Australien – Utrikespolitik och försvar

Australiens utrikespolitik var fram till andra världskriget starkt knuten till Storbritanniens. Först 1935 öppnade Australien ett eget utrikesdepartement och 1940 de första egna ambassaderna. Numera för landet en självständig utrikespolitik i nära samklang med USA. Relationen till Kina har blivit allt viktigare för Australien, men på senare år även mer konfliktfylld.

När Japan under andra världskriget angrep Australien insåg australierna att Storbritannien inte kunde ge dem något skydd. Istället kom USA till Australiens undsättning. Det blev inledningen på ett nära utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete, även om Australien än idag är aktivt inom Samväldet (Storbritannien och forna brittiska kolonier). 1951 bildade Australien, Nya Zeeland och USA försvarspakten Anzus. Australiska styrkor deltog på amerikansk sida i Vietnamkriget (se Modern historia).

Efter terrordåden i USA 2001 slöt Australien helhjärtat upp bakom president George W Bushs globala kamp mot terrorismen och Australien var en av USA:s främsta bundsförvanter i kriget mot Irak 2003. Hemmaopinionen mot kriget var dock stark.

Australien deltog också med trupper på USA:s och militäralliansen Natos sida i det långa kriget i Afghanistan från 2001.

USA:s nya utrikespolitiska fokus på Asien från mitten av 2010-talet påverkade också Australien. Som ett led i denna nya inriktning fick USA stationera upp till 2 500 marinsoldater vid en bas i Darwin i norra Australien under de närmaste åren. Man skulle också upprätta en gemensam anläggning för satellitspaning i Väst­australien.

Relationerna till Kina allt viktigare

Samtidigt som USA sedan länge ses som en viktig garant för Australiens säkerhet och för stabiliteten i regionen, har relationerna med Kina fått ökad betydelse. Australien har inte minst starkt ekonomiskt intresse av att odla goda relationer med Kina, som idag är dess största handelspartner. Ett frihandelsavtal ingicks 2015 och Australien gick samma år med i den Kinaledda Asiatiska infrastruktur- och investeringsbanken (AIIB).

Australiens strävan att hålla sig på god fot med såväl Kina som USA har emellertid utsatts för påfrestningar under senare tid. Canberra är kritisk till Kinas auktoritära politik och kränkningar av mänskliga rättigheter i landet och har uppmanat Peking att respektera FN:s permanenta skiljedomstols utslag från 2016 om att det inte finns någon grund för de kinesiska anspråken på öar och havsområden i Sydkinesiska havet. 2017 ansträngdes förhållandet mellan länderna också av rapporter om att Peking skulle ha försökt påverka australiska politiker och institutioner via stora donationer från kinesiska affärsmän. Vid början av 2020-talet skar Kina ned importen av vissa varor från Australien, vilket av bedömare uppfattades som en reaktion på att den australiska regeringens försökt få till stånd en internationell utredning av hur det nya coronaviruset uppstod och spred sig i den kinesiska staden Wuhan i slutet av 2019. Samtidigt utsattes australiska journalister i Kina för ökad övervakning och förhördes eller togs i förvar med hänvisning till Kinas nationella säkerhet (se Kalendarium).

Kina och Australien stämde också varandra inför WTO för diskriminerande tullar på varor. Bland annat införde Peking höga tullar på australiska viner 2021.

Efter att Labor tagit över regeringsmakten i Australien 2022 gjordes försök att tina upp de frostiga relationerna och de båda ländernas utrikesministrar möttes. Även Kinas president Xi Jinping och Australiens premiärminister Anthony Albanese träffades i Indonesien och i slutet av 2023 i Peking. Kina har hävt tullar på Australiens export av korn och håller på att se över tullar som införts på australiskt vin. Dessutom har en australisk journalist som suttit fängslad i tre år i Kina frigetts. 

USA – en betydelsefull partner 

Under den amerikanske presidenten Donald Trump försämrades samarbetsklimatet med USA. Det amerikanska beslutet att dra sig ur frihandelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) möttes med bestörtning i Australien, såväl som bland de övriga tio länderna som ingått avtalet i början av 2016.

Osäkerheten kring USA:s politik under Trump i kombination med Kinas ökande dominans i regionen gjorde att regeringen utarbetade en ny vitbok för utrikespolitiken 2017. Inte minst sågs det som viktigt att kunna hantera en situation där spänningen mellan USA och Kina ökar.

