Utskällda lagförslag godkänns

12 december

Det blir stökigt när parlamentet antar två nya lagar som är mycket kontroversiella. De nya förvaltningsdomstolarna (se 9 november) blir direkt underställda regeringen. Dessutom godkänns en arbetstidslag med nya övertidsregler som fackliga organisationer beskriver som ”slavarbete”. Förgäves blockerar motståndare talarstolen, visslar och lever om för att försöka förhindra omröstningarna.

Soros-universitet lämnar Ungern

3 december

Centraleuropeiska universitetet (CEU) meddelar att det stänger sin verksamhet i Budapest och flyttar till Wien. Bakom det ansedda CEU, som grundades efter järnridåns fall, står affärsmannen och filantropen George Soros, som är föremål för en kampanj från Ungerns regering (se 4 april 2017 samt 20 juni, 24 september och 13 oktober 2018).

Erdoğan och Orbán ser gemensam fiende i Soros

21 november

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan gör som premiärminister Orbán: han riktar ett hätskt angrepp mot den ungerskfödde judiske affärsmannen och filantropen George Soros. Erdoğan hävdar att Soros finansierade den numer fängslade Osman Kavala (liksom Soros affärsman och filantrop), som dristat sig till att utmana den turkiska ledningen (se 8 oktober, 24 september och 20 juni).

Före detta premiärminister på flykt

20 november

Makedoniens förre premiärminister Nikola Gruevski har flytt till Ungern och säger själv att han har fått asyl. Han är fälld för korruption i hemlandet, men infann sig inte för att avtjäna straffet. Gruevski var premiärminister 2006–2016. Polis i Albanien och Montenegro uppger att Gruevski reste genom de båda länderna i en ungersk diplomatbil.

FN-besök hos migranter hindras

15 november

En arbetsgrupp från FN har avbrutit ett besök i Ungern, eftersom myndigheter inte låter dem besöka två transitzoner vid serbiska gränsen där det finns migranter och asylsökande. Gränszonerna Röszke och Tompa är de enda platser i Ungern där det går att söka asyl, och FN-tjänstemän kritiserar att båda platserna sköts som slutna läger.

Förslag om nya domstolar får kritik

9 november

Ett förslag till domstolssystem för förvaltningsärenden överlämnas till parlamentet. Den politiska oppositionen är kritisk: förvaltningsdomstolarna kommer, om förslaget genomförs, att toppstyras av regeringen. Politikerna kan i så fall lägga sig domstolarnas hantering av bland annat skattefrågor, bygglovsärenden, offentlig upphandling och medborgarnas insyn i myndigheternas arbete. Åtta regionala förvaltningsdomstolar och en överdomstol kan införas 2020 om förslaget antas.

Granskning av fusk med EU-bidrag läggs ned

7 november

Ungersk polis meddelar att en korruptionsutredning med anknytning till premiärminister Viktor Orbáns svärson har lagts ned och att brott inte har kunnat styrkas. Utredningen har byggt på material från EU:s antikorruptionsmyndighet Olaf. Ingeborg Grässle, ordförande i EU-parlamentets utskott för budgetkontroll, säger att beslutet stärker farhågorna för att Ungerns rättsvårdande myndigheter inte kan arbeta oberoende av politiska påtryckningar. Olaf ifrågasätter kontrakt på stora belopp, delvis bekostade av EU, för modernisering av gatubelysning 2011–2015.

Lag ska stoppa uteliggare

15 oktober

Uteliggare får inte längre sova utomhus. Sedan 2013 har det varit en förseelse som kunnat ge böter, och nu har lagen skärpts så att ”bosättning” på allmän plats betraktas som ett brott. Ett tillägg till författningen, som antogs den 20 juni, har trätt i kraft. Det medför att polisen kan tvinga bort uteliggare och avlägsna saker de använder som skydd mot väder och vind.

Regeringen stoppar genuskurser

13 oktober

Ett dekret som stoppar genusvetenskapliga studier träder i kraft. Dekretet, som har skrivits under av premiärminister Orbán, innebär att genusvetenskapliga examina inte erkänns eller bekostas. Det betyder också att nya kurser inte får startas, även om studenter kan fullgöra påbörjade studier. Centraleuropeiska universitetet (CEU) i Budapest, ett av två i Ungern som har erbjudit kurser i genusvetenskap, säger att beslutet inskränker den akademiska friheten. CEU grundades av den liberale filantropen och affärsmannen George Soros, som Ungerns konservativa regering motarbetar på flera sätt.

Turkisk-ungersk vänskap

8 oktober

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan välkomnas med värme under ett statsbesök. Premiärminister Viktor Orbán hyllar ”stabiliteten” i Turkiet som avgörande för Europas säkerhet, särskilt avtalet med EU som bromsar flyktingströmmarna. ”Trevligt för Erdoğan att besöka ett EU-land där han inte blir angripen för att kränka de mänskliga rättigheterna”, säger en kritisk ekonomiprofessor, Tamás Szigetvári, till AFP med syftning på att både Ungerns och Turkiets styrande gjort det svårare att vara regimkritiker.

Träta om ungersktalande i Ukraina

4 oktober

Ukraina uppmanar Ungerns konsul i Berehove att lämna landet. Konsuln i staden, som de ungersktalande kallar Beregszász, anklagas för att ha utfärdat pass till etniska ungrare som är ukrainska medborgare. Ukrainsk lag tillåter inte dubbelt medborgarskap. Från ungersk sida hävdas att extremister i Ukraina hotar etniska ungrare, och att regeringen i Kiev agerar så att det skapar spänningar.

Soros går till domstol mot ”stopplagar”

24 september

George Soros stiftelse Open Society Foundations (OSF) vänder sig till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna för att få stöd för sitt krav på att Ungerns ”stoppa Soros-lagar” måste rivas upp. Lagpaketet kränker europeiska konventioner om yttrande- och organisationsfrihet, framhåller OSF-företrädare. Victor Orbáns regering anklagar den ungerskfödde miljardären Soros för att uppmuntra migration och undergräva Europas ”kulturella och religiösa identitet” (se 20 juni).

Kontroll av EU-stöd skärps

21 september

Ungerns regering begär ersättning av EU-medel efter att ha gjort avsevärda förhandsutbetalningar av stöd till en rad projekt. En källa i EU-kommissionen säger till Reuters att det inte är säkert att projekten till alla delar är berättigade till EU-stöd. Kommissionen kommer att genomföra noggranna kontroller. Projekt som redan har fått finansiering påverkas knappast, däremot kan följden bli förseningar för bland annat infrastrukturprojekt som står på tur. 

EU startar granskningsprocess

12 september

EU-parlamentet riktar en begäran till ministerrådet om att utlösa en så kallad Artikel 7-process mot Ungern för att granska om landet brutit mot de grundläggande fri- och rättigheter som EU omfattar. 448 av parlamentets ledamöter röstar för beslutet och 196 emot medan 48 ledamöter avstår. Omröstningen äger rum sedan en ledamot presenterat en rapport som anklagar Ungerns regering för att begränsa friheten för landets rättsväsen, medier och akademiker. Rapporten kritiserar också Ungern för hur migranter behandlas och för utbredd korruption. Det är första gången som EU-parlamentet initierar en Artikel-7-process. I december 2017 gjorde EU-kommissionen samma sak gällande Polen. Om Ungern befinns skyldig till att utgöra ett "systematiskt hot" mot EU:s grundläggande värden kan landet komma att fråntas sin rösträtt, men ett sådant beslut kräver enighet och Polen och Ungern skyddar varandra i detta avseende. Dagen efter omröstningen i EU-parlamentet meddelade Polen att landet om det behövdes skulle använda sitt veto för att stoppa sanktioner mot Ungern. 

Ny skatt svår att tillämpa

25 augusti

Den nya lag som beskattar organisationer som hjälper asylsökande träder i kraft. Men beskattningen är inte så enkel i praktiken: Vilka aktiviteter gör att en organisation berörs? I november, efter närmare tre månader med de nya reglerna, rapporterar oppositionstidningen Népszava att ännu ingen organisation fått besked av skattemyndigheten om ändrade skattekrav. Regeln går ut på att organisationer som tar emot pengabidrag från utlandet måste lämna ifrån sig en fjärdedel (se 20 juni).

