Dominica

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/dominica/

Dominica är en liten önation i Karibien. Ön är frodig med gott om vulkaner och orörd regnskog. Större delen av befolkningen har sina rötter i Afrika, men här finns också den enda kvarvarande gruppen av ursprungsfolket kalinago (kariber) i regionen. Den tidigare brittiska kolonin är ett av de fattigare länderna i regionen men inkomstklyftorna är mindre och brottsligheten lägre än i många grannstater.

Dominica – Geografi och klimat

Dominica är den största ön i ögruppen Lovartsöarna (Windward Islands) som utgör en del av Små Antillerna i Karibien (Västindien).

Dominica är en frodig, grön och bergig ö med åtta vulkaner. På ön finns orörd regnskog, talrika floder, vattenfall, höga berg, heta källor och en kokande insjö. Till skillnad från många av sina grannländer saknar Dominica många och långa stränder. De små stränder som finns består ofta av svart sand av vulkaniskt ursprung.

På ön finns världens största papegojart, den utrotningshotade Amazona imperialis, vilken också återges på landets flagga. Dominica är också hemvist för en sällsynt grodart, den ett kilo tunga kycklinggrodan. Tidigare fanns det tiotusentals kycklinggrodor på Dominica och de användes som föda. Från 2002 angreps grodorna av en aggressiv svampsjukdom och var nära att utrotas. En del exemplar räddades undan smittan genom att flygas ut till grannön Montserrat och till Europa. Sedan några år tillbaka finns det tecken på att de grodor som överlevt sjukdomen börjat föröka sig. 

Dominicas säregna natur, med bland annat havsnära regnskog, skyddas i flera nationalparker.

Klimat

Klimatet är tropiskt och genom nordostliga passadvindar får landet riklig nederbörd. Dominica ligger i det mest orkandrabbade området i Karibien. Orkansäsong råder juli–oktober. Temperaturen varierar mellan 25 grader i december–mars till 32 grader under de varmaste månaderna under året.

Om våra källor

Fakta – Geografi och klimat

Yta
750 km2 (2022)
Tid
svensk –5 timmar
Huvudstad med antal invånare
Roseau 13 600 (uppskattning 2009)
Övriga större städer
Canefield (3 360), Portsmouth (3 270), Marigot (2 670 inv) (uppskattning 2009)
Högsta berg
Morne Diablotin (1447 m ö h)
Medelnederbörd/år
1800 mm (kusten), 6350 mm (bergen)
Medeltemperatur/dygn
Roseau 27 °C (juli), 24 °C (jan)

Källor

Dominica – Befolkning och språk

Majoriteten av Dominicas befolkning härstammar från afrikanska slavar. En mindre del är av blandat europeiskt och afrikanskt ursprung. I landet finns också en liten minoritet av vita (3 000–7 000 personer), varav många har sina rötter i Mellanöstern.

Dominica är den enda ön i Karibien (Västindien) där en rest av ursprungsbefolkningen finns kvar. Ättlingarna till ursprungsbefolkningen kalinago (eller kariber) uppskattas till 3 000. De flesta av dem bor i ett reservat på den nordöstra delen av ön, runt orten Salybia. Invånarna i reservatet har rätt till självbestämmande i vissa frågor och väljer själva en egen hövding.

Dominica räknas till regionens fattigare länder och många dominiker söker sin lycka utomlands. Den omfattande utvandringen uppväger den naturliga befolkningstillväxten, vilket får till följd att antalet invånare är tämligen konstant från år till år.

För att skaffa inkomster säljer Dominica medborgarskap till utlänningar mot att de gör större investeringar i landet. Detta system har kritiserats av omvärlden som menar att kriminella på så sätt kan skydda sig bakom medborgarskapet i Dominica. USA har också vänt sig mot försäljningen av pass med argumentet att den underlättar illegal invandring till Nordamerika. 

Engelska är officiellt språk och talas över hela ön. Ett kreolspråk baserat på franska är också utbrett, främst bland äldre. På den nordöstra delen av Dominica talas en engelsk dialekt, cocoy, av immigranter från grannöarna Antigua och Montserrat. Urbefolkningens språk används inte längre.

