Kanada
Foto: Shutterstock/ProDesign studio

Kanada

Kanada är världens till ytan näst största land. Det sträcker sig hundratals mil mellan Atlanten, Stilla havet och Norra ishavet. Ändå hamnar det ständigt i skuggan av det stora grannlandet USA. Kanada värjer sig mot att betraktas som en sorts mindre USA. Snarare kan det jämföras med de nordiska länderna i fråga om social trygghet. Det europeiska arvet märks också i den franska kulturens starka ställning i provinsen Québec, där majoriteten av invånarna talar franska. Merparten av invånarna har dock engelska som modersmål. På senare år har det skett en stor invandring till Kanada, inte minst från Asien.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • Juni

    • UNHCR: Kanada tar emot flest kvotflyktingar

      Kanada var det av världens länder som tog emot flest kvotflyktingar 2018: drygt 28 000, enligt siffror från UNHCR. På andra plats kommer USA, som brukar ta emot flest, med 22 900. Samma år sökte 55 400 människor asyl i Kanada. 

    • Regeringen ger klartecken för kontroversiell oljeledning

      Den kanadensiska regeringen godkänner det kontroversiella Trans Mountain Expansion-projektet, en rörledning som ska transportera olja från Edmonton i Alberta till Vancouver-området i British Columbia. Projektet stoppades tillfälligt av appellationsdomstolen sommaren 2018 sedan en domstol hävdat att tillräcklig hänsyn inte tagits till den oro många i ursprungsbefolkningarna känner för projektet. En annan invändning gäller att inte tillräckligt har gjorts för att undersöka den påverkan som utökad tankbåtstrafik kommer att ha på miljön. Sedan dess har oljeledningsprojektet tagits över av den kanadensiska staten (se Augusti 2018). Premiärminister Justin Trudeau säger nu att allt överskott från projektet ska gå till satsningar på grön energi, men han anger inte närmare vad det handlar om. 

    • Kontroversiella lagförslag antas i Québec

      Provinsparlamentet i Québec antar en lag som förbjuder en del offentliganställda − lärare, offentliganställda jurister, domare och poliser − att bära religiösa symboler under arbetstid. Flera ändringar i lagen drivs igenom i sista stund. Det handlar bland annat om att anställa inspektörer som ska se till att lagen följs. Människor som ger eller använder sig av offentlig service får inte heller dölja sina ansikten. Såväl religiösa grupper som den politiska oppositionen och rättsexperter har kritiserat lagen som de menar drabbar minoritetsgrupper extra hårt, som muslimska kvinnor som bär hijab. Lagen omfattar nyanställda lärare, medan undantag görs för dem som redan har en anställning. En rad skolstyrelser i Montréal säger att de inte tänker följa lagen. Flera grupper säger att de ska överklaga lagen till domstol. Det är första gången sedan den antogs 1975 som provinsens människorättsstadga ändras utan att konsensus råder. Ett annat kontroversiellt lagförslag antas samtidigt och innebär att invandrare måste klara ett test i franska språket och om de grundvärderingar som ska råda i Quebec för att beviljas uppehållstillstånd i provinsen. Provinsregeringen, som leds av det borgerliga Koalitionen för Québecs framtid (Caq) menar att den nya lagen är ett led i försöken att låta behoven på arbetsmarknaden styra vilka invandrare som ska få komma till Québec.

    • Kanada förbjuder engångsartiklar av plast från 2021

      Kanada förbjuder alla "skadliga" engångsartiklar av plast från och med år 2021. Syftet är att förhindra att plastavfall hamnar i havet. De bolag som säljer plastartiklarna kommer att ansvara för vad som händer med plastavfallet. Som det är nu återanvänds bara tio procent av plasten och det beräknas att tre miljoner ton plastavfall slängs varje år. 

    • Mördade kvinnor från urfolk utsatta för "folkmord", enligt rapport

      De tusentals kvinnor och flickor ur Kanadas ursprungsbefolkningar som sedan 1973 har mördats eller försvunnit har utsatts för ett folkmord. Det slås fast i den nationella utredning som idag presenterar sin 1 200 sidor långa slutrapport (National Inquiry Into Missing and Murdered Indigenous Women and Girls). Under 2,5 år har utredarna lyssnat på vittnesmål från över 2 300 personer, både från människor som överlevt våldet och offrens familjer. Rapportförfattarna säger att ingrodd "kolonialism",, rasism, sexism, utbredd fattigdom tillsammans med myndigheternas passivitet är viktiga orsaker till krisen. Rapporten innehåller 231 rekommendationer för vad Kanada måste göra för att komma tillrätta med problemen. Till det hör att ge officiell status till urbefolkningarnas språk och att alla som tillhör ett urfolk ska garanteras en inkomst, hårdare straff för kvinnomisshandel samt en rad reformer inom polisen och rättsväsendet i stort. Utredningen inleddes efter att en 15-årig flicka, Tina Fontaine, hittats mördad efter att ha varit försvunnen under en månad. Det framkom senare att flickan, som var hemlös, hade bett om hjälp men inte fått det. En rapport från polisen som presenterades 2014 visade att 1 181 kvinnor och flickor hade mördats eller hade försvunnit mellan 1980 och 2012. Här kan du ladda ned rapporten: Reclaiming Power and Place. Premiärminister Justin Trudeau säger senare att han godtar utredningens slutsatser, men kritiker menar att ordvalet är för starkt och att det som hänt i Kanada inte följer den juridiska och internationella definitionen av vad ett folkmord är.

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0