Australien går med i internationell drönarkoalition

21 mars

Australiens försvarsminister Richard Marles meddelar att landet kommer att gå med i en koalition av länder som ska leverera drönare till Ukraina. Drönarkoalitionen leds av Storbritannien och Lettland och omfattar även bland andra Danmark, Estland, Tyskland, Litauen, Nederländerna, Sverige, Ukraina, Nederländerna. Länderna har lovat att avsätta resurser för att tillverka drönare, som ska skickas till Ukraina. Koalitionen kommer också att utbilda ukrainska trupper i hur man använder drönarna.

Nytt försvarsavtal med Storbritannien

21 mars

Australien och Storbritannien ingår ett nytt försvarsavtal i Canberra. Avtalet drar upp riktlinjer och underlättar för de bägge allierade staterna att skicka trupper till varandras territorier för att exempelvis delta i militära övningar och utbildning eller dela underrättelseinformation. Länderna är inte förpliktigade att ingripa till varandras försvar om någon av dem utsätts för ett angrepp, men överenskommelsen innebär att länderna ”åtar sig att rådgöra" med varandra vid ett hot utifrån. Australien och Storbritannien deltar sedan tidigare i försvarsalliansen Aukus tillsammans med USA.

Tiotusentals protesterar mot nationaldagsfirande

26 januari

I flera städer i landet hålls demonstrationer mot att nationaldagen firas den 26 januari, som är den dag då europeiska nybyggare 1788 steg i land i hamnen i Sydney, vilket också blev inledningen till kolonisationen av landet. De tusentals människor som demonstrerar menar att nationaldagsfirandet borde äga rum en annan dag eftersom kolonisationen är förknippad med kränkningar av aboriginernas rättigheter. I Melbourne vandaliserades statyer av den brittiska drottningen Victoria och den brittiske upptäcksresanden James Cook. Enligt opinionsmätningar vill omkring majoriteten av befolkningen fortsätta med ett nationaldagsfirande, som är en arbetsfri dag som ofta ägnas åt utflykter och grillfester och annat umgänge. Omkring hälften av australierna är dock öppna för att byta till ett annat datum.

Klimatflyktingar från Tuvalu tas emot i Australien

10 november

Premiärminister Anthony Albanese och Tuvalus premiärminister Kausea Natano når en överenskommelse som ger invånarna i den lilla Stillahavsstaten rätt att få uppehållstillstånd i Australien på grund av hotet från klimatförändringarna. Det innebär att den låglänta önationen riskerar att slukas av havet inom några årtionden. De cirka 11 000 invånarna ska få rätt att ”leva, studera och arbeta i Australien”, enligt Albanese. Till en början handlar det om 280 Tuvalubor per år som får rätt att bosätta sig i Australien. Överenskommelsen ses som banbrytande av bedömare eftersom det är det första avtalet som gäller ”klimatrörlighet”. Avtalet innebär även att Canberra ska stödja Tuvalu vid militära angrepp och vid natur- och hälsokatastrofer. Dessutom får Australien något att säga till om även när det gäller vilka försvarspakter Tuvalu ingår med andra länder, något som är högst relevant med tanke på Kinas pågående försök att vinna ökat inflytande över länder i regionen.

Kinas president utlovar nära samarbete med Australien

6 november

Kinas president Xi Jinping och premiärminister Anthony Albanese möts i Peking. Det är första gången på sju år som ländernas högsta ledare träffas i Kina. Sedan förra året då Albanese och Xi träffades i Indonesien i samband med G20-mötet, har relationerna, som varit isiga sedan några år tillbaka, fortsatt att tina upp. Peking har hävt strafftullarna på Australiens export av korn och håller även på att se över de tullar som införts på australiskt vin. När de bägge ledarna ses den här gången, säger Xi till Albanese att länderna kan bli ”lojala partner” och samarbete när det gäller alltifrån regional säkerhet till att bekämpa klimatförändringarna.

Folket röstar nej till författningsändring om urbefolkningen

14 oktober

En klar majoritet av australierna säger nej till regeringens förslag om att i författningen erkänna urbefolkningen som ”Australiens första folk” och ge dem rätt att konsulteras i frågor som berör dem. Den borgerliga oppositionen, valde i våras att ta ställning emot förslaget och har sedan dess drivit en hård nejkampanj. Debatten inför folkomröstningen om Aboriginal and Torres Strait Islander Voice har varit polariserad och tidvis hätsk med rasistiska inslag och skrämselpropaganda. Urfolksledare uppmanar till en “tyst vecka” för att sörja det negativa resultatet i folkomröstningen.

Kina friger australisk journalist efter tre år

11 oktober

Den australiska journalisten Cheng Lei som suttit fängslad i Kina i över tre år släpps fri och kan återvända till Australien. Cheng arbetade som journalist på globala kinesiska TV-kanalen CGTN när hon greps anklagad för spioneri i Kina (se Augusti 2020). Hon dömdes senare till fängelse på vaga grunder. Enligt bedömare var gripandet politiskt motiverat och berodde på de allt mer fientliga relationerna mellan Canberra och Peking. Under det senaste året har det pågått ett närmande mellan de båda länderna och det är i kölvattnet av detta som Cheng nu släpps. Men den kinesisk-australiske författaren Yang Jun (även känd under namnet Yang Hengjun), har ännu inte släppts ur kinesiskt fängelse. Även han har dömts för spioneri på vaga grunder (se Januari 2019) och hans hälsotillstånd uppges vara dåligt.

Australien och Filippinerna håller militärövningar i Sydkinesiska havet

25 augusti

Gemensamma militärövningarna mellan Australien och Filippinerna äger rum vid en marinbas ett 20-tal mil öster om öarna Scarborough Shoal i Sydkinesiska havet. Övningarna sker såväl till havs, som i luften och på land och gäller ett scenario där en ö, som kontrolleras av en fiende, ska återtas. Omkring 1200 australiska soldater och 560 filippinska marinsoldater deltar i stormningen och även två australiska F35-flygplan medan australiska krigsfartyg patrullerar havsområdet i närheten. Filippinernas president Ferdinand Marcos lyfter fram övningarna som “mycket viktiga” exempel på det nära samarbetet mellan länderna. Tidigare i augusti avfyrade kinesisk kustvakt vattenkanoner och stoppade ett filippinskt fartyg från att ta sig till en av de omtvistade Spratlyöarna, vilka Kina såväl som bland andra Filippinerna göra anspråk på.

Australien gör det lättare för nyzeeländare att bli medborgare

22 april

Premiärminister Anthony Albanese meddelar att nyzeeländare som har bott i landet i över fyra år sedan 2001 kommer att kunna ansöka om medborgarskap. Tidigare har nyzeeländare haft ett särskilt visum som inneburit att de inte har kunnat ansöka om medborgarskap utan permanent uppehållstillstånd. De har också haft begränsad rätt till hälsovård och välfärd. Det speciella visumet som gav nyzeeländare tillstånd att vistas i landet infördes 2001, men det har lett till irritation från nyzeeländare som menat att deras rättigheter har inskränkts.

Oppositionen emot regeringens förslag om röst för aboriginer

5 april

Liberala partiets ledare Peter Dutton förklarar att han inte stödjer Laborregeringens förslag om att inrätta ett särskilt rådgivande organ för parlamentet i frågor som rör aboriginer, en så kallad ”röst i parlamentet”. Premiärminister Anthony Albanese har meddelat att en folkomröstning kommer att hållas i frågan. Drygt hälften av invånarna i landet uppges vara för reformen, men om den inte har ett brett politiskt stöd kan det vara svårt att få den godkänd i en folkomröstning.

Historisk klimatlagstiftning antagen

30 mars

Våren 2023 antog parlamentet med stöd av Labor och De gröna för första gången lagstiftning om minskningar av utsläppen av växthusgaser. Det gäller 215 industrier inom kol-, gas- och oljesektorn som har de största utsläppen av växthusgaser i landet per år. Dessa kommer från och med juli i år att behöva minska sina utsläpp med omkring 5 procent per år eller betala för utsläppsrätter. Lagstiftningen utgör en grund för Laborregeringens löfte att minska utsläppen med 43 procent år 2030 jämfört med 2005 års nivåer och att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll år 2050.

Seger för Labor i New South Wales

26 mars

Efter tolv år av högerstyre under koalitionen, Liberalerna och Nationella partiet, tar Labor över makten i delstaten New South Wales. Labor får 37 procent av rösterna mot 36 procent för koalitionen. Det är inte minst ökande levnadsomkostnader som enligt bedömare bidragit till maktskiftet. Labor har gått till val på löften om bland annat fler förskolor, fler sjukhus, hyresregleringar och ett tak på vägtullar. 

Ubåtssamarbete med USA och Storbritannien läggs fram

14 mars

På en flottbas i Kalifornien presenterar USA:s president Joe Biden tillsammans med premiärminister Anthony Albanese och Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak sin plan på en ny flotta av atomubåtar inom ramen för säkerhetspakten Aukus (se  September 2021). USA ska sälja upp till fem atomdrivna ubåtar till Australien. Australien och Storbritannien ska sedan bygga en ny modell med amerikansk och brittisk teknik. Syftet uppges vara att stärka freden och säkerheten i den indo-pacifiska regionen, men Kina har tvärt om beskrivit Aukus som ett hot mot stabiliteten.

Möte mellan Kinas och Australiens utrikesministrar

21 december

För första gången på fyra år hålls ett möte i Peking mellan Australiens utrikesminister Penny Wong och Kinas motsvarighet Wang Yi. Mötet ses som en signal om varmare relationerna efter de senaste årens spänningar. Enligt Penny Wong har bland annat frågor som rör mänskliga rättigheter diskuterats. Bland annat tog Wong upp fallet med de två australier, journalisten Cheng Lei och Yang Jun, som sedan ett par, tre år tillbaka hålls fängslade i Kina anklagade för spioneri. Dessutom berörde Wong de kinesiska handelssanktionerna mot Australien med förhoppningen att Peking ska komma på bättre tankar och lätta på dessa.

Förre premiärminister Morrison klandras i parlamentet

30 november

Den förre premiärministern Scott Morrison klandras skarpt av representanthuset för att han i hemlighet haft ministeransvar för flera områden under coronapandemin. En majoritet av ledamöterna, som representerar det regerande Laborpartiet, röstar ja till tillrättavisningen och menar att Morrison underminerat demokratiska normer och granskning genom att inte offentliggöra att han själv var minister för finans-, inrikes-, jordbruks- och miljöområdena utan att vare sig meddela departementen eller allmänheten om detta. Premiärminister  Anthony Albanese säger att Morrison är skyldig folket i landet en ursäkt, men Morrison själv försvarar sitt agerande och kritiserar istället Laborregeringen för politiska kränkningar. Morrison medger dock att han kunde ha varit tydligare med att meddela allmänheten om utnämningarna men hävdar att detta inte var något som han ville hemlighålla (se Augusti 2022).

Australien och Japan ingår avtal om säkerhetssamarbete

22 oktober

Vid ett möte i staden Perth i Australien undertecknar premiärminister Anthony Albanese och hans japanske kollega Fumio Kishida ett säkerhetsavtal om att dela med sig av underrättelseinformation och om fördjupat försvarssamarbete. Enligt avtalet är de båda länderna ”naturliga partners” och avtalet är ett svar på "ökande strategiska hot" från länder i regionen. Det är underförstått att det är Kina och Nordkorea avses.