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
svarta omkring 90 %, personer av blandat europeiskt och afrikanskt ursprung 6 %, övriga 4 %
Antal invånare
72 172 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer
96 (2020)
Andel invånare i städerna
71 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
9,6 per 1000 invånare (2017)
Mortalitet/dödstal
9,6 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,3 procent (2021)
Fertilitetsgrad
1,9 antal födda barn per kvinna (2003)
Förväntad livslängd
77 år (2002)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2002)
Förväntad livslängd för män
75 år (2002)
Språk
engelska är officiellt språk, två blandspråk används också

Källor

Dominica – Religion

Religionsfriheten är inskriven i grundlagen och respekteras av staten. Majoriteten av befolkningen är kristen.

Enligt den senaste fokräkningen från 2011 bekänner sig 53 procent av dominikerna till katolicismen, ett arv från tiden som fransk koloni. Protestanterna utgör runt 20 procent. Bland protestanterna är pingstvännerna och baptisterna största samfund. En annan stor grupp är sjundedagsadventisterna.  

I landet finns också små grupper av muslimer, judar, hinduer och personer som bekänner sig till bahai, en religion med rötter i Iran men som på 1800-talet bröt med islam och utvecklade ett eget trossystem. Även rastafarirörelsen (se JAMAICA: Religion) är representerad. Rastafarirörelsens anhängare är på kollisionskurs med regeringen i fråga om användningen av drogen marijuana som är förbjuden i lag men som används i rastafariernas ceremonier.

Om våra källor

Dominica – Utbildning

Skolsystemet är organiserat efter brittisk modell. Den statliga skolan är avgiftsfri och skolgången är obligatorisk från fem års ålder och tio år framöver. Många barn fullföljer dock inte skolgången. Läs- och skrivkunnigheten är drygt 90 procent.

Det grundläggande stadiet omfattar sju år och följs av ett påbyggnadsstadium på fem år. De sista två åren på det högre stadiet är inte obligatoriska och de är belagda med en avgift vilket hindrar barn från fattiga familjer att studera vidare.

På Dominica finns en lärarhögskola och en utbildning för sjuksköterskor. Högre studier kan också bedrivas på distans vid University of the West Indies på Jamaica.

Två privatägda medicinska högskolor finns på ön. Dessa är dock inte en del av det nationella utbildningssystemet utan slussar studenter till framför allt nordamerikanska universitet.

För studier vid utländska universitet beviljar regeringen varje år ett antal stipendier.

Om våra källor

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,4 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
13 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,7 procent (2020)

Källor

Dominica – Sociala förhållanden

Dominica har länge varit ett av Karibiens (Västindiens) fattigaste länder mätt i BNP per person, och arbetslösheten är hög.

Statistiken är knapphändig men uppskattningar gör gällande att omkring var femte invånare saknar arbete. Dessutom är många av dem som har jobb undersysselsatta.

Fattigdomen har minskat från 40 procent 2002 till uppskattningsvis uppåt 30 procent 2014. Senare siffror saknas. Inom urbefolkningen kalinago räknas de flesta som fattiga.

Inkomstskillnaderna är mindre än på andra öar i området. Det finns inte så många iögonenfallande rika familjer på ön där de flesta härstammar från familjer som försörjt sig på odling för eget bruk.

Det finns ett socialförsäkringssystem med pensioner och sjukpeng med mera men det omfattar bara dem som har en formell anställning eller är egenföretagare. Socialförsäkringssystemet finansieras genom arbetsgivaravgifter. Personer som inte har något jobb kan ansluta sig till systemet om de själva betalar in pengar. Någon arbetslöshetsförsäkring finns inte. 

Hälsovården omfattar några mindre sjukhus och ett antal vårdcentraler spridda över landet. Allvarligt sjuka patienter måste dock söka vård i huvudstaden Roseau, alternativt flygas utomlands, exempelvis till grannöarna Guadeloupe eller Martinique.

