Australien – Naturtillgångar, energi och miljö

Australien har stora energi- och mineraltillgångar. Landet är en av världens främsta exportörer av stenkol, järnmalm, bauxit, aluminium, zink och flytande naturgas. Därutöver är Australien en av världens ledande producenter av uran och industridiamanter. Koppar, guld, bly, nickel, tenn, silver, titan med mera bryts också.

Gruvindustrin har under 2000-talet bidragit till en stark ekonomisk tillväxt. Många av gruvorna finns i Queensland och Västaustralien.

Omkring en fjärdedel av världens uran utvinns i Australien, men brytningen omges av politiska och ekonomiska begränsningar, eftersom Australien beslutat att inte använda kärnkraft. Istället exporteras produktionen. Exporten till Kina har varit kontroversiell. Tidvis har byggandet av nya urangruvor stoppats av miljörörelsen.
Sedan 1966 har olja och gas utvunnits i havet och på fastlandet. Oljeproduktionen har minskat sedan millennieskiftet och olja- och oljeprodukter importeras för att fylla det behov som finns. Samtidigt har flytande naturgas blivit allt viktigare och det finns ett mindre antal anläggningar för produktion av detta. Gasledningar har dragits till bland annat Melbourne, Brisbane och Adelaide, samtidigt som Australien har förvandlats från importör till exportör av gas.

Olja- och oljeprodukter svarade vid slutet av 2010-talet för 33 procent av energikonsumtionen, naturgas för 30 procent och kol för 27 procent. Förnybara energikällor bidrog med omkring 5 procent.

Omkring hälften av den inhemska elproduktionen kommer från kol. Resten kommer från främst från naturgas, förnybara energikällor och olja.

Aboriginerna, och andra urinvånare, har länge protesterat mot att deras hemtrakter exploaterats av australiska och utländska gruvbolag. 1998 stiftades en lag som ger aboriginerna rätt till stora markområden, även där det påträffats mineraler. Men flera juridiska tvister har under årens lopp pågått om exploateringen av sådan mark, då lagstiftningen även tar hänsyn till gruvnäringens och statens ekonomiska intressen.

Australien ställde sig 2008 bakom Kyotoavtalet för begränsningar av utsläpp av växthusgaser. Landet förband sig i klimatavtalet i Paris 2015 att fram till 2030 minska utsläppen av växthusgaser med 26−28 procent av nivåerna 2005. 2012 införde regeringen en kontroversiell koldioxidskatt för företag med särskilt höga utsläpp (se ovan). Men den borgerliga koalitionen som kom till makten efter parlamentsvalet 2013 upphävde koldioxidskatten 2014.  

Australien hade vid början av 2020-talet inte gjort någon utfästelse om att bli koldioxidneutralt, som bland annat EU-länderna och Japan. Men när Labor 2022  tog över regeringsmakten ändrades klimatpolitiken. Våren 2023 antog parlamentet med stöd av Labor och De gröna för första gången lagstiftning om minskningar av utsläppen av växthusgaser. Det gäller 215 industrier inom kol-, gas- och oljesektorn som har de största utsläppen av växthusgaser i landet per år. Dessa skulle behöva minska sina utsläpp med omkring 5 procent per år eller betala för utsläppsrätter. Lagstiftningen utgör en grund för Laborregeringens löfte att minska utsläppen med 43 procent år 2030 jämfört med 2005 års nivåer och att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll år 2050.

Under senare år har gamla kolkraftverk med höga utsläpp stängts men samtidigt har det uppstått problem när det inte funnits tillräckligt med andra energikällor att ersätta med. Energibristen har spätts på när producenter av flytande naturgas har prioriterat export framför att leverera inom landet. Försök att ersätta kolkraftverk med förnybar energi från vindkraftverk och solenergi från mitten av 2010-talet har lett till återkommande strömavbrott i Sydaustralien på grund av instabil försörjning. Satsningar har även gjorts på så kallat rent kol genom mer miljövänlig utvinning.

Exporten av kol har haft en stor betydelse för den australiska ekonomin i under två sekel. Men i början av 2020-talet fanns tecken på att stora importländer av australisk kol planerade att minska användningen av kol. Att den främsta kolimportören, Kina, i slutet av 2020 stoppade importen av australisk kol, efter ökande spänningar mellan länderna, blev ännu ett dråpslag mot den australiska kolindustrin.

Australien har miljöproblem som jorderosion och ökenutbredning medan unika djurarter och växter försvunnit på grund av jordbruk och industrier. Samtidigt uppger forskare att korallerna i Stora barriärrevet hotas av den globala uppvärmningen.

Under 2000-talet har delar av Australien flera år i rad drabbats av ihållande torka (men också svåra översvämningar). Detta har ställt högre krav på de styrande på federal och delstatsnivå att försöka säkerställa vattenförsörjningen, till exempel genom dammbyggen, vattenåtervinningssystem och avsaltningsanläggningar. Vattenproblemen har lett till högre priser och ransonering inte minst för jordbruket. Omfattande skogsbränder har utbrutit i torkans spår och under 2000-talet blivit ett allt större problem i bland annat delstaterna Victoria och New South Wales – något som har eldat på debatten om landets klimatpolitik och beroendet av kol.

Miljöförstöringen i samband med hemliga brittiska kärnvapenprov på 1950-talet har varit en utdragen tvistefråga. Ett avtal slöts till sist med Storbritannien som lovade bidra ekonomiskt till sanering av försöks¬områdena, där än idag farlig strålning uppmätts. Den australiska rege-ringen lovade i sin tur ekonomisk ersättning till aboriginer som drabbats av markförstörelse.

Om våra källor