Parlamentet antar “Stoppa Soros-lag”

20 juni

Det ungerska parlamentet godkänner en ny kontroversiell lag som gör det straffbart för individer eller organisationer att ge stöd till invandrare som befinner sig illegalt i landet. Den som gör sig skyldig till detta ska kunna dömas till upp till ett år i fängelse. Lagen har döpts till ”Stoppa Soros” eftersom den har uppfattats som ett sätt att stoppa miljardären och filantropen Soros, en fiende till Viktor Orbáns regering, och hans stöd till invandring.  Förutom den nya lagen införs skärpningar av ytterligare sex lagar. Inrikesministern får till exempel rätt att förbjuda ickestatliga organisationer som bedöms vara ett säkerhetshot på grund av deras stöd till invandring.

Finansmannen Soros stiftelse flyttar till Berlin

15 maj

Mångmiljardären George Soros stiftelse, The Open Society Foundations (OSF), stänger sitt kontor i Budapest och flyttar till Berlin. Skälet är att den ungerska regeringen beslutat att ytterligare skärpa villkoren för ungerska icke-statliga organisationer som får stöd från utlandet.

Orbán omvald

8 april

Viktor Orbán och Fidesz får stöd av väljarna för att regera under en tredje mandatperiod. Fidesz och partiets allierade Kristdemokratiska folkpartiet får samma antal mandat som i valet 2014, det vill säga 133, och behåller därmed två tredjedels majoritet i parlamentet. Högerextrema Jobbik kommer på andra plats och ökar från 23 till 26 mandat.

Rysk diplomat utvisas

27 mars

Ungern utvisar en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder. 

Fidesz förlorar lokalt fyllnadsval

25 februari

En oberoende kandidat som har stöd från olika oppositionspartier vinner ett fyllnadsval i den viktiga staden Hodmezovasarhely med 58 procent av rösterna. Det styrande partiet Fidesz kandidat får 42 procent av rösterna. Resultatet anses av bedömare tyda på att det inte är självklart att Viktor Orbán och Fidesz kommer att segra i det stundande parlamentsvalet den 8 april.

Lagpaket mot flyktingorganisationer

17 januari

I lagförslagen, som ska presenteras för parlamentet, föreslås att ungerska enskilda organisationer som ”stöder illegal migration” ska kunna straffas med höga skatter och andra påföljder. Organisationer som får över hälften av sitt stöd från andra länder ska erlägga 25 procent av detta i skatt. Organisationerna ska också vara skyldiga att registrera sig vid domstol medan ungerska medborgare som hjälper flyktingar ska kunna stoppas från att vistas för nära landets gränser. Lagförslaget ingår i regeringens  ”Stoppa Soros”-kampanj. Den ungerskfödde, amerikanske miljardären George Soros har bland annat kritiserats av premiärminister Orban för att ha hjälpt ”illegala migranter” att ta sig in i Europa.

Jobbik måste betala 2 miljoner euro i böter

8 december

Enligt det statliga revisionsverket ska Jobbik ha tagit emot finansiellt stöd för  politisk reklam motsvarande 1 miljon euro, trots att detta är förbjudet. Partiet ska därför betala över 2 miljoner euro i böter senast i januari 2018. Jobbikledaren Gabor Vona kallar det hela för ”en politisk attack, som inte bara är riktad mot Jobbik utan mot Ungerns hela demokrati”. Det ultranationalistiska Jobbik är den främsta utmanaren till premiärministern Orbans parti Fidesz i parlamentsvalet i april 2018.

Ungern riskerar böter för motstånd mot EU:s flyktingkvoter

7 december

 Ungerns, Tjeckiens och Polens vägran att ta ansvar för asylsökande i samband flyktingkrisen hösten 2015 blir nu en fråga för EU-domstolen. Det är EU-kommissionen som väckt talan mot de tre länderna som riskerar böter för sin vägran att följa ett beslut som EU:s ministerråd fattade i september 2015. Det handlade om att samtliga medlemsländer skulle dela på ansvaret för omkring 160 000 flyktingar som då befann sig i Grekland och Italien. Med utgångspunkt från ländernas invånarantal och ekonomiska läge skapades ett kvotsystem för hur många flyktingar ett land skulle ta emot. Ungern, Tjeckien och Polen framhärdar i att beslutet är ett försök av Bryssel att begränsa deras nationella självbestämmande. 

Förlängd nådatid för fritt universitet

17 oktober

Parlamentet godkänner ett tillägg till lagen om högre utbildning, som innebär att internationella högskolor, inklusive Centraleuropeiska universitet grundat av finansmannen George Soros, får en frist till slutet av 2018 att uppfylla villkoren för sin verksamhet i Ungern. De hade tidigare beordrats att anpassa sig till regeringens regler under 2017 eller tvingas stänga. Regeringen säger att det nya beslutet avser att skapa likvärdiga regler för all högre utbildning. Kritikerna beskriver lagen som ett angrepp mot den akademiska friheten.

Människorättsgrupp stämmer regeringen

14 oktober

Den ungerska Helsingforskommittén, som bland annat hjälper flyktingar, stämmer regeringen för förtal. I ett frågeformulär som delats ut till alla ungerska hushåll hävdar regeringen att Helsingforskommittén förespråkar att migranter som begår brott ska dömas lindrigare än ungerska medborgare. Frågeformuläret, där medborgarna uppmanas ta ställning till sju påståenden om flyktingsituationen, är ett led i regeringens kampanj mot finansmannen George Soros. Helsingforskommittén hängs ut därför att den är en av de organisationer som tagit emot ekonomiskt stöd från Soros. Kommittén avvisar påståendet och kräver att regeringen ska be om ursäkt och betala 6 500 euro i skadestånd.

Ny EU-frist till Ungern

4 oktober

EU-kommissionen ger Ungerns regering en månads frist att anpassa lagen om frivilligorganisationers rättigheter till EU:s regelverk. Om inte regeringen följer EU:s direktiv kan kommissionen dra Ungern inför EU-domstolen. Regeringen har främst utnyttjat lagen till att angripa organisationer med kopplingar till den ungerskfödde amerikanske finansmannen George Soros, som anklagas för att propagera för ökad invandring av muslimer till Europa. 

Oppositionens ledarkandidat hoppar av

2 oktober

Socialistpartiets kandidat till posten som premiärminister i nästa val, László Botka, avsäger sig uppdraget. Han motiverar avhoppet med att han misslyckats med att skapa en bred front med andra oppositionspartier mot regerande Fidesz. Även Socialistpartiets vice ordförande István Ujhelyi lämnar sin post. Båda avhopparna anklagar Fidesz för att ha infiltrerat oppositionspartierna för att splittra dem. En talesman för högerextrema Jobbik säger att hela den ungerska vänstern har imploderat och att enda möjligheten att byta ut regeringen går via Jobbik.

FN-kritik mot interneringsläger

12 september

FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi kritiserar den ungerska regeringens behandling av asylsökande, i synnerhet metoden att spärra in nyanlända i läger intill de rakbladsförsedda stängslen vid den sydliga gränsen. Han säger att beteckningen "transitzoner" är missvisande eftersom det enligt honom handlar om tvångsinternering. Han kritiserar också Ungern för att avslå betydligt fler asylansökningar är andra EU-länder.

Orbán "respekterar" domstolsutslag

8 september

Efter flera dagars skarp kritik av EU-domstolens nej till Ungerns överklagande av Europeiska unionens flyktingkvot, säger premiärminister Orbán att han respekterar beslutet men kommer att fortsätta bekämpa kvoteringssystemet. Han säger att Ungern ska gå från "en rättslig kamp till en politisk kamp" för att förhindra uppkomsten av en "blandad kultur och befolkning" på kontinenten.

Protester mot flyktingkvoter avslås

6 september

EU-domstolen avvisar Ungerns och Slovakiens protest mot de kvoter för fördelning av flyktingar inom unionen som EU-kommissionen beslutat om. Domstolen slår fast att kvoterna är till för att solidariskt lindra på bördan för de stora mottagarländerna Grekland och Italien. Beslutet kan inte överklagas. Av de 160 000 flyktingar som skulle fördelas mellan EU-länderna i september 2015 har knappt 28 000 tagits emot av andra länder. Ungerns kvot var 1 294 och Slovakiens 802. Ungern har inte tagit emot en enda av dessa och Slovakien bara ett tiotal. Polen hade inte vänt sig till domstolen men vägrar också at ta emot kvotflyktingar. Ungerns regering beskriver domstolsbeslutet som "ansvarslöst" och ett hot mot hela Europas säkerhet. Slovakiens och Polens regeringar säger att deras motstånd mot att ta emot flyktingar från andra EU-länder står fast.