Homosexuella handlingar är förbjudna i lag och kan ge fängelse i upp till tio år. Inställningen till sexuella minoriteter är över lag intolerant.

Brottsligheten är lägre än i de flesta grannänder i Karibien men enligt lokala medier ökar brottsligheten på alla områden. Tilltagande problem med tung narkotika knyts i debatten till Venezuelas växande inflytande och den transithandel med narkotika som drivs av venezuelanska kriminella sammanslutningar. Storbritannien och USA bistår i kampen mot narkotikasmugglingen.

Om våra källor

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
31 per 1000 födslar (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
95,4 procent (2017)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
80,4 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,6 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
491 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
34 procent (2020)

Källor

Dominica – Äldre historia

Dominica befolkades för mellan 2 000 och 3 000 år sedan av ursprungsbefolkningen arawaker. De trängdes på 900-talet e Kr undan av en annan ursprungsbefolkning, kalinago/kariberna, som kallade ön Waitukubuli ("hon som är så hög", vilket syftade på öns höga berg). Kalinago bjöd hårt motstånd mot europeiska kolonisatörer och först på 1700-talet fick fransmän fotfäste på ön. Fransmännen följdes av britter och 1898 blev Dominica en brittisk kronkoloni.

Christofer Columbus nådde Dominica söndagen den 3 november 1493. Därav har landet fått sitt namn (Dominica betyder söndag på latin). Den oländiga terrängen bidrog till att ursprungsbefolkningen kunde stå emot européernas erövringsförsök i nästan 200 år. Återkommande strider med fransmän och britter och de sjukdomar européerna förde med sig skördade dock många offer inom ursprungsbefolkningen. 1730 hade deras antal sjunkit från 5 000 till 400 personer. Ättlingar till dessa kariber (numera kallade kalinago) lever på ön än idag.  

På 1700-talet lyckades franska nybyggare etablera sig på ön. De anlade plantager och afrikanska slavar importerades som arbetskraft. Plantagerna på Dominica blev dock inte lika lönsamma som på andra öar på grund av bergen som försvårade alla transporter.

Till skillnad från slavar på andra öar tilläts Dominicas slavar att odla och sälja egna produkter. På så sätt fick många pengar och kunde köpa sig fria. Vissa ägde till och med mindre plantager med slavar.

1761 erövrades Dominica av brittiska styrkor. Herraväldet över ön växlade ytterligare några gånger innan den slutligen blev brittisk 1805. Britterna grundade ett samhällssystem som gav vita monopol på politiken. 1831, tre år innan slaveriet formellt avskaffades, fick även fria svarta rösträtt.

När slaveriet avskaffades  i de brittiska kolonierna 1834 fanns det drygt 14 000 slavar på Dominica. Många övergav plantagerna där de arbetat som slavar för att röja egen mark och försörja sig på självständigt arbete. Att äga en egen jordlott är ännu idag en starkt rotad tradition bland många dominiker.

När de tidigare slavarna flyttade fick plantagerna ont om arbetskraft samtidigt som nya byar växte upp på ön. 

Dominica blir kronkoloni

1838 fick Dominica som första brittiska koloni en svart majoritet i det lokala parlamentet. Därefter stiftades flera lagar som förbättrade situationen för majoriteten av befolkningen. 1862 återtog dock de vita kontrollen. Parlamentet upplöstes och självstyret avskaffades. 1898 blev Dominica en brittisk kronkoloni, styrd från London.

Efter oroligheter på 1930-talet höjdes levnadsstandarden på de brittiska öarna i Karibien. Nya arbetstillfällen skapades och utbildningen förbättrades.

De första allmänna valen till ett lokalt parlament hölls 1951. Majoriteten av platserna vanns av kandidater som stöttades av fackföreningar. Ett partisystem hade ännu inte tagit form. Dominicas första politiska parti, Arbetarpartiet, grundades 1955.

1958 bildade Dominica tillsammans med nio andra brittiska kolonier Västindiska federationen, men den kollapsade efter bara några år. 1967 fick Dominica status som så kallad brittisk associerad stat, vilket innebar att ön fick självstyre i interna frågor, medan London fortsatte sköta utrikespolitik och försvar.

