Ungern – Jordbruk och industri
Ungerns läge vid Centraleuropas största flodsystem, de bördiga jordarna och klimatet gör landet väl lämpat för jordbruk. Ändå har jordbrukets andel av ekonomin minskat stadigt sedan början av 1990-talet. Låga skatter har fått storbolag att etablera tillverkning i Ungern. Särskilt bilindustrin har bevittnat tillväxt och lett till modernisering.
Ungerns viktigaste grödor, varav mycket går på export, är vete, majs, korn, raps, solrosfrön, potatis och sockerbetor. Även grönsaksodlingen är betydelsefull – med bland annat paprika, tomater och lök – liksom frukt- och vinodling. Mycket av jordbruket sker på slätter i söder och öster, som ofta kallats Ungerns skafferi.
Vin har odlats i tusentals år. Flera sorters druvor är unika för Ungern, eller odlades först här. I dag produceras vin i nästan hela landet. Mest berömda sorter är det röda Egri Bikavér och de söta vita vinerna, tokajer, från distriktet Tokaj i nordöstra Ungern. Bland starkare alkoholdrycker märks fruktbrännvinet pálinka, oftast gjort på aprikoser (barackpálinka).
Ungern är bland världens 20 största vinproducenter. Men i slutet av 2025 varnade ungerska vinodlare för den fortsatta spridningen av sjukdomen flavescence dorée. Den sprids av gräshoppor, slår ut vinstockar och leder till minskad produktion.
Uppfödning av svin, får och nötboskap och höns samt mejeriproduktion ger också goda inkomster. Av Ungerns rapporter till EU framgår att 60 procent av de ungerska lantbruken också håller boskap. Ullsvinet, mangalica, en lurvig inhemsk gris, är känt för sitt feta och smakrika kött.
Ungern är bland de EU-länder som rapporterat förekomst av den mycket smittsamma sjukdomen afrikansk svinpest enligt EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet. Fall har påträffats i både tambesättningar och vildsvin.
Omkring två tredjedelar av jordbruksmarken brukas av stora gårdar (över 100 hektar), vilka utgör 1 procent av alla gårdar. Små gårdar (1–5 hektar) är vanligast, men står för en mycket mindre andel av den totala jordbruksmarken. En mycket liten andel av jordbruksmarken används till ekologiskt jordbruk, och andelen är mindre än genomsnittet i EU-länderna.
Ungern är ett av Europas skogfattigaste länder. Bara cirka 20 procent av landets yta täcks av skog.
Fiske och fiskodling förekommer i floder, dammar och i viss mån i Balatonsjön. För ekonomin har fisket liten betydelse.
Industri
Ungerns ekonomi har blivit mindre beroende av industrin, även om den fortfarande spelar en viktig roll. I dag står industrin (inklusive byggsektorn) för knappt 25 procent av Ungerns BNP, jämfört med omkring 40 procent runt 1990.
Under efterkrigstiden satsade Ungern stort på att utveckla tung industri efter sovjetiskt mönster. Brist på egna råvaror medförde att behovet av import blev stort. Därtill måste stora delar av industrin hållas i gång med hjälp av statsbidrag. När dessa minskade sjönk industriproduktionen kraftigt. 1995 genomfördes krisåtgärder som bidrog till bättre förutsättningar för industrin. Stor betydelse för sektorns tillväxt hade privatiseringspolitiken, samtidigt som utländska investerare lockades till landet.
Ett annat tecken på ekonomins omvandling är att tjänstesektorn sedan mitten av 00-talet har legat stabilt kring dryga hälften av BNP, i nivå med sina centraleuropeiska grannar men under snittet i Västeuropa.
Under 00-talet har tillverkning blivit viktigare, exempelvis inom bil- och elektroniksektorn.
Flera utländska bilföretag har fabriker i Ungern och utländska investerare har etablerat sig inom informationsteknik och i läkemedelsbranschen. Det har inneburit att industrin snabbt blivit både modern och effektiv. Enligt svenska myndigheter har nästan 200 svenska företag verksamhet i Ungern.
De viktigaste industrisektorerna är tillverkning av elektronik, optisk industri, IT – däribland mobiltelefoni – samt transportutrustning. Efter årtionden av investeringar, inte minst av tyska bilmärken, står bilbranschen för drygt en femtedel av exportvärdet. Också på andra teknikområden hör tyska företag till de största tillverkarna i Ungern. Elektroniktillverkningen är i samma storleksklass som bilfabrikerna, sett till exportvärde och antalet anställda. Staden Debrecen i öster är på väg att bli ett centrum för batteritillverkning i kinesisk regi.
Det stora inslaget av utländska storföretag skapar samtidigt ett beroende, inte minst är många ungerska företag underleverantörer till den tyska bilindustrin. Även kinesiska tillverkare har etablerat sig, och regeringen erbjuder förmånliga villkor.
Även traditionellt betydelsefulla industrigrenar som läkemedel, textil- och livsmedelsindustri samt kemisk industri är betydelsefulla.
Nästa internationella kris, orsakad av det ryska anfallskriget mot grannlandet Ukraina, har fått effekter även i Ungern, trots att regeringen i Budapest gör vad den kan för att hålla sig väl med de ryska makthavarna i Kreml. Högre priser och minskad inhemsk efterfrågan bidrog till att Ungern gick in i 2023 med lågkonjunktur och minskade investeringar i bland andra byggsektorn.
Välj kapitel här
I podden Utblick
Populism – folket, eliten och demokratin
Oavsett om populism ska ses som en metod eller en ideologi så delar den flera drag med det tankegods man hitta ute på både den extrema höger- och vänsterkanten. Och närvaron av populism växer i hela världen. I denna podd diskuteras vad kunskap och ny teknik spelar för roll för populismens tillväxt och hur den egentligen påverkar demokratin. Deltagare är Rouzbeh Farsi från UI, Åsa Wikforss professor i teoretisk filosofi samt ledamot av Svenska akademin och Ludvig Norman biträdande lektor vid Stockholms universitet.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