Eventuellt EU-stöd till gränsbevakning

1 september

Premiärminister Orbán säger att han ska be EU om cirka 400 miljoner euro för att täcka halva kostnaden för Ungerns stängsel vid gränsen mot Serbien och Kroatien. Enligt Orbán har Ungern gjort så stora insatser för att bromsa inströmningen av flyktingar till EU att landet gjort sig förtjänt av unionens solidaritet. EU-kommissionen svarar att den kan tänka sig hjälpa till att bekosta andra former av övervakning av unionens yttre gräns men att det inte kan bli tal om att finansiera några taggtrådsstängsel. En talesman för kommissionen noterar att Ungern nu betraktar solidaritet som en viktig princip inom unionen, men han påpekar att solidaritet måste vara ömsesidig och att Ungern därför måste bära en del av den gemensamma bördan av att ta emot flyktingar.

Organisationer vädjar till Författningsdomstolen

30 augusti

23 frivilligorganisationer vänder sig gemensamt till Författningsdomstolen med en protest mot den lag som kräver att organisationer som får mer än 24 000 euro per år från utlandet ska registrera sig som "utländskt stödda organisationer". Organisationerna anser att lagen enbart syftar till att svärta ned dem och minska allmänhetens förtroende för dem, och att avsikten är att tysta kritik mot regeringen. Bland de 23 organisationerna arbetar flera för de mänskliga rättigheterna och mot korruption. Lagen betraktas som ett led i regeringens kampanj mot den ungerskfödde amerikanske finansmannen George Soros, som lämnar stora bidrag till fristående ungerska organisationer.

Diplomatisk konflikt med Nederländerna

25 augusti

Ungern kallar hem sin ambassadör i Haag sedan Nederländernas ambassadör i Budapest anklagat den ungerska regeringen för att bete sig ungefär som islamistiska terrorister. Ambassadören säger enligt en tidskriftsintervju att premiärminister Orbáns beskrivning av alla asylsökande som potentiella terrorister kan jämföras med terroristernas urskillningslösa attacker mot oskyldiga människor. Nederländernas utrikesminister Bert Koenders säger att han tvivlar på att ambassadören verkligen uttryckt sig på det sättet.

Protester mot flyktingfördelning ogillas

26 juli

EU-domstolens främsta rådgivare, generaladvokaten, avvisar Slovakiens och Ungerns överklagande av den kvot för fördelning av flyktingar som EU-kommissionen antog 2015. Domstolen är inte tvungen att följa generaladvokatens råd men gör det oftast. Ett beslut är att vänta efter sommaren. Ungerns regering avfärdar generaladvokatens råd som ett politiskt uttalande utan rättslig grund.

EU hotar dra Ungern inför rätta

13 juli

EU-kommissionen hotar att anmäla Ungern till EU:s domstol för den lag som tvingar samhällsorganisationer att registrera sig som "utlandsstödd organisation" om de får mer än 24 000 euro per år från ett annat land. Enligt EU finns det inte stöd i unionens lagar för sådana förbehåll för demokratiskt arbetande organisationer. Kommissionen kräver ett godtagbart besked från Ungern inom en månad, annars kan ärendet gå till domstol. Samma sak gäller den utbildningslag som kan leda till att Centraleuropeiska universitetet (CEU) kan tvingas stänga. Om inte Ungern inom en månad reviderar den lagen på ett sätt som EU godkänner kan landet dras inför rätta även i det fallet. Båda frågorna rör delvis Ungerns agerande mot finansmannen George Soros.

Statlig kampanj mot finansmannen Soros

11 juli

En landsomfattande affischkampanj mot den ungerskfödde amerikanske finansmannen George Soros upprör landets judiska minoritet, som anser att dess "giftdrypande budskap skadar hela Ungern". Kampanjen har lett till ett uppsving i antisemitiskt klotter och landets största judiska organisation Mazsihisz vädjar till premiärminister Orbán att stoppa den. Soros själv beklagar att "den ungerska regimen" bedriver en desinformationskampanj med antisemitiska förtecken. Kampanjen mot Soros bottnar främst i hans uttalanden om att Ungern borde ta in flyktingar från Mellanöstern, men också hans finansiering av det fria universitetet CEU som regeringen vill stänga. Israels ambassadör i Budapest har också kritiserat affischkampanjen, men Israels utrikesdepartement har förklarat att det är fullt legitimt att kritisera Soros, eftersom han "ständigt undergräver Israels demokratiskt valda regeringar genom finansiellt stöd till organisationer som kränker den judiska staten". 

Utlandsstödda organisationer under press

13 juni

Parlamentet antar med överväldigande majoritet en ny lag som ålägger frivilligorganisationer som tar emot mer än 24 000 euro om året från utlandet att registrera sig som ”utlandsstödda organisationer”. Benämningen måste användas i alla sammanhang där organisationen publicerar material. De organisationer som inte lyder riskerar att förbjudas. Lagen har tidigare fördömts av EU-kommissionen och FN som menar att den diskriminerar frivilligorganisationer och gör dem mindre legitima. Premiärminister Orbán säger att lagen är till för att minska korruption och finansiering av terrorism.

EU vidtar åtgärder mot flyktingstopp

13 juni

EU inleder en rättsprocess mot Ungern, Polen och Tjeckien för att länderna vägrat att ta emot flyktingar enligt den omfördelningsplan som EU-länderna antagit. Processen inleds med att EU-kommissionen skickar ett brev till respektive regering och kräver en förklaring. Därefter går fallen eventuellt vidare till Europadomstolen. Domstolsförhandlingarna väntas i så fall pågå i flera år. Om länderna fälls kan de drabbas av  dryga böter.

Tidsfrist för att ta emot flyktingar

16 maj

EU ger Ungern och Polen en frist till i juni att börja ta emot flyktingar från unionens gemensamma kvot av 160 000 syrier, eritreaner och irakier. De båda länderna har inte tagit emot en enda kvotflykting sedan EU fattade sitt beslut i 2015. Omflyttningen är avsedd att avlasta Grekland och Italien som fått bära den tyngsta bördan. Om de inte accepterar beslutet riskerar de båda länderna sanktioner. 

Protester mot Rysslandsvänlig politik

1 maj

Omkring 10 000 ungrare demonstrerar i Budapest mot vad de beskriver som regeringens alltför Rysslandsvänliga politik. Det främsta slagordet är "Europa, inte Moskva". Demonstrationen arrangeras av det nybildade partiet Momentum, som nyligen lyckats få regeringen att dra tillbaka en ansökan om att få arrangera sommar-OS 2024.

EU tar strid med Orbán

29 april

EU-kommissionen säger att den inleder en rättslig process med Viktor Orbán för att tvinga den ungerska regeringen att ändra den lag som kan leda till att det fristående universitet CEU måste stängas. Missnöjet växer inom EU med en rad åtgärder från den ungerska regeringens sida, bland annat också propagandakampanjen till alla landets hushåll om att "Stoppa Bryssel". Ett lagförslag om att alla frivilligorganisationer som får omkring 23 000 euro om året från utlandet måste registrera sig upprör också EU-kommissionen, liksom beslutet i mars att alla asylsökande ska samlas i containerläger vid gränserna. Uppgifter från Europeiska folkpartiet (EPP), den konservativa partigrupp i EU-parlamentet som Fidesz tillhör, om att Orbán lovat att genast ändra utbildningslagen tillbakavisas snabbt av honom själv. Och trots kritik från EPP inleds en ny fas i "Stoppa Bryssel"-kampanjen. 

FN: Ungern farligt för flyktingar

11 april

FN uppmanar de europeiska länderna att inte sända tillbaka flyktingar till Ungern, eftersom förhållandena där inte är acceptabla. FN:s flyktingkommissarie Filippo Grandi säger att Ungerns behandling av flyktingar bryter mot både EU:s regler och folkrätten. Bland annat utsätts barn för stora risker för övergrepp i de containerläger där alla asylsökande samlas. Tysklands regering beslutar att omedelbart avbryta återsändandet av flyktingar till Ungern. 