Den nye amerikanske presidenten Joe Biden ingick  i september 2021 ett närmare samarbete med Australien kring säkerhet i och med bildandet av försvarspakten Aukus, där även Storbritannien deltog. Det var tydligt att pakten syftade till att motverka Kinas växande militära inflytande i regionen. Kinas regering fördömde pakten för att den hotade fred och stabilitet i regionen.

En viktig del av samarbetet är att Australien ska få tekniskt stöd att utveckla atomdrivna ubåtar. Dessa kan stanna under havsytan under flera månader i sträck och är svåra att upptäcka. Dessutom ska länderna samarbeta kring cyberteknologi.

Den franska regeringen reagerade med stor upprördhet efter överenskommelsen som innebar att Australien bröt ett avtal om att köpa tolv franska militära ickeatomdrivna ubåtar.  Relationerna mellan Frankrike och Australien förbättrades när en Laborregering tillträdde i Australien sommaren 2022 samtidigt som en överenskommelse ingåtts om att ge den franska ubåtstillverkaren skadestånd på drygt 550 miljoner euro för att kontraktet upphävts.  

Samarbetet med Asean ökar 

Australien har knutit närmare band med Indien. 2014 undertecknade länderna ett ramverk för samarbete på säkerhetsområdet och när Indiens premiärminister Narendra Modi och Malcolm Turnbull möttes 2016 uttryckte de en önskan att samarbeta mer kring säkerhet och försvar.

Även kontakterna med Japan är viktiga. Canberra och Tokyo förenas av ett gemensamt intresse av att upprätthålla fri sjöfart i Syd- och Östkinesiska haven utan negativ inverkan från de territoriella konflikterna där. Nästan all australisk varuhandel med omvärlden sker med fartyg. Ett frihandelsavtal mellan länderna undertecknades 2015 och sedan 2014 har förhandlingar också pågått om ett försvarssamarbete.

År 2020 enades Australien och Japans regeringar om ett avtal om gemensamma militärövningar, möjligheter för trupper att vistas på det andra landets territorium och utbyte av tjänster och materiel i samband med gemensamma operationer. 

Australien deltog 2020 även i en gemensam militärövning med marina styrkor från USA, Indien och Japan. Länderna har sedan 2017 ett informellt säkerhetssamarbete (Quadrilateral Security Dialogue kallat the Quad). Samarbetet lyfts fram som en möjlighet för de fyra staterna att möta Kinas växande militära och politiska inflytande i den nya geopolitiska arena som förbinder Indiska oceanen med Stilla havet. Länderna understryker vikten av att denna indo-pacifiska region ska vara fri och öppen för sjöfart och flygtrafik.

Canberra har även ökat sitt stöd i form av lån och bidrag till länder i Stillahavsregionen. Det är inte minst ett sätt att försöka möta Kinas ökande inflytande i regionen. 

Australien har också sedan 2009 ett frihandelsavtal med länderna i den sydöstasiatiska samarbetsorganisationen Asean.

Tvister med Östtimor och Indonesien

Australiens förhållande till Indonesien var länge kyligt, särskilt sedan landet 1975 ockuperat Östtimor. Relationerna tinades dock upp under första halvan av 1990-talet med ökat ekonomiskt samarbete och gemensam oljeutvinning i Timorsjön som följd.

Priset för grannsämjan var dock att Australien tvingades erkänna Indonesiens överhöghet över Östtimor, där regimen låg bakom omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Men när Östtimor i en folkomröstning 1999 sade ja till självständighet tog Australien parti för östtimorianerna. Australien ställde sig i spetsen för en multinationell insatsstyrka under FN-mandat, vilken återställde ordningen och fick de indonesiska styrkorna att lämna landet. Relationerna till Indonesien förbättrades åter, främst sedan Australien hade erbjudit Indonesien omfattande bistånd för återuppbyggnad efter tsunamikatastrofen julen 2004. Förhandlingar om ett ekonomiskt samarbets­avtal mellan Australien och Indonesien inleddes 2012 och såg fem år senare ut att kunna bli klara inom en snar framtid, trots att relationerna periodvis ansträngts. Att den australiska flottan från 2013 motade bort flyktingbåtar och eskorterade dem tillbaka till indonesiska hamnar hade en negativ inverkan på relationerna, liksom Indonesiens avrättning av två australiska medborgare för droghandel 2015.

Med Nya Zeeland har Australien av tradition nära förbindelser, bland annat genom Anzus och genom frihandelssamarbetet Closer Economic Relationship (CER) som inleddes på 1980-talet.