Energijätte fasar ut kolkraft i förtid

29 september

Australiens största energiföretag AGL kommer att stänga kolkraftverket Loy Yang A i delstaten Victoria år 2035, tio år tidigare än vad som har sagts tidigare. Det är det sista av företagets tre kolkraftverk som då stängs. Beskedet välkomnas av miljöorganisationer, som dock påpekar att större åtgärder krävs. Företagets största kolkraftverk som ligger i Bayswater i delstaten New South Wales planeras att stängas till år 2033 och de planerna kvarstår. 

Förre premiärminister Morrison utreds formellt

26 augusti

Premiärminister Anthony Albanese tillsätter en formell utredning av den tidigare premiärminister Scott Morrisons beslut att i hemlighet ge sig själv flera ministerposter under pandemin. Morrison tilldelade sig själv ministerposter inom departementen för inrikes frågor, hälsa, finans, industrier och naturresurser. Han har uppgett att det var en nödvändig skyddsåtgärd under pandemin att utse sig själv till en typ av reservminister.

Ryssland inför inreseförbud mot australier

21 juli

Den ryska regimen belägger ytterligare 39 statstjänstemän med inreseförbud till Ryssland. I juni meddelade Moskva att 121 australier skulle få inreseförbud som ett svar på den australiska regeringens sanktioner mot den ryska regimen efter dess fullskaliga invasionen av Ukraina i februari.

Kinas premiärminister gratulerar Albanese

24 maj

Kinas premiärminister Li Keqiang gratulerar Australiens nye premiärminister Anthony Albanese till Labors seger i parlamentsvalet. Uttalandet är en signal om att Peking efter maktskiftet i Australien tycks vilja återuppta de diplomatiska kontakterna som legat nere sedan förra året då Kina bland annat stoppade ett ekonomiskt strategiskt samarbete dem emellan. Relationerna mellan länderna har stadigt försämrats under senare år när Scott Morrisons mittenhöger-regering suttit vid makten i Australien.  

Seger för Labor i parlamentsvalet

21 maj

Efter nära ett årtionde med högerstyre i landet röstar väljarna för förändring. Alla röster har inte räknats ännu men det står klart att Labor blir största parti i parlamentsvalet. Om partiet kommer att få tillräckligt med mandat för att regera ensamt är dock ännu inte klart. Många väljare har också valt att rösta på mindre partier eller oberoende kandidater som bland annat vill agera mer aktivt för att stoppa klimatförändringarna.

Nya Zeeland hjälper Australien med flyktingar

24 mars

Efter nio år tackar Australien ja till ett erbjudande från Nya Zeeland om att ta emot 450 flyktingar som befinner sig i Australien eller utanför dess gränser i särskilda flyktingmottagningscentra. Nya Zeeland ska ta emot 150 flyktingar per år under tre års tid. Flyktingar har försökt ta sig in i Australien med båt på olaglig väg. Australien har valt att föra dem till flyktingmottagningar utanför landets gränser, på bland annat Nauru, där de under flera år tvingats vänta på att få besked om vad som ska hända med dem.

Översvämningar tvingar 200000 att lämna sina hem

8 mars

Kraftiga översvämningar i östra Australien gör att hundratusentals människor måste evakueras i delstaterna Queensland och New South Wales. Vattennivåerna i floderna i New South Wales är de högsta på flera årtionden. Det gäller bland annat de stora städerna Sydney och Brisbane. Det har regnat under flera veckor, vilket lett till att floder och dammar svämmat över och samhällen satts under vatten. 20 människor har omkommit och strandsatta personer har räddats med helikopter från hustak. Enligt myndigheter som är ansvariga för räddningsarbetet är skadorna som översvämningarna orsakat i naturen och på infrastruktur och byggnader lika stora som under skogsbränderna 2019–2020.

Sanktioner införs mot Ryssland

23 februari

Australien inför sanktioner mot säkerhetsrådgivare till den ryske presidenten Vladimir Putin efter Rysslands erkännande av de ryskstödda utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk och beslut att skicka in trupper i Ukraina. ”Australier kommer alltid att stå upp mot förtryckare och vi kommer att stå upp mot Ryssland, säger premiärminister Scott Morrison. Sanktionerna riktas mot åtta av Putins högsta säkerhetsrådgivare och det handlar bland annat om inreseförbud samtidigt förbereds även åtgärder mot ryska banker med koppling till militären. En dag efter de första sanktionerna beslutar regeringen utvidga sanktionerna till ytterligare 25 ryssar däribland legosoldater, militära befäl och ministrar som är delaktiga i aktionerna mot Ukraina. Australien skickar också militär utrustning och vapen för motsvarande 70 miljoner dollar till Ukraina och humanitärt bistånd för över 35 miljoner dollar till olika internationella biståndsorganisationer.

Australien öppnar sina gränser för utlandsresenärer

21 februari

Australien öppnar sina gränser för besökare från utlandet efter nästan två år av hårda restriktioner. De som är ovaccinerade måste tillbringa 14 dagar i karantän medan resenärer som har vaccinerats slipper detta. Australien tillhör de länder som har haft de strängaste reglerna för inresa under pandemin. Det har även varit svårt för australier i utlandet att återvända. De hårda reglerna har gjort att Australien kallats ”Fort Australien” och har drabbat inte minst resenäringen och turismen hårt.

Restriktioner hävs i Sydney efter 106 dagar

11 oktober

Efter nästan fyra månaders nedstängning öppnas Sydney igen. Människor kan åter besöka restauranger, kaféer och affärer och på nytt gå till sina arbeten. Fallen av covid-19 har minskat kraftigt samtidigt som över 70 procent av invånarna över 16 år uppges vara vaccinerade mot sjukdomen. Samtidigt kommer stora offentliga evenemang fortfarande ha begränsningar vad gäller antal besökare och skolorna kommer att öppna gradvis.

Ny säkerhetspakt med Storbritannien och Australien

15 september

USA, Storbritannien och Australien tillkännager att länderna ska ingå en ny säkerhetspakt, kallad Aukus. Beskedet ges i en gemensam digital presskonferens med president Joe Biden och premiärministrarna Boris Johnson och Scott Morrison. Pakten beskrivs som det mest omfattande försvarssamarbetet mellan länderna sedan andra världskriget och anses riktad mot Kina, även om det inte är uttalat. Den kinesiska ambassaden i Washington reagerar med att anklaga de tre länderna för att ha ”kalla kriget-mentalitet och ideologiska fördomar”.

Hundratals grips efter protester i Sydney och Melbourne

21 augusti

Människor i Melbourne och Sydney demonstrerar på gatorna trots nedstängningsåtgärder för att stoppa spridningen av coronaviruset. Flera tusen människor protesterar mot de hårda restriktionerna. Sju polismän rapporteras ha skadats när polis och demonstranter drabbar samman. I Sydney har nedstängningen som inleddes i slutet av juni förlängts till september.

Nedstängning förlängs i Sydney

20 augusti

De tuffa coronarestriktioner som rått i miljonstaden Sydney sedan två månader tillbaka förlängs i ytterligare en månad. Dessutom införs även utegångsförbud nattetid i vissa områden. Antalet rapporterade covidfall är drygt 600 per dag. Det finns en oro för hur den pågående smittspridning ska drabba aboriginerna i New South Wales som lever under socialt utsatta förhållanden.

Coronautbrott i tre delstater

23 juli

South Australia, Victoria och New South Wales tampas med pågående spridning av deltavarianten av coronaviruset. Omkring 13 miljoner invånare är därmed belagda med olika former av restriktioner. Sydney har redan varit nedstängt i fyra veckor medan Melbourne är inne på andra veckan. Endast 11 procent av australierna har hittills vaccinerats och enligt premiärminister Scott Morrison kan alla som vill i befolkningen vara fullt vaccinerade först vid årsskiftet. Morrison ber om ursäkt för att vaccineringen av befolkningen har gått så långsamt.

Kina stoppar ekonomisk dialog med Australien

6 maj

Kinas ledning meddelar att överenskommelsen China-Australia Strategic Economic Dialogue läggs på is. Samarbetet ska främja handel mellan parterna och uppmuntra till investeringar och har av den australiska regeringen framhållits som mycket viktigt för Australien. Anledningen till att Kina låter stoppa samarbetet tros vara de försämrade relationerna mellan länderna och inte minst det faktum att den australiska regeringen i april slopade ett projekt inom Kinas gigantiska sidenvägsprojekt ”Belt and Road Initiative (BRI) som hade planerats med delstaten Victoria. Canberra har därtill meddelat att ett kontroversiellt leasingavtal med ett kinesiskt företag från 2015 av den viktiga hamnen i Darwin i Nordterritoriet (Northern Territory) kan komma att ses över.

Australien och Nya Zeeland inför karantänfri resezon

21 april

Coronapandemin har under lång tid tvingat Australien och Nya Zeeland att upprätthålla restriktioner för resande mellan de båda länderna. Men efter att smittspridningen bedöms vara under kontroll inför länderna en gemensam zon där resenärer mellan länderna inte längre behöver sitta i karantän. Resandet mellan de båda länderna är traditionellt omfattande och många nyzeeländare har familj och släkt i Australien medan australier svarar för störst andel av turismen till Nya Zeeland.

Tvist mellan regeringen och Facebook

24 februari

Ett kontroversiellt lagförslag, som har godkänts i representanthuset, leder till att Facebook stoppar inlägg från australiska medier på sin plattform. Den föreslagna lagen är den första i sitt slag i världen och anses av bedömare vara ett sätt att försöka reglera teknikjättarnas starka ställning på internet. Den nya lagen ska tvinga IT-jättarna Facebook och Google att betala för nyhetsinnehåll från australiska mediebolag som publiceras på plattformarna. Facebooks agerande kallas hotfullt av premiärminister Scott Morrison och förhandlingar inleds mellan regeringen och Facebook för att hitta en lösning. Företagen har protesterat mot att en oberoende skiljedomare enligt lagförslaget skulle ha rätt att belägga företagen med en straffavgift om de inte hade ingått obligatoriska avtal med australiska medieföretag. Men regeringen och Facebook enas till slut om en kompromiss som innebär att det ska räcka med avtal med några medieföretag och inte alla för att straffavgifter skulle undvikas. Facebook meddelar därefter att de nedstängda nyhetssidorna åter kommer att öppnas. Google har till skillnad från Facebook redan ingått avtal om ersättning med flera australiska medieföretag. Lagen godkänns även i senaten efter att Facebook och australiska regeringen kommit överens.

Australiska soldater dödade civila i Afghanistan

19 november

Enligt Australiens försvarschef har australiska specialstyrkor dödat 39 obeväpnade civilpersoner eller fångar i Afghanistan mellan åren 2005 och 2016. En åklagare inriktad på krigsförbrytelser kommer att utreda 19 soldater för brotten, varav en del fortfarande tjänstgör. Enligt försvarsutredningen har det byggts upp en ”destruktiv” kultur där mord har begåtts som ett sätt att visa att man duger som soldat och för att ha dödat för första gången. Vapen ska ha planterats bredvid kroppar för att det skulle se ut som offren varit beväpnade.

Asiatiska länder bildar rekordstort handelssamarbete

15 november

15 länder i Asien och Stillahavsregionen undertecknar handelsavtalet RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership). Medlemmarna är några av världens största ekonomier: Kina, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland samt tio sydöstasiatiska länder och tillsammans svarar de för nästan en tredjedel av världens samlade BNP. Samarbetet behöver ratificeras av nio länder, varav sex Aseanmedlemmar, för att träda i kraft. Indien deltog länge i förhandlingarna, men valde att dra sig ur 2019 av oro för konsekvenserna för inhemsk produktion. USA står utanför RCEP, som har setts som ett kinesiskt svar på det stora amerikanska handelsinitiativet TPP, som när Washington drog sig ur 2017 döptes om till CPTPP.