Fortsatta protester

9 april

Den största regeringskritiska demonstrationen på minst tre år genomförs i Budapest, där mellan 60 000 och 80 000 människor protesterar mot lagen som kan tvinga Centraleuropeiska universitetet (CEU) att stänga. Demonstranterna vädjar till presidenten att inte skriva under lagen, vilket han ändå gör en dag senare. 

Universitetslag antas

4 april

Parlamentet antar med stor majoritet en lag som kan leda till att det respekterade Centraleuropeiska universitetet (CEU) måste läggas ned. Enligt lagen förbjuds läroanstalter som leds från utanför EU att utfärda examensbevis utan ett avtal mellan det landets regering och den ungerska. Utländskt drivna universitet måste också bedriva undervisning i det egna landet, vilket inte CEU gör. Om inte CEU lever upp till kraven får det inte ta in nya studenter från 2018 och kan tvingas stänga 20121. CEU:s grundare, finansmannen George Soros, anklagas av premiärminister Orbán för att undergräva EU:s ställning genom att förespråka öppna gränser och ett generöst flyktingmottagande. Human Rights Watch uppmanar president Áder att inte underteckna lagen. 

Stöddemonstration för universitet

2 april

Tusentals personer, bland dem många utländska studenter, deltar i en demonstration i Budapest till stöd för Centraleuropeiska universitetet (CEU), som grundades 1991 av finansmannen George Soros. Demonstranterna protesterar mot ett regeringsförslag om nya regler för utländska universitet som skulle kunna tvinga CEU att stänga. De beskriver lagförslaget som ett hot mot den akademiska friheten. Soros, som ger ekonomiskt stöd till en rad människorättsorganisationer i Östeuropa, har länge varit en nagel i ögat på den högerpopulistiska ungerska regeringen. 

Regeringskampanj mot EU

1 april

Regeringen börjar sända ut ett frågeformulär till ungerska hushåll om hur staten bör hantera krav från EU om ökad politisk samordning inom unionen. Bland annat tillfrågas medborgarna om hur landet ska bemöta kravet på att ta emot "illegala invandrare", i skenet av "en rad terroristattentat i Europa". En annan fråga gäller hur internationella icke-statliga organisationer verksamma i Ungern ska hanteras. Regeringen har de senaste månaderna allt oftare ingripit mot frivilligorganisationer som den anklagar för "politisk aktivism", särskilt de som får stöd av finansmannen George Soros. Senast ungerska regeringen genomförde en liknande "nationell konsultation" var 2015, när "immigration och terrorism" också konsekvent kopplades ihop. FN:s flyktingkommissariat UNHCR uttryckte då sin chock över hur frågorna kunde underblåsa främlingshat. 

Maning till Europas högerpopulister

15 mars

Premiärminister Orbán uppmanar alla europeiska nationalistledare att göra revolt mot "den oheliga alliansen av Brysselbyråkrater, liberala världsmedier och omättliga internationella kapitalister". Han hävdar att nationalistiska krafter måste ha regeringsmakten för att européerna ska kunna bevara sin självständighet. 

Europadomstolen fäller Ungern

14 mars

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fäller ungerska staten för att olagligt ha hållit två migranter fångna i en transitzon vid gränsen mot Serbien. Staten döms att betala skadestånd till de båda och att stå för rättegångskostnaderna. En talesperson för ungerska Helsingforskommittén kommenterar att domen visar att de planerade containerlägren också strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. 

Presidenten väljs om

13 mars

President János Áder segrar i andra omgången av parlamentets presidentval och får därmed sitta i fem år till. I den första valomgången lyckas han inte få två tredjedelars majoritet, men i andra omgången segrar han med 131 röster mot 39 för vänsterns kandidat László Majtényi. 

Beslut om att flyktingar ska låsas in

7 mars

Parlamentet godkänner med stor majoritet regeringens beslut att alla flyktingar och migranter ska låsas in i containerläger vid gränserna medan deras ärenden prövas (se Februari 2017). Premiärminister Orbán motiverar den drastiska lagen med att "migrationen är terrorismens trojanska häst". FN:s flyktingkommissariat UNHCR hävdar att lagen strider mot både folkrätten och Ungerns åtaganden enligt EU:s lagar. 

Ryskstött kärnkraftsbygge godkänns

6 mars

EU-kommissionen godkänner utbyggnaden av det ungerska kärnkraftverket Paks. Projektet har varit kontroversiellt för att det ryska företaget Rosatom fått ordern värd 12,5 miljarder euro utan sedvanlig upphandlingsprocess. Miljöorganisationen Greenpeace har också kritiserat den ungerska regeringen för att inte fästa tillräcklig vikt vid en oberoende övervakning av kärnsäkerheten.

Orbáns vän blir medieägare

3 mars

Affärsmannen Lőrinc Mészáros, som betraktas som en nära allierad till premiärminister Orbán, köper en stor aktiepost i koncernen Opimus, som äger det stora mediebolaget Mediaworks. Mészáros insteg i mediebranschen följer ett mönster från de senaste åren då affärsmän med nära kontakter till den ungerska högerregeringen skaffat sig allt större makt över medielandskapet. Mészáros är också borgmästare i Orbáns hemby. 

Studentrörelse stjälper OS-planer

23 februari

Regeringen beslutar att dra tillbaka sitt stöd för en ansökan om att Budapest skulle få arrangera sommar-OS 2024. Beslutet fattas sedan en rörelse kallad Momentum, dominerad av studenter, på en månad samlat in mer än 250 000 namnunderskrifter mot arrangemanget. Momentum, som fick stöd av vänsterpartier i kampanjen mot OS, planerar nu att bilda ett politiskt parti med ambitioner att ställa upp i parlamentsvalet 2018. Politiska bedömare ger partiet en god chans att komma in i parlamentet. 

Containerläger för flyktingar

9 februari

Regeringen beslutar att upprätta containerläger vid landets gränser för alla flyktingar och migranter som kommer till Ungern. De får inte röra sig utanför dessa läger så länge deras ärenden behandlas av myndigheterna. Den ungerska Helsingforskommittén, som arbetar för flyktingars rättigheter, säger att beslutet är ett uppenbart brott mot EU:s bestämmelser och de mänskliga rättigheterna. Regeringen motiverar de hårda reglerna med landets behov av att skydda sig mot terrorister. 

Ny rättegång för miljökatastrof

6 februari

En domstol ger order om att en ny rättegång ska genomföras mot 15 före detta anställda vid en aluminiumfabrik i staden Ajka, som i januari 2016 friades från ansvar för landets hittills värsta miljökatastrof 2010. Tio människor avled och 150 skadades när en damm rasade och 1,1 miljoner kubikmeter giftigt slam dränkte flera byar i västra Ungern och utplånade nästan allt liv i flera floder. 

Ungersk-ryskt toppmöte

2 februari

Premiärminister Orbán får besök av Rysslands president Putin. Orbán är den EU-ledare som anses stå Putin närmast ideologiskt och befaras vara den som först kan tänkas försöka få EU att upphäva de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland. 

Asylsökande spärras in

13 januari

Regeringen återinför regeln om att flyktingar som kommer till Ungern ska hållas inspärrade medan deras asylansökningar behandlas. Regeln slopades 2013 efter påtryckningar från UNHCR och Europadomstolen men återinförs med hänvisning till de senaste årens terrorattentat i Europa.

Svidande kritik mot EU:s hantering av Ungern

4 november

Människorättsorganisationen Fidh riktar skarp kritik mot EU för unionens oförmåga att hantera den "allvarliga försämringen av rättsläget" i Ungern under Viktor Orbáns styre. Organisationen skriver att den politik som bedrivs i Ungern under Fidesz sätter hela EU:s trovärdighet på prov. Fidh hänvisar till hur oberoende institutioner i Ungern har underordnats regeringen och hur författningen har skrivits om för att ensidigt gynna regeringspartiet. Den inskränkta mediefriheten och attacker mot medborgarrörelser hindrar dessa från att granska regeringens verksamhet. Fidh skriver att det är "djupt oroande" att EU inte utnyttjar de redskap som finns för att göra något åt urholkningen av demokratin och den bristande respekten för de mänskliga rättigheterna i Ungern. 

