Kanada

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/kanada/

Kanada är världens till ytan näst största land. Det sträcker sig hundratals mil mellan Atlanten, Stilla havet och Norra ishavet. Ändå hamnar det ständigt i skuggan av det stora grannlandet USA. Kanada värjer sig mot att betraktas som en sorts mindre USA. Snarare kan det jämföras med de nordiska länderna i fråga om social trygghet. Det europeiska arvet märks också i den franska kulturens starka ställning i provinsen Québec. På senare år har det skett en stor invandring till Kanada, inte minst från Asien. Samtidigt pågår en uppgörelse som rör behandlingen av landets ursprungsbefolkningar.

Kanada – Geografi och klimat

Kanada är världens näst största land (bara Ryssland är större). Avståndet från dess nordligaste punkt i Norra ishavet till gränsen mot USA i söder är 400 mil. Från provinsen Newfoundland och Labrador längst i öster till British Columbia i väster är det cirka 540 mil.

Större delen av Kanada har ett kalltempererat klimat med långa och kalla vintrar. De mildaste vintrarna finner man på västkusten, som har en smal zon med varmtempererat klimat. Längst i norr härskar polarklimat med vintertemperaturer kring 40 minusgrader och sommartemperaturer under 10 plusgrader.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
8 965 121 km2 (2020) 1
Tid
Svensk −4,5 till −9 timmar
Angränsande land/länder
USA
Huvudstad med antal invånare
Toronto drygt 6,4 miljoner, Montreal drygt 4,3 miljoner, Vancouver 2,7 miljoner, Calgary 1,5 miljoner, Edmonton 1,5 miljoner (officiella uppskattningar 2019)
Högsta berg
Mount Logan (6 050 m ö h)
Viktiga floder
Mackenziefloden, S:t Lawrencefloden
Största sjö
Lake Superior (Övre sjön)
Medelnederbörd/år
Ottawa 871 mm, Vancouver 1458 mm
Medeltemperatur/dygn
Ottawa 21 °C (juli), -6 °C (jan) 2
1. landyta, officiell siffra från folkräkningen 2011
2. Vancouver 18 °C (juli), 2 °C (jan)

Källor

Kanada – Befolkning och språk

Kanada är ett av världens mest glesbefolkade länder. De flesta kanadensare lever i ett pärlband av städer längs gränsen till USA. Tre av fem invånare bor i provinserna Ontario och Québec. På senare år har dock inflyttningen till de tre prärieprovinserna och British Columbia varit stor. Stora områden är glest befolkade och norra Kanada är praktiskt taget obebott. De tre nordliga territorierna hade 2016 en sammanlagd befolkning på cirka 114 000 personer.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
landet har en mångkulturell befolkning. Den största gruppen har sina rötter i Frankrike eller Storbritannien, men många har också kommit från andra europeiska länder, Asien och Afrika. En stor del har också sina rötter i flera länder. Ursprungsbefolkningarna utgör knappt 5 procent av befolkningen
Antal invånare
37 589 262 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
4 (2018)
Andel invånare i städerna
81,4 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
10,8 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,5 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,2 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,4 procent (2017)
Förväntad livslängd
82 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor
84 år (2019)
Förväntad livslängd för män
80 år (2019)
Språk
engelska och franska är officiella språk 1
1. i övrigt talas en lång rad minoritetsspråk varav mandarin, kantonesiska, punjabi, spanska

Källor

Kanada – Urbefolkningarnas rättigheter

Kanadas ursprungsfolk omfattas av tre grupper: First Nations (som är den officiella benämningen på landets indianfolk), inuiter och mestiser (métis, personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung). De har ofta sämre sociala och ekonomiska villkor än den övriga befolkningen. Flera regeringar har lovat att förbättra deras villkor, men klyftorna består.

Antalet invånare som räknar sig till urbefolkningarna ökade från 165 000 i början av 1950-talet till närmare 1,7 miljoner 2016. Omkring 977 000 var First Nations, varav ungefär 44 procent bodde i reservat. Antalet inuiter beräknades till 66 000. Flertalet var bosatta i Nunavut, Northwest Territories eller Québec. Den tredje gruppen, métis, uppgick till omkring 588 000 personer.