Nedstängning av Melbourne hävs

26 november

Efter fyra månader av hårda restriktioner för att stoppa spridningen av covid-19 ska nedstängningen av storstaden Melbourne upphöra. Enligt myndigheterna har inga nya smittade rapporterats och inte heller några nya dödsfall till följd av viruset. Melbourne drabbades av en andra våg i juli och i augusti var antalet dagliga sjukdomsfall 700. Det kommer också snart bli möjligt för Melbourneborna att resa till andra delar av delstaten Victoria. Fortfarande råder emellertid restriktioner för resor till andra delstater i Australien, även om förhoppningarna är att dessa ska kunna tas bort inom en snar framtid.

Australiska journalister flyr från Kina

10 september

Två journalister från viktiga australiska medieföretag väljer att fly från Kina efter att de fått besök av kinesisk polis i sina hem och tagit emot varningar om förhör i samband med aktiviteter som strider mot nationell säkerhet. Journalisterna, varav den ena arbetar för den australiska statliga TV-kanalen ABC och den andra för tidningen Australian Financial Review, sökte bägge tillflykt vid australiska diplomatiska beskickningar och kunde efter diplomatiska förhandlingar återvända till Australien.

Första lågkonjunkturen på 30 år

2 september

Ekonomisk statistik från första och andra kvartalet 2020 visar att Australiens ekonomi gått in i en lågkonjunktur. Under det andra kvartalet minskade BNP med 7 procent jämfört med under första kvartalet. Även under första kvartalet krympte BNP med 0,3 procent. Lågkonjunkturen, den svåraste nedgången sedan slutet av 1950-talet, är en konsekvens av nedstängningen av samhället för att stoppa coronaviruset från att spridas. Men det var också en följd av de svåra skogsbränderna i slutet av 2019.

Australisk journalist hålls i förvar i Kina

31 augusti

En australisk journalist hålls i förvar på okänd ort i Kina. Cheng Lei arbetar sedan flera år tillbaka som nyhetsankare och affärsreporter på den engelskspråkiga och statskontrollerade kinesiska nyhetskanalen CGTN.  Ett par veckor senare meddelar en talesman från det kinesiska utrikesdepartmentet att hon hålls i förvar på grund av misstankar om "aktiviteter som hotar den nationella säkerheten". En annan australisk medborgare som är kvarhållen i Kina är författaren Yang Hengjun som greps i januari 2019 anklagad för spioneri. Yang nekar till anklagelserna.

Klimatförändringar påverkade skogsbränder enligt rapport

25 augusti

En undersökning som gjorts på uppdrag av delstatsregeringen i New South Wales kommer fram till att klimatförändringar spelade stor roll för omfattningen av de svåra skogsbränderna 2019-2020. New South Wales var den delstat som drabbades hårdast: 26 människor dog och 2 400 bostäder förstördes. Flera experter medverkar i rapporten som tydligt tar avstånd från de politiker, även inom den nationella regeringen, och andra ”klimatskeptiker” som hävdar att pyromaner och dålig skötsel av skogen bidrog till att bränderna blev så svåra. Enligt rapporten fanns det inte belägg för detta.

Melbourne stängs ned på grund av corona

6 augusti

Hårda restriktioner införs i Melbourne för att stoppa fortsatt spridning av covid-19. Antalet som insjuknar dagligen har under en period stadigt legat på flera hundra. Redan i början av juli infördes olika åtgärder efter att ny smittspridning upptäckts och sedan dess har delstaten Victoria varit hårt drabbad. Nu skärps reglerna ytterligare med bland annat krav på att vistas i hemma så mycket som möjligt. Restriktionerna väntas bestå under en period av minst sex veckor.

Storsatsning på cybersäkerhet

30 juni

Regeringen offentliggör den största satsningen på cybersäkerhet någonsin. Ytterligare 1,35 miljarder australiska dollar ska läggas på området, vilket innebär en ökning på 10 procent i budgeten. Orsaken till satsningen är enligt bedömare det ökande antalet IT-attacker som den kinesiska statsmakten uppges ligga bakom. Myndigheter, företag och olika statliga inrättningar har blivit måltavlor för attackerna.

Australien lättar på coronarestriktioner

25 maj

Sedan premiärminister Scott Morrison presenterade en trestegsplan i början av maj för att lätta på de åtgärder som infördes i mars för att stoppa spridningen av coronaviruset har delstaterna gradvis öppnat igen. Men restriktionerna hävs successivt i landets delstater och det är upp till dessa att själva besluta om när åtgärderna sker. I New South Wales är det till exempel inte tillåtet att bjuda hem fler än fem personer samtidigt, medan det i exempelvis Queensland och Victoria är tillåtet att ha privata sammankomster med 20 personer från olika hushåll. Restauranger och barer har öppnat i delstaterna men det är olika hur många gäster som får vistas samtidigt i lokalerna. Det är också tillåtet eller kommer att bli tillåtet från början av juni att resa fritt inom delstaterna.

Kardinal Pell frikänd av Högsta domstolen

7 april

Kardinal George Pell,  som dömts till ett längre fängelsestraff för att ha begått sexuella övergrepp mot två korgossar, frikänns av landets högsta domstol. Pell har tidigare förklarats skyldig i två lägre domstolar (se Mars 2019 och Juni 2017). Kardinal Pell skulle inom kort få lämna fängelset i delstaten Victoria, men det var oklart om han, som innan han ställdes inför rätta hade ansvar för finanserna inom Vatikanen, skulle få ha en fortsatt roll inom den katolska kyrkan.

60 tidningar i Murdochs imperium blir nättidningar

1 april

Rupert Murdochs medieföretag News Corp uppger att 60 av dess regionala tidningar kommer att lägga ned utgivningen i tryckt form. Skälet är de svåra effekter som coronakrisen har fått för annonseringen i tidningsbranschen. Den minskande annonseringen beror på företagens ekonomiska problem i spåren av krisen samtidigt som nedstängningen av samhället med restriktioner för restauranger, muséer, offentliga sammankomster med mera leder till att annonseringen minskar.

Inreseförbud för utländska medborgare ska stoppa covid-19

19 mars

Premiärminister Scott Morrison meddelar att ett inreseförbud införs för personer som inte är australiska medborgare eller bor i landet. Förbudet ska förhoppningsvis bidra till att dämpa spridningen av coronaviruset och sjukdomen covid-19. Enligt Morrison har fyra femtedelar av alla som smittats fått viruset utomlands eller av någon som har varit i direkt kontakt med personer som varit utomlands. Smittspridning som inte har koppling till utlandsresor har ännu inte uppstått i någon högre grad. Australien har hittills drygt 600 fall av covid-19. De nya gränsrestriktionerna kommer att slå hårt mot den viktiga turistnäringen och i förlängningen påverka hela ekonomin. För att hjälpa företag och försöka undvika massuppsägningar har regeringen och centralbanken beslutat att motsvarande över 100 miljarder US dollar ska stärka det finansiella systemet.

Stödet för Morrison dalar

13 januari

Förtroendet för premiärminister Scott Morrison minskar bland australierna visar nya opinionsundersökningar. I en mätning av Newspoll är 59 procent av väljarna missnöjda med premiärministerns ledarskap medan endast 37 procent är nöjda. Det sjunkande stödet handlar till stor del om kritik mot Morrisons hantering av skogsbränderna under de senaste månaderna. Irritationen växte bland många när Morrison i december, då krisen kring skogsbränderna var som värst, reste till Hawaii med sin familj i smyg. Men även att han till en början hävdade att lokala myndigheter hade tillräckligt med brandmän och resurser för att kunna bekämpa bränderna och att de frivilliga som deltog inte gjorde det för att det var tvunget utan för att de ville det, väckte anstöt. Många upprördes också av hans uttalanden om att Australien gjorde alldeles tillräckligt för att kunna nå sina klimatmål. Trots Morrison senare ändrade sig och satte in allt mer stöd i form av både pengar, militär och frivilliga i kampen mot bränderna samtidigt som han kom med löften om att göra med för att minska utsläppen av växthusgaser, avspeglade det sig inte i resultatet av opinionsmätningarna.

Skogsbränderna värre än någonsin

5 januari

Säsongen med skogsbränder inleddes i september och de skogsbränder som rasar i sydöstra delen av landet har pågått i över en månads tid. Delstaterna New South Wales, Victoria och South Australia tillhör de värst drabbade och områden som är dubbelt så stora som hela Belgien har härjats av bränderna. Minst 24 människor har omkommit på grund av bränderna och för djurlivet är konsekvenserna förödande. Därtill har hundratals bostadshus förstörts. Enligt regeringschefen Gladys Berejiklian i New South Wales är krisen den värsta någonsin, ”det här är inget vi har varit med om förut”. Militär har satts in för att bistå de många brandmän som försöker få bränderna under kontroll. I städer i närheten av bränderna är luften tjock av rök och luftkvaliteten i Canberra är enligt mätningar sämre än i någon annan stad i världen.

Största skogsbränderna på årtionden

22 november

Flera delstater i Australien härjas under andra halvan av november av omfattande skogsbränder, enligt bedömare de värsta på många årtionden. Sex människor har mist livet, alla i den hårdast drabbade delstaten New South Wales, där även sexhundra bostadshus har brunnit ner och 1,6 miljoner hektar mark förstörts. Även Queensland och Victoria har härjats av bränder. I New South Wales är det framför allt torka och brist på nederbörd som ligger bakom de svåra bränderna. Enligt det statliga institutet för meteorologi har klimatförändringarna bidragit till att öka omfattningen och frekvensen av bränderna. Pressen har ökat på den konservativa regeringen att minska användningen av fossila bränslen och skära ned utsläppen av växthusgaser. Premiärminister Scott Scott Morrison hävdar dock att hans regering gör tillräckligt för att möta klimatförändringarna.

Dagstidningar protesterar mot pressfrihetshot

21 oktober

Flera stora tidningar publicerar förstasidor som ser ut att ha blivit censurerade med svarta överstrykningar och stämplade i rött med texten Hemligt. Det hela är en protest mot nya lagar som införts för att skydda nationell säkerhet under senare år. Lagarna anses vara ett hot mot granskande journalistik eftersom de försvårar möjligheterna att få tillgång till ”känsliga” handlingar. Dessutom hindras journalisterna i sitt arbete av lagar om förtal.

Australiska medborgare kvarhållna i Iran

11 september

Tre australier, två kvinnor och en man, har enligt regeringen placerats i fängelse i Iran. Under senare tid har myndigheter i Teheran gripit västerlänningar med dubbelt medborgarskap. Gripandet av australierna tros ha ett samband med premiärminister Scott Morrisons besked för några dagar sedan om att Australien kommer att delta i den USA-ledda insats som planeras i Hormuzsundet. Australien kommer bland annat att skicka ett krigsfartyg och övervakningsflyg till området. I mitten av september uppger representanter för iranska rättsväsendet att de tre australierna är misstänkta för spioneri. Två av de gripna australierna släpps fria i början av oktober.

Australisk medborgare häktad i Kina

27 augusti

Enligt Australiens utrikesminister Marise Payne har författaren och akademikern Yang Henjun, som är en tidigare kinesisk diplomat och numera australisk medborgare, formellt häktats i Kina misstänkt för spioneri. Australien har sedan greps i Kina i början av januari i år försökt att få den populäre bloggaren och kritikern av Kinas politiska system frisläppt.