Australien har varit Östtimors största biståndsgivare sedan landets självständighet 2002. Förhållandet är på det stora hela gott mellan länderna, men har ansträngts av en lång konflikt kring ett kontroversiellt avtal från 2006 om gemensam utvinning och inkomstfördelning av olje- och gasreserver i Timorsjön. Östtimor krävde länge att avtalet skulle rivas upp eftersom det ansågs gynna Australien – fördelar som Canberra, enligt regeringen i Dili, lyckats förhandla sig till efter att ha spionerat på Östtimor. I början av 2017 beslöt länderna att skrota avtalet och istället förhandla om en ny gemensam havsgräns. Några månader senare hade länderna enats i stort om hur gränsen skulle dras och hur olje- och gastillgångarna skulle delas upp mellan dem. Ett officiellt avtal undertecknades i början av 2018.

Australien är största biståndsgivare till den tidigare australiska kolonin Papua Nya Guinea. 2004 kom länderna överens om att australiska poliser och tjänstemän skulle hjälpa till att bygga upp landets rättsväsen och under 2010-talet har Papua Nya Guinea drivit läger och berett asylansökningar för flyktingar som till havs försökt ta sig till Australien (seBefolkning och språk). 2016 beslöts att lägret på ön Manus skulle stängas efter att Papua Nya Guineas högsta domstol slagit fast att det stred mot författningen att spärra in flyktingar där. Ett nytt säkerhetsavtal tecknades 2023 där Australien utlovade polisiärt stöd till Papua Nya Guinea såväl som hjälp bland annat vid cyberangrepp och naturkatastrofer. 

Australien har också varit involverat i att hantera konflikter på Salomonöarna. 2003 och 2006 ledde australisk polis en multinationell fredsstyrka med både militära och civila komponenter och 2021 bistod australiska soldater Salomonöarnas regering under regimkritiska kravaller. Australien och andra västländer oroas dock av Salomonöarnas ökande samarbete med Kina på säkerhetsområdet från början av 2020-talet (se Salomonöarna: Politik). 

Försvar

Australien har en välutbildad och välutrustad militär och är något av ”regional polis” i Stillahavsområdet. Landet har en yrkesarmé och ingen värnplikt.

Australien har sedan länge ett betydande militärt samarbete med USA, med gemen­samma övningar, marinbasen i Darwin, lednings- och signalspanings­anläggningar med mera.

Landet har också byggt upp ett närmare försvarssamarbete med Nya Zeeland, Indien, Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Australien har deltagit med trupper i Irak i samband med den USA-ledda invasionen 2003 och de närmaste åren därefter och har även skickat soldater till Afghanistan som stöd till fredsbevarande insatser.  2014 anslöt sig Australien till den grupp av länder som inlett flygbombningar mot den extremistiska islamiströrelsen Islamiska staten (IS) i Irak. Regeringen valde ett år senare även att delta i flygbombningarna mot IS-mål inne i Syrien. Sedan Irak utropat seger över IS i slutet av 2017 drog Australien tillbaka sitt stridsflyg och upphörde med bombningarna. Australien bidrog med 780 man till den USA-ledda koalitionen mot IS.

Den australiska regeringen tillkännagav år 2023 en ändring av landets försvarsstrategi efter att en grundlig översyn hade gjorts. Det handlar framför allt om att kunna möta den ökande risken för konflikter i regionen som Kinas militära upprustning och anspråk på ögrupper i Sydkinesiska havet innebär.

Försvaret av landets kuster ska stärkas och det ska bli mer prioriterat att skydda hamnar och militärbaser i norra delen av landet. Dessutom samarbeten med andra länder i den indopacifiska regionen ska utvecklas.

Förändringarna innebär att försvarsutgifterna kommer att öka.  Från mitten av 2020-talet  kommer Australien till följd av den ökande säkerhetspolitiska instabiliteten i regionen att  ytterligare öka de militära satsningarna med bland annat inköp av avancerade långdistansrobotar från USA och hypersoniska vapen.  Dessutom får landet genom samarbetet Aukus med USA och Storbritannien (se ovan) stöd att utveckla atomdrivna ubåtar. Fem atomdrivna ubåtar ska köpas in från USA och levereras under 2030-talet. Därefter ska även nya toppmoderna ubåtar köpas in som tillverkats i Storbritannien med amerikansk teknik.  Australien ska även öka användningen av ny försvarsteknologi.

I början av 2024 meddelade regeringen även att antalet insatsberedda krigsfartyg skulle utökas från 11 till 26 under det kommande årtiondet medan antalet mindre militärbåtar skulle växa till 25.

 

Om våra källor

128368

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer


Varukorg

Totalt 0