Australien – Aktuell politik

Parlamentsvalet i maj 2022 ledde till ett maktskifte efter att en koalition mellan Liberala partiet och Nationella partiet hade styrt landet i nära ett årtionde. Det mer vänsterinriktade partiet Labor tog nu över makten med Anthony Albanese på premiärministerposten.

År 2013  tillträdde Liberala partiets ledare Tony Abbott som ny premiärminister för en koalition mellan hans eget parti och Nationella partiet, efter att partierna  vunnit en klar seger över Labor i parlamentsvalet i september (Modern historia). Endast en kvinna ingick i regeringen, utrikesminister Julie Bishop, som också var vice partiledare för Liberalerna.

Abbott satte genast igång med att infria sina vallöften. Först ut var att stoppa båtflyktingarna. Båtar med flyktingar motades bort av den austra­liska flottan och eskorterades tillbaka till indonesiska hamnar. Därtill ingicks överenskommelser med Nauru, Papua Nya Guinea med flera länder om att ta emot flyktingar som ville söka asyl i Australien (se vidare Befolkning och språk).   

Premiärminister Abbott inledde även arbetet med att upphäva den av Labor införda koldioxidskatten, som han menade gick ut över jobben och innebar högre energipriser för alla. Istället skulle lantbrukare och företagare få direkta bidrag för att frivilligt minska sina utsläpp. Den klimatskeptiske Abbott lät också avskaffa posten som vetenskapsminister, dra in lånefonder till grön teknologi och lägga ner två statliga kommissioner som forskar om klimatförändringar – allt i syfte att dra ner på statens utgifter.

Förtroendet för Abbott sjönk gradvis, även inom det egna partiet. Han kritiserades för att ha dåligt omdöme i olika frågor, inte minst när det gällde beslutet att tilldela den brittiska drottningen Elizabeths man prins Philip en adelstitel hösten 2015, en utnämning som förlöjligades bland annat i medierna. Det ifrågasattes vad prinsen gjort för Australien och varför en kunglig person i ett annat land skulle få denna gammalmodiga utmärkelse.

Turnbull tar över

Abbotts stöd i opinionsundersökningar sjönk och efter två år på premiärministerposten tvingades han avgå i september 2015. Då hade han förlorat en partiledaromröstning i Liberala partiet mot sin tidigare kommunikationsminister Malcolm Turnbull, som tillträdde någon dag senare som ny premiärminister.

Efter drygt ett halvår utlyste Turnbull parlamentsval till den 2 juli 2016. Det var flera månader tidigare än planerat, men Turnbull hoppades kunna vinna en stabil majoritet i det nya parlamentet. Eftersom senaten vid två tillfällen hade blockerat ett lagförslag, hade Turnbull enligt författningen rätt att utlysa val i förtid. Enligt författningsparagrafen, som kom till användning för första gången sedan 1987,  skulle bägge kamrarna i parlamentet upplösas och ersättas med nyvalda ledamöter. Därutöver hade parlamentet godkänt en förändring av valsystemet till senaten, som innebar att väljarna fick större kontroll över sitt röstande genom att bland annat andra- och tredjehandsval kunde specificeras tydligare. Förändringen väntades innebära att färre små- och enfrågepartier skulle komma in i senaten.

Under valrörelsen utlovade Liberala partiet och Turnbull fortsatt ekonomisk tillväxt, nya jobb och skattesänkningar för företag medan Labor och dess ledare Bill Shorten ville ge mer pengar till utbildning och hälsosektorn.

Regeringen tappar stöd  

Parlamentsvalet blev mycket jämnt mellan de två blocken och en besvikelse för Turnbull. Liberalerna/Nationella partiet backade från 90 till 76 mandat i representanthuset, vilket gav regeringskoalitionen majoritet endast med ett mandat. Labor fick 69 mandat och 1 mandat gick till De gröna. Turnbull misslyckades med att ta kontroll över senaten: regeringspartierna fick 30 platser, tre färre än tidigare, mot 26 för Labor medan högerpopulistiska En nation åter lyckades bli representerat med fyra platser. 

Det bräckliga stödet i parlamentet avspeglade sig på  den nya regeringens politik och Turnbull var dessutom försiktig med att stöta sig med sin rival inom partiet, Tony Abbott och dennes högerfalang.