Kontroversiellt gruvbygge godkänns

13 juni

Delstatsregeringen i Queensland fattar ett beslut som innebär att byggandet av en omdebatterad kolgruva nära Stora Barriärrevet kan inledas. Det multinationella Indienledda gruvbolaget Adani ligger bakom projektet, vars konsekvenser för miljön har varit omdiskuterade. Miljöaktivister menar att gruvan hotar den biologiska mångfalden och kan ha en negativ inverkan på Stora Barriärrevet. De som är positiva till gruvan menar att den har stor ekonomisk betydelse eftersom den kommer att leda till många jobb och till utbyggnad av infrastruktur i Queensland samtidigt som den kommer att öka Australiens kolexport med 20 procent.

Första urbefolkningsministern av aboriginsk härkomst

27 maj

Den tidigare parlamentsledamoten Ken Wyatt utses till urbefolkningsminister av premiärminister Scott Morrison. Wyatt blir den förste på sin post som själv är aborigin. Wyatt blev 2010 den första ledamoten i underhuset som hade aboriginsk härkomst.

Labor utser ny partiledare

27 maj

Efter den överraskande valförlusten den 18 maj beslutar Bill Shorten sig för att avgå som partiledare för Labor. Anthony Albanese väljs någon vecka senare till ny ledare för Labor. Han är har lång erfarenhet såväl som parlamentsledamot och som minister i Laborregeringar.

Morrisons koalitionsregering sitter kvar

18 maj

Opinionsmätningar inför parlamentsvalet förutspår ett maktskifte för första gången på sex år. Men resultatet blir istället en överraskande seger för regeringskoalitonen mellan Liberala partiet och Nationella partiet under premiärminister Scott Morrisons ledning. Regeringspartierna lyckas säkra en knapp egen majoritet i representanthuset.

Assange gripen

11 april

Wikileaks grundare Julian Assange, som är australisk medborgare, har gripits efter att ha vistats sju år på Ecuadors ambassad i London. Han fick asyl av Ecuadors  president Rafael Correra 2012. Det är oklart varför Ecuador valt att dra tillbaka sin politiska asyl så att brittisk polis  kan gripa Assange. En brittisk domstol bedömer att Assange är skyldig till att ha smitit från borgen. Assange riskerar att dömas till ett år fängelse. Samtidigt försöker amerikanska myndigheter få honom utlämnad på grund av misstankar om att han bistått den tidigare visselblåsaren Chelsea Manning år 2010.

Val ska hållas i maj

10 april

Premiärminister Scott Morrison meddelar att parlamentsval ska äga rum den 18 maj. Valrörelsen har redan startat med valannonser i olika kanaler. Laboroppositionen har sedan en längre tid legat före regeringspartierna i opinionsmätningarna. Liberalerna och Morrison försöker värva väljare genom att peka på landets starka ekonomi. Även klimatproblemen tros bli en viktig valfråga.

Australisk kardinal döms för sexbrott

13 mars

Kardinal George Pell, tidigare ekonomichef i Vatikanen, döms till sex års fängelse för sexuella övergrepp mot två korgossar. Brotten begicks när Pell var ärkebiskop i Australien. Pell har överklagat domen (se även Juni 2017).

Handelsavtal med Indonesien

4 mars

Australien och Indonesien undertecknar ett bilateralt handelsavtal som innebär att Australien stegvis avskaffar alla importavgifter för indonesiska varor och Indonesien successivt slopar 94 procent av sina tullavgifter. Avtalet väntas öka handeln mellan de två länderna: Australien hoppas kunna exportera mer produkter från nötboskap och får, medan Indonesien vill sälja mer bilar, textilier, timmer, elektronik och medicinsk utrustning till grannlandet. 2017 uppgick handeln mellan de två länderna till knappt 12 miljarder dollar.

Flyktinglägret på Christmas Island öppnas igen

13 februari

Premiärminister Scott Morrison tillkännager att den omdebatterade flyktingförläggningen på Christmas Island kommer att öppnas igen, bara några månader efter att den stängdes (se Oktober 2018). Skälet är enligt Morrison att den nyligen antagna lagen om flyktingars rätt att söka läkarvård i Australien kommer att antalet människor som försöker ta sig illegalt till landet kommer att öka.

Historiskt nederlag för regeringen om flyktingpolitiken

12 februari

Representanthuset röstar för första gången på många årtionden ja till en lag som den sittande regeringen motsätter sig. Lagen antas med 75 röster för − förutom av Labor får den stöd även av anhängare till De gröna och oberoende ledamöter − medan 74 röstar emot. Lager ger flyktingar som befinner sig i läger på Nauru respektive Manus i Papua Nya Guinea rätt att föras till Australien för läkarvård om läkare rekommenderar detta. Under senare tid har medierna rapporterat om mental ohälsa bland barn i lägren, övergrepp och andra problem och för några år sedan dog en lägerinvånare efter att inte ha fått adekvat läkarvård för en skada i foten. Efter att lagen antagits kommer krav från bland annat oppositionen på att premiärminister Scott Morrison och hans regering ska avgå eftersom representanthuset gått emot regeringens linje.

Australisk-kinesisk författare bortförd i Kina

24 januari

Yang Hengjun, författare, demokratiaktivist och tidigare kinesisk diplomat, förs bort av kinesisk säkerhetstjänst under en resa i Kina. Yang är australisk medborgare sedan 2000, men arbetar för närvarande vid Columbia-universitetet i New York i USA. Enligt en talesperson för kinesiska regeringen misstänks Yang för att ha varit inbegripen i brottslig verksamhet som hotar Kinas nationella säkerhet. Australiens regering kräver att Kina visar ”transparens och rättvisa” i fallet.

Kontroversiellt flyktingcenter stängs

2 januari

Den kritiserade Maribyrnong-mottagningen i Melbourne stängs. Migranter som saknar identitetshandlingar har stängts in i på mottagningen i väntan på att få sina ärenden hanterade. Under det dryga decennium som mottagningen existerat har den kritiserats för den hårda behandlingen av migranter. Flera hungerstrejk har hållits där och Australians människorättskommission, ett regeringsorgan, har rapporterat om övervåld i samband med avvisningar. Nära 20 migrantcentra har stängts under de senaste fem åren.

Västra Jerusalem erkänns som Israels huvudstad

15 december

Premiärminister Scott Morrison meddelar att regeringen beslutat att västra Jerusalem ska erkännas som huvudstad i Israel. Australien kommer emellertid i dagsläget inte att flytta ambassaden i Tel Aviv.

Liberala partiet inför ny regel för avsätta en regeringschef

3 december

Liberala partiet antar i en omröstning en regel som gör att förslag att avsätta en partiledare som har regeringsmakten kräver stöd av två tredjedelar av partimedlemmarna. Fram tills nu har det räckt att en majoritet röstar ja. Premiärminister Scott Morrison menar att australierna är trötta på den senaste tidens partiledarkupper inom såväl Liberala partiet som Labor. Den nya regeln gäller inte när Liberala partiet befinner sig i opposition. Labor har redan höjt gränsen för hur stor majoritet som krävs för att avsätta en partiledare som också leder en regering.

FN och läkare kritiserar flyktingpolitiken

3 december

FN:s flyktingkommissarie Catherine Stubberfield riktar skarp kritik mot hur Australien tillåter att migranter behandlas i läger på Nauru och ön Manus i Papua Nya Guinea. Regeringen har under senare år fått lov att skicka båtmigranter som inte har lagliga skäl att tas emot i Australien till läger i de båda önationerna. Stubberfield menar att Australiens regering struntar i att följa läkares rekommendationer och därmed riskerar livet på invånare i lägren, där det saknas adekvat sjukvård. Också en del av landets läkarkår kräver att regeringen av humanitära skäl tillfälligt ta emot migranter från Nauru och Manus som är i behov av läkarvård. Även barnfamiljer måste få lämna öarna, menar man.

Liberala partiet förlorar ytterligare mandat

27 november

En kvinnlig ledamot i representanthuset meddelar att hon lämnar Liberala partiet och fortsätter som partipolitiskt oberoende. Hon väljer att lämna sitt parti i protest mot hur kvinnor behandlas inom partiet. Liberala partiet har därefter 74 av 150 platser i representanthuset.

Jordskredsseger för Labor i Victoria

25 november

Det regerande Liberala partiet lider en stor förlust i delstatsvalet i Victoria. Labor återkommer till makten och kommer att kontrollera 55 av delstatsparlamentets 88 platser. Resultatet anses av bedömare båda illa inför det kommande nationella valet i maj 2019.

Offentlig ursäkt till barn som utsatts för övergrepp

22 oktober

Premiärminister Morrison riktar en ursäkt å statens vägnar till de barn som utsatts för sexuella övergrepp under många årtionden. ”Vi misslyckades med att hjälpa dem, vi övergav dem och det kommer alltid vara en skam”, sade han i ett känslosamt tal.

Regeringen förlorar majoritet i representanthuset

20 oktober

I fyllnadsvalet som hålls efter att förre premiärministern Malcolm Turnbull lämnat representanthuset förlorar liberalernas kandidat Dave Sharma stort mot den populära oberoende kandidaten Kerryn Phelps. Regeringspartierna tappar därmed ett mandat, och sin knappa majoritet, i kammaren. Regeringen blir därmed beroende av att få stöd av oberoende parlamentsledamöter för att klara förtroendeomröstningar i representanthuset.

Ökänd flyktingförläggning stängs

5 oktober

Flyktinglägret på Christmas Island stängs. Sedan 2008 har lägret använts av myndigheterna för flyktingar som velat söka asyl i Australien. För att råda bot på problemet med att så många flyktingar försökte ta sig via båt till Australien började regeringen skicka båtmigranter direkt till Christmas Island-förläggningen och flyktingläger utanför australiskt territorium i Papua Nya Guinea och Nauru. Förläggningen har varit ökänd bland annat för den höga självmordsstatistiken bland de boende.

Scott Morrison blir ny premiärminister

24 augusti

Peter Dutton får stöd från en majoritet av Liberala partiets parlamentsledamöter för sina försök att tvinga Turnbull att avgå. Därmed hålls en ny ledaromröstning inom partiet som Turnbull inte deltar i. Valet står mellan tre kandidater: Dutton, skatteminister Scott Morrison och utrikesminister Julie Bishop. Morrison, som är evangelisk kristen och företräder en socialkonservativ linje, väljs till ny premiärminister med 45 röster mot 40 för Dutton. Bishop röstas ut i första omgången. Ett par dagar senare avgår hon som utrikesminister.

Turnbull vinner partiledaromröstning

21 augusti

Efter att premiärminister Turnbull tvingats till eftergifter i sin klimatpolitik kallar han själv till en omröstning om vem som ska leda partiet och vara premiärminister. Det har då förekommit rykten i medierna om att inrikesminister Peter Dutton planerar att utmana Turnbull. En omröstning hålls mellan Turnbull och Dutton. Premiärministern vinner med 48 röster mot 35 för Dutton. Den senare avgår kort därefter som inrikesminister.

