Australien – Naturtillgångar, energi och miljö

Australien har stora energi- och mineraltillgångar och är en av världens främsta exportörer av bland annat stenkol, järnmalm, aluminium och flytande fossilgas (naturgas). Men Australien är även en av världens största utsläppare av växthusgaser.

Australien är en av världens ledande producenter av uran och industridiamanter. Koppar, guld, bly, nickel, tenn, silver, bauxit, zink och titan bryts också. Gruvindustrin har under 2000-talet bidragit till en stark ekonomisk tillväxt. Många av gruvorna finns i Queensland och Västaustralien.

Omkring en fjärdedel av världens uran utvinns i Australien, men brytningen omges av politiska och ekonomiska begränsningar, eftersom Australien beslutat att inte använda kärnkraft. I stället exporteras produktionen. Exporten till Kina har varit kontroversiell. Tidvis har byggandet av nya urangruvor stoppats av miljörörelsen.

Sedan 1966 har olja och gas utvunnits i havet och på fastlandet. Oljeproduktionen har minskat sedan millennieskiftet och olja- och oljeprodukter importeras för att fylla det behov som finns. Samtidigt har flytande naturgas blivit allt viktigare och det finns ett mindre antal anläggningar för produktion av detta. Gasledningar har dragits till bland annat Melbourne, Brisbane och Adelaide, samtidigt som Australien har förvandlats från importör till exportör av gas.

Exporten av kol har haft en stor betydelse för den australiska ekonomin i under två sekel. Men i början av 2020-talet fanns tecken på att stora importländer av australisk kol planerade att minska användningen av kol. Att den främsta kolimportören, Kina, i slutet av 2020 stoppade importen av australisk kol, efter ökande spänningar mellan länderna, blev ännu ett dråpslag mot den australiska kolindustrin.

Aboriginerna, och andra urinvånare, har länge protesterat mot att deras hemtrakter exploaterats av australiska och utländska gruvbolag. 1998 stiftades en lag som ger aboriginerna rätt till stora markområden, även där det påträffats mineraler. Men flera juridiska tvister har under årens lopp pågått om exploateringen av sådan mark, då lagstiftningen även tar hänsyn till gruvnäringens och statens ekonomiska intressen.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Olja- och oljeprodukter svarade vid början av 2020-talet för omkring 30 procent av energikonsumtionen medan kol stod för en tredjedel. Fossilgas svarade för merparten av den återstående delen medan förnybara energikällor bidrog med omkring 9 procent.

Omkring hälften av den inhemska elproduktionen kommer från kol. Därutöver svarar naturgas för omkring 18 procent medan olja utgör ett par procent. Närmare en tredjedel av elen genereras från förnybara energikällor, främst solenergi men även vindkraft och vattenkraft.

Under senare år har gamla kolkraftverk med höga utsläpp stängts men samtidigt har det uppstått problem när det inte funnits tillräckligt med andra energikällor att ersätta med. Energibristen har spätts på när producenter av flytande naturgas har prioriterat export framför att leverera inom landet. Försök att ersätta kolkraftverk med förnybar energi från vindkraftverk och solenergi från mitten av 2010-talet har lett till återkommande strömavbrott i Sydaustralien på grund av instabil försörjning. Satsningar har även gjorts på så kallat rent kol genom mer miljövänlig utvinning.

KLIMAT OCH MILJÖ

Australien är en stor utsläppare av växthusgaser. Bara ett dussintal länder i världen har högre samlade utsläpp och utslaget per invånare ligger landet på sjunde plats. Australien är medlem av G20 som står för omkring 75 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser.

Australiens regering har lämnat in en uppdaterad nationell klimatplan (NDC) i enlighet med Parisavtalet. Landet har också lämnat in en långsiktig strategi (LTS). Målet är att nettonollutsläpp ska uppnås år 2050. 

När Labor år 2022  tog över regeringsmakten från högerkoalitionen ändrades klimatpolitiken. Australien hade till skillnad från bland annat EU-länderna och Japan inte gjort någon utfästelse om att bli koldioxidneutralt (det vill säga att inte släppa utmer koldioxid än vad som kan absorberas genom så kallade koldioxidsänkor). Våren 2023 antog parlamentet med stöd av Labor och De gröna för första gången lagstiftning om minskningar av utsläppen av växthusgaser. Det gäller 215 industrier inom kol-, gas- och oljesektorn som har de största utsläppen av växthusgaser i landet per år. Dessa skulle behöva minska sina utsläpp med omkring 5 procent per år eller betala för utsläppsrätter. Lagstiftningen skulle utgöra en grund för Laborregeringens löfte att till år 2030 ha minskat utsläppen med 43 procent jämfört med 2005 års nivåer.

Klimatutmaningar

Australien hör till de femton länder i världen som har bäst förutsättningar för att hantera klimatförändringarna, enligt klimatanpassningsindexet ND-Gain (se hela listan här). Australien ligger i det övre skiktet tillsammans med bland andra Nya Zeeland, Tyskland och Österrike.

Övriga miljöproblem

Australien har miljöproblem som jorderosion och ökenutbredning medan unika djurarter och växter försvunnit på grund av jordbruk och industrier. Samtidigt uppger forskare att korallerna i Stora barriärrevet hotas av den globala uppvärmningen.

Under 2000-talet har delar av Australien flera år i rad drabbats av ihållande torka (men också svåra översvämningar). Detta har ställt högre krav på de styrande på federal och delstatsnivå att försöka säkerställa vattenförsörjningen, till exempel genom dammbyggen, vattenåtervinningssystem och avsaltningsanläggningar. Vattenproblemen har lett till högre priser och ransonering inte minst för jordbruket. Omfattande skogsbränder har utbrutit i torkans spår och under 2000-talet blivit ett allt större problem i bland annat delstaterna Victoria och New South Wales – något som har eldat på debatten om landets klimatpolitik och beroendet av kol.

Miljöförstöringen i samband med hemliga brittiska kärnvapenprov på 1950-talet har varit en utdragen tvistefråga. Ett avtal slöts till sist med Storbritannien som lovade bidra ekonomiskt till sanering av försöksområdena, där än idag farlig strålning uppmätts. Den australiska regeringen lovade i sin tur ekonomisk ersättning till aboriginer som drabbats av markförstörelse.

Om våra källor