Kanada – Religion

Religionsfrihet råder. Enligt siffror från 2011 räknade sig två tredjedelar av kanadensarna som kristna. Den grupp som hade vuxit mest sedan folkräkningen 2001 var den som sade sig helt sakna religion, från 16,5 procent till knappt 24 procent. Katolikerna var fortfarande flest. Nästan två av fem invånare tillhörde den katolska kyrkan (varav cirka sex miljoner i Québec). Quebeckarna har dock under senare år blivit alltmer sekulariserade och språket spelar en större roll för deras identitet än religionen.

Kanada – Utbildning

Provinser och territorier ansvarar för utbildningen på grundskole- och gymnasienivå. Det har lett till regionala skillnader i läroplaner, undervisningsspråk och examina. Undervisningen i kanadensiska skolor håller vanligtvis hög kvalitet. Kanada har lyckats väl med att integrera elever med utländsk bakgrund i skolsystemet, medan personer som tillhör någon av ursprungsbefolkningarna fortfarande har lägre utbildningsnivå än genomsnittskanadensaren. Inom OECD ligger Kanada i topp när det gäller andelen invånare med universitets- och högskoleutbildning.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
100,0 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2000)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,3 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,2 procent (2011)

Källor

Kanada – Kultur

Kultur har alltid varit en hjärtefråga för kanadensare som ett medel att skapa en egen identitet i skuggan av USA. Regeringen och provinserna satsar årligen stora belopp för att främja kanadensisk film, musik, teater och litteratur. 

Kanada – Arbetsmarknad

2019 arbetade drygt 79 procent av kanadensarna inom tjänstesektorn, medan industrin (inklusive fiske, skogsbruk och gruvdrift) sysselsatte knappt 17 procent av arbetskraften. Bara drygt 3 procent var sysselsatta inom jordbruket. Fackföreningarna har en relativt stark ställning, åtminstone sett ur ett nordamerikanskt perspektiv.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
6,1 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
11,8 procent (2019)

Källor

Kanada – Sociala förhållanden

I det index som FN:s utvecklingsorgan UNDP upprättar årligen över levnadsstandarden i världen brukar Kanada ligga på någon av de översta platserna, men 2020 hade landet trillat ned till 16:e plats, delvis på grund av växande inkomstklyftor. Indexet tar hänsyn till sådant som inkomst, läskunnighet, medellivslängd och barnadödlighet. Samtidigt hamnade Kanada som nummer fyra på OECD:s lista över de länder som det är bäst att leva i.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
4 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
98,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
99,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
4 458 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
29 procent (2020)

Källor

Kanada – Äldre historia

Koloniseringen av Kanada inleddes på 1500-talet. Århundradena därefter tävlade England/Storbritannien och Frankrike om att anlägga nya kolonier i Nordamerika, samtidigt som våld från kolonisternas sida, och sjukdomar som européerna förde med sig ledde till att antalet indianer minskade snabbt. På 1700-talet besegrade britterna fransmännen, men många fransktalande blev kvar i det som då kallades Nedre Kanada (Québec). 1867 beslöt det brittiska parlamentet att Övre Kanada (Ontario), Nedre Kanada (Québec), New Brunswick och Nova Scotia skulle förenas till en förbundsstat som också fick ett eget parlament. Denna utökades successivt med flera nya provinser.

Kanada – Modern historia

1931 blev Kanada en självständig stat. Tiden efter andra världskriget präglades av en snabb industrialisering, ekonomisk tillväxt och framväxten av ett välfärdssystem. Fram till 2006 växlade makten mellan Liberala partiet och Progressiva konservativa partiet. Från 1960-talet började en stark separatiströrelse att ta fart i Québec. 1994 förlorade separatisterna en folkomröstning om självständighet med knapp marginal. Från 1990-talet började högerpopulistiska partier stärka sin ställning i västra Kanada. 2003 gick två borgerliga partier samman i Konservativa partiet, vilket kom att styra landet från 2006 till 2015, då Liberalerna återfick makten.

