Kanada

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/kanada/

Kanada är världens till ytan näst största land. Det sträcker sig hundratals mil mellan Atlanten, Stilla havet och Norra ishavet. Ändå hamnar det ständigt i skuggan av det stora grannlandet USA. Kanada värjer sig mot att betraktas som en sorts mindre USA. Snarare kan det jämföras med de nordiska länderna i fråga om social trygghet. Det europeiska arvet märks också i den franska kulturens starka ställning i provinsen Québec, där majoriteten av invånarna talar franska. Merparten av invånarna har dock engelska som modersmål. På senare år har det skett en stor invandring till Kanada, inte minst från Asien.

Geografi och klimat

Kanada är världens näst största land (bara Ryssland är större). Avståndet från dess nordligaste punkt i Norra ishavet till gränsen mot USA i söder är 400 mil. Från provinsen Newfoundland och Labrador längst i öster till British Columbia i väster är det cirka 540 mil.

Större delen av Kanada har ett kalltempererat klimat med långa och kalla vintrar. De mildaste vintrarna finner man på västkusten, som har en smal zon med varmtempererat klimat. Längst i norr härskar polarklimat med vintertemperaturer kring 40 minusgrader och sommartemperaturer under 10 plusgrader.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
8 965 121 km2 (2017)
Tid
Svensk −4,5 till −9 timmar
Angränsande land/länder
USA
Huvudstad med antal invånare
Ottawa nästan 1,4 miljoner (inklusive förorter) (2017)
Övriga större städer
Toronto drygt 6,3 miljoner, Montreal drygt 4,1 miljoner, Vancouver nästan 2,6 miljoner, Calgary knappt 1,5 miljoner, Edmonton 1,4 miljoner (2017)
Högsta berg
Mount Logan (6 050 m ö h)
Viktiga floder
Mackenziefloden, S:t Lawrencefloden
Största sjö
Lake Superior (Övre sjön)
Medelnederbörd/år
Ottawa 871 mm, Vancouver 1458 mm
Medeltemperatur/dygn
Ottawa 21 °C (juli), -6 °C (jan) 1
1. Vancouver 18 °C (juli), 2 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Kanada är ett av världens mest glesbefolkade länder. De flesta kanadensare lever i ett pärlband av städer längs gränsen till USA. Tre av fem invånare bor i provinserna Ontario och Québec. På senare år har dock inflyttningen till de tre prärieprovinserna och British Columbia varit stor. Stora områden är glest befolkade och norra Kanada är praktiskt taget obebott. De tre nordliga territorierna hade 2016 en sammanlagd befolkning på cirka 114 000 personer.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
landet har en mångkulturell befolkning. Den största gruppen har sina rötter i Frankrike eller Storbritannien, men många har också kommit från andra europeiska länder, Asien och Afrika. En stor del har också sina rötter i flera länder. Ursprungsbefolkningarna utgör cirka 5 procent av befolkningen
Antal invånare
36 286 425 (2016)
Antal invånare per kvadratkilometer
4 (2014)
Andel invånare i städerna
82,0 procent (2016)
Nativitet/födelsetal
10,9 per 1000 invånare (2015)
Mortalitet/dödstal
7,2 per 1000 invånare (2013)
Befolkningstillväxt
1,1 procent (2014)
Fertilitetsgrad
1,6 antal födda barn per kvinna (2013)
Andel kvinnor
50,4 procent (2014)
Förväntad livslängd
82 år (2015)
Förväntad livslängd för kvinnor
84 år (2015)
Förväntad livslängd för män
80 år (2015)
Språk
engelska och franska är officiella språk 1
1. i övrigt talas en lång rad minoritetsspråk varav kinesiska är störst

Källor

Urbefolkningarnas rättigheter

Kanadas ursprungsfolk omfattas av tre grupper: First Nations (som är den officiella benämningen på landets indianfolk), inuiter och métis (personer av blandat indianskt och franskt eller brittiskt ursprung). De har ofta sämre sociala och ekonomiska villkor än den övriga befolkningen. Flera regeringar har lovat att förbättra deras villkor, men klyftorna består. 

Antalet invånare som räknar sig till urbefolkningarna ökade från 165 000 i början av 1950-talet till närmare 1,7 miljoner 2016. Omkring 977 000 var First Nations, varav ungefär 44 procent bodde i reservat. Antalet inuiter beräknades till 66 000. Flertalet var bosatta i Nunavut, Northwest Territories eller Québec. Den tredje gruppen, métis, uppgick till omkring 588 000 personer.