Den 3 november 1978 blev Dominica en självständig stat inom Samväldet, som består av Storbritannien och forna brittiska kolonier. Patrick John från Arbetarpartiet blev landets första regeringschef.

Om våra källor

Dominica – Modern historia

Vid självständigheten 1978 styrdes Dominica av Arbetarpartiet med partiledaren Patrick John som regeringschef. Den första tiden som självständig nation blev stormig. 

1979 utbröt protester mot regeringens planer på att inskränka fackföreningarnas och pressens verksamhet. Två människor dödades av militären och efter en tre veckor lång generalstrejk tvingades premiärminister John att avgå.

Det konservativa Frihetspartiet vann en stor seger i valet 1980 under ledning av Eugenia Charles, som blev Karibiens (Västindiens) första kvinnliga premiärminister. En av hennes första åtgärder var att upplösa försvarsstyrkan som var lojal med John. Två misslyckade statskupper följde. John dömdes 1985 för inblandning och fick tolv års fängelse, men släpptes efter fem år.

Charles var en av den dåvarande amerikanska presidenten Ronald Reagans främsta bundsförvanter i Karibien under 1980-talet, och Dominica bidrog med styrkor till den USA-ledda invasionen av Grenada 1983 (se Grenada: Modern historia). Frihetspartiet, som även vann valet 1985, förde en Kubafientlig politik och utsatte vänsterintellektuella för trakasserier.

Under andra halvan av 1980-talet växte missnöjet med den ekonomiska åtstramningspolitik som Charles bedrev. Oppositionen var dock splittrad, och genom att staten arrenderade ut jordlotter till småbrukare fick Charles tillräckligt med stöd för en tredje valseger 1990. Ett nybildat mittenparti, Förenade arbetarpartiet, blev näst största parti.

Efter orkanen Hugos framfart 1989, då 80 procent av bananskörden förstördes, lanserade regeringen ett program som erbjöd utlänningar medborgarskap i utbyte mot stora investeringar (se även Ekonomi).

Fler orkaner drabbar Dominica

Valet 1995 vanns av Förenade arbetarpartiet som fick majoritet och Eugenia Charles avgick. Kort därpå drabbades ön av två orkaner som slog ut bananproduktionen, och Förenade arbetarpartiet lyckades inte infria väljarnas förväntningar.

I valet år 2000 vann Arbetarpartiet en knapp seger. Partiet fick tio mandat, mot nio för Förenade arbetarpartiet. Arbetarpartiet bildade regering med Frihetspartiet, som denna gång bara vann två mandat. Premiärminister blev Roosevelt Douglas. Denne avled av en hjärtattack hösten 2000 och efterträddes av Pierre Charles.

Den nya regeringens viktigaste uppgift blev att försöka komma till rätta med problemen inom bananindustrin. Till följd av sjunkande priser och ökad konkurrens på världsmarknaden hade de årliga inkomsterna från bananexporten minskat från drygt 30 miljoner amerikanska dollar 1993 till knappt 5 miljoner amerikanska dollar 2003. Återkommande tropiska orkaner bidrog till problemen. 2002 krympte BNP med nära två procent. Samtidigt stod det klart att bananexporten till EU skulle minska (se Ekonomi).  

2003 genomfördes stora nedskärningar inom den offentliga sektorn och flera strejker bröt ut i protest. Med hjälp av lån från Internationella valutafonden (IMF) kunde Dominica vända den ekonomiska tillbakagången. 2003 började ekonomin att växa igen, men samtidigt ökade också statsskulden och budgetunderskottet.

I början av januari 2004 avled premiärminister Charles efter en tids sjukdom. Till efterträdare utsåg Arbetarpartiet den 31-årige utbildningsministern Roosevelt Skerrit, som därmed blev en av världens yngsta regeringschefer.

Inför parlamentsvalet våren 2005 kunde regeringen peka på de senaste årens ekonomiska tillväxt och Arbetarpartiet gick framåt i valet. Partiet vann egen majoritet med 12 av de 21 platserna i parlamentet. Förenade arbetarpartiet fick 8 mandat. Frihetspartiet lyckades inte vinna någon plats alls.