Nederlag för Turnbulls klimatpolitik

20 augusti

Premiärminister Turnbull tvingas lägga ned försöken att driva igenom en lag om att Australien ska sänka sina klimatutsläpp med 26 procent, baserat på utsläppsnivåerna 2005, fram till år 2030. En högerfalang inom hans parti under ledning av den tidigare premiärministern Tony Abbott har hotat att rösta nej till lagförslaget, vilket skulle innebära att lagen inte kan antas eftersom regeringspartierna endast har en liten övervikt över oppositionen i representanthuset. Turnbull väljer att backa för att inte ytterligare stöta sig med motståndarna inom partiet och riskera sin ställning som premiärminister. Det är tydligt nederlag för Turnbull och hans klimatpolitik, där en lag om utsläppsminskning har varit en viktig del.

Delstatsparlament vill ha avtal med urbefolkningar

8 juni

Delstatsparlamentet i Victoria röster ja till att försöka få till stånd ett avtal med urbefolkningarna i landet, aboriginer och folk från öarna i Torres sund. I Nordterritoriet och Västaustralien har parlamenten redan röstat igenom liknande förslag. Ett sådant avtal skulle bland annat formalisera relationen mellan den australiska staten och urbefolkningarna samt lista statens åtaganden och urbefolkningarnas rättigheter. Urfolket har länge strävat efter att få till stånd ett sådant avtal. Förhoppningen är att initiativen ska följas upp på federal nivå.

Underrättelsorgan ska utvärderas

30 maj

Mot bakgrund av den senaste tidens rapporter om utländsk inblandning i landet, och då särskilt från Kina, beslutas att en omfattande utvärdering ska göra av australiska underrättelseorgan. Det är framför allt hur de olika organen samarbetar, delar information med varandra och utnyttjar resurser gemensamt som ska undersökas.

Ärkebiskop skyldig till att ha tystat ned barnövergrepp

23 maj

En katolsk ärkebiskop bedöms skyldig till att ha tigit om sexuella övergrepp inom kyrkan. Ärkebiskopen, som var ung präst när det hela ägde rum, underlät att agera när han fick höra om övergreppen som hans prästkollega begått mot en altarpojke. I början av juli fastställs straffet till 12 månaders internering. Sedan premiärminister Turnbull uppmanat påven att sparka ärkebiskopen lämnar denne själv in sin avskedsansökan till Vatikanen. Den godkänns av påven i slutet av juli. En domstol beslutar i augusti att ärkebiskopen ska få avtjäna straffet i hemmet. Ärkebiskopen överklagar domen och i december 2018 får han rätt i en högre instans, där en domare bedömer att det inte finns någon grund för anklagelsen. 

Fem parlamentsledamöter avgår

9 maj

Författningens regel om att parlamentsledamöter inte får ha dubbelt medborgarskap fortsätter att leda till avhopp från parlamentet. Sedan en domstol beslutat att en Laborledamot i underhuset måste lämna sin plats på grund av dubbelt medborgarskap väljer ytterligare fyra parlamentsledamöter, som utreds för att ha brutit mot samma regel, att avgå.

Jättesatsning ska rädda Stora Barriärrevet

Det Unescoskyddade korallrevet hotas av klimatförändringarna som leder till att havstemperaturen ökar. Därigenom bleks korallerna, medan fiskarter som äter korallerna gynnas av miljöförstöring och utsläpp från jordbruket. Regeringen ska nu lägga över 500 miljoner australiska dollar på åtgärder för att rädda revet.

Ryska diplomater utvisas

27 mars

Australien utvisar två ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

Stillahavsavtal om frihandel klart

8 mars

Australien undertecknar tillsammans med tio andra länder frihandelsavtalet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Parthership). Avtalet kallas också TPP-11 och är en något reviderad version av TPP (se Utrikeshandel). Ändringarna är en följd av att USA drog sig ur TPP innan det trätt i kraft. CPTPP presenteras som ett motdrag mot den frihandelsfientliga politik som USA:s president Donald Trump driver.

Gränsavtal ingås med Östtimor

6 mars

Australien och Östtimor undertecknar ett gränsavtal efter det att den Permanenta skiljedomstolen i Haag gett sin syn på en tvist om gränsdragningen i havet mellan länderna. Enligt överenskommelsen ska havsgränsen nu gå mitt emellan länderna. Avtalet gör det möjligt att börja utvinna stora gasreserver i fältet Greater Sunrise. Enligt företrädare för Australien kommer Östtimor att få mellan 70 och 80 procent av vinsten från gasutvinningen.

Nationella partiets ledare avgår

23 februari

Barnaby Joyce slutar både som partiledare för Nationella partiet och som vicepremiärminister. Det har avslöjats att han har en kärleksaffär med en tidigare medarbetare som är gravid. Premiärminister Turnbull säger efter det att det ska vara förbjudet för ministrar att ha sex med sina medarbetare. Joyce får bland annat kritik för att ha missbrukat sin ställning som parlamentsledamot och det hela har vuxit till en stor politisk skandal och en belastning för regeringen. När Joyce dessutom anmäls för sexuella trakasserier av en kvinna, väljer han att avgå.  Ett par dagar senare utser Nationella partiet Michael McCormack till ny partiledare och vicepremiärminister.  

”Kina ett extremt hot”

31 januari

Enligt vicechefen för den  inhemska underrättelseorganisationen ASIO är Kina kategoriserat som ett “extremt hot” på en hemlig lista över hotnivån från olika länder. Uppgifterna framkommer vid en utfrågning i parlamentet i samband med en debatt om lagförslag om att skärpa straffen för spioneri (se December 2017).

Australien ska bli stor vapenexportör

29 januari

Premiärminister Turnbull presenterar en ny försvarsstrategi som ska hjälpa landet att bli en av världens tio största vapenexportörer inom en tioårsperiod. Företag i landet ska enligt planerna kunna söka statliga lån för att kunna stärka sin försäljning av försvarsutrustning utomlands. Samtidigt ska nya myndigheter upprättas för att samordna exporten och ge rådgivning till företag. 

Flyktingar från läger på Manus skickas till USA

23 januari

Ett 40-tal män från det stängda lägret på ön Manus i Papua Nya Guinea sätts på flygplan till USA, som redan tagit emot ett 50-tal flyktingar som velat ta sig till Australien. I februari väntas ytterligare 130 människor från flyktingläger på Nauru föras till USA.

Stridsflygen tas hem från Mellanöstern

21 december

Regeringen meddelar att Australien tar hem sina sex stridsflygplan från Syrien och Irak, där de ingått i den USA-ledda internationella koalitionen mot Islamiska staten (IS). Beslutet fattas efter det att Irak nyligen utropade seger över IS och tillkännagav att landet åter hade full kontroll över gränsen mot Syrien. Australien har bidragit till koalitionen med 780 man.

Nitton skadas när bil rammar fotgängare

21 december

Nitton människor skadas, varav några svårt, när en personbil rammar fotgängare på Flinders Street i Melbourne. Mannen, som grips direkt på brottsplatsen, är australisk medborgare med afghansk bakgrund. Han kom till Australien som flykting och är känd av polisen för psykiska problem och drogmissbruk. Han ska vid förhör ha sagt att han utförde brottet för att "muslimer behandlas illa", men premiärminister Turnbull säger senare att det handlar om ett "chockerande brott" men en "isolerad händelse". Polisen känner inte till några kopplingar mellan gärningsmannen och extremister. 

Regeringen återfår majoriteten i parlamentet

17 december

Det före detta tennisproffset John Alexander vinner med knapp marginal ett fyllnadsval i en Sydneyförort, vilket innebär att Turnbull-regeringen återfår sin majoritet i parlamentet. Alexander tvingades avgå som ledamot sedan det uppdagats att han hade dubbelt medborgarskap, något som är förbjudet enligt författningen. Efter det att han avsagt sig sitt brittiska medborgarskap kandiderade Alexander i fyllnadsvalet och tog hem segern.

Slutrapport om sexuella övergrepp

15 december

Den fem år långa utredningen, som beställts av regeringen på högsta nivå, visar att olika institutioner som skolor, idrottsföreningar och kyrkor har misslyckats med att skydda barn från övergrepp. Flera av de över 4000 institutioner som granskats är en del av den katolska kyrkan. Utredningen har hört vittnesmål från över 8000 människor som utsatts för övergrepp. Över 200 åtal har väckts. I slutrapporten rekommenderas bland annat att anställda inom katolska kyrkan som inte rapporterar övergrepp ska kunna ställas inför rätta samt att reglerna om celibat för präster ska ändras. Det föreslås även att en nationell strategi för att förhindra sexövergrepp mot barn utarbetas.

Ökande spänningar mellan Kina och Australien

14 december

Kinas utrikesdepartementet ska ha kallat till sig Australiens ambassadör efter att Australiens regering tillkännagivit ny lagstiftning som ska förhindra utländsk inblandning i landets politik (se 4 december). Relationerna mellan länderna har därefter försämrats. 

Ledamot i senaten avgår efter anklagelser om samröre med Kina

12 december

En senator från Labor avgår på grund av kopplingarna till en kinesisk miljardär. Senatorn ska ha tagit emot betalning för resor och juridisk hjälp. Han ska även ha gått emot Labors politik och fällt Kinavänliga yttranden i samband med diskussioner om konflikten i Sydkinesiska havet.

Parlamentet antar lag om samkönade äktenskap

7 december

En majoritet av ledamöterna i representanthuset röstar ja till lagförslaget om att tillåta giftermål mellan personer av samma kön. Förslaget har för en vecka sedan godkänts av senaten.  

Lagförslag ska stoppa utländsk påverkan

4 december

Regeringen ska lägga fram ett nytt lagförslag för att stoppa infiltration och försök till påverkan i landet av utländska makter. Premiärminister Turnbull tillsatte i juni en utredning efter det att medier i Australien avslöjat att politiker från såväl Liberala partiet som Labor ska ha tagit emot stora summor pengar från miljardärer som uppgavs ha koppling till Kinas kommunistparti.  

Regeringskoalitionen segrar i fyllnadsval

3 december

Barnaby Joyce, som fick lämna sin post som vice premiärminister efter att det uppdagats att han hade dubbelt medborgarskap, vinner ett omval som hållits för att fylla hans plats i representanthuset. Regeringskoalitionen tar därmed tillbaka ett av de mandat som den förlorade i representanthuset under hösten efter det att krisen kring medborgarskap seglade upp  (se November och Oktober). 

Regeringen utreder bank- och finanssektorn

1 december

En särskild offentlig utredning, en så kallad kunglig kommission, ska tillsättas för att undersöka ledarskaps- och organisationskulturen inom bank- och finanssektorn och föreslå åtgärder för att hantera de senaste årens problem. Under senare år har ett antal banker varit involverade i skandaler kring bland annat skatte- och ränteplanering och försäkringsbedrägerier. I augusti anklagades storbanken Commonwealth Bank för att ha brutit mot lagar om penningtvätt. 

Ja till samkönade äktenskap

15 november

Resultatet av den två månader långa icke-bindande postomröstningen om samkönade äktenskap som pågått sedan september är klart. Nära 62 procent av de röstande vill att det ska bli tillåtet för personer av samma kön att gifta sig. Deltagandet i omröstningen var omkring 80 procent. Samtidigt som resultatet tillkännages lovar premiärminister Turnbull att lägga fram ett lagförslag om samkönade äktenskap i parlamentet före jul.

Regeringen förlorar majoritet i parlamentet

11 november

Ytterligare en ledamot i representanthuset, John Alexander från Liberala partiet, tvingas lämna sin plats på grund av dubbelt medborgarskap. För en kort tid sedan fick även vice premiärminister Barnaby Joyce gå av samma skäl. Därmed har koalitionsregeringen förlorat sin majoritet bland kammarens 150 platser, och har nu lika många mandat (74) som oppositionen. Premiärminister Turnbull hävdar dock att regeringen har stöd av två oberoende  ledamöter och därför kan fortsätta att regera.

