2023

• September

• EU-länder går emot beslut om ukrainska varor

  15 september

  Spannmål från Ukraina (som vete och majs) ska få säljas i hela EU, beslutar EU-kommissionen. Till följd av ett avtal tidigare i år har lantbruket i fem medlemsländer skyddats mot konkurrens från Ukraina; de fem länderna har bara tillåtit transporter från Ukraina till mottagare i andra länder. Nu vill kommissionen inte förlänga deras undantag. Polen, Ungern och Slovakien säger att de kommer att fortsätta stoppa ukrainska varor ändå. Slovakien förlänger undantaget som gällt fyra typer av spannmål, Polen utökar förbudet så att även mjöl stoppas och Ungern utvidgar importförbudet så att bland annat kött från Ukraina får saluförbud. Regeringen i Kiev hotar med att begära att WTO granskar om de tre grannländerna bryter mot överenskommelser om frihandel.

• Augusti

• Etnisk ungrare på nyckelpost

  23 augusti

  Den ukrainsk-ungerske akademikern Fedir Sándor blev känd som "skyttegravsprofessorn" när han tog värvning för Ukrainas strider mot de ryska invasionsstyrkorna men fortsatte att undervisa från sin postering. Nu blir han diplomat och får ett delikat uppdrag: som Ukrainas ambassadör i Ungern. Grannkontakterna är besvärliga därför att Ungern trots Nato- och EU-medlemskap har valt att balansera på slak lina mellan Ryssland och de västliga organisationer som stöder Ukraina. Eftersom Sándor har rötter i den etniskt ungerska befolkningen i västra Ukraina bedöms han ha chanser att förbättra kontakterna när han tillträder.

• Juli

• Ungern och Polen får lågt betyg i årlig EU-rapport

  5 juli

  Ungern och Polen lever inte upp till EU-ideal, konstaterar EU-kommissionen i sin fjärde årliga rapport om hur rättsstatliga normer respekteras i unionens medlemsländer. Vissa förbättringar har skett, men bristerna är fortfarande stora, heter det. När det gäller rättsväsendets oberoende i Polen ser rapportens författare skäl till allvarlig oro. På flera punkter där Polen fick kritik förra året, och åtgärder rekommenderades, har det inte hänt något alls. Kritiken är något mildare mot Ungern, men där lyfter rapporten i stället fram bristen på åtgärder mot korruption och mediesituationen, eftersom det är svårt för regimkritiska röster att göra sig hörda.

• Juni

• Ungern och Polen bromsar EU:s asylpolitik

  30 juni

  Fördela asylsökande mellan EU-länderna, eller betala andra EU-länder som tar stort ansvar. Det är en av grundtankarna i en ”migrationspakt” som förhandlats fram mellan EU-länderna under Sveriges ordförandeskap. Men när asylpolitiken avhandlas då EU:s 27 stats- och regeringschefer samlats till toppmöte motsätter sig Polen och Ungern ett sådant system och att beslut skulle fattas i EU med kvalificerad majoritet (55 procent av medlemsländerna, med minst 65 procent av unionens befolkning). Polen och Ungern anser att beslut i en så känslig fråga ska kräva full enighet. Trots en överenskommelse mellan inrikesministrarna tidigare i juni utelämnas saken i slutdeklaration från toppmötet. Spanien som är EU:s ordförandeland under andra halvåret 2023 hoppas kunna ro asylpolitiken i hamn före årets slut. Inte minst för att hinna före andra halvåret 2024, då Ungern är ordförandeland i EU.

• Ungerns asylregler bröt mot EU-rätten

  22 juni

  Ungern får ett domslut i EU-domstolen emot sig. Det var fel att hindra människor från att söka asyl; det utgör en kränkning av EU-rätten, enligt domstolen. Målet handlar om regler som Ungern införde 2020, då man beslöt att medborgare i länder utanför EU måste lämna in sin asylansökan på en av landets diplomatiska beskickningar i utlandet. Om Ungern nu inte följer EU-domstolen ”snarast”, kan följden bli böter. 2020 slog EU-domstolen ned på de läger i ”transitzoner” som Ungern infört och ansåg att dessa utgjorde olaga frihetsberövande.