Regeringen beskylls för korruption

Under 2008 och 2009 riktades korruptionsanklagelser mot Skerrits regering i samband med upphandlingen av 2    700 soptunnor utomlands. Trots detta vann Arbetarpartiet valet 2009. Arbetarpartiet som under valrörelsen hade utlovat nolltolerans mot korruption, en större flygplats, lägre pris på bränsle för fiskare, gratis skolböcker och höjda lärarlöner gick starkt framåt och vann 18 mandat. De övriga 3 mandaten gick till Förenade arbetarpartiet.

Efter valet anklagade oppositionen Arbetarpartiet för fusk genom mutor och för att ha styrt statsägda medier. Under en tid bojkottade oppositionen arbetet i parlamentet i protest mot detta.

Under 2012 och 2013 hade Dominica tre olika presidenter. I september 2012 valdes Eliud Williams till president av parlamentet sedan Nicholas Liverpool meddelat sin avgång. Williams avgick dock redan i oktober 2013 och efterträddes då av Charles Savarin som bland annat hade varit minister med ansvar för nationell säkerhet. Förenade arbetarpartiet arrangerade omfattande demonstrationer mot båda presidentvalen och hävdade att dessa skedde på ett sätt som stod i strid med författningen.

Arbetarpartiet behöll sin majoritet i valet 2014 men förlorade 3 mandat till Förenade arbetarpartiet (se vidare Aktuell politik).

Om våra källor

Dominica – Politiskt system

Dominica är en republik. Enligt författningen från 1978 har presidenten den verkställande makten men den utövas i praktiken av regeringen. Sedan valet 2005 kan Dominica i realiteten sägas ha ett tvåpartisystem.

Presidenten är statsöverhuvud och utses av parlamentet för en femårsperiod. En president kan sitta i högst två mandatperioder. Presidenten utser premiärministern och resten av regeringen som måste ha stöd i parlamentet.

Parlamentet har den lagstiftande makten. Det består av en kammare med 30 ledamöter. 21 av ledamöterna utses i allmänna val, vilka ska hållas minst vart femte år. Av de nio övriga ledamöterna, senatorerna, utnämns fem av premiärministern och fyra av oppositionsledaren.

Politiska partier

Sedan självständigheten 1978 har tre partier växlat vid makten: det vänsterinriktade Arbetarpartiet (Labour Party), det konservativa Frihetspartiet (Dominica Freedom Party; DFP) och mittenpartiet Förenade arbetarpartiet (United Workers Party).

Den första tiden efter självständigheten dominerades inrikespolitiken av Frihetspartiets ledare Eugenia Charles, känd som regionens ”järnlady”. Efter 27 år som aktiv politiker, varav 15 år som premiärminister, avgick Charles strax före valet 1995. Förenade arbetarpartiet, som bildades så sent som 1988, vann valet. I valet 2000 kom Arbetarpartiet tillbaka till makten efter två decennier i opposition. Arbetarpartiet vann även valen 2005, 2009 och 2014.

Rättsväsen

Rättssystemet är uppbyggt efter brittisk modell och domstolarna kan göra sitt jobb utan påverkan från politikerna. Domstolarna är dock underbemannade vilket leder till långa väntertider. Domar kan överklagas till Östkaribiska högsta domstolen i Castries på Saint Lucia och vidare till den regionala domstolen Caribbean Court of Justice (CCJ) på Trinidad och Tobago. 

Polisen har gott rykte och anklagelser om kränkningar av de mänskliga rättigheterna är ovanliga. Poliser som misstänks för övergrepp ställs inför rätta.

Om våra källor

Dominica – Aktuell politik

Det socialdemokratiska Arbetarpartiet har suttit vid makten sedan 2000 och vunnit fyra parlamentsval i rad men marginalen till oppositionen har minskat. Den höga arbetslösheten samt brottsligheten och fattigdomen är viktiga politiska frågor.

