaris styra partiet, trots att detta är förbjudet för fängslade att leda politiska partier. Vid det laget hade flera ledamöter lämnat partiet och blivit politiska vildar.

Viktiga frågor

Högerregeringen har sedan 2019 drivit en strikt åtstramningspolitik med satsningar på korruptionsbekämpning. För att spara pengar har den bland annat krympt statsförvaltningen och effektiviserat regeringsarbetet.

En central politisk fråga är hur landet ska få kontroll över de stora periodvisa migrationsströmmarna. Många människor från Mellanöstern och Afrika försöker via Grekland ta sig in i EU i jakt på ett bättre liv. Efter en migrationsvåg 2015 avtog strömmen för att 2019 öka igen. Många flyktingar lever under svåra omständigheter i uppsamlingsläger ute i den grekiska övärlden. En långsam beredning av asylärendena bidrar till att försvåra problemen.

Mitsotakisregeringen valde efter tillträdet att söka stöd hos EU-kommissionen och övriga EU-länder samtidigt som gränsbevakningen skärptes. Avvisningen av migranter som inte hade rätt till asyl påskyndades.

I september 2020 brann det kritiserade migrantlägret Moria på ön Lesbos ned. Moria var byggt för 3 000 människor men hade tagit emot närmare 20 000. Våld, prostitution och droganvändning grasserade i lägret. Enligt vittnen uppstod branden efter det att några flyktingar vägrat sitta i karantän när lägret nåddes av coronapandemin. Migranterna flyttades efter branden till ett tillfälligt läger eller till fastlandet.

När en ny flyktingvåg kom 2024 hoppades Grekland att EU:s nya migrationspakt skulle underlätta situationen. Pakten antogs av Europaparlamentet i april samma år och ska genom ökad samordning och gemensamma regler bidra till säkrare gränser och effektivare hantering av asylärenden. Länder som Grekland och Italien, dit många migranter kommer, fortsätter att hantera asylansökningarna, men vid kris ska andra EU-länder hjälpa till genom att ta emot migranter eller ge ekonomisk kompensation. Större tyngd ska läggas på att utvisa människor som inte har rätt att stanna.

De omfattande och återkommande skogsbränder som Grekland sommartid plågas av är ett annat problem. 2021 förstörde bränderna hundratusentals hektar skog. Premiärminister Mitsotakis bad om ursäkt för att hans regering inte hade agerat tillräckligt snabbt för att få kontroll över elden. Han bytte ut den ansvarige ministern och inrättade ett särskilt departement för civilt skydd och beredskap.

Under 2022 upptog ”Greklands Watergate” mycket av regeringens energi. I juli avslöjades att Pasokledaren Nikos Androulakis hade avlyssnats av underrättelsetjänsten EYP hösten 2021, då han var ledamot i Europaparlamentet. Avlyssningen hade godkänts av åklagare och avslutades när Androulakis blev Pasokledare, men den skadade regeringens förtroende och spädde på det redan utbredda politikerföraktet.

Chefen för EYP och Mitsotakis kanslichef avskedades, men snart uppdagades att fler politiker och statstjänstemän, även tidigare ministrar, hade övervakats av EYP. När oppositionen utlyste en misstroendeomröstning om avlyssningsskandalen klarade sig regeringen bara med knapp marginal.

Nästa utmaning för Mitsotakisregeringen kom i februari 2023 när 57 människor, mestadels studerande, omkom i en kollision mellan ett passagerartåg och ett godståg. Olyckan väckte en våg av vrede bland grekerna när stora säkerhetsbrister och misskötsel av järnvägsnätet upptäcktes. Strejker och massdemonstrationer hölls, med krav på regeringens avgång. Transportministern fick avgå och en stins greps, anklagad för delvis ansvar för olyckan. På Mitsotakis uppmaning inleddes en haveriutredning.

I mars 2024 överlevde regeringen en andra misstroendeomröstning. Den initierades av oppositionen sedan uppgifter framkommit om att en läckt ljudinspelning skulle ha manipulerats för att framställa järnvägspersonal och den mänskliga faktorn som enda olycksorsak. På så sätt skulle ansvariga ministrar gå fria. Enligt Mitsotakis har dock utredarna tillgång till inspelningen i original.

Någon vecka före omröstningen hade en parlamentarisk utredning friskrivit högt uppsatta politiker från ansvar för olyckan. Enligt bedömare hade regeringen genom sin kontroll över parlamentet lyckats stoppa viktiga vittnesförhör. I en opinionsundersökning ansåg över nio av tio deltagare att varken rättsväsendet eller politikerna hade lyckats skipa rättvisa.

Följ den löpande händelseutvecklingen i Kalendarium. 

Om våra källor