Bakslag för Orbán i parlamentet

8 november

Premiärminister Orbán drabbas av ett överraskande nederlag när han inte får parlamentets stöd för ett grundlagstillägg om att EU inte ska kunna tvinga Ungern att ta emot utländska medborgare. Förslaget får två röster för lite för den två tredjedelars majoritet som krävts eftersom högerextrema Jobbik lägger ned sina röster. Jobbik kräver att regeringen samtidigt ska riva upp en möjlighet för rika utlänningar att köpa sig fem års uppehållstillstånd för 300 000 euro. Den möjligheten har utnyttjats av omkring 10 000 kineser, liksom av rika investerare från Ryssland och Mellanöstern. Enligt Jobbik utgör en del av dessa personer en säkerhetsrisk. 

Orbán slåss vidare i EU

11 november

Viktor Orbán säger att han inte tänker göra något nytt försök att driva igenom en grundlagsändring om invandringsstopp. Kampen mot att påtvingas utomeuropeiska invandrare ska hädanefter föras direkt i EU-högkvarteret i Bryssel, säger premiärministern. Han anklagar högerextrema Jobbik för att ha förvandlats till "ett gäng mjukisar" som går Bryssels ärenden i stället för Ungerns. 

Nya gränsstängslet delvis klart

21 november

En första etapp av det nya, tekniskt avancerade gränsstängslet mot Serbien är färdigbyggd. Arbetet har utförts av fångar, rapporterar statlig TV. Stängslet är utrustat med bland annat värme- och rörelsesensorer samt mörkerseende kameror. 

Fängelse för syrisk flykting

30 november

En syrisk flykting döms till 10 års fängelse och utvisning för "terrorism". Han anklagas för stenkastning och för att ha uppviglat till våld med hjälp av en megafon i samband med att tiotals migranter försökte ta sig in i Ungern i september 2015, dagen efter det att gränsen hade spärrats med rakbladsstängsel. Mannen, som har uppehållstillstånd i Cypern, säger att han bara försökt hjälpa sin far och synskadade mor över gränsen. Amnesty International säger att åtalet baserats på "otroligt vaga" bevis och att domen bygger på en svepande och absurd definition av terrorism. 

Kluvet resultat av folkomröstning

2 oktober

Mer än 98 procent av dem som deltar i folkomröstningen om EU:s flyktingkvoter säger nej till att Ungern ska ta emot några flyktingar. Men valdeltagandet är bara drygt 40 procent, vilket i princip gör att omröstningen inte kan betraktas som giltig. Medan oppositionen ser den utbredda bojkotten av omröstningen som ett fiasko för premiärminister Orbán, säger han själv att resultatet är en stor seger för hans politik och att parlamentet under alla förhållanden kommer att fastslå att Ungern inte ska ta emot några flyktingar via EU. Orbán vill att flyktingmotståndet ska skrivas in i den ungerska författningen. Från EU:s horisont har inte den ungerska folkomröstningen någon giltighet. Enligt EU:s kvotsystem ska Ungern ta emot 1 294 asylsökande av de 160 000 som enligt ett tidigare beslut ska fördelas mellan medlemsländerna. 

EU-stöd för nordisk protest

4 oktober

EU-kommissionen ställer sig bakom de nordiska ländernas protest (se 9 september) mot att Ungern vägrar ta tillbaka asylansökande som registrerats i Ungern. En delegation från EU ska resa till Ungern för att diskutera landets vägran att följa Dublinförordningens regler om första asylland. Ungern hävdar att Grekland ska ta hand om flyktingarna, men sedan 2011 är Grekland undantaget från Dublinförordningen på grund av de dåliga förhållandena för flyktingar där. 

Ledande tidningen stängs

8 oktober

Ungerns dominerande oppositionstidning Népszabadság läggs ned. Ägaren Mediaworks hänvisar till ekonomiska problem, men tidningens journalister, oppositionspolitiker och aktivister misstänker att ägarna blivit utsatta för påtryckningar och hot från regeringen. Népszabadság har varit ett av få medier som kritiserat Fidesz-regeringen, och nyligen anklagade den två nära medarbetare till premiärminister Orbán för korruption. Tidningen motsatte sig också folkomröstningen om flyktingkvoter. Socialistpartiet beskriver nedläggningen som en politisk hämnd från regeringens sida, och uppemot 2 000 personer demonstrerar utanför redaktionslokalerna och ropar "Ut med Orbán". Till och med det högerextrema partiet Jobbik anklagar Orbán för stängningen och säger att han vill ta kontroll över alla medier. En talesperson för EU-kommissionen säger att nedläggningen av Népszabadság är djupt oroande och att kommissionen följer utvecklingen noga och påminner om att mediefriheten och skyddet av journalister är grundläggande för ett fritt och demokratiskt samhälle. 

Tusentals kräver pressfrihet

16 oktober

Upp till 3 000 personer demonstrerar i Budapest för ökad pressfrihet och protesterar mot nedläggningen av tidningen Népszabadság. 

Orbáns allierade köper tidningsutgivare

25 oktober

Företaget Opimus Press köper tidningsutgivaren Mediaworks, som äger den stängda tidningen Népszabadság. Opimus Press ägs och drivs av personer som är kända som nära anhängare till premiärminister Orbán. Köpet tycks bekräfta misstankarna att stängningen av den regeringskritiska tidningen skedde av politiska skäl. 

Skolbok hyllar Orbán

8 september

 En ny kursbok i historia för högstadiet väcker upprördhet genom sina hyllningar till premiärminister Orbán. I boken, som täcker landets historia sedan 1945, beskrivs Orbàn som "det moderna Ungerns grundare" och hans porträtt förekommer på flera ställen. Ett tal han höll 2015, där han varnade för den "massinvandring som hotar den ungerska kulturens homogenitet", återges i sin helhet. Eleverna får också lära sig att landets högerpolitik "skyddar de historiska värdena". 

Nordiska påtryckningar

9 september

De nordiska länderna anmäler Ungern till EU-kommissionen för landets vägran att ta tillbaka flyktingar som ursprungligen registrerats där men sedan åkt någon annanstans. Ungerns agerande bryter enligt de nordiska migrationsministrarna mot den så kallade Dublinförordningen om att asylansökan ska göras i det första EU-land där registrering skett. De nordiska länderna säger att de är redo att anmäla Ungern till EU-domstolen om inte landet följer reglerna. 

"Uteslut Ungern"

13 september

Luxemburgs utrikesminister Jean Asselborn säger att Ungern bör stängas av från EU eller helt uteslutas för brott mot de grundläggande demokratiska värderingarna och för att behandla flyktingar som "djur". Han hävdar att om Ungern vore ett ansökarland nu skulle det inte ha en chans att få bli medlem. Han hänvisar också till begränsningarna av mediefriheten och rättsväsendets oberoende. Han anklagar premiärminister Orbán för att skada EU:s anseende genom att skapa ett intryck av att unionen inte kan leva upp till de demokratiska värderingar EU förespråkar utåt. 

Maning till röstbojkott

14 september

22 människorättsorganisationer uppmanar ungerska folket att bojkotta folkomröstningen om flyktingmottagning den 2 oktober. Flera ungerska oppositionspartier vill också att väljarna ska låta bli att delta i omröstningen om huruvida Ungern ska acceptera EU:s plan för en rättvis fördelning av flyktingar inom unionen. Ungerska regeringen vill inte ta emot en enda flykting och har en längre tid bedrivit en intensiv propaganda mot flyktingar i allmänhet och muslimer i synnerhet. Minst 50 procent av de röstberättigade måste delta för att röstresultatet ska bli giltigt. 

Orbán: Dumpa migranter på ö

22 september

Premiärminister Orbán föreslår att EU skapar ett läger på en avlägsen ö eller någonstans på den nordafrikanska kusten, dit alla migranter utan uppehållstillstånd kan skickas. Lägret ska finansieras av EU och vaktas av beväpnad personal. I lägret ska flyktingarna därefter kunna ansöka om uppehållstillstånd i något EU-land, anser premiärministern. Han preciserar sig senare till att peka ut den libyska kusten som en lämplig plats för "en gigantisk flyktingstad". Det förutsätter bara att Libyen enas och får en ny regering som kan sluta ett samarbetsavtal med EU. 