Sedan valet 2005 har Arbetarpartiet och mittenpartiet Förenade arbetarpartiet vunnit alla mandat i parlamentet. Det konservativa Frihetspartiet, som styrde landet 1980–1995, har hamnat utanför. Arbetarpartiet har hela tiden varit störst och hade särskilt stort övertag efter valet 2009 då Förenade arbetarpartiet bara fick 3 mandat (mot 18 mandat för Arbetarpartiet).

I valet i december 2014 gick dock Arbetarpartiet tillbaka och förlorade 3 mandat till Förenade arbetarpartiet som gjort den höga arbetslösheten till en central fråga i sin kampanj. Partiet som utlovade 5 000 nya jobb inom tre år fördubblade sitt antal mandat från 3 till 6. I huvudstaden Roseau vann Förenade arbetarpartiet alla mandat som stod på spel.

Internationella valobservatörer gav valet godkänt medan oppositionen hävdade att en rad oegentligheter förekommit. Efter valet kritiserades Dominica i en rapport från Samväldet som bland annat noterade att det inte fanns några regler för finansiering av valkampanjer. Rapporten ifrågasatte också att invånare flugits in från utlandet för att rösta. 2017 försökte regeringen sätta stopp för denna praxis genom ett lagförslag som skulle ha dragit in rösträtten för dem som bott utanför Dominica i mer än fem år. Förslaget fick dock läggas på is efter kraftiga protester från oppositionen.

Växande brottslighet

Jämfört med andra länder i Karibien (Västindien) är Dominica ett relativt fridsamt land men mordfrekvensen är hög internationellt sett. Många mord sker i samband med narkotikasyndikatens verksamhet. Även turister har attackerats. Parlamentet har svarat med att anta nya lagar med skärpta straff för vapenbrott. Åtgärder har också vidtagits för att modernisera kampen mot knarkhandlarna som använder Dominica som genomgångsland för knarksmuggling till grannöar som Guadeloupe och Antigua och Barbuda. USA har hjälpt till att upprätta en särskild narkotikaenhet inom polisen. Den bekämpar också inhemsk odling av marijuana.

Med internationellt stöd har regeringen riktat särskilda åtgärder till de sämst ställda invånarna men andelen fattiga har förblivit stor. Efter valet 2014 lovade premiärminister Roosevelt Skerrit att fattigdomen skulle minskas från uppemot 30 procent av befolkningen till 10 procent fram till 2020.

En segdragen politisk fråga gäller landets flygplats som är för liten för att emot internationell trafik vilket hämmar turistindustrin. Regeringen kunde notera en liten framgång 2010 då den existerande flygplatsen öppnades för nattlig trafik.

När det gäller korruption får Dominica relativt gott betyg av organisationen Transparency international som varje år upprättar en lista över graden av korruption i världens länder. Dominica hamnar som regel runt plats 40, i sällskap av länder som Spanien och Tjeckien, och landet placerar sig vanligtvis bättre än grannländerna.    

Förödelse efter orkaner

I augusti 2015 drabbades Dominica av den tropiska stormen Erika som orsakade enorm förödelse och krävde 30 dödsoffer. Enligt premiärminister Skerrit var skadorna efter stormen så omfattande att det var som om landet hade försatts 20 år tillbaka i tiden. Återuppbyggnadsarbetet tärde hårt på landets resurser. Hösten 2016 försökte oppositionen få parlamentet att avsätta Skerrit för vanskötsel av ekonomin men aktionen misslyckades.

Ännu större skada orsakade orkanen Maria i september 2017. Dominica låg rakt i orkanens väg och över 30 människor miste livet när den drog över ön. 90 procent av alla byggnader på ön fick skador, varav hälften var allvarliga. En stor andel av invånarna ställdes utan mat, vatten och tak över huvudet. Omvärlden bistod med nödhjälp för det mödosamma återuppbyggnadsarbetet, och Skerrit skapade ett särskilt departement för miljö- och klimatfrågor med uppgift att planera för hur framtida utmaningar av samma slag ska mötas.  

