Kanada – Sociala förhållanden

Kanada ligger högt upp på OECD:s lista över de länder som är bäst att leva i. Men landet har trillat ned lite i FN-organet UNDP:s rankning av levnadsstandarden i världen, delvis på grund av växande inkomstklyftor. Den ekonomiska tillväxten har främst gynnat medelklassen medan svagare grupper halkat efter i levnadsstandard.

På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) återfinns Kanada på plats 16 – en god placering i den högsta kategorin med länder som bedöms ha mycket hög utvecklingsnivå (se hela listan här). Ungefär var tionde invånare beräknades leva i fattigdom 2025, enligt den nationella fattigdomsgränsen.

En majoritet av kanadensarna anser sig tillhöra medelklassen, men många av dem kämpar ändå för att få ekonomin att gå ihop. Det beror inte minst på att de har tagit stora lån för att köpa sina bostäder. Höga hus- och lägenhetspriser gör det också svårt för många att ta sig in på bostadsmarknaden.

Arbetslöshet

Under covid-19-pandemin steg arbetslösheten till nästan 10 procent. Fler kvinnor än män förlorade sina arbeten. Under 2021 föll arbetslösheten på nytt och merparten av dem som fick ett nytt arbete jobbade deltid. Även de som hade behållit sina anställningar jobbade färre timmar än de hade gjort före pandemin.

Arbetslöshetsersättningen motsvarar 55 procent av lönen man hade när man arbetade, upp till ett visst tak. Under pandemin gick extra stöd till arbetslösa samtidigt som kraven för att få ersättning sänktes och a-kassa betalades ut under en längre tidsperiod än tidigare.

Till dem som tjänar minst hör ensamstående mödrar, personer från ursprungsbefolkningarna och nyanlända invandrare. Ett skäl till att många kvinnor arbetar deltid eller inte är yrkesverksamma alls är den stora bristen på barnomsorg. Samtidigt har fler kvinnor än män högre utbildning.

Minimilönerna varierar mellan provinserna och ligger mellan cirka 15 och 19 kanadensiska dollar i timmen. Det finns en federal minimilön för dem som arbetar inom nationellt reglerade sektorer, som bank, post och nationella transporter. Den ligger sedan april 2025 på 17,75 dollar i timmen.  

Vård och social välfärd

Det sociala välfärdssystemet skiljer sig åt mellan provinserna. 

Alla kanadensare omfattas av en allmän sjukförsäkring, Medicare. Det är provinserna (och territorierna) som ska tillhandahålla avgiftsfri sjukvård, men de får också federala medel för detta. I flera provinser råder förbud mot privata försäkringar för behandlingar som finns tillgängliga i den offentliga vården. I Québec, Alberta och British Columbia har initiativ tagits för att skapa större utrymme för privata vårdgivare. På många håll utgör långa vårdköer ett problem.

Många kanadensare är stolta över den allmänna sjukvården och det finns en oro för att man ska få ett system som liknar det amerikanska, där den som kan betala för sig får bättre vård än andra. På många håll får man dock betala själv för sånt som tandvård, synundersökningar, sjukgymnastik och läkemedel.

Abort är tillåtet sedan Högsta domstolen 1988 slog fast att abortförbud stred mot den kanadensiska rättighetsstadgan (Charter of Rights and Freedoms).

Pensionsåldern är 65 år, men det är möjligt att gå i pension från 60 år. Den som vill förbättra sin pension kan jobba längre, fram till 70 års ålder.

Ett nytt barnbidrag, Canada Child Benefit, infördes 2015 och betalas ut månadsvis. Medelklassfamiljer och familjer med låga inkomster får mer i bidrag än höginkomsttagare. 

Kvinnor har rätt till 15 veckors mammaledighet i samband med förlossning. Föräldrapenning betalas sedan ut i 40 veckor, men den som vill kan stanna hemma med sitt barn i 69 veckor med lägre ersättning. Québec har sitt eget system, där ersättningsnivåerna är högre än i andra delar av Kanada.

