Australien – Politiskt system

Australien är en förbundsstat bestående av sex delstater med stort inre självstyre och tre territorier. Federalt ligger den lagstiftande makten hos ett parlament med två kamrar. Den brittiska monarken är statsöverhuvud men representeras i Australien av en generalguvernör.

Australien är enligt författningen från 1901 en förbundsstat bestående av sex delstater med betydande självstyre: Western Australia (Västaustra­lien), South Australia (Sydaustralien), Queensland, New South Wales (NSW), Victoria och Tasmanien. Därtill finns tre territorier: Nordterritoriet, huvudstadsområdet Australian Capital Territory (ACT) samt Jervis Bay Territory, som tidigare ingick i ACT. Alla territorier styrdes tidigare direkt av den federala regeringen men de två första har sedan 1978 gradvis fått ökat självstyre liknande delstaternas. Nordterritoriet avvisa­de i en folkomröstning 1998 full delstatsstatus.

Den brittiska monarken är formellt statsöverhuvud men företräds av en generalguvernör med begränsad makt. Generalguvernören tillsätter formellt premiärministern och har även formell rätt att avskeda denna/denne, vilket bara hänt en gång i modern tid.

Det finns ett betydande stöd bland befolkningen för införande av republik, men när en folkomröstning om detta hölls 1999 vann monarkisterna knappt. Laborregeringen, som tillträdde 2007, hade avskaffande av monarkin på sin dagordning medan den borgerliga koalitionen, som kom till makten efter parlamentsvalet 2013, ville behålla monarkin. Laborregeringen som tillträdde i mitten av 2022 hade planer på att upp frågan i en folkomröstning längre fram.  

Den verkställande makten utövas av regeringen, ledd av premiär­ministern. Denna väljer övriga regeringsmedlemmar bland ledamöterna i det federala parlamentet och är också ansvarig inför parlamentet. Allmän rösträtt för vita kvinnor och män har funnits sedan 1902, men först efter en folkomröstning 1967 fick aboriginerna rätt att ansöka om australiskt medborgarskap och att rösta. Röstplikt råder och röstskolk ger böter.

Den lagstiftande makten utgörs på federal nivå av ett tvåkammarparlament bestående av representanthuset och senaten. Antalet ledamöter i representanthuset är 151. De väljs för en period på högst tre år genom majoritetsval i enmansvalkretsar. Senaten har 76 ledamöter, tolv senatorer från respektive delstat samt två från vardera Nordterritoriet respektive ACT. Detta innebär att de glesbefolkade delstaterna är kraftigt överrepresenterade. Senatorerna väljs i proportionella val för sex år (senatorerna från territorierna sitter i tre år). Hälften av senatorerna byts ut i samband med varje val till representanthuset. I valet 2016 byttes dock hela senaten ut, eftersom generalguvernören då, för första gången sedan 1987, hade upplöst båda parlamentets kamrar i enlighet med en särskild författningsparagraf.

Lagstiftningsarbetet utförs främst av representanthuset, men senaten har långtgående befogenheter att stoppa nya lagar.

Delstaterna har egna guvernörer, som representerar monarken, egna författningar, parlament och regeringar. Flertalet delstater har tvåkammarparlament och mandatperioderna varierar mellan tre och fyra år. Delstaterna får lagstifta i alla frågor utom de som är enbart federala angelägenheter (till exempel utrikes- och försvarspolitik). Federal lag gäller dock över delstatslag.

Under senare år har alltmer makt flyttats från delstaterna till centralregeringen, som bland annat har ett stort inflytande över finanspolitiken. Behovet har samtidigt ökat av samarbete och samordning mellan delstaterna och territorierna, liksom mellan centralregering och delstater, inte minst om skatterna.

Rättsväsen 

Rättssystemet påminner om det brittiska. På federal nivå finns främst tre domstolar: Högsta domstolen (High Court) är högsta juridiska organ dit rättsfall från både delstatliga och federala domstolar kan överklagas. Högsta domstolen är enda instans för författningsfrågor och folkrättsliga frågor; Federala domstolen (Federal Court) skapades för att avlasta högsta domstolen, bland annat inom arbets- och skatterätt; familjedomstolen (Family Court) dömer i mål som berör familje- och arvsrätt. Underordnat dessa finns delstaternas och territoriernas domstolar.

Politiska partier 

Inrikespolitiken domineras sedan gammalt av två maktblock: Arbetarpartiet (Australian Labor Party, ALP) och den borgerliga koalitionen mellan Liberala partiet (Liberal Party, LP) och Nationella partiet (National Party, NP). Efter sex år med ALP vid makten återkom den borgerliga koalitionen i regeringsställning efter parlaments­valet 2013. Det borgerliga blocket behöll makten även efter valen 2016 och 2019 (se  Aktuell politik). Men i parlamentsvalet 2022 blev det ett maktskifte.

LP är trots namnet konservativt och ekonomiskt sett snarast nyliberalt. Queensland och Nordterritoriet har egna liberala partier som alltid ingått i de borgerliga koalitionerna på nationell nivå. NP är ett uttalat intresseparti för landsbygdsbefolkningen, särskilt i Queensland, men med ett åldrande och krympande väljarunderlag minskar stödet för partiet.

På 1980-talet fick Arbetarpartiets (i dagligt tal Labor) ekonomiska politik en mer liberal karaktär, men ända in på 1990-talet höll Labor fast vid en stor del av sin fördelningspolitik, som strävade efter ett samhälle där staten såg till att alla fick del av jobb, sjukvård, utbildning med mera. Bland annat förbättrades sjukförsäkrings- och pensionssystemen i utbyte mot återhållsamma lönekrav under partiets regeringstid 1983–1996. Efter nära ett årtionde under borgerligt styre tog Labor över regeringsmakten efter valet 2022.

De ideologiska gränserna mellan de båda maktblocken har med tiden nästan suddats ut. Båda vänder sig numera främst till medelklassen, som inte längre är trogen något visst parti men utan vars stöd det inte går att vinna regeringsmakten.

Den tredje starkaste politiska kraften är De gröna (The Australian Greens), som bildades 1992 genom en sammanslagning av lokala gröna partier. 

Främlingsfientliga En nation (One Nation), som inte varit representerat i parlamentet sedan 2010 kom åter in i senaten i valet 2016 med fyra platser och behöll två av dessa efter både efter valet 2019 och 2022.  

Vänsterliberala Australiska demokraterna (Australian Democrats) lockade med freds-, miljö- och kvinnofrågor storstadsväljare under 1980- och 1990-talen men är sedan 2010 inte representerat i parla­mentet. Det första nationella partiet för aboriginer, Din röst (Your Voice), bildades inför valet 2004 men lyckades inte få några mandat. 

Om våra källor