Utmärkelse vållar protester

23 augusti

 Minst 44 kultur- och samhällspersonligheter lämnar tillbaka den höga statliga orden de tilldelats i protest mot att en ökänd rasist belönas med samma orden. Journalisten Zsolt Bayer tilldelas en av Ungerns finaste utmärkelser för sitt arbete för kommunismens offer, men han är mest känd för antisemitiska uttalanden och grova kränkningar av romer, som han bland annat jämfört med djur. Han står premiärminister Orbán nära och är en av grundarna av en organisation som arrangerat massdemonstrationer till stöd för regeringen. 2013 dömdes högertidningen Magyar Hírlap av ungerska Pressens opinionsnämnd att böta motsvarande cirka 8 000 kronor för att ha publicerat antiromska krönikor av Bayer. 

Nytt gränsstängsel planeras

26 augusti

Premiärminister Orbán säger att ett nytt stängsel ska byggas längs gränsen mot Serbien, utöver det rakbladsförsedda staket som redan finns där. Det nya "mer robusta" stängslet ska förses med den allra senaste tekniken och bli starkt nog att stå emot de "hundratusentals" människor som kan tänkas dyka upp vid gränsen om Turkiet säger upp flyktingavtalet med EU. "Gränsen kan inte försvaras med blommor och gosedjur", förklarar Orbán. 

Fängelse för högerterrorister

30 augusti

En högerextremist som stått i spetsen för en väpnad milis döms till fängelse i 13 år för terrordåd. Han har bland annat kastat bensinbomber mot vänsterpolitikers bostäder. 14 av hans medhjälpare döms till mellan tio månader och tolv år i fängelse. Rättegången har pågått i fem år. De åtalade har fått starkt stöd av det högerextrema parlamentspartiet Jobbik. 

Flyktingar fängslas

1 juli

 Tio migranter döms till fängelse i mellan ett och tre år för att ha tagit sig in i landet olagligt i samband med oroligheter vid gränsen i september 2015. Efter avtjänat straff ska de utvisas. 

Mediekampanj mot flyktingar

20 juli

Regeringen inleder en bred mediekampanj mot flyktingar och invandrare. På en rad punkter under den gemensamma rubriken "Visste du att..." radas påståenden upp om brott begångna av flyktingar i Europa. Kampanjen ligger tills vidare på regeringens webbsida men ska under de närmaste veckorna spridas till tidningar, radio och TV och på offentliga reklamskyltar. Premiärminister Orbán hävdar att det finns ett "uppenbart" samband mellan migration och terrorism. Regeringen bedriver kampanj för folkomröstningen även bland etniska ungrare i grannländerna, eftersom deras röster behövs. För att folkomröstningen ska bli godkänd måste minst hälften av de röstberättigade, inkluderande etniska ungrare i andra länder, delta. 

Orbán stöder Trump

23 juli

Viktor Orbán blir den förste EU-ledaren som öppet ger sitt stöd till republikanen Donald Trump i presidentvalet i USA i november. Han säger att det framför allt är Trumps löfte att kraftigt begränsa invandringen, särskilt från muslimska länder, som fått honom att ta ställning. 

Parlamentet ökar regeringens makt

7 juni

Parlamentet röstar igenom flera tillägg till författningen. Bland annat får regeringen ökade befogenheter att utlysa undantagstillstånd för att bemöta en möjlig terroristattack genom att utöka övervakningen av samhället och sätta in armén inom landets gränser. Oppositionen anser att det finns risk att regeringen kan missbruka sin ökade makt. 

Folkomröstning om flyktingplan

3 maj

Högsta domstolen godkänner regeringens planer på att hålla en folkomröstning om den EU-plan som innebär att alla medlemsländer ska tvingas att ta emot ett visst antal flyktingar. 

EU-utredning om diskriminering av romer

26 maj

EU-kommissionen inleder en formell granskning av anklagelser om att de ungerska myndigheterna systematiskt diskriminerar romska skolbarn. Ungerska regeringen får två månader på sig att göra något åt saken, annars kan ärendet dras inför Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. En regeringstalesman säger att frågan är orimlig, eftersom det skulle strida mot lagen att hålla reda på vilka barn som är romer. 

Krislån återbetalat

20 april

Centralbanken meddelar att det lån på omkring 20 miljarder euro som landet tvingades ta under finanskrisen 2008 är helt återbetalat. Lånet beviljades gemensamt av IMF, EU och Världsbanken (se även Ekonomisk översikt).

Presidenten går emot Orbán

9 mars

President Janós Áder vägrar godkänna en lag om att överföra motsvarande cirka 650 miljoner euro från Centralbanken till utbildningsstiftelser. Áder säger att lagen strider mot grundlagsprincipen om insyn i den offentliga verksamheten. Kritiker har hävdat att utbildningsstiftelserna tjänar som täckmantel för allierade till regeringen. Lagtexten skickas vidare till Författningsdomstolen, som några veckor senare också underkänner den. 

Manifestation mot Orbán

15 mars

Omkring 20 000 människor demonstrerar i Budapest mot Viktor Orbáns regering. Demonstranterna kräver en ursäkt av Orbán till "de människor som förnedrats under de senaste sex åren". 

Fria händer för regeringen

30 mars

Parlamentet antar en lag som ger regeringen rätt att besluta om nya offentliga utgifter utan att få parlamentets godkännande. Enligt den nya lagen behöver regeringen inte heller redovisa hur utgifterna ska finansieras. Beslutet ses som ännu ett steg för premiärminister Orbán att stärka sin makt på parlamentets bekostnad och att minska insynen i regeringens arbete. 

Regeringen varnar för invandrare

31 mars

Regeringen startar en internetsida där den hävdar att det på mer än 900 platser i Europa lever så många invandrare så att ländernas regeringar har förlorat kontrollen över dem. Bland annat nämns delar av Stockholm. Nätsidan är ett led i regeringens kampanj inför folkomröstningen senare under året om EU:s plan för fördelning av invandrare mellan alla medlemsländer. 

Protester mot skolreformer

13 februari

Tusentals människor demonstrerar mot regeringens förändringar av arbetet i skolorna. De demonstrerande lärarna, som får stöd av fackligt organiserade även från andra yrkesgrupper, protesterar bland annat mot den statliga styrningen av utbildningen och införandet av nya läroböcker som enligt dem inte håller tillräcklig vetenskaplig nivå. 

Folkomröstning om flyktingkvoter

24 februari

Premiärminister Orbán säger att Ungern ska hålla en folkomröstning om EU:s kvoter för obligatoriskt flyktingmottagande i samtliga 28 medlemsländer. Han säger att inga andra än ledamöterna av det ungerska parlamentet kan tvinga ungerska folket att leva tillsammans med icke-ungrare. Orbán har stärkt sin popularitet inom landet genom sin hårdföra retorik mot flyktingarna från Mellanöstern och väntas driva denna politik fram till valet 2018. Han säger inte när folkomröstningen ska genomföras. En talesperson för EU-kommissionen säger att det är "obegripligt" hur ungerska regeringen kan tro att en folkomröstning om flyktinghanteringen är förenlig med den beslutsprocess som EU:s fördrag slår fast. 

Ungern prickas av Europadomstolen

14 januari

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fäller Ungern för en lag från 2011 om polisens rätt att övervaka misstänkta terrorister. Domstolen anser att lagen är så allmänt formulerad att den i praktiken medger övervakning av i princip vem som helst, inklusive husrannsakningar och insamling av datatrafik. Ungerska staten har tre månader på sig att överklaga. 

Friade för miljökatastrof

28 januari

Samtliga 15 åtalade frikänns efter rättegången om Ungerns värsta miljökatastrof (se Naturtillgångar och energi) som dödade tio människor och skadade 150 när stora mängder giftiga ämnen kom ut i naturen 2010 sedan en damm brustit vid ett aluminiumverk. Domstolen finner att de åtalade, bland dem verkets dåvarande direktör, inte kunnat lastas för vårdslöshet eftersom olyckan berott på "bristande stabilitet i marken". 