Kanada – Politiskt system

Kanada är en förbundsstat där makten delas mellan den federala regeringen och de tio provinsregeringarna. De tre nordliga territorierna – Yukon, Northwest Territories och Nunavut – har inte samma självständiga ställning som provinserna men har egna regeringar med betydande befogenheter. Genom åren har flera försök gjorts för att skapa en författning som alla provinser står bakom, men utan större framgång. Motståndet kommer framför allt från Québec där starka krafter vill ha en självständig stat. Liberala partiet och olika konservativa partier har länge dominerat den politiska scenen.

Kanada – Demokrati och rättigheter

Kanada har ett väl fungerade demokratiskt system, där politiska och medborgerliga rättigheter respekteras. Flera orosmoln finns dock, bland annat ökad övervakning av medborgarna och risken för att lagar mot terrorism kan utnyttjas för att begränsa yttrandefriheten. Landets urbefolkningar kämpar sedan länge mot diskriminering och för större politiska rättigheter.

Kanada – Aktuell politik

Parlamentsvalet 2015 ledde till ett maktskifte, då Liberala partiet vann egen majoritet i underhuset. Den nya premiärministern Justin Trudeaus öppna ledarstil och progressiva framtoning var för många kanadensare en välkommen kontrast till det konservativa styret under Stephen Harper. Trots sjunkande popularitet lyckades Liberalerna och Trudeau även vinna valet hösten 2019, men förlorade sin majoritet i parlamentets underhus. I augusti 2021 utlyste han dock parlamentsval till den 20 september samma år.

Fakta – politik

Officiellt namn
Canada/Kanada
Statsskick
monarki, förbundsstat
Statschef
drottning Elizabeth II 1
Regeringschef
premiärminister Justin Trudeau (2015–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Liberala partiet 157, Konservativa partiet 121, Québec-blocket (BQ) 32, Nya demokratiska partiet (NDP) 24, Gröna partiet 3 samt en oberoende kandidat (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Liberala partiet 184, Konservativa partiet 99, Nya demokratiska partiet (NDP) 44, Québec-blocket (BQ) 10, Gröna partiet 1 (2015)
Valdeltagande
68 % i parlamentsvalet 2015, 66 % i parlamentsvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 20 september 2021
1. representeras i Kanada av en generalguvernör, posten innehas sedan juli 2021 av Mary Simon

Källor

Kanada – Utrikespolitik och försvar

Kanada har traditionellt fört en aktiv utrikespolitik med ett starkt engagemang i frågor som rör nedrustning, handel och miljö. Vid maktskiftet 2015 talade den nya liberala regeringen mycket om klimatpolitik, flyktinghjälp och fredsinsatser. Men när nya visioner för utrikespolitiken stakades ut 2017 gick större delen av pengarna till försvaret och en mindre del till en satsning på en feministisk biståndspolitik. Precis som det tidigare konservativa styret försöker Trudeaus regering stärka Kanadas ställning genom nya frihandelsavtal.

Fakta – försvar

Armén
34 800 man (2017)
Flygvapnet
19 900 man (2017)
Flottan
8 300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,3 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
3,2 procent (2019)

Källor

Kanada – Ekonomisk översikt

Kanada är ett rikt land med enorma naturtillgångar, välutbildad arbetskraft och högteknologiska industrier. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig för landets ekonomi, men tjänstesektorn har vuxit snabbt. Den svarar numera för nästan tre fjärdedelar av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter nästan åtta av tio kanadensare. Gruvdrift samt olje- och gasutvinning ger stora exportinkomster. Jordbruket spelar ännu en central roll för ekonomin, framför allt i prärieprovinserna. 