Stängning av flyktingläger vållar problem

2 november

Hundratals asylsökande vägrar lämna det australiska flyktinglägret på ön Manus i Papua Nya Guinea när det ska stängas. De är oroliga för sin säkerhet och har låst in sig i lägret, där det saknas el, mat och vatten. Australien säger fortfarande nej till att ta emot dem. Men flyktingarna har tidigare erbjudits att få stanna i Papua Nya Guinea, föras till ett australiskt flyktingläger i Nauru eller att få bo i Kambodja, som ingått avtal med Australien om att ta emot flyktingar i utbyte mot bistånd.

Flyktingar vägrar lämna lägret på Manus

31 oktober

När det australiska flyktinglägret på ön Manus i Papua Nya Guinea ska stängas, sedan landets högsta domstol 2016 slagit fast att det strider mot författningen, låser hundratals asylsökande in sig i lägret. De uppger för medier att de är rädda för hur de ska behandlas av lokalbefolkningen ute i samhället. De drygt 600 männen har erbjudits att bo kvar i Papua Nya Guinea, återvända till sina hemländer, flytta till ett liknande australiskt läger i Nauru eller flytta till Kambodja, som ingått avtal med Australien om att ta emot flyktingar i utbyte mot bistånd. 

Vice premiärminister Joyce förlorar parlamentsplats

27 oktober

Australiens högsta domstol anser i en dom att det var fel att Barnaby Joyce valdes in i underhuset i valet 2016 eftersom han då hade dubbelt medborgarskap. Joyce har sagt upp sitt nyzeeländska medborgarskap som han hade fått genom att hans far kom från Nya Zeeland. Regeringskoalitionen förlorar på grund av beslutet sin knappa majoritet i underhuset och måste nu söka stöd hos oberoende parlamentsledamöter. 

Nej till rådgivande organ för aboriginer

26 oktober

Regeringen säger nej till förslaget att urbefolkningen ska få ett eget representativt organ med en rådgivande ställning enligt författningen. Initiativet togs efter ett historiskt möte tidigare under året med ledare för urbefolkningen i landet. Regeringen avfärdade förslaget med att ett sådant organ skulle komma att ”ses som en tredje kammare i parlamentet”.

Utkast klart till gränsavtal med Östtimor

15 oktober

Den permanenta skiljedomstolen i Haag meddelar att Canberra och Dili enats om en gemensam text till ett avtal om havsgränsen och äganderätten till gas- och oljereserver i Timorsjön mellan länderna. Ett avtal kan förmodligen undertecknas under 2018.

Poströstning om samkönade äktenskap

12 september

Den frivilliga omröstningen pågår till 7 november.  Resultatet i omröstningen är inte bindande för regeringen, men premiärminister Malcolm Turnbull har lovat att om det blir ett ja så ska parlamentet hålla en omröstning som kan leda till en ändring av landets äktenskapslagstiftning.

Minister avgår

25 juli

Matt Canavan, minister med ansvar för federala resurser, avgår sedan det uppdagats att han har dubbelt medborgarskap. Han säger sig inte själv ha känt till det dubbla medborgarskapet, men ska ha råkat bli italiensk medborgare i vuxen ålder när hans mor registrerades som sådan. Canavan sitter tills vidare kvar som senator. Tidigare i juli lämnade två senatorer från De gröna sina platser på grund av dubbelt medborgarskap. Parlamentsledamöter får enligt grundlagen inte ha mer än ett medborgarskap.

FN-kritik av asylpolitiken

24 juli

FN:s flyktingorgan UNHCR anklagar Australien för att ha underlåtit att följa en överenskommelse om att lätta på de strikta flyktinglagarna och låta en del flyktingar som förts till Nauru och Papua Nya Guinea komma till australisk mark. Enligt en uppgörelse i november 2016 skulle en del båtflyktingar överföras till USA om Canberra tog emot andra med släkt i Australien. Enligt UNCHR har Australien fortsatt att vägra att ta emot flyktingar.

Superdepartement ska stärka terrorkampen

18 juli

För att öka kampen mot terrorism skapar regeringen ett superdepartement för säkerhetsfrågor. Under departementet sorteras landets säkerhetstjänster som säkerhetspolisen, samt gränspolis och den nationella poliskåren. Premiärminister Turnbull tillkännager också att militären ska få utökade befogenheter i samband med terroristdåd. Framför allt ska polisen inte behöva uttömma alla sina resurser innan militären kan kallas in, utan militären ska kunna kopplas in i ett tidigare skede, enligt Turnbull.

Australisk kardinal anklagas för sexövergrepp

28 juni

Kardinal George Pell förhörs av australisk polis misstänkt för att ha begått flera sexuella övergrepp bland annat i sin hemstad Ballarat, där hundratals barn ska ha utsatts för övergrepp inom den katolska kyrkan. Pell har varit ärkebiskop i Melbourne och i Sydney. Pell, som fram till nu varit Vatikanens ekonomichef, är den högst uppsatta bland Vatikanens anställda som anklagas för sexuella övergrepp. Under tiden som rättsprocessen pågår lämnar han dock sin post. En inledande offentlig utfrågning uppges av nyhetsmedier planeras till mars 2018. 

Gasexporten begränsas

27 april

Regeringen inför från juli begränsningar för hur mycket naturgas producenter får exportera till utlandet. Det råder brist på energi i landet, bland annat i Sydaustralien, och enligt regeringen har många gasleverantörer prioriterat att sälja gas till utlandet framför att leverera till den inhemska marknaden. Regeringen understryker dock att begränsningarna är tillfälliga.

Gigantiskt vattenkraftsprojekt planeras

Premiärminister Turnbull meddelar att miljarder australiska dollar ska läggas på att bygga ut vattenkraften i Snowy Mountains i delstaten New South Wales. Projektet innebär att flera tunnlar och kraftverk ska byggas för att utveckla den existerande vattenkraftsproduktionen. Ett syfte med satsningen är bland annat att råda bot på de problem med elförsörjning som på senare tid orsakat strömavbrott i Sydaustralien.

Hälsominister avgår

13 september

Efter anklagelser om att ha gjort en resa för skattebetalarnas pengar 2015, då hon också köpt ett hus för eget bruk, tvingas hälsominister Sussan Ley att avgå.  Hennes avgång är ett hårt slag för premiärminister Turnbull. 

Indonesien stoppar militärsamarbete

4 januari

Skälet är att en indonesisk officer upptäckt utbildningsmaterial som han ansett vara kränkande för hans hemland i samband med ett militärt utbytesprogram vid en australisk militärförläggning. Ett par dagar senare ändrade Indonesien sig och beslöt att enbart ställa in samarbete när det gäller språkundervisning. 

USA ska ta emot flyktingar

Den amerikanske presidenten Barack Obamas regering säger ja till en förfrågan från Canberra om att USA ska ta emot flyktingar från de australiska lägren i Nauru och Papua Nya Guinea. Enligt överenskommelsen ska 1 250 migranter tas emot av USA.  

Klimatavtalet ratificeras

10 november

Därigenom bekräftar Australien löftet från Parismötet 2015 att fram till år 2030 minska sina utsläpp av växthusgaser med 26−28 procent jämfört med nivåerna 2005. 

Nej till omröstning om samkönade äktenskap

8 november

Senaten avvisar regeringens förslag om att landet skulle hålla en icke-bindande folkomröstning om att i nationell lagstiftning erkänna giftermål mellan personer av samma kön. För närvarande kan man registrera ett partnerskap i delstaterna men inte på nationell nivå. 

Kritiserat kolkraftverk stängs

3 november

Det över 50 år gamla kraftverket Hazelwood som eldas med brunkol ska stängas eftersom det inte längre är lönsamt. Hazelwood har kritiserats för att vara det kraftverk i Australien som sprider mest föroreningar. 

Internationell domstol ska lösa gränstvisten med Östtimor

26 september

Den permanenta skiljedomstolen (PCA) i Haag, inte att förväxla med Internationella domstolen (ICJ), säger ja till att på Östtimors begäran granska konflikten med Australien om oljefälten i Timorsjön. 

Ökänt flyktingläger stängs

Invandringsminister Peter Dutton meddelar efter ett möte med Papua Nya Guineas premiärminister Peter O'Neill att lägret på den papuanska ön Manus ska stängas. Flyktingar som vill få asyl i Australien har internerats där enligt ett avtal mellan de bägge länderna. Papua Nya Guineas författningsdomstol meddelade i en dom i april 2016 att lägret stred mot landets författning. 

Skandal kring unga i häkten

26 juli

Regeringen tillsätter en kommission som ska undersöka förhållanden i ungdomshäkten i Nordterritoriet. Det sker sedan allmänheten chockats av bilder som visar hur fångvaktare förnedrat unga intagna. Ungdomarna har bland annat tvingats klä av sig nakna, försetts med huvor, blivit utsatta för tårgas och hållits isolerade i veckor. Bland dem som drabbats var många aboriginer. 

Ny borgerlig regering presenteras

18 juli

När 146 av de 150 mandaten är fördelade har 76 gått till Liberalerna/Nationella partiet, 69 mandat till Labor och 1 mandat till De gröna. Turnbull presenterar sin nya regering, med endast smärre förändringar jämfört med den gamla. 

Turnbull utropar sig som valsegrare

11 juli

Den styrande partikoalitionen utropar sig till valvinnare sedan Labor erkänt sig besegrat. Det slutgiltiga valresultatet är ännu inte offentliggjort. 

Jämnt parlamentsval

2 juli

Parlamentsval hålls. Preliminära resultat visar att läget mellan de två stora blocken är jämnt. 

Val ska hållas 2 juni

2 juni

Premiärminister Turnbull utlyser val till parlamentet flera månader i förtid. Beslutet fattades efter det att senaten i mitten av april för andra gången sagt nej till ett lagförslag om att återinrätta en kommission som ska övervaka den fackliga verksamheten inom byggnadsindustrin. Labor och De gröna är emot lagförslaget. Enligt en särskild paragraf (så kallade dubbel upplösning) i författningen kan regeringen utlysa val till representanthuset och hela senaten om den senare vid två tillfällen blockerat ett lagförslag. 

Flyktinghantering strider inte mot lagen

Australien har fått stark kritik från bland annat människorättsorganisationer för att asylsökande som kommer med båt till Australien forslats vidare till Nauru eller Papua Nya Guinea. Lägren på Nauru har inte ansetts vara säkra för barn. En kvinna från Bangladesh har drivit målet i domstolen för att få rätt att stanna kvar i Australien. Hon har varit i flyktingläger på Nauru men förts till Australien för läkarvård när hon var gravid. Hennes advokat ansåg att det stred mot författningen att hålla asylsökande i förvar utanför landet. Kvinnan och hennes nyfödda barn riskerar nu att sändas tillbaka till Nauru tillsammans med ytterligare ett par hundra asylsökande som fått åka till Australien för att få medicinsk vård.

Satsningar på försvaret

Försvarets vitbok för 2016 vill utöka försvarsutgifterna till totalt 195 miljarder dollar 2020. Man vill också öka militär personal till 62 400, det högsta antalet på ett kvarts sekel. Regeringen utlovar 12 nya ubåtar, 9 krigsfartyg, 12 patrullbåtar, nya drönare etc. Försvarssatsningarna uppges enligt bedömare vara ett sätt att möta ett, som man upplever, växande säkerhetshot från Kina.