Detta visade sig bland annat när det gällde frågan om samkönade äktenskap. Turnbull förespråkade att detta skulle bli lagligt i Australien − ett av få västländer som ännu inte infört sådan lagstiftning − och ville att parlamentet skulle rösta om ny lagstiftning. Men han pressades till att istället gå på Abbotts linje om att en folkomröstning skulle hållas. På grund av motstånd till detta i senaten, från bland annat Labor, valde regeringen till slut att låta statistikmyndigheten genomföra en icke-bindande poströstning bland australierna hösten 2017. Om majoriteten var positiva till att homosexuella skulle få rätt att gifta sig lovade regeringen att se till att parlamentet fick rösta i frågan. Efter att ja-sidan vunnit omröstningen godkände parlamentet i december 2017 ett förslag om att tillåta giftermål mellan personer av samma kön.

Turnbull tvingas backa

Även när det gäller klimatfrågan har Turnbull gått de konservativa till mötes. Från att själv ha hört till en av de mest aktiva förespråkarna av förnybar energi och för ett system med handel med utsläppsrättigheter för växthusgaser övergick han till att propagera för att landet ska bygga nya, moderna kolkraftverk. Abbottfalangens påtryckningar och hot om att rösta mot regeringen bidrog också till att Turnbullregeringen inte följde rekommendationen från sin egen expert om att tvinga elbolagen att använda en viss andel miljövänlig energi i sin produktion. Istället skulle bolagen se till att energiproduktionen var så effektiv som möjligt så att landet kunde uppfylla klimatmålen (se ävenNaturtillgångar och energi).

Sommaren 2017 ställdes Turnbulls regering även inför andra problem. Det upptäcktes då att inte bara flera ledamöter i parlamentet hade dubbelt medborgarskap, utan även Turnbulls egen vicepremiärminister Barnaby Joyce, ledare för Nationella partiet. Författningen tillåter inte parlamentsledamöter att ha annat än australiskt medborgarskap. Högsta domstolen beslöt i oktober att sju politiker, som kom från olika partier, inte hade rätt att sitta i parlamentet eftersom de hade dubbelt medborgarskap. En av dem var Joyce som fick lämna både regeringen och parlamentet. Kort därefter fick ytterligare en ledamot från Liberala partiet lämna sin plats i representanthuset. Regeringskoalitionen förlorade på grund av beslutet sin knappa majoritet i representanthuset och måste nu söka stöd hos oberoende parlamentsledamöter. Det fanns en risk att oppositionen skulle försöka fälla regeringen. Samtidigt var stödet för Turnbull lågt bland australierna.  

Regeringskoalitionen fick tillbaka ett av de två mandat som den förlorat i representanthuset i början av december 2017, då Barnaby Joyce segrade i ett fyllnadsval. Han kunde därmed även återgå som vice premiärminister. Senare samma månad återvaldes även parlamentsledamoten John Alexander i ett fyllnadsval efter att ha avsagt sig sitt brittiska medborgarskap. Därmed hade regeringen återfått sin knappa majoritet i parlamentet. Bara ett par månader senare avgick Joyce som vicepremiärminister och ledare för Nationella partiet efter en skandal kring en kärleksaffär med en medarbetare och misstänkta sexuella trakasserier. Joyce behöll dock sin plats i representanthuset. 

Turnbull sparkas

Regeringens svaga parlamentsmajoritet och spänningarna inom det egna partiet fortsatte att sätta käppar i hjulet för Turnbull. I juli 2018 misslyckades regeringspartierna med att ta vara på möjligheten att säkra fler mandat i representanthuset när fyllnadsval hölls till fem platser, varav fyra tillhört Laborledamöter som bland annat tvingats avgå efter att det uppdagats att de haft dubbla medborgarskap. Att oppositionen behöll platserna var ett hårt slag för Turnbull och hans regering. I kombination med låga opinionssiffror för Turnbull såg chanserna för regeringspartierna att göra bra ifrån sig i det kommande valet, som måste hållas senast i maj 2019, mörka ut.

I augusti 2018 led Turnbull ännu ett nederlag mot partikollegan Abbott och dennes konservativa falang, då han tvingades ge upp försöken att driva igenom en lag om utsläppsminskningar. Motsättningarna utlöste en ledarstrid inom Liberala partiet under en kaotisk vecka. Till en början såg det ut som om Turnbull skulle rida ut stormen sedan han vunnit en första intern omröstning mot inrikesminister Peter Dutton om partiledar- och premiärministerposterna. Dutton valde att avgå som inrikesminister, men krisen för Turnbull var inte över.

Ett par dagar senare meddelade ytterligare tre inflytelserika ministrar att de skulle lämna regeringen. Kort därefter visade det sig att en majoritet av partiets parlamentsledamöter var kritiska till Turnbull och stödde Duttons initiativ till en ny omröstning. Men det blev inte Dutton som vann omröstningen utan skatteminister Scott Morrison. Den tredje kandidaten, utrikesminister Julie Bishop, blev bortröstad i en första omgång. Morrison, som är evangeliskt kristen, har mer socialkonservativa åsikter än den moderata Turnbull. Han är även arkitekten bakom landets kritiserade invandringspolitik, som infördes under hans år som migrationsminister 2013–2014.