Om våra källor

Fakta – politik

Officiellt namn
Commonwealth of Dominica/ Samväldet Dominica
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Charles Savarin (2013-)
Regeringschef
Roosevelt Skerrit (2004-)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Arbetarpartiet 15, Förenade arbetarpartiet 6 (2014)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Arbetarpartiet 18, Förenade arbetarpartiet 3 (2009)
Valdeltagande
56 procent i parlamentsvalet 2014
Kommande val
parlamentsval ska hållas senast 2019

Källor

Dominica – Utrikespolitik och försvar

Dominica har goda förbindelser med Nordamerika och Europa. Vid självständigheten 1978 gick Dominica med i Samväldet och Förenta nationerna. Landet  är även medlem av de franskspråkiga ländernas organisation OIF.

Dominica åtnjuter handelsförmåner på både den amerikanska och europeiska marknaden. Dominica är medlem av Caribbean Basin Initiative som medger tullfri export till den amerikanska marknaden. Med EU har Dominica ingått European Partnership Agreement (EPA) och slipper därmed tullar och andra restriktioner på i stort sett all export till unionen mot att Dominica gradvis avvecklar tullarna för sin import från EU.

Bristen på insyn i landets finanssektor, som gjort det möjligt för kriminiella att ”tvätta pengar” i landets banker, har lett till ett visst gnissel i relationerna med väst. Dominica har agerat för att stävja penningtvätten och landet har numerat avförts från OECD:s ”grå lista” över länder som inte samarbetat tillräckligt i denna fråga.

Andra kontroversiella frågor har varit försäljningen av pass till utlänningar (se Befolkning och språk) samt Dominicas tidigare stöd för Japans krav på att få jaga valar. 2008 svängde regeringen i frågan och slutade stödja Japan.

Dominica är medlem av de regionala samarbetsorganisationerna OAS, Caricom, OECS, Celac och ACS.Både Caricom och OECS strävar efter större ekonomisk integration mellan medlemsländerna. Samarbetet har nått längst inom OECS där medlemsländerna bland annat har samma valuta och en gemensam centralbank. Medlemsstaternas medborgare kan också resa fritt inom OECS-området och handelsbarriärerna mellan länderna har rivits.

2004 bröt Dominica förbindelserna med Taiwan och upprättade istället nära relationer med Kina. Genom denna ”plånboksdiplomati” har Dominica fått omfattande bistånd från Kina.

Dominica har under senare år även utvecklat närmare förbindelser med Venezuela. Landet är med i frihandelssamarbetet Alba som bildades 2004 av Venezuela och Kuba och har skrivit på Petrocaribe-avtalet som erbjuder venezuelansk olja till förmånliga villkor. Dominica har slutit upp bakom Venezuela när landet utsatts för press av OAS.

Dominica saknar försvar men har en kustbevakningsstyrka. Landet deltar i regionala säkerhetssamarbeten som Regional Security System och Caribbean Basin Security Initiative, vilka delvis finansieras av USA.

Om våra källor

Dominica – Ekonomisk översikt

Inget annat land i Karibien har varit så beroende av bananindustrin som Dominica, men bananproduktionen befinner sig sedan länge i kris. Försöken att utveckla andra näringsgrenar har gått trögt.

Bananer var under många år landets viktigaste exportvara, men produktionen har fallit kraftigt till följd av sjunkande priser och ökad konkurrens på världsmarknaden. Fram till 2006 var Dominica och de andra forna kolonierna i Karibien garanterade en viss export av bananer till EU, men efter en lång tvist med USA och bananodlarna i Latinamerika tvingades EU gå med på att avveckla detta system.

Bananodlingarna på Dominica ligger ofta svårtillgängligt i bergen och brukningsmetoderna är ålderdomliga, vilket gör landets bananer dyrare än många konkurrenters. Odlingarna ödeläggs också med jämna mellanrum av orkaner. Som sten på börda drabbades Dominicas bananodlingar av en smittsam sjukdom från 2012 och produktionen sjönk ytterligare.

Jordbruk är fortfarande den viktigaste näringsgrenen och den som växer mest. Omkring var femte invånare sysslar med jordbruk. Medan bananproduktionen befinner sig på tillbakagång ökar odlingen av mango, avocado, citrusfrukter och grönsaker. Odlingen av kokosnötter är också viktig.