Fakta – Ekonomi

BNP per person
46 211 US dollar (2018)
Total BNP
1 712 510 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
1,7 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
1,7 procent (2015)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
10,3 procent (2015)
Servicesektorns andel av BNP
66,7 procent (2015)
Inflation
1,9 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
89,9 procent (2018)
Valuta
kanadensisk dollar
Varuexport
451 613 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
468 579 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 45 323 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
54 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
bilar och bildelar, maskiner, olja och naturgas, konsumtionsvaror, metaller, fisk och jordbruksprodukter, (2020)
Största handelspartner
USA, Kina, Japan, Mexiko, Storbritannien, Tyskland

Källor

Kanada – Naturtillgångar, energi och miljö

Kanada är en världens främsta producenter av olja och naturgas. Utvinningen av de stora tillgångarna av oljesand i Alberta leder till stora skador på miljön och gör det svårt för Kanada att klara sina klimatmål. Landet är också rikt på mineraler och är en ledande producent av uran, pottaska, nickel, zink och asbest. 

Det finns även stora fyndigheter av koppar, kadmium, aluminium, salt, guld, diamanter och kobolt. Gruvsektorn är framför allt viktig i Alberta, men också i British Columbia, Saskatchewan, Ontario och Québec, Northwest Territories och Nunavut.

Kanada har världens största oljereserver efter Saudiarabien och Venezuela. Landet var 2018 världens fjärde största producent av råolja och den fjärde största oljeexportören (hela 96 procent exporteras till USA). Stora oljefält finns i västra Kanada, främst i Alberta och i haven utanför Atlantkusten. Större delen av all olja som produceras kommer från de stora fyndigheterna av oljesand i norra Alberta. Men utvinningsprocessen är smutsig och så kostsam att den bara är lönsam när oljepriserna är riktigt höga. Dessutom krävs stora mängder vatten och energi för att kunna ta tillvara oljesanden. En rad allvarliga miljöproblem kring utvinningen har rapporterats, bland annat har arsenik och kvicksilver läckt ut i floderna. För att minska miljöpåverkan har regelverket skärpts på senare år, men övervakningen av om reglerna följs anses ha stora brister. Enligt regeringens siffror har utsläppen av växthusgaser i samband med utvinningen av oljesand minskat med 28 procent per fat olja. 

I Alberta, British Columbia, Saskatchewan, Nova Scotia och Northwest Territories finns även naturgas. Kanada var 2018 världens fjärde största gasproducent och världens sjätte största exportör. Från Alberta går världens längsta rörledning för naturgas, drygt tusen mil lång, till konsumenterna i Toronto och Montreal. Knappt hälften av den naturgas som utvinns exporteras  till USA, men planer finns på att även börja exportera gas till asiatiska länder. Fyndigheter av skiffergas finns också i Alberta, British Columbia och Québec.

Lägre världsmarknadspriser på olja och naturgas har lett till att inkomsterna minskat trots att större volymer än tidigare exporteras.

Kol utvinns i British Columbia, Alberta and Saskatchewan.

Omstridda olje- och gasledningar

Kinesiska bolag, som PetroChina, liksom flera andra stora internationella bolag, inte minst amerikanska, har gjort omfattande investeringar i oljeindustrin i Alberta. Protester från miljögrupper, men också dröjsmål i byggandet av nya rörledningar har lett till att färre velat investera i oljesandsprojekt i Alberta.

Även i USA finns ett motstånd mot fortsatt import av olja som utvunnits från oljesand på grund av de skador det orsakar på miljön. Den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obama krävde att Kanada skulle göra mer för att motverka klimatförändringarna för att USA skulle godkänna en 190 mil lång ledning, Keystone XL, för transport av olja från Alberta till USA. Den amerikanska senaten gav 2015 klartecken för bygget, men Obama lade in sitt veto. Detta hävdes 2017 av hans efterträdare Donald Trump, ett beslut som öppet stöddes av Kanadas premiärminister Justin Trudeau. Men fortsatt motstånd mot Keystone XL på den amerikanska sidan av gränsen ledde till att byggstarten försenades. Samtidigt har USA inte längre samma behov av billig råolja från Kanada som tidigare. Det är snarast Kanada som behöver nya fraktmöjligheter för att få ut sin olja på världsmarknaden. När Joe Biden i januari 2021 tillträdde som USA:s president skedde en ny vändning då han beslöt att stoppa projektet som i juni samma år lades ned helt.

Bristen på kapacitet i oljeledningarna ledde till att en ökande andel olja fraktades med järnväg, både i Kanada och på den amerikanska sidan av gränsen. Att detta innebar stora risker visades 2013 då ett godståg lastat med olja spårade ur i Québec, en olycka som krävde 47 liv. På senare år har minskad export lett till att allt mindre olja fraktas med tåg.

Planer finns också på att bygga en rörledning från Alberta till Stillahavskusten för att därifrån kunna nå den asiatiska marknaden. Den konservativa regeringen gav 2014 klartecken för att projektet, som går under namnet Northern Gateway, skulle sättas igång, men projektet stoppades efter maktskiftet 2015. Hösten 2016 godkände dock den liberala regeringen två andra oljeledningar: Trans Mountain Expansion, från Edmonton i Alberta till en hamn i närheten av Vancouver i British Columbia (se även Kalendarium), samt Line 3, från Alberta till Wisconsin i USA. Ett annat kontroversiellt projekt går under namnet Energy East och är en rörledning som skulle transportera olja från Alberta till Atlantkusten. Det avbröts dock hösten 2017, delvis av ekonomiska skäl.

Våren 2017 var det också osäkert om Trans Mountain Expansion-projektet skulle kunna fortsätta på grund av motstånd från provinsregeringen i British Columbia, delar av ursprungsbefolkningarna i området och miljögrupper (se Kalendarium). Våren 2018 beslöt regeringen i Ottawa att den skulle köpa oljeledningen av det amerikanska oljebolaget Kinder Morgan. Efter ett utslag i den federala appellationsdomstolen stoppades bygget på obestämd tid, i väntan på att regeringen gjorde mer för att rådgöra med de ursprungsbefolkningar som drabbas, och Nationella energimyndigheten (NEB) skulle undersöka hur ökad tankbåtstrafik skulle påverka djurlivet och havsmiljön kring Vancouver. NEB gav sitt klartecken för projektet i början av 2019, men lämnade också en lång lista på krav som regeringen måste uppfylla, samt flera rekommendationer.

2016 gav regeringen också grönt ljus för att en ny rörledning för naturgas, Pacific North West, skulle få byggas i norra British Colombia. Den skulle dras från Fort Saint John i Alberta genom regnskogsområden till hamnen i Port Edward i British Columbia. Flera miljöorganisationer och företrädare för ursprungsbefolkningarna i området kritiserade beslutet som de sade gjorde det svårt för regeringen att uppfylla sina löften på klimatområdet (se nedan). Det fanns även en oro för hur projektet skulle påverka fisket och andra lokala näringar. Men det fanns också personer från ursprungsbefolkningarna som välkomnade beslutet som de hoppades skulle leda till ekonomisk utveckling och nya arbetstillfällen i regionen. Enligt Canadian Environmental Assessment Agency (CEAA) skulle projektet öka Kanadas utsläpp av växthusgaser med 0,75 procent.

Stora skogstillgångar

Kanada har stora tillgångar av skog och är också världens största exportör av timmer. Merparten av timret säljs till Kina, Japan och USA.

Energi

Energiförbrukningen i Kanada är hög. Vattenkraften stod 2018 för cirka 59 procent av elproduktionen. El från vattenkraft exporteras också till USA. Fem kärnkraftverk svarade 2019 för nästan 14 procent av elen. Av sammanlagt 19 reaktorer finns 18 i Ontario och en i New Brunswick. Det finns även kraftverk som drivs med gas och kol samt vind och andra förnyelsebara energikällor.

De flesta av kraftbolagen ägs och kontrolleras av provinserna.

Klimatförändringar

2002 anslöt sig Kanada till Kyotoavtalet, som syftade till att industriländerna skulle minska sina utsläpp av växthusgaser. Enligt detta åtog sig landet att fram till 2012 minska utsläppen med 6 procent jämfört med 1990 års nivå. 2007 hade utsläppen istället ökat med över 26 procent, mycket på grund av oljeboomen i Alberta. 2011 beslöt den dåvarande konservativa regeringen att Kanada skulle lämna avtalet med hänvisning till att kostnaderna blev för stora.

I slutet av 2015 skrev dock den liberala regeringen under det klimatavtal som 193 länder enades om i Paris. Den kanadensiska regeringen lovade att fram till 2030 minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent jämfört med 2005 års nivå. Nivån hade satts av den tidigare konservativa regeringen. Trudeau betonade då att löftena skulle ses som ett "golv" och inte ett "tak" för Kanadas ambitioner. Det största ansvaret för att nå klimatmålet lades på provinserna som ålades att införa en särskild skatt på utsläpp av växthusgaser. Sådana skatter har införts på provinsnivå i bland annat British Columbia, Québec  och Alberta. I april 2019 började dock den federala skatten tas ut i fyra konservativt styrda provinser (se Kalendarium). Efter parlamentsvalet det året utlovade Trudeau att Kanada ska bli klimatneutralt år 2050, det vill säga inte släppa ut några växthusgaser alls. Han har senare höjt Kanadas klimatmål. Nu ska utsläppen av växthusgaser minska med 40 till 45 procent jämfört med 2005 års nivå. Men för att kunna nå målet som sattes i Paris skulle det krävas att utsläppen skulle minska med 54 procent

Forskare har varnat för att klimatförändringarna betyder att stora skogsbränder kommer att bli vanligare i framtiden. I samband med en storbrand i Alberta våren 2016 tvingades myndigheterna evakuera 80 000 människor från oljestaden Fort McMurray. I augusti 2018 utlyste regeringen i British Columbia ett kristillstånd då 560 skogsbränder rasade i provinsen. Även sommaren 2021 rasade ett stort antal skogsbränder i provinsen. 

Dubbelt så snabbt som i resten av världen

I en ny regeringsrapport, Canada's Changing Climate Report (CCCR), i april 2019 slogs det fast att klimatförändringarna i Kanada sker dubbelt så fort som genomsnittet för världen. Sedan 1948 hade genomsnittstemperaturen stigit med 1,7 grader i hela landet, men ännu mer i de nordliga delarna av landet, i prärieprovinserna och norra British Columbia. I norra Kanada hade temperaturen i genomsnitt stigit med 2,3 procent. För världen i stort var motsvarande siffra 0,8 procent, enligt amerikanska NOAA. Enligt rapporten beror temperaturhöjningarna på flera saker, men utsläpp av växthusgaser är en av de främsta faktorerna. Under en värmebölja i juni 2021 steg temperaturen till över 49 grader i en stad i British Columbia, det är den högsta temperatur som har uppmätts i landet.

Om våra källor

LÄSTIPS: läs mer om Kanada i UI:s publikation Utrikesmagasinet:

Corona ger Kanadas Trudeau respit från knepigt dilemma (2020-05-13)

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
7 600 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
15542 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
544 894 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
15,1 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
22,0 procent (2015)

Källor

Kanada – Jordbruk och fiske

Ungefär sju procent av Kanadas yta är uppodlad. Jordbruksmarken är i hög grad koncentrerad till prärien i Saskatchewan, Alberta och Manitoba. Där odlas främst vete, korn och oljeväxter, varav en stor del går på export. På västkusten i British Columbia odlas korn, sojabönor och andra grönsaker samt frukt. I de folkrika provinserna Ontario och Québec odlas främst raps, grönsaker (mest majs), frukt och bär. Fisket är viktigt, men överfiskning har skapat problem för fiskenäringen. Landet har också en omfattande skogsindustri.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
1,7 procent (2015)
Andel av landytan som används för jordbruk
6,9 procent (2016)

Källor

Kanada – Industri

Kanadas industri har byggts upp kring landets rika råvarutillgångar, billig energi och närheten till viktiga marknader. Industrin är främst koncentrerad till södra Ontario och till Québec. Bil- och stålindustrin har sitt säte i storstäderna kring Lake Ontario. I Quebec är flygindustrin stark.