Två ministrar tvingas avgå

Premiärminister Turnbull upplever ett bakslag när två av ministrarna i regeringen tvingas avgå. En minister erkänner att han uppträtt olämpligt mot en kvinnlig tjänsteman vid ett besök på en bar och avgår på egen begäran. Den andre ministern kliver tillfälligt åt sidan medan polisen utreder misstankar om att han olovligen ska ha tillskansat sig en annan politikers dagbokshandlingar.

Flyktingpolitiken kritiseras

Kritik riktas mot Australiens flyktingpolitik i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Över hundra länder ifrågasätter den hårda politiken. Från svensk sida kritiseras systemet med att hantera asylsökningar utanför landet och att asylsökande placeras i läger.

Utnämning till ”knight”/”dame” avskaffas

Premiärminister Turnbull uppger att landet kommer att sluta med att utnämna personer som utmärkt sig särskilt till "knight" (riddare) och "dame" inom landets ordensväsen, Order of Australia. Denna högsta utmärkelse inom ordenssystemet återinfördes av premiärminister Tony Abbott 2014, men kom snabbt i hetluften i samband med att Abbott ville ge drottning Elizabeths make, prins Philip, denna utmärkelse i januari 2015.

Australien med i TPP

Australien ingår tillsammans med ytterligare elva länder i Asien och Stillahavsregionen, däribland USA, Kanada och Japan (men inte Kina) ett frihandelsavtal, Trans-Pacific Trade Partnership (TPP). Avtalet omfattar 40 procent av världsekonomin. Innan det kan träda i kraft måste det dock godkännas av ländernas parlament.

Flyganfall mot IS

Australien, som ingår i den internationella koalition som bekämpar extremiströrelsen Islamiska staten (IS) i Irak och Syrien, utför för första gången flygangrepp mot IS-fästen inne i Syrien.

Turnbull blir ny premiärminister

Tony Abbott förlorar en omröstning inom Liberala partiet om vem som ska vara partiets ledare, och därmed även leda regeringen. Malcolm Turnbull, tidigare kommunikationsminister i regeringen, fick 54 röster mot 44 för Abbott. Turnbull blir därmed ny premiärminister.

Nya klimatmål

Regeringen uppger att den fram till år 2030 har som mål att sänka utsläppen av växthusgas med mellan 26 och 28 procent jämfört med nivåerna 2005.

Vill ansluta sig till AIIB

Regeringen meddelar att Australien vill ansluta sig till den planerade Kinaledda banken AIIB (Asian Infrastructure Investment Bank).

Abbott vinner ledarstrid i partiet

Premiärminister Abbott vinner en förtroendeomröstning inom det Liberala partiet. 39 partimedlemmar ifrågasätter hans ledarskap medan 61 medlemmar stöder honom.

Labor vinner i Queensland

Labor vinner delstatsvalet i Queensland. Det ses som en förödmjukande förlust för Abbotts regeringskoalition.

Färre stödjer Abbott

Mätningar visar på ett sjunkande stöd, nu under 30 procent , för premiärminister Tony Abbott bland folkopinionen i Australien.

Prins Philip blir riddare

Prins Philip som är gift med drottning Elizabeth II, (Australiens och Storbritanniens statschef) får titeln "knight" (riddare) av landets ordensväsen Order of Australia efter ett beslut av premiärminister Abbott. Premiärministern möter omfattande kritik efter beslutet. Medierna fylls av exempel på hur Philip gjort bort sig i olika sammanhang i Australien och Abbott kallas galen.

Överenskommelse med Kambodja

Australien når en överenskommelse med Kambodja om att få hysa flyktingar i  det sydöstasiatiska landet i utbyte mot australiskt bistånd.

Asylsökande hungerstrejkar

Hundratals asylsökande i ett australiskt läger på ön Manus i Papua Nya Guinea hungerstrejkar i protest mot Australiens plan att de ska o kvar i Papua Nya Guinea eller förflyttas till Kambodja om de får status som flyktingar.

Betald föräldraledighet för dyrt

Premiärminister Abbott meddelar att regeringen inte kommer att gå vidare med den för Abbott viktiga frågan om betald föräldraledighet. Planen var från början att mödrar skulle få ett halvårs betald ledighet. Men förslaget bedömdes vara för dyrt.

Abbott besöker Bagdad

Abbott besöker oväntat Bagdad där han träffar sin irakiske kollega Haidar al-Abadi. Abbott utlovar fortsatt stöd i kampen mot Islamiska staten.

Gripna för planerat terrordåd

Premiärminister Abbott uppger att det förekommit ökad aktivitet bland ”terroristsympatisörer” efter gisslandramat i Sydney. Två män grips i staden, misstänkta för att ha planerat terrordåd. Gripandena uppges ha samband med de razzior som genomfördes i september 2014.

Gisslandrama i Sydney

Två personer dödas i ett gisslandrama i Sydney. Även gärningsmannen, en iranier, dödas i samband med att polisen stormar kaféet där 17 personer hållits inspärrade.

Ny kritiserad invandringslagstiftning

Ny kontroversiell invandringslagstiftning godkänns i parlamentet. Lagen ger flyktingar rätt till temporärt uppehållstillstånd i mellan tre och fem år. Lagen kritiseras för att inte ge flyktingar någon trygghet på längre sikt.

Flyktingar får vänta

Regeringen beslutar att asylsökande som åkt till Indonesien för att där via flyktingorganisationen UNHCR ansöka om att få asyl i Australien inte ska få sina ansökningar behandlade efter 1 juli 2014.

Planer för minskade utsläpp

Regeringen gör upp med ett konservativt småparti och två senatorer om en plan för att få företagen att skära ned sina koldioxidutsläpp. Enligt planen ska en fond upprättas och medel ur fonden ska användas för att betala företag som minskar sina utsläpp eller går över till miljövänlig energi.

Australien i strid mot IS

Regeringen meddelar att landet ska bidra med stridsflygplan till den USA-ledda militära insatsen mot Islamiska staten i Irak (seIrak: Kalendarium). Australien skickar också specialstyrkor som ska bistå den irakiska militären med rådgivning.

Nivån för terrorhot höjs

Regeringen meddelar att nivån för terrorhot höjs till "hög", det näst högsta steget på skalan över terrorhot som omfattar fyra nivåer. Tidigare har hotet klassats som "medium". Anledningen till höjningen är det växande antal australier som anslutit sig till Islamiska staten eller någon annan militant islamiströrelse i Mellanöstern och som nu börjar återvända till Australien. Bara några dagar senare griper polisen 15 personer som misstänks ha planerat terrordåd. Personerna uppges vara radikala islamister med koppling till Islamiska staten, varav några återvänt från Syrien och Irak. Deras plan var att filma hur de skar huvudet av någon som plockats upp från gatan.

Avskaffande av koldioxidskatt

Senaten röstar för att avskaffa den så kallade koldioxidskatten som Labor införde juli 2012 och som den borgerliga regeringen lovat att avskaffa. Underhuset har tidigare röstat för samma förslag och skatten dras därmed tillbaka. Regeringen vill istället försöka få företag att spara energi och minska sina utsläpp genom att erbjuda dem olika former av förmåner.

Flyktingpolitik får ytterligare kritik

Australiens flyktingpolitik väcker nya rubriker när myndigheterna bogserar tillbaka en båt med 41 flyktingar till Sri Lanka. Människorättsaktivister och FN:s flyktingkommission UNHCR anklagar landet för att kränka flyktingarnas rättigheter då de fått sina fall bedömda ute till havs. Högsta domstolen hindrar myndigheterna från att föra tillbaka en annan båt med 153 flyktingar från Indien. Till sist släpps dessa flyktingar i land i Australien men förs senare vidare till önationen Nauru. Sedan sommaren 2013 tar Nauru emot flyktingar som anländer till australiskt territorium.

Studentdemonstrationer

Flera tusen studenter i flera större städer protesterar mot planerade nedskärningar och förändringar inom den högre utbildningen.

Planer för minskat budgetunderskott

Regeringen meddelar att den planerar att halvera budgetunderskottet under 2015 bland annat genom nedskärningar och skattehöjningar.

Ny immigrationsmyndighet

En ny myndighet bildas för immigrations och tullfrågor. Målet är att göra hanteringen av dessa frågor mer effektiv samtidigt som gränskontrollen skärps. Fler patrullbåtar ska också ha uppsikt över kusterna.

Domstolen i Haag ska lösa tvist

Internationella domstolen i Haag ska lösa en tvist mellan Östtimor och Australien om ett avtal om olje- och gasinkomster i Timorsjön från 2006. Östtimor hävdar att avtalet missgynnar landet. Östtimor hävdar dessutom att Australien ska ha avlyssnat östtimorianska nyckelpersoner i samband med att avtalet kom till. I november genomförde Australien en husrannsakan mot ett av Östtimors juridiska ombud i Canberra och beslagtog dokumentation i tvisten.

Flyktingar tillbakaskickade

Flera rapporter kommer om att australiska fartyg stoppat och skickat tillbaka båtar med flyktingar till Indonesien. I samband med dessa manövrar har australiska fartyg av misstag kommit in på indonesiskt vatten. Australiska regeringen skickar en formell ursäkt till den indonesiska regeringen, som är kritisk till tillbakavisandet av flyktingar samtidigt som relationerna redan tidigare är frostiga på grund av avslöjandena förra året (se November 2013) om att Australien avlyssnat den indonesiske presidenten Yudhoyono. Australien får också kritik av människorättsorganisationer för hanteringen av flyktingar medan FN:s flyktingorgan UNHCR ska undersöka om landet brutit mot internationell lag när flyktingarna tillbakavisats.

Alla styrkor lämnar Afghanistan

De sista australiska stridsförbanden lämnar Afghanistan.

Frihandelsavtal med Sydkorea

Australien och Sydkorea tecknar ett frihandelsavtal som berör bland annat jordbruksprodukter och energi.

Omröstning om koldioxidskatt

Parlamentets underhus röstar för att avskaffa den omstridda koldioxidskatten (se Juli 2012 och September 2013)

Indonesien kallar hem ambassadör

Indonesien kallar hem sin ambassadör i Australien för "konsultationer" sedan medier publicerat uppgifter från Edward Snowden om att australisk underrättelsetjänst ska ha avlyssnat president Yudhoyonos, hans hustrus, vicepresidentens och flera indonesiska ministrars telefoner.

Lag om samkönade äktenskap godkänns

Parlamentet i huvudstadsområdet Australian Capital Territory (ACT) godkänner en lag som gör samkönade äktenskap lagliga.

Undantagstillstånd i New South Wales

New South Wales utropar undantagstillstånd på grund av de svåra bränder som härjar i delstaten. Brandmän kämpar för att få bränderna, som är de värsta på åratal, under kontroll. Hundratals människor har fått lämna sina hem som blivit förstörda av elden.

Abbott i blåsväder

Premiärminister Abbott kritiseras i medierna för att under sin tid som oppositionsledare ha använt skattebetalarnas pengar till att betala resor till sporttävlingar som han deltagit i. Abbott försvarar sig med att tävlingarna har kombinerats med möten med väljargrupper.

Bill Shorten väljs till Laborledare

Den 13 oktober väljer Labor Bill Shorten som ny partiledare. För första gången får alla partiets medlemmar delta i omröstningen om vem som ska bli ny ledare. Shorten har tidigare varit utbildningsminister.