Ursprungsbefolkningarna mer utsatta

Många bland urbefolkningarna lever i fattigdom och är beroende av bidrag. Arbetslösheten inom dessa grupper är högre än för resten av befolkningen och inkomsterna är lägre än det kanadensiska genomsnittet. Skillnaden är ännu större om man bara räknar First Nations (se Befolkning och språk) som bor i reservaten, där bostadsbristen är stor och många fortfarande saknar el och rinnande vatten. Andelen alkohol- och drogmissbrukare är hög. Självmorden bland unga är också fem, sex gånger högre än bland övriga kanadensare. Frågan har uppmärksammats alltmer på senare år, inte minst sedan ledare i reservatet Attawapiskat i Ontario 2016 utlyste "undantagstillstånd" sedan elva ungdomar försökt begå självmord under en och samma natt. 

Den förväntade livslängden är betydligt lägre bland ursprungsfolken än för övriga invånare. För inuitiska män, som var den mest utsatta gruppen, låg den 2017 på 64 år, jämfört med det nationella genomsnittet på nästan 80 år. 

Kvinnor är mer utsatta för våldsbrott än män och de som har rötter i ursprungsbefolkningarna är mer utsatta än andra grupper. 

Samkönade äktenskap

Parlamentet röstade 2005 för att införa äktenskap mellan personer av samma kön på federal nivå. Motståndet var starkt inom Konservativa partiet, men även flera liberaler röstade mot lagen som antogs med stöd av det socialdemokratiska NDP och separatistpartiet BQ (se Inrikespolitik och författning). Flera provinser hade dock infört samkönade äktenskap några år tidigare.

Diskriminering på grund av könsidentitet förbjöds 2017.

Marijuana och dödshjälp

Cannabis är lagligt sedan 2018. Syftet är att förhindra att kriminella gör stora vinster på försäljningen av drogen, samt att skydda minderåriga. Samtidigt höjdes straffen kraftigt för dem som säljer marijuana till personer som inte har fyllt 18 år (eller 19 år i vissa provinser). Det är provinsernas ansvar att bestämma hur drogen ska distribueras och hur högt priset ska bli. Anvädning av marijuana för medicinskt bruk var tillåtet redan tidigare i Kanada. 

Missbruk av opioider, framför allt fentanyl, är ett växande problem. Under en period på åtta år fram till 2024 rapporterades över 50 000 dödsfall orsakade av opioider. I ett försök att bekämpa missbruket beslöt provinsen British Columbia 2023 att avkriminalisera innehav av mindre mängder (2,5 gram) av heroin, kokain, fentanyl och andra tunga droger. Tanken var att det skulle göra det lättare för missbrukare att söka hjälp. Men efter tre år, i januari 2026, kom besked om att försöket upphör då det inte givit önskade resultat.

Dödshjälp är tillåtet sedan 2016. Efter en lagändring 2021 kan sjukvårdspersonal hjälpa inte bara människor som är nära att avlida på naturlig väg att dö, utan även kroniskt och allvarligt sjuka utan livshotande tillstånd. Tillämpningen har ökat stadigt och 2024 skedde nästan vart tjugonde dödsfall med dödshjälp. I de allra flesta fall rörde det sig om personer som annars beräknades ha kort tid kvar i livet.

Människohandel är förbjudet men förekommer. Enligt en lag som antogs 2014, och som påminner om den svenska lagen, är det personer som köper sexuella tjänster som begår ett brott och inte de som säljer dem.

Kanada har vid flera tillfällen fått kritik från FN för att landet inte gör tillräckligt för att främja barns rättigheter. När FN:s barnfond Unicef 2020 rankade barns villkor i 38 länder hamnade Kanada på plats 30. Fattigdom, brister i skolsystemet, självmord bland unga och dåliga kostvanor bidrog till att landet hamnade så pass långt ned på listan. 

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0