2021

• Oktober

• Avgörande i oppositionens primärval

  17 oktober

  Den konservative ekonomen och sjubarnsfadern Péter Márki-Zay vinner den avgörande omgången i oppositionspartiernas gemensamma primärval, som genomförs för att regeringens kritiker ska samlas bakom en enda motkandidat till Viktor Orbán som premiärminister nästa år. Klára Dobrev, socialdemokrat och EU-parlamentariker, fick flest röster i primärvalets första omgång, då 600 000 personer deltog. Borgmästaren i Budapest, Gergely Karácsony, fick näst flest röster men övertalades att i fortsättningen stödja Márki-Zay, som väckte uppmärksamhet 2018 när han lyckades bli borgmästare i Fideszfästet Hódmezövásárhely.

• Ungern ger upp låg bolagsskatt

  8 oktober

  Ungern, som lockat till sig företagsetableringar och jobb med 9 procents bolagsskatt, har dragit blickarna till sig genom att tillämpa Europas lägsta företagsskatter. Men sedan Irlands regering, som länge erbjudit liknande lockbeten för företag, godkänt en internationell uppgörelse om ett "golv" för bolagsskatter, lovar även Ungern att införa 15 procent som lägsta nivå. Ungern förbehåller sig dock rätten att behålla sin anmärkningsvärt låga skattesats under en övergångsperiod på tio år. Bortåt 140 länder har godkänt överenskommelsen som förhandlats fram av OECD.

• September

• Jakt med förhinder på utmanare till Orbán

  18 september

  Ungerska oppositionspartier vill samarbeta mot det konservativa regeringspartiet Fidesz och försöker genomföra primärval för att hitta både en gemensam motkandidat till premiärminister Orbán och alternativ till Fideszkandidater i de 106 valdistrikten. Men valstarten misslyckas; omröstningen stoppas redan efter ett par timmar och partierna uppger att de har utsatts för en cyberattack, en överlastningsattack. Inför nästa parlamentsval, i april 2022, ser valresultaten ut att vara mer svårtippade än de har brukat vara sedan Orbán kom till makten 2010. Oppositionens primärval ska fortsätta under hösten.

• Juli

• Vårdpersonal demonstrerar

  31 juli

  Vårdanställda demonstrerar i Budapest för höjda löner och i protest mot nya anställningsvillkor (se 1 mars). Läkarlönerna har höjts kraftigt för att förmå läkarkåren att stanna kvar i landet, men också sköterskor och andra grupper av anställda är missnöjda. Systemförändringarna ger dem dessutom sämre ersättning för arbete på obekväma tider, samtidigt de inte tillåts ha extraknäck. Det råder redan brist på personal inom vården, och fackförbundsenkäter tyder på att många vill byta jobb.

• EU-kritik i ny årsrapport

  20 juli

  EU-kommissionen offentliggör sina andra årliga rapport om rättssystem, korruptionsbekämpning och massmediefrihet i unionen. EU-kommissionens och EU-parlamentets oro för utvecklingen i Polen och Ungern lyfts fram; rättsliga förfaranden pågår mot båda länderna, som enligt EU-organ bryter mot EU-rätten och mot centrala värderingar i unionen. Kritiken mot Polens system för domarutnämningar upprepas, liksom andra förhållanden som undergräver rättsväsendets oberoende. Justitieministern är också riksåklagare, vilket rapportförfattarna ser som att innehavaren sitter på dubbla stolar. Ungern får i rapporten kritik för otillräckliga insatser mot korruption och för lagändringar som gör det svårare att vara politisk motståndare till regeringen. Massmediernas fria roll begränsas i båda länderna, av åtgärder som statens sätt att annonsera i pressen och av att ägandet i medierna domineras av regeringsvänliga kretsar.