Flyktingplan går till EU-domstolen

Överklagandet av EU:s plan för fördelning av flyktingar lämnas in till EU-domstolen, dagen efter det att Slovakien överklagat EU-beslutet. Samtidigt genomför regeringen en annonskampanj mot EU-planen i landets riksspridda tidningar. Enligt budskapen utgör flyktingarna från Mellanöstern ett ökat terrorhot. En affischkampanj ska också genomföras i hela landet med uppmaningar till alla ungrare att "försvara landet".

EU utreder stadgebrott

EU-kommissionen inleder en formell utredning av huruvida Ungern bryter mot unionens stadgar genom sin hantering av höstens ström av flyktingar genom Europa. Ungerska regeringen har två månader på sig att komma med en förklaring av sitt agerande, men säger genast att EU vill hämnas för att Ungern inte accepterat planen för obligatorisk fördelning av flyktingar.

Parlamentet underkänner EU:s flyktingplan

Parlamentet ger regeringen klartecken att vända sig till EU-domstolen för att överklaga beslutet att alla medlemsländer ska dela 160 000 flyktingar mellan sig. Tidigare har även Slovakien sagt att det ska överklaga beslutet. Polens nya högerregering har förklarat att den inte känner sig bunden av den gamla regeringens löfte att ta emot flyktingar från Mellanöstern. Premiärminister Orbán säger att alla EU-länder har rätt att försvara sig mot den terrorism som han hävdar att flyktingarna skulle sprida.

Gränsen mot Kroatien stängs

Ungern stänger gränsen mot Kroatien, vilket leder till att tusentals flyktingar transporteras därifrån till Slovenien, varpå Ungern återinför gränskontroller längs sin gräns mot Slovenien.

Kaotisk flyktinghantering

Kaotiska scener utspelas på Centralstationen i Budapest där över 2 000 flyktingar hindras av polis att ta sig ombord på tåg till Tyskland och Österrike, i en del fall trots att de tillåtits köpa biljetter. Efter ett par dygn tillåts flera hundra flyktingar gå ombord på ett tåg de tror ska föra dem till Österrike. I stället stannar tåget vid ett flyktingläger väster om Budapest, där de uppmanas kliva av och registrera sig, vilket de vägrar. Från centralstationen i Budapest rapporteras ett tusental personer bege sig iväg till fots för att försöka ta sig den nästan 18 mil långa vägen till österrikiska gränsen.

Nya lagar mot flyktingströmmen

Flyktingkrisen sliter hårt på relationerna inom EU, och Ungerns premiärminister Viktor Orbán ger tyska regeringen skulden för kaoset genom sitt beslut att släppa in alla syrier oavsett deras första anhalt inom Schengen. Ungerska parlamentet antar en rad lagar för att försöka bromsa flyktingströmmen. Bland annat får polisen ökade befogenheter och personer som tar sig in i landet utan tillstånd kan fängslas i upp till tre år. Orbán hävdar att miljoner flyktingar kommer att vilja ta sig till Europa inom ett år. "Rätt som det är upptäcker vi att vi är en minoritet på vår egen kontinent", säger premiärministern och gör klart att Ungern framför allt inte vill släppa in några muslimer. 

Flyktingar bussas till Österrike

Den internationella uppståndelsen kring den akuta flyktingkrisen i Ungern leder till att myndigheterna sätter in mer än 120 bussar som kör tusentals människor till den österrikiska gränsen, varifrån merparten fortsätter med tåg till Tyskland. Busstrafiken pågår dock bara en enda dag, och hundratals flyktingar fortsätter att till fots försöka nå Österrike. Omkring 140 österrikiska bilister kör på eget initiativ in i Ungern där de plockar upp flyktingar som de skjutsar över gränsen, trots varningar från ungersk polis att de bryter mot lagen.

Protest mot Österrike

Utrikesdepartementet kallar till sig Österrikes ambassadör, sedan den österrikiske förbundskanslern Werner Faymann jämfört Ungerns behandling av flyktingarna med nazisternas deportering av judar och andra till koncentrationsläger. Ungerns regering avfärdar uttalandet som "helt ovärdigt en europeisk ledare under 2000-talet". Premiärminister Orbán anklagar dem som tagit sig in i Ungern utan tillstånd för att ha gjort "uppror mot det ungerska rättssamhället".

Undantagslagar ska stoppa flyktingar

Den 15 september träder de hårdare lagarna mot otillåten migration i kraft. Undantagstillstånd utlyses i två sydliga län, vilket ger polisen utökade befogenheter och möjlighet att sätta in militär vid behov. De sista öppna gränsövergångarna från Serbien täpps till. Flyktingar som söker asyl i Ungern vid den serbiska gränsen beordras hädanefter stanna i Serbien, som av Ungern beskrivs som ett "säkert" land. De som försöker ta sig igenom gränsen ska gripas och riskerar fängelse. Redan första dagen grips 367 personer, av vilka 316 väntar åtal för åverkan på gränsstängslet och 51 för att ha tagit sig in i landet utan tillstånd. Straffet för att skada stängslet kan bli upp till fem års fängelse. Serbiens regering beskriver de nya ungerska reglerna som oacceptabla och FN-talesmän ifrågasätter om Serbien har sådan kapacitet att ta hand om tusentals flyktingar att landet kan beskrivas som säkert. Ungerns regering säger samma dag att den också planerar att bygga ett stängsel längs gränsen mot Rumänien.

Tårgas mot flyktingar

Dagen efter det att gränsen mot Serbien stängts sätter polisen in tårgas och vattenkanoner mot flyktingar, bland dem många barn, som försöker ta sig in i Ungern genom att riva upp delar av taggtrådsstängslet. 14 poliser uppges ha skadats i tumultet när flyktingar bland annat ska ha kastat sten. Serbien lämnar in en officiell protest mot att tårgas avfyrats in på serbisk mark. FN och EU fördömer det ungerska agerandet. Tusentals flyktingar försöker i stället ta sig vidare norrut via Kroatien och Slovenien. 

Gränser täpps till

Sedan kroatiska myndigheterna börjat transportera flyktingar till sin gräns mot Ungern, börjar ungerska regeringen bygga ett stängsel längs sin drygt fyra mil långa landgräns mot Kroatien. Närmare 2 000 soldater och 800 poliser kommenderas att bevaka gränsen. Pressen på Ungern blir dock så stor att regeringen öppnar gränsövergångar mot både Kroatien och Serbien och låter tusentals flyktingar passera genom landet mot Österrike. Ungerska regeringen anklagar Kroatien för bristande europeisk solidaritet.

Annonskampanj ska skrämma flyktingar

Ungerska regeringen sätter in annonser i libanesiska tidningar, där personer som planerar att försöka ta sig in i Ungern utan tillstånd varnas för "ytterst stränga åtgärder". Nyligen annonserade danska staten i libanesisk press med liknande budskap.

Flyktingmotståndet stärker Fidesz

Regeringens hårda attityd mot flyktingarna resulterar i att opinionsstödet för Fidesz ökar kraftigt. Från juni till september ökar regeringspartiets stöd från 20 procent till 24. Stödet för nynazistiska Jobbik minskar något.

Armén får stoppa flyktingar

Med stor majoritet ger parlamentet armén och polisen ökade befogenheter att hindra flyktingar att ta sig in i Ungern. Armén får rätt att arbeta med gränskontroller, att inskränka de personliga friheterna och att tillgripa vapenmakt mot flyktingar, dock utan att döda någon "om det kan undvikas". Premiärminister Orbán säger att "flyktingarna knackar inte bara på dörren, de sparkar in den. Ungern och hela Europa är i fara".

Taggtråd mot Slovenien och Kroatien

Polis och militär börjar rulla ut taggtrådsstängsel även längs gränsen mot Slovenien. Premiärminister Orbán säger att ambitionen är att på sikt helt stänga till gränsen mot Kroatien, som sedan några dagar spärras av taggtråd.

FN föreslås lösa flyktingfrågan

Ungern lägger fram ett förslag i FN om globala kvoter för flyktingmottagande. Regeringen anser att det är orimligt att lägga så stor börda enbart på EU.

Polis förstärker gräns

Regeringen säger att tusentals poliser ska sändas till serbiska gränsen för att "försvara" landet mot de "allt mer aggressiva flyktingarna" – de flesta syrier, afghaner och irakier – som söker sig till Ungern.