Tony Abbott tillträder som premiärminister

Det Liberala partiets ledare Tony Abbott tillträder som ny premiärminister för en borgerlig koalitionsregering den 18 september. Endast en kvinna ingår i hans nya regering. Han börjar genast vidta åtgärder för att stoppa de många båtflyktingarna och för att återkalla koldioxidskatten som infördes av Laborregeringen i juli 2012.

Val leder till maktskifte

Tidiga resultat från parlamentsvalet den 7 september visar att det kommer att bli ett maktskifte. Koalitionen mellan Nationella partiet och Liberala partiet har vunnit långt över hälften av mandaten i representanthuset, medan Labor gjort ett av sina sämsta val på länge. Efter valförlusten meddelar Kevin Rudd att han avgår som ledare för Labor.

Oppositionen kritiserar Labor

I sin valkampanj lyfter den borgerliga oppositionen fram Labors upprepade problem med att enas kring vem som ska leda partiet. Dessutom lovar man att dra tillbaka den impopulära koldioxidskatten liksom skatterna inom gruvnäringen.

Val utlyses

Premiärminister Rudd ber Australiens generalguvernör att upplösa parlamentet och utlysa val till den 7 september. Valkampanjen inleds kort därefter. Ekonomin, men även klimatet och asylpolitiken, väntas bli stora valfrågor.

Assange skapar parti

Wikileaks grundare Julian Assange startar ett nytt parti, WikiLeaks Party (WLP), och säger att han tänker kandidera i höstens senatsval trots att han sitter gömd på Ecuadors ambassad i London för att slippa bli utlämnad till Sverige där han är anklagad för sexualbrott. WLP:s ambition är enligt Assange att placera Australiens främsta undersökande journalister i senaten där de ska övervaka regeringens arbete och medverka till att genomlysa beslutsprocesserna.

Asylsökande till Papua Nya Guinea

Senare samma månad enas Rudd och Papua Nya Guineas premiärminister Peter O'Neill om att papperslösa båtflyktingar som tar sig till australiskt territorium inte ska kunna stanna där och få flyktingstatus. De ska istället fraktas direkt till Papua Nya Guinea och ansöka om asyl där. Överenskommelsen kritiseras av människorättsförespråkare samt av papuanska tjänstemän med flyktingfrågor på sitt bord. En likadan överenskommelse sluts någon vecka senare med önationen Nauru.

Planer för regionalt möte

Vid ett möte i Bogor i Indonesien enas premiärminister Rudd och den indonesiske presidenten Yudhoyono om att ett regionalt möte ska hållas för att försöka stävja den tilltagande strömmen av båtflyktingar från exempelvis Sydasien och Afghanistan via Indonesien till australiska Julön. Yudhoyono betonar vikten av att ursprungs-, transit- och mottagarländer måste delta vid mötet.

Ökat väljarstöd för Labor

Opinionsmätningar visar att Labors ledarbyte lett till att partiets väljarstöd ökat med 4 procent. Det är nu ganska jämnt mellan Liberalerna och Labor i mätningarna, som även visar att betydligt fler väljare skulle föredra Rudd som premiärminister framför liberalernas Abbott.

Rudds nya regering presenteras

Premiärminister Rudd presenterar sin nya regering. De ministrar som stod Gillard närmast lämnar sina poster och ersätts av politiker lojala mot Rudd. På flera av de tyngsta ministerposterna (försvar, utrikes och inrikes) sker inga byten. I den nya regeringen finns rekordmånga kvinnliga ministrar.

Rudd vinner över Gillard

Premiärminister Gillard beslutar att en omröstning om partiledarposten ska hållas inom Labor. Hon tar beslutet sedan det visat sig att Rudds anhängare skickat runt ett upprop bland partimedlemmarna i ett försök att få till stånd ett partiledarval och på så sätt bli av med Gillard. Hon förlorar omröstningen mot Rudd med siffrorna 45 mot 57. Samtidigt lämnar Gillard även posten som premiärminister och Rudd installeras som regeringschef dagen därpå, den 27 juni.

Regeringsombildning

Den tidigare premiärministern Kevin Rudd vill inte ställa upp och utmana Gillard i en omröstning om vem som ska leda Labor efter att Gillard ifrågasatts som Laborledare. Rudd anser att han inte har tillräckligt med stöd inom partiet. Gillard fortsätter som partiledare och genomför en regeringsombildning där flera ministrar som gett sitt stöd till Rudd tvingas lämna sina poster.

Formell ursäkt för adoptionslag

Regeringen kommer med en formell ursäkt till de människor som drabbats av påtvingade adoptioner i enlighet med den adoptionslag som gällde i landet från 1950-talet fram till 1970.

Gillard utlyser parlamentsval

Premiärminister Gillard utlyser val till parlamentet till september.

Svåra översvämningar

Svåra översvämningar drabbar Queensland och New South Wales. Tusentals människor måste evakueras. Fyra människor rapporteras döda.

Nytt marint naturreservat

Havsområden kring kusten motsvarande cirka 2,3 miljoner kvadratkilometer förklaras skyddade från överfiske och oljeutvinning i en ny lag om marina naturreservat.

Fredsoperation i Östtimor avslutas

Australien avslutar fredsoperationen i Östtimor efter sex år; de sista soldaterna ska vara hemtagna till april 2013. Den australiska regeringen har dock utlovat fortsatt försvarssamarbete med Östtimor liksom stöd till landets polis.

Övergreppsoffer ska kompenseras

Regeringen ber om ursäkt för att den inte gjort mer för att stoppa övergrepp som skett inom landets militära styrkor. Över 1000 anmälningar om sexuella, fysiska och psykiska övergrepp har inkommit i samband med en undersökning av de senaste sex årtiondena. En undersökningsgrupp ledd av en domare ska utreda varje anmälan och en kompensation ska utbetalas till offren.

Gillard i utspel mot oppositionsledare

Premiärminister Gillard kallar i en parlamentsdebatt oppositionsledaren Tony Abbott sexist och kvinnohatare på grund av hans kvinnofientliga kommentarer, och hennes känsloladdade tal uppmärksammas internationellt (se hennes inlägg här: www.youtube.com/watch?v=JeGeooZOUdE).

Flyktingläger godkänns

Parlamentets båda kamrar godkänner att ett flyktingläger öppnas på den papuanska ön Manus (se även Papua Nya Guinea, Aktuell politik).

Förhandlingar om samarbete med Indonesien

Formella förhandlingar mellan Australien och Indonesien inleds om ett ekonomiskt partnerskap, CEPA (Comprehensive Economic Partnership Agreement), vilket omfattar handel, ekonomiskt samarbete och investeringar.

Fem döda australier i Afghanistan

29 augusti

Fem australiska soldater rapporteras ha dödats i Afghanistan den 29 augusti.

Samordning med EU

Australien kommer överens med EU om en samordning av marknaderna för handel med utsläppsrätter av växthusgaser (seNaturtillgångar och energi).

Rapport om båtflyktingar

En oberoende expertgrupp som tillsatts av premiärminister Gillard för att föreslå lösningar på båtflyktingproblemet presenterar en rapport. Bland annat föreslås att det ska upprättas läger i Nauru och på Papua Nya Guinea där människor kan söka asyl i Australien. Sådana  infördes av den konservativa Howardregeringen 2001. Gruppen vill även att ett nytt avtal om flyktingmottagande ska upprättas med Malaysia. Förslaget att starta flyktingcentra i Nauru och Papua Nya Guinea får stöd i parlamentet. Några dagar senare meddelar regeringen att antalet flyktingar som tas emot ska öka till 20 000 per år. Det är 45 procent fler flyktingar än tidigare och den största ökningen på 30 år.

Lag om koldioxidskatt träder i kraft

Den kontroversiella koldioxidskatten, som straffar dem som står för stora utsläpp, träder i kraft. Medan premiärminister Gillard försvarar den som nödvändig för klimatet, hävdar oppositionen att den kommer att innebära förlorade arbetstillfällen och högre priser.

Båtolycka startar flyktingdebatt

När en  båt med flyktingar sjunker utanför Julön och ett 70-tal människor dör får  debatten om den australiska flyktingpolitiken ny  fart (se Aktuell politik). Överlevande efter olyckan skeppas till en anläggning på Julön. Flera hundra båtflyktingar har drunknat under de senaste åren när de försökt ta sig till Australien.

Sexuella övergrepp inom armén

En rapport om omfattande sexuella övergrepp och trakasserier inom armén väcker stor uppståndelse. Undersökningen dokumenterar 850 fall av övergrepp mot unga soldater, ibland inte mer än 13 år gamla, från 1950-talet fram till 1980-talet.

Aboriginer tillmäts Lake Eyre

Den federala domstolen tillerkänner aboriginerna ursprungsrätten till ett område på omkring 70 000 kvadratkilometer i Sydaustralien, däribland landets största sjö, Lake Eyre.

Australisk trupp lämnar Afghanistan

Premiärminister Gillard meddelar i mitten av månaden att den australiska styrkan i Afghanistan ska dras tillbaka 2013, det vill säga samma år som parlamentsvalet ska hållas i Australien.

Gillard vinner i Labor-omröstning

Den 23 februari utlyser premiärminister Gillard en omröstning till den 27 februari bland Labors parlamentsledamöter om vem som ska leda partiet. Rudd meddelar kort därefter att han kommer att ställa upp som kandidat i omröstningen. Gillard går segrande ur striden, då hon får 71 röster mot Rudds 31.

Ledarskapsstrid inom Labor

Den 22 februari avgår utrikesminister Kevin Rudd med hänvisning till att han inte längre har premiärministerns förtroende. I medierna talas om en ledarskapsstrid inom Labor. Rudd har tidigare gjort uttalanden om att han inte tror att Gillard kan vinna valet 2013.

Planerat attentat avstyrs

Tre män döms till 18 års fängelse vardera för att ha planerat ett självmordsattentat mot en armébas utanför Sydney.

Ekonomiskt tillväxt överraskar

Den ekonomiska tillväxten visar sig ha varit oväntat stark tack vare en positiv utveckling inom byggverksamhet och gruvnäring. I stället för beräknade 2,1 procent ökade BNP med 2,5 procent under året.

Gruvbolag förhandlar med aboriginer

Det brittisk-australiska gruvbolaget Rio Tinto ingår ett avtal med fem aborigingrupper i Pilbararegionen i Västaustralien, vilket ger företaget rätt att fortsätta sin järnmalmsbrytning på aboriginsk mark under 40 år mot att aboriginerna får del i vinsten och 14 procent av anställningarna i bolaget.

Nytt aboriginskt parti

En nytt parti för aboriginer, First Nations Political Party, lett av Maurie Japarta Ryan, registreras hos den australiska valkommissionen.

Dyra översvämningar i Queensland

Delstaten Queensland i nordöst drabbas av svåra översvämningar, vars kostnader överstiger alla tidigare naturkatastrofers.

Ingen klar valsegrare

Inget parti blir klar segrare i parlamentsvalet. Labors Julia Gillard stannar kvar som premiärminister i spetsen för en minoritetsregering, som stöds av några oberoende parlamentsledamöter.

Urinvånare får havsområde

Invånarna på öarna i Torres sund, en särskild grupp urinvånare i Australien, tillerkänns ursprungsrätt till ett havsområde på över 40 000 kvadratkilometer av en domstol i Queensland. Det är det största havsområdet som tillerkänts urbefolkningen.

Premiärminister Rudd tvingas avgå

Efter en intern omröstning i Labor tvingas Kevin Rudd avgå som partiledare och ersätts av Julia Gillard, som också blir premiärminister.