I ett fyllnadsval i oktober samma år förlorade regeringen sin majoritet på ett mandat i representanthuset. Valet hölls för att fylla platsen efter Turnbull, som valt att lämna representanthuset efter att ha mist premiärministerposten. I fyllnadsvalet förlorade liberalernas kandidat, Dave Sharma, mot den populära oberoende kandidaten Kerryn Phelps. Morrisons regering skulle nu vara beroende av att få stöd av oberoende parlamentsledamöter för att klara förtroendeomröstningar i representanthuset.

Parlamentsvalet 2019

I april 2019 utlyste premiärminister Scott Morrison val till parlamentet den 18 maj.  Laboroppositionen hade  under flera månader haft ett försprång i opinionsmätningar inför valet och det såg ut som att det skulle kunna bli ett maktskifte för första gången på sex år.  Liberalerna och premiärminister Morrison gjorde dock allt för att försöka vinna tillbaka väljarnas förtroende, inte minst genom att framhålla landets starka ekonomi. Labor försökte i sin tur vinna röster genom löften om att ta bort existerande kryphål för rika att undslippa skatt och för att minska utsläppen av växthusgaser i landet. 

Under valrörelsen pågick även en fortsatt livlig diskussion om andra stora frågor som dominerat den politiska debatten under senare tid. Det handlade om de ständiga skiftena på premiärministerposten och om urbefolkningars rättigheter och ställning skulle stadfästas i ett officiellt avtal.  Även kvinnors ställning i politiken och hur kvinnliga ledamöter bemöts i parlamentet var omdebatterade frågor. 

Mot alla odds blev det inte Labor som segrade i valet till representanthuset i maj 2019 utan regeringspartierna. Efter att det stod klart att Labor misslyckats med att överta regeringsmakten meddelade partiledaren Bill Shorten att han skulle avgå. När rösterna var i stort sett färdigräknade stod det klart att liberalerna och Nationella partiet hade lyckats få egen majoritet. Scott Morrison kunde därmed fortsätta som premiärminister och att regeringspartierna nu hade kontrollerade en majoritet av mandaten i representanthuset skulle göra det betydligt lättare för honom att driva igenom regeringens politik. 

Skogsbränder och coronakris

Från september och fram till december 2019 härjades i synnerhet New South Wales, Victoria och South Australia av de värsta skogsbränderna på många årtionden. Minst 24 människor omkom, hundratals bostadshus förstördes och för djurlivet var konsekvenserna förödande. Premiärminister Morrison fick kritik för att insatserna för att stoppa de svåra skogsbränderna inte räckte till och stödet för honom sjönk. Han kritiserades också av miljövänner för att blunda för att klimatförändringarnas inverkan på skogsbrändernas omfattning.

Men under våren 2020 förändrades läget totalt i samband med att coronapandemin bröt ut på allvar i omvärlden och även i Australien. Australiernas förtroende för Morrison och hans regering växte till följd av den framgångsrika hanteringen av krisen. Från att  Laborpartiet ledde opinionsmätningar i januari hade istället Morrisons regering övertaget i april.

Med hjälp av stora satsningar på att testa invånare för att se om de bar på den virusorsakade sjukdomen covid-19 och med hjälp av smittspårning lyckades myndigheterna till en början begränsa spridningen av corona.  I  maj var smittspridningen under kontroll  och landet började då lätta på de olika restriktioner som införts. Restauranger och affärer öppnade åter och det blev  tillåtet att resa inom delstaterna.  Men under juli ökade åter spridningen av covid-19 inte minst i Melbourne, som då stängdes ner.

Trots att flera hundratusen australier hade blivit arbetslösa som en följd av krisen hade enligt opinionsmätningar nästan två tredjedelar av väljarna förtroende för regeringens ekonomiska politik som inkluderade flera stödåtgärder.  Sommaren 2020 meddelade regeringen att de ekonomiska stimulansåtgärderna skulle utökas och  fortgå efter årsskiftet.

