Kanada – Befolkning och språk
Stora delar av Kanada är mycket glest befolkade. De flesta invånare lever i ett pärlband av städer längs gränsen till USA. Tre av fem bor i de två provinserna Ontario och Québec. De flesta kanadensare har europeiskt ursprung men invandringen är stor och landet har genom åren blivit alltmer mångkulturellt. Ungefär var tjugonde invånare räknas till ursprungsfolken.
Befolkningen har ökat med en tredjedel sedan 2000 och nådde under 2023 milstolpen 40 miljoner. Tillväxten beror till största delen på invandring, födelsetalen är låga. En inbromsning i inflyttningen till Kanada från 2024 gör att befolkningstillväxten också har avtagit (se vidare nedan).
Särskilt snabbt har befolkningen i och omkring de större städerna växt. De ligger i huvudsak nära gränsen i söder. Runt två tredjedelar av Kanadas befolkning beräknas bo högst tio mil från USA.
Kanadensare med rötter i Storbritannien eller Frankrike är flest, men invandringen på senare tid har främst skett från andra delar av Europa samt från Asien. Enligt en folkräkning 2021 var 23 procent av invånarna födda utanför landet, jämfört med 5 procent 1981.
Andelen invånare som räknar sig till ursprungsbefolkningarna har ökat under en längre tid och uppgick i folkräkningen 2021 till 5 procent, eller 1,8 miljoner individer. Ursprungsfolken delas in i tre grupper: First Nations (benämning på det som tidigare kallades indianfolk), inuiter (arktiska folk) samt métis (blandad härkomst från ursprungsfolk och fransmän eller britter) (läs mer om ursprungsfolken här).
Invandrarland
Invandringen har spelat en stor roll i Kanadas historia. Den största immigrationsvågen ägde rum 1900–1914. Genom statliga kampanjer värvades över 3 miljoner immigranter från Europa med löften om gratis jordbruksmark på prärierna. De flesta av dem kom då från Storbritannien, Irland, Skandinavien, Tyskland och Ukraina. Efter 1914 tog invandringen från södra och östra Europa fart, när regeringen värvade arbetare till industrin. De kineser, japaner och indiska sikher som kom före 1960 sökte sig ofta till västra Kanada där de arbetade i gruvor, vid järnvägsbyggen och inom jordbruket. De asiatiska invandrarna utsattes ofta för diskriminering.
Det bor flera hundra tusen amerikaner i Kanada. Viss invandring har också skett från Karibien. De svarta som kom till Kanada före andra världskriget har i hög grad assimilerats och är ofta välutbildade. De som har kommit senare återfinns vanligtvis inom olika låglöneyrken.
Sedan början av 1980-talet har allt fler invandrare kommit från Asien, främst från Kina, Indien, Filippinerna och Pakistan samt Mellanöstern.
Enligt den officiella politik som har gällt sedan 1971 ska Kanada vara ett mångkulturellt samhälle, där alla ska behandlas lika och där myndigheterna ska hjälpa människor att bevara sin kultur och sitt språk. Regeringen beslöt 1994 att större vikt skulle läggas vid vad invandrarna kan bidra med ekonomiskt och i det poängsystem som används betonas sådant som utbildningsnivå, yrkes- och språkkunskaper, anställning och ålder (personer mellan 18 och 35 år får extra poäng).
Kanada har länge utmärkt sig för omfattande arbetskraftsinvandring som har framstått som mer välkomnande än på många andra håll. Men även här har motståndet mot stor invandring ökat och hösten 2024 meddelade regeringen att inflödet av nya invånare nu ska minska. Året därpå utfärdades 395 000 permanenta uppehållstillstånd, en tydlig minskning från en halv miljon året innan. Antalet tillfälliga uppehållstillstånd, främst studentvisum, ska halveras mellan 2025 och 2026.
Flyktingar
Omkring 15 procent av invandrarna är flyktingar. De flesta av dem är så kallade kvotflyktingar som Kanada väljer ut tillsammans med FN:s flyktingkommissariat UNHCR. I Kanada kan privatpersoner, kyrkor och olika organisationer hjälpa asylsökande familjer att komma till Kanada, men de måste då samla in pengar och lova att försörja flyktingarna under minst ett år. Québec har sitt eget system för flyktingmottagande.
Kanada är ett av de länder i världen som tar emot flest kvotflyktingar, det har på senare år ibland rört sig om mellan 25 och 40 procent av samtliga som fått hjälp med vidarebosättning.
När det gäller flyktingar från Ukraina infördes tillfälliga uppehållstillstånd som gav ukrainare rätt att arbeta och studera i Kanada, efter Rysslands fullskaliga invasion av landet i februari 2022. Tre år efter invasionen hade närmare 300 000 ukrainare fått en fristad i Kanada. Uppehållstillstånden gällde från början i tre år men de förlängdes sedan till mars 2026.
Språk
När Kanada bildades 1867 blev både franska och engelska arbetsspråk inom parlamentet. Men först 1969 antogs en språklag som officiellt gjorde Kanada tvåspråkigt. Enligt folkräkningen 2021 har 55 procent av kanadensarna engelska som modersmål och knappt 20 procent franska. De flesta av de fransktalande bor i Québec, där franska är officiellt språk. New Brunswick är den enda provinsen där både engelska och franska har status som officiella språk.
I en lag från 1774 garanterade de brittiska härskarna quebeckarnas rätt att få behålla sitt språk och sin katolska religion. Québec antog 1977 en egen språklag för att stärka franskans ställning gentemot engelskan som dominerade inom näringslivet. Lagen förbjöd att engelska används på skyltar och reklampelare utomhus. Den stipulerade också att alla avtal inom näringslivet skulle göras upp på franska. År 1993 beslöt Québec att åter tillåta engelska på skyltar utomhus, men bara om de även har text på franska och den engelska texten är 40 procent mindre än den franska. Åren 1975–2011 lämnade en kvarts miljon engelskspråkiga kanadensare provinsen. Numera är det vanligare än tidigare att de fransktalande även behärskar engelska.
Nästan 8 miljoner kanadensare talade 2021 ett annat språk än engelska eller franska. De största invandrarspråken är mandarin, kantonesiska, punjabi, spanska, arabiska, filipino (även kallat tagalog), italienska och tyska. Urbefolkningarna talar ett 70-tal språk, varav flertalet är utrotningshotade. Störst är algonkinspråken (bland annat cree och ojibway). Bland inuitspråken talas inuktitut och dene av flest personer.
Närmare var femte kanadensare talar mer än ett språk hemma.
Länkar till mer information
-
FN:s befolkningsfond
ett FN-organ som arbetar med befolkningsfrågor som mödravård, jämlikhet, urbanisering mm
-
Minority Rights Group International
sajt med information om minoriteters rättigheter
-
Survival International
sajt med information om olika ursprungsfolk
-
Landets statistiska centralbyrå
länklista från svenska SCB
-
Ethnologue: Languages of the World
läs mer om olika språk i världen
- FN:s flyktingorgan