Det fiske som bedrivs är mest till husbehov men en del fångster förädlas vid anläggningar i landets hamnar och säljs till grannländerna.

Industrin utgörs främst av mindre företag som förädlar jordbruksprodukter. Landets enda betydande tillverkningsindustri som bland annat framställde tandkräm och tvål ur kokosfett stängde efter orkanens Erikas härjningar 2015. Det finns också ett bryggeri och ett företag som förpackar bananer. Byggindustrin har expanderat genom statsfinansierad utbyggnad av främst vägar och bostäder. Det finns också en liten gruvindustri som bryter pimpsten, bland annat till byggindustrin.

Turistnäringens betydelse för ekonomin har ökat, men en expansion av turismen begränsas av att stränderna är få och relativt små samt att landet saknar en flygplats som kan ta emot internationellt flyg.

Den genomsnittliga ekonomiska tillväxttakten hör till de lägre i regionen. Utvecklingen är ojämn och de år som ön drabbas av orkaner sker stora bakslag i utvecklingen. Orkanen Erikas härjningar 2015 beräknas ha orsakat landet ekonomisk skada motsvarande halva BNP. Orkanen Maria som drog fram över ön 2017 väntades få långt värre efterverkningar.  

Det råder ett omfattande underskott i handeln med omvärlden. Importen av varor överstiger exporten många gånger om (se faktaruta). Underskotten täcks av lån, bistånd och pengar som emigranter utomlands skickar hem. Andra viktiga inkomster kommer från handeln med medborgarskap. Den som investerar 175 000 dollar i landet får ett dominikiskt pass.

Dominica åtnjuter liksom grannländerna förmånliga handelsvillkor på den amerikanska marknaden genom Caribbean Basin Initiative och med EU genom European Partnership Agreement (EPA). Medlemskap i Venezuelas Petrocaribe-initiativ ger Dominica rabatt på oljeimport från Venezuela.

För att bredda ekonomin försöker Dominica locka till sig utländska finansföretag med särskilt förmånliga villkor, och landet har dragit till sig företag som anklagas för att ägna sig åt penningtvätt. Dominicas lagar har kritiserats av OECD och andra organisationer för att inte räcka till för att förhindra sådana skumraskaffärer. Efter kritiken har lagarna skrivits om.  

Andra uttalat prioriterade områden för regeringen är att bygga ut kommunikationerna inom landet och minska byråkratin.

Källor: Europa World Plus, FAO

Fakta – Ekonomi

BNP per person
7 004 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
3,4 procent (2021)
Total BNP
504 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
15,2 procent (2020)
Industrins andel av BNP
12,2 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
57,9 procent (2020)
Inflation
5,0 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP
108,7 procent (2020)
Utlandsskuld
329 miljoner US dollar (2020)
Valuta
östkaribisk dollar
Varuexport
15 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
188 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
-0,1 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
45 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
pappersprodukter, mineraler, maskiner och elektriska apparater, frukt och grönsaker
Största handelspartner
USA, Kina, Jamaica, Trinidad och Tobago, Storbritannien, Frankrike, Saint Kitts och Nevis
Bistånd per person
253 US dollar (2017)

Källor

Dominica – Naturtillgångar och energi

Vatten, skog och pimpsten utgör Dominicas viktigaste naturresurser. På ön finns också stora tillgångar av kalksten och lera.

Mer än 40 procent av Dominica är skogbevuxen men skogsindustrin är trots detta inte särskilt utvecklad.

Omkring 30 procent av elektriciteten kommer från vattenkraft eller vindkraft. Utbyggnaden av vattenkraften har delvis bekostats genom export av sötvatten till grannländerna.

Ett projekt pågår för att försöka utvinna energin i de varma underjordiska källor som finns på ön. Värmen från underjorden skulle enligt beräkningar kunna täcka hela Dominicas energibehov.

Om våra källor

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
607 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
170 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,4 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor
8,1 procent (2019)

Källor