Våldtäktsanklagelser skakar regeringen

Under de senaste åren har kvinnliga parlamentsledamöter och även ministrar i medier och i samhällsdebatten pekat på den kvinnofientliga kultur som råder i politiska kretsar i landet. I början av 2021 briserade en skandal efter det att försvarsminister Linda Reynolds anklagats av en kvinnlig anställd för att försöka förhindra hennes  försök att anmäla att hon våldtagits i regeringsbyggnaden. Skandalen växte sedan mot justitieminister Christian Porter anklagades för att ha våldtagit en kvinna för många år sedan. Porter nekade till att ha våldtagit kvinnan som begått självmord. Anklagelserna mot ministrarna följdes av nya uppgifter om trakasserier och övergrepp mot kvinnor i politiska kretsar. Efter flera veckor av protester från kvinnor på sociala medier och demonstrationer i städerna beslöt premiärminister Scott Morrison att genomföra en regeringsombildning, där såväl Reynolds som Porter omplacerades. Men regeringens och liberalernas popularitet sjönk bland väljarna, trots den framgångsrika hanteringen av coronaviruset som lett till att Australien hittills drabbats betydligt mindre än många andra länder,  och partiet låg i mars 2021 efter Labor i opinionsmätningar.

Restriktionerna hävs

Australien hade länge taktiken att hålla nere smittspridningen av covid-19 med hjälp av stängda gränser för utländska besökare, omfattande smittspårning och nedstängningar av drabbade städer och delstater. Detta lyckades väl med ett lågt antal dödsfall i covid-19 men när landet från mitten av 2021 drabbades av den allvarligare och mer smittsamma deltavarianten av viruset meddelade premiärminister Scott Morrison att det var dags att ”börja leva med viruset”. Då hade också vaccineringen mot viruset börjat ta fart efter att myndigheterna tidigare fått utstå kraftig kritik för att de varit så långsamma.

I slutet av februari 2022 öppnade Australien åter sina gränser för besökare som vaccinerats mot covid-19. Samtidigt hävdes en lång rad restriktioner som införts för att stoppa spridningen av coronaviruset. Beslutet motiverades med att vaccinationstäckningen i samhället är hög samtidigt som omikronvarianten av coronaviruset är lindrigare än tidigare varianter. 

Maktskifte efter valet 2022

I början av april utlyste premiärminister Scott Morrison parlamentsval till den 21 maj. Han kunde då skryta med att vara den förste australiske regeringschefen sedan 2007 som kunnat sitta en hel mandatperiod. Att döma av opinionsmätningar före valet kunde det bli ett jämnt lopp mellan koalitionspartierna och Labor med Anthony Albanese i spetsen.  

Men parlamentsvalet blev ett svidande nederlag för Scott Morrison och regeringspartierna. Dagen efter valet stod det klar att Labor blev största parti men rösträkningen pågick fortfarande och det var ännu inte klart om segern skulle räcka för att partiet skulle kunna regera ensamt.

Många väljare hade även röstat på oberoende kandidater som förespråkade mer aktiva åtgärder mot klimatförändringarna och korruption och som vill att kvinnors rättigheter ska stärkas för att uppnå jämställhet mellan könen. I vissa valkretsar där högerkoalitionen normalt har brukat vinna hade oberoende kandidater överraskande segrat.

Laborledaren Anthony Albanese har lovat att snabba på strävandena för att minska utsläppen av växthusgaser och att satsa stort på förnybar energi. Däremot har han inte för avsikt att fasa ut användningen av kol eller att stoppa nya kolgruvor.

Folkomröstning om grundlagsskydd för urfolket

Anthony Albanese hade också som mål att gå till historien som den premiärminister som lyckats förankra ursprungsbefolkningens rättigheter i författningen. Det var ett viktigt vallöfte för Labor att ge aboriginer och öborna i Torres sund grundlagsskyddad ställning som ”Australiens första folk” och en rätt att konsulteras i frågor som berör dem. Men den borgerliga oppositionen valde redan i våras att ta ställning emot förslaget som skulle avgöras i en folkomröstning, den första omröstningen i landet på 24 år. Australiens författning kan bara ändras genom att folket ger sitt godkännande och bara åtta av de 44 folkomröstningar som hållits sedan 1901 har lett till författningsändringar. Ett skäl till detta är också att kraven är höga för att de ska gå igenom – det behövs inte bara att en majoritet av invånarna i hela landet röstar ja till ett förslag, det måste dessutom ha stöd av flertalet röstande i minst fyra av landets sex delstater.

I folkomröstningen den 14 oktober 2023 sade en stor majoritet av australierna  nej till den föreslagna författningsändringen. Den borgerliga oppositionen, som tagit ställning mot förslaget tidigare under året hade drivit en hård nejkampanj och stämningen inför omröstningen hade varit polariserad och tidvis hätsk. Efter omröstningen uppmanade urfolksledare till en “tyst vecka” för att sörja nej-resultatet. Premiärminister Albanese lovade i sin tur att fortsätta att sträva efter ett formellt erkännande av ursprungsbefolkningens rättigheter.

Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium. 

Om våra källor