Dominica – Inrikespolitik och författning

Dominica är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick och där presidenten utses av parlamentet. Regeringsmakten utövas i huvudsak av premiärministern. Landet styrs sedan 2000 av Arbetarpartiet och premiärminister sedan 2004 är Roosevelt Skerrit. Parlamentsvalet 2022 bojkottades av oppositionspartierna i protest mot att en rekommenderad valreform inte genomförts.

Till skillnad från andra tidigare brittiska kolonier i Karibien, som behöll den brittiska monarken som överhuvud, blev Dominica en republik inom Samväldet redan vid självständigheten 1978. Presidenten har formellt den verkställande makten men den utövas i praktiken av premiärministern och regeringen.

I praktiken har landet haft ett tvåpartisystem sedan 2005. Vid sidan av Dominicas arbetarparti (DLP) har bara Förenade arbetarpartiet (UWP) haft mandat i parlamentet.

När det senaste valet som hölls 2022 utlystes drygt två år i förtid protesterade oppositionen och andra grupper i ett öppet brev. De pekade på att externa bedömare som den regionala organisationen OAS, Samväldet, Caricom och Karibiska domstolen (CCJ) hade rekommenderat ändringar i vallagarna för att förebygga valfusk, men att inga reformer antagits. Premiärminister Roosevelt Skerrit anförde som skäl att han ville säkra ”fortsatt förnyelse” för sin regering.

En följd blev att UWP bojkottade valet liksom det konservativa Frihetspartiet (DFP), som styrde landet 1980–1995. Ett litet nybildat parti deltog men Arbetarpartiet tog hem alla mandat utom två som gick till oberoende kandidater.

I enlighet med det parlamentariska styret är regeringen ansvarig inför parlamentet som består av en kammare. Parlamentet har 30 ledamöter varav 21 utses i allmänna val som ska hållas med högst fem års mellanrum. Av de nio övriga ledamöterna, senatorerna, utnämns fem av premiärministern och fyra av oppositionsledaren.

Presidenten är statsöverhuvud och utses av parlamentet för en femårsperiod. En president kan sitta i högst två mandatperioder.

Rättssystemet är uppbyggt efter brittisk modell och domstolarna kan göra sitt jobb utan påverkan från politikerna. Domar kan överklagas till Östkaribiska högsta domstolen i Saint Lucia och vidare till den karibiska domstolen CCJ (Caribbean Court of Justice) i Trinidad och Tobago.

När det gäller korruption får Dominica ett relativt gott betyg av organisationen Transparency International (TI) och hamnar på plats 36:e plats av 180 länder (se listan här).

Polisen har gott rykte och anklagelser om kränkningar av de mänskliga rättigheterna är ovanliga. Jämfört med andra länder i regionen är Dominica ett relativt fridsamt land men mordfrekvensen är hög internationellt sett. Många mord sker i samband med narkotikasyndikatens verksamhet. Även turister har attackerats.

Utrikespolitik och försvar

Bristen på insyn i landets finanssektor, som gjort det möjligt för kriminella att ”tvätta pengar” i Dominicas banker, har lett till ett visst gnissel i relationerna med väst. Landet har dock agerat för att stävja penningtvätten.

Dominica hamnade 2019 på EU:s svarta lista på grund brister i skattesystemet men ströks senare samma år. Landet svartlistades på nytt 2021 men flyttades snart till EU:s grå lista och i början av 2024 ströks landet även från den grå listan.

Andra kontroversiella frågor har varit försäljningen av pass till utlänningar (se Befolkning och språk) samt Dominicas tidigare stöd för Japans krav på att få jaga valar. År 2008 svängde regeringen i frågan och slutade stödja Japan.

Dominica är medlem av de regionala samarbetsorganisationerna OAS, Caricom, OECS, Celac och ACS. Både Caricom och OECS strävar efter större ekonomisk integration mellan medlemsländerna. Samarbetet har nått längst inom OECS där medlemsländerna bland annat har samma valuta och en gemensam centralbank. Medlemsstaternas medborgare kan också resa fritt inom OECS-området och handelsbarriärerna mellan länderna har rivits.

Dominica förbindelserna bröt 2004 med Taiwan och upprättade i stället nära relationer med Kina. Genom denna ”plånboksdiplomati” har Dominica fått omfattande bistånd från Kina.

Dominica saknar försvar men har en kustbevakningsstyrka. Landet deltar i regionala säkerhetssamarbeten som Regional Security System och Caribbean Basin Security Initiative, vilka delvis finansieras av USA

Om våra källor