Religion

Religionsfrihet råder. Enligt siffror från 2011 räknade sig två tredjedelar av kanadensarna som kristna. Den grupp som hade vuxit mest sedan folkräkningen 2001 var den som sade sig helt sakna religion, från 16,5 procent till knappt 24 procent. Katolikerna var fortfarande flest. Nästan två av fem invånare tillhörde den katolska kyrkan (varav cirka sex miljoner i Québec). Quebeckarna har dock under senare år blivit alltmer sekulariserade och språket spelar en större roll för deras identitet än religionen.

Utbildning

Provinser och territorier ansvarar för utbildningen på grundskole- och gymnasienivå. Det har lett till regionala skillnader i läroplaner, undervisningsspråk och examina. Undervisningen i kanadensiska skolor håller vanligtvis hög kvalitet. Kanada har lyckats väl med att integrera elever med utländsk bakgrund i skolsystemet, medan personer som tillhör någon av ursprungsbefolkningarna fortfarande har lägre utbildningsnivå än genomsnittskanadensaren. Inom OECD ligger Kanada i topp när det gäller andelen invånare med universitets- och högskoleutbildning.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,1 procent (2012)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2000)
Kostnader för utbildning i andel av BNP
5,3 procent (2011)
Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten
12,2 procent (2011)

Källor

Kultur

Kultur har alltid varit en hjärtefråga för kanadensare som ett medel att skapa en egen identitet i skuggan av USA. Regeringen och provinserna satsar årligen stora belopp för att främja kanadensisk film, musik, teater och litteratur. 

Massmedier

Press- och tryckfrihet garanteras i lagen. Förtal kan leda till fängelse i upp till fem år. Flera pressfrihetsorganisationer riktade 2016 och 2017 kritik mot Kanada bland annat för att polisen i flera fall övervakat journalister för att söka efter deras källor. Farhågor har också rests för att myndigheterna använder sig av lagstiftningen mot terrorism för att begränsa yttrandefriheten. 

Fakta – massmedier

Pressfrihetsindex
11 (2015)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare
83 (2014)
Antal internetanvändare per hundra invånare
87 (2014)

Källor

Äldre historia

Koloniseringen av Kanada inleddes på 1500-talet. Århundradena därefter tävlade England/Storbritannien och Frankrike om att anlägga nya kolonier i Nordamerika, samtidigt som våld från kolonisternas sida, och sjukdomar som européerna förde med sig ledde till att antalet indianer minskade snabbt. På 1700-talet besegrade britterna fransmännen, men många fransktalande blev kvar i det som då kallades Nedre Kanada (Québec). 1867 beslöt det brittiska parlamentet att Övre Kanada (Ontario), Nedre Kanada (Québec), New Brunswick och Nova Scotia skulle förenas till en förbundsstat som också fick ett eget parlament. Denna utökades successivt med flera nya provinser.

Modern historia

1931 blev Kanada en självständig stat. Tiden efter andra världskriget präglades av en snabb industrialisering, ekonomisk tillväxt och framväxten av ett välfärdssystem. Fram till 2006 växlade makten mellan Liberala partiet och Progressiva konservativa partiet. Från 1960-talet började en stark separatiströrelse att ta fart i Québec. 1994 förlorade separatisterna en folkomröstning om självständighet med knapp marginal. Från 1990-talet började högerpopulistiska partier stärka sin ställning i västra Kanada. 2003 gick två borgerliga partier samman i Konservativa partiet, vilket kom att styra landet från 2006 till 2015, då Liberalerna återfick makten.

Politiskt system

Kanada är en förbundsstat där makten delas mellan den federala regeringen och de tio provinsregeringarna. De tre nordliga territorierna – Yukon, Northwest Territories och Nunavut – har inte samma självständiga ställning som provinserna men har egna regeringar med betydande befogenheter. Genom åren har flera försök gjorts för att skapa en författning som alla provinser står bakom, men utan större framgång. Motståndet kommer framför allt från Québec där starka krafter vill ha en självständig stat.

Liberala partiet och olika konservativa partier har länge dominerat den politiska scenen. Det socialdemokratiska NDP har dock haft framgångar framför allt på provinsnivå.