Gränsstängsel mot Serbien färdigt

Den 29 augusti meddelar försvarsdepartementet att stängslet längs gränsen mot Serbien är färdigt efter sex veckors arbete. Tills vidare består det huvudsakligen av tre taggtrådsrullar lagda på varandra. Senare ska det kompletteras av ett fyra meter högt staket.

Asylregler skärps

Parlamentet antar en lag om skärpta asylregler. Lagen förkortar bland annat handläggningstiden för asylansökningar och gör det möjligt att avvisa flyktingar som på väg till Ungern åkt genom länder som betraktas som trygga. Den ger också det formella klartecknet till det kontroversiella gränsstängslet. Såväl FN som Europarådet har redan i förväg kritiserat lagen för att försämra flyktingars möjligheter att söka skydd i Ungern.

Stängsel ska spärra gränsen mot Serbien

Regeringen ger inrikesdepartementet i uppdrag att låta uppföra ett fyra meter högt stängsel längs hela den 17,5 mil långa gränsen mot Serbien. Avsikten är att hindra migranter att ta sig in i Ungern den vägen. Sedan 2014 har antalet migranter till Ungern ökat kraftigt och 95 procent kommer via Serbien. Eftersom Ungern deltar i Schengensamarbetet kan de som tar sig in i landet lätt fortsätta till andra länder, vilket de flesta också gör. Beskedet om ett gränsstängsel kommer samtidigt som regeringen bedriver en intensiv kampanj mot migranterna och bland annat på affischer uppmanar nyanlända att inte "ta ungrarnas arbeten". EU-kommissionen kommenterar beslutet med att ett stängsel inte är ett effektivt sätt att hantera den väldiga flyktingströmmen till Europa. "Vi har nyss rivit staket i Europa och vi borde inte bygga upp dem igen", säger en talesman.

Orbán fortsätter förespråka dödsstraff

Premiärminister Orbán tar på nytt upp dödsstraffet i en radiointervju. Han säger att det är en fråga där varje EU-land borde ha rätt att fatta egna beslut och att många ungrare skulle känna sig tryggare om dödsstraffet fanns som en avskräckande faktor för brottslingar.

Högerextrem seger i fyllnadsval

Högerextrema partiet Jobbik vinner ett fyllnadsval till parlamentet i en valkrets som tidigare hållits av regerande Fidesz. Det är Jobbiks första direktvalda mandat i parlamentet (se Politiskt system).

Debatt om dödsstraff upprör EU

Premiärminister Orbán utlyser en allmän debatt om huruvida dödsstraffet bör återinföras. Han säger att livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning inte är tillräckligt avskräckande. Orbán säger också att allmänheten ska få möjlighet att säga sin mening om migrationen. Förslaget möter genast hård kritik från EU. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker säger att om Orbán verkligen menar vad han säger får han räkna med att "ta en fajt" med Europeiska unionen. Kritiken förefaller få Orbán att ge efter. Han meddelar att han följer EU:s regler och inte tänker lägga fram något lagförslag om dödsstraff.

Ryskt kärnkraftssamarbete hemligstämplas

Parlamentet röstar för att alla uppgifter om kärnkraftssamarbetet med Ryssland ska vara hemliga i 30 år. Utbyggnaden av kärnreaktorn i Paks görs av det ryska företaget Rosatom och finansieras med ett lån från Ryssland på 10 miljarder euro. Kritiker till projektet befarar att hemligstämplingen kan vara till för att dölja korruption i samband med upphandlingsprocessen. Flera oberoende organisationer vädjar till presidenten att be Författningsdomstolen granska den nya lagen. EU-kommissionen håller på att undersöka om kontraktet med Rosatom ingicks i enlighet med unionens regler för offentlig upphandling och statliga subventioner.

Protester mot regeringens EU-politik

Dagen innan Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer på besök demonstrerar tusentals ungrare i Budapest för kravet att premiärminister Orbán ska slå vakt om förbindelserna med EU och respektera de västliga demokratiska värderingarna. Demonstranterna uttrycker sin förbittring över hur Ungern under Orbáns ledning allt mer närmat sig Ryssland. Merkel uttrycker sin oro över behandlingen i Ungern av medborgarrättsgrupper och medier, när hon träffar Orbán. Det är första gången sedan Fidesz kom till makten 2010 som den tyska förbundskanslern besöker Ungern. Hon tar också öppet avstånd från Orbáns uttalande på en gemensam presskonferens att inte alla demokratier är liberala. Merkel säger att hon inte förstår vad begreppet "illiberal" har för samband med demokratin.

Mediekonflikt skakar Fidesz

Regeringspartiet Fidesz drabbas av vad som beskrivs som den allvarligaste konflikten på 20 år, när mediemagnaten Lajos Simicska bryter med premiärminister Orbán. De två har stått varandra mycket nära och Simicskas medieimperium har fungerat som ett språkrör för regeringen. Brytningen orsakas av att regeringen planerar att införa en ny medieskatt, som enligt Simicska är ett försök att strypa de oberoende medierna. Skatten är avsedd att sprida statens inkomster från medierna jämnare än under den kritiserade lag som tagit ut högre skatt från stora medier, oftast utländskt ägda. Simicska hotar med ett "totalt mediekrig" och säger att han ska "avskeda alla orbaniter och ersätta dem med eget folk". Flera chefredaktörer för medier ägda av Simicska säger upp sig "av samvetsskäl", av allt att döma för att de inte vill bli utsatta för påtryckningar att plötsligt börja kritisera regeringen.

Protester mot ryska relationer

Ett par tusen människor demonstrerar i Budapest mot regeringens tätare förbindelser med Ryssland, kvällen före den ryske presidenten Vladimir Putins ankomst till Ungern. Besöket i Ungern anses vara viktigt för Putin som en markering av att han har en allierad inom EU och Nato. Mötet mellan Orbán och Putin handlar formellt mest om fortsatt samarbete om energifrågor. De kommer överens om fortsatta ryska leveranser av gas efter det att det nuvarande kontraktet utlöper under året. I praktiken förmodas Putins besök i Ungern ha varit ett led i hans strävan att splittra EU i synen på sanktionerna mot Ryssland för Ukrainakonflikten. Dagen efter Putins besök säger Orbán att det går en djup, "strategisk" spricka inom EU i synen på Ryssland. Han anklagar framför allt Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, tidigare premiärminister i Polen, för att vilja isolera Ryssland. Orbán brukar för sin del anklagas för att gå i spetsen för dem som motsätter sig EU:s sanktioner mot Ryssland för landets inblandning i Ukraina.

Orbán kräver invandringsstopp

Premiärminister Orbán kräver att invandringen till EU stoppas, med undantag för dem som söker asyl. Han slår fast att Ungern inte ska tillåtas bli ett mål för migranter. "Vi vill behålla Ungern som Ungern", säger Orbán. Enligt officiell statistik har omkring 350 000 ungrare sökt sig ett bättre liv i andra länder i EU.

Orbán tvingar skattechef stämma diplomat

Premiärminister Orbán beordrar skattemyndighetens chef Vida att stämma USA:s chargé d'affaires i Budapest som anklagat henne för korruption. Orbán säger att han tänker avskeda Vida om hon inte skyndsamt lämnar in en stämningsansökan för förtal mot den amerikanske diplomaten. Ett par dagar senare lämnar hon in en stämningsansökan mot USA:s högste representant i landet, André Goodfriend.

Demonstrationer mot korruption

Två gånger under december demonstrerar tusentals människor i Budapest mot skattehöjningar och påstådd korruption inom regeringskretsen. På nytt reses krav på att skattemyndighetens chef Ildikó Vida ska avgå. Enligt opinionsinstitutet Median har stödet för regeringspartiet Fidesz sjunkit från 38 procent i oktober till 26 procent. Förtroendet för premiärminister Orbán har sjunkit från 48 procent till 32.

Orbán kritiserar USA

Premiärminister Orbán riktar skarp kritik mot USA för "inblandning" i de centraleuropeiska ländernas angelägenheter. Han hävdar att anklagelserna om korruption i Ungern är en förevändning för USA att öka sitt inflytande i regionen. Han förklarar det med de pågående förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan USA och EU och det nya "kalla krig" som håller på att växa fram mellan USA och Ryssland på grund av Ukrainakonflikten.

Krav på skattechefens avgång

Tusentals människor demonstrerar i Budapest mot påstådd korruption vid skattemyndigheten och mot den allmänna