Fakta – politik

Officiellt namn
Canada/Kanada
Statsskick
monarki, förbundsstat
Statschef
drottning Elizabeth II 1
Regeringschef
premiärminister Justin Trudeau (2015–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Liberala partiet 184, Konservativa partiet 99, Nya demokratiska partiet (NDP) 44, Québec-blocket (BQ) 10, Gröna partiet 1 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Konservativa partiet 166, Nya demokratiska partiet (NDP) 103, Liberala partiet 34, Québec-blocket (BQ) 4, Gröna partiet 1 (2011)
Valdeltagande
68 % i parlamentsvalet 2015
Kommande val
parlamentsval 2019
1. representeras i Kanada av generalguvernören Julie Payette

Källor

Aktuell politik

Parlamentsvalet hösten 2015 ledde till ett maktskifte, då Liberala partiet vann egen majoritet i underhuset. Den nya premiärministern Justin Trudeaus öppna ledarstil och progressiva framtoning var för många kanadensare en välkommen kontrast till det konservativa styret under Stephen Harper. Liberalerna har på senare år också stärkt sin ställning på provinsnivå.

Fakta – politik

Officiellt namn
Canada/Kanada
Statsskick
monarki, förbundsstat
Statschef
drottning Elizabeth II 1
Regeringschef
premiärminister Justin Trudeau (2015–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Liberala partiet 184, Konservativa partiet 99, Nya demokratiska partiet (NDP) 44, Québec-blocket (BQ) 10, Gröna partiet 1 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Konservativa partiet 166, Nya demokratiska partiet (NDP) 103, Liberala partiet 34, Québec-blocket (BQ) 4, Gröna partiet 1 (2011)
Valdeltagande
68 % i parlamentsvalet 2015
Kommande val
parlamentsval 2019
1. representeras i Kanada av generalguvernören Julie Payette

Källor

Utrikespolitik och försvar

Kanada har traditionellt fört en aktiv utrikespolitik med ett starkt engagemang i frågor som rör nedrustning, handel och miljö. Vid maktskiftet 2015 talade den nya liberala regeringen mycket om klimatpolitik, flyktinghjälp och fredsinsatser. Men när nya visioner för utrikespolitiken stakades ut 2017 gick större delen av pengarna till försvaret och en mindre del till en satsning på en feministisk biståndspolitik. Precis som det tidigare konservativa styret försöker Trudeaus regering stärka Kanadas ställning genom nya frihandelsavtal.

Fakta – försvar

Armén
34 800 man (2015)
Flygvapnet
19 900 man (2015)
Flottan
11 300 man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP
1,0 procent (2015)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
5,9 procent (2013)

Källor

Ekonomisk översikt

Kanada är ett rikt land med enorma naturtillgångar, välutbildad arbetskraft och högteknologiska industrier. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig för landets ekonomi, men tjänstesektorn har vuxit snabbt. Den svarar numera för nästan tre fjärdedelar av bruttonationalprodukten (BNP) och sysselsätter nästan åtta av tio kanadensare. Gruvdrift samt olje- och gasutvinning ger stora exportinkomster. Jordbruket spelar ännu en central roll för ekonomin, framför allt i prärieprovinserna. Export av varor och tjänster svarar för nästan en tredjedel av BNP.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
42 158 US dollar (2016)
Total BNP
1 529 760 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
1,5 procent (2016)
Jordbrukets andel av BNP
1,8 procent (2016)
Industrins andel av BNP
28,8 procent (2013)
Servicesektorns andel av BNP
69,3 procent (2013)
Statsskuldens andel av BNP
91,5 procent (2015)
Valuta
kanadensisk dollar

Källor

Naturtillgångar och energi

Kanada är en världens främsta producenter av olja och naturgas. Utvinningen av de stora tillgångarna av oljesand i Alberta leder till stora skador på miljön och gör det svårt för Kanada att klara de klimatmål som landet lovat att uppfylla. Landet är också rikt på mineraler och är en ledande producent av uran, pottaska, nickel, zink och asbest. Det finns även stora fyndigheter av koppar, kadmium, aluminium, salt, guld, diamanter och kobolt. Gruvsektorn är framför allt viktig i Alberta, men också i British Columbia, Saskatchewan, Ontario och Québec, Northwest Territories och Nunavut.

Fakta – naturtillgångar och energi

Utsläpp av koldioxid totalt
537 193 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
15,11 ton (2014)
Energianvändning per person
7 600 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
15542 kilowattimmar, kWh (2014)

Källor

Jordbruk och fiske

Ungefär sju procent av Kanadas yta är uppodlad. Jordbruksmarken är i hög grad koncentrerad till prärien i Saskatchewan, Alberta och Manitoba. Där odlas främst vete, korn och oljeväxter, varav en stor del går på export. På västkusten i British Columbia odlas korn, sojabönor och andra grönsaker samt frukt. I de folkrika provinserna Ontario och Québec odlas främst raps, grönsaker (mest majs) och frukt. Fisket är viktigt, men överfiskning har skapat problem för fiskenäringen. Landet har också en omfattande skogsindustri.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
1,8 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
6,9 procent (2015)

Källor

Industri

Kanadas industri har byggts upp kring landets rika råvarutillgångar, billig energi och närheten till viktiga marknader. Industrin är främst koncentrerad till södra Ontario och till Québec. Bil- och stålindustrin har sitt säte i storstäderna kring Lake Ontario. I Quebec är flygindustrin stark.

Utrikeshandel

På grund av den relativt begränsade inhemska marknaden har utrikeshandeln alltid spelat en viktig roll för Kanadas ekonomi. Länge dominerades exporten av jord- och skogsbruksprodukter, men numera är industrivaror följda av olja, gas och mineraler viktigast. USA är med klar marginal landets viktigaste handelspartner, följt av Kina.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
390331 000 000 US dollar (2016)
Varuimport
416602 000 000 US dollar (2016)
Bytesbalans
-50629 803 387 US dollar (2016)
Varuhandelns andel av BNP
54 procent (2015)
Största handelspartners
USA, Kina, Japan

Källor

Arbetsmarknad

2017 arbetade fyra av fem kanadensare inom tjänstesektorn, medan industrin (inklusive fiske, skogsbruk och gruvdrift) sysselsatte knappt en femtedel av arbetskraften. Bara drygt 1 procent var sysselsatt inom jordbruket. Fackföreningarna har en relativt stark ställning, åtminstone sett ur ett nordamerikanskt perspektiv.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
7,1 procent (2017)
Ungdomsarbetslöshet
13,8 procent (2013)
Andel kvinnor av arbetsstyrkan
47,2 procent (2013)

Källor

Sociala förhållanden

I det index som FN:s utvecklingsorgan UNDP upprättar årligen över levnadsstandarden i världen brukar Kanada ligga på någon av de översta platserna, men 2016 hade landet trillat ned till 10:e plats, delvis på grund av växande inkomstklyftor. Indexet tar hänsyn till sådant som inkomst, läskunnighet, medellivslängd och barnadödlighet. Samtidigt hamnade Kanada som nummer fem på OECD:s lista över de länder som det är bäst att leva i.

Många bland urbefolkningarna lever dock i fattigdom och har ofta sämre hälsa och utbildning än den övriga befolkningen. 

Alla kanadensare omfattas av en allmän sjukförsäkring, Medicare. Det är provinserna (och territorierna) som ska tillhandahålla avgiftsfri sjukvård, men alla får också federala medel för detta. Vilken vård man har rätt till beror på vilken provins man bor i. I flera provinser råder förbud mot privata försäkringar för behandlingar som finns tillgängliga i den offentliga vården. 

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
4 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,8 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till avlopp
99,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,4 procent (2014)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
5 292 US dollar (2014)
Andel kvinnor i parlamentet
26 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Kommunikationer

Kanada har ett väl utbyggt vägnät. Trans-Canada Highway, som löper från St John’s i Newfoundland till Victoria i British Columbia, sträcker sig över 780 mil, och är därmed världens längsta väg. Större delen av landets vägar finns i söder mot gränsen till USA.

Turism

Turistindustrin är uppbyggd kring den storslagna naturen och friluftsliv. Kanadas nationalparker omfattar över 300 000 kvadratkilometer. Störst är Wood Buffalo, i norra Alberta och Northwest Territories. Landets första nationalpark ligger i Banff vid Klippiga bergen, grundad 1885. Den federala regeringen har sedan 2011 skurit ned anslagen till nationalparkerna med en femtedel.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
19 824 000 (2016)
Turistinkomster
18278 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
3,9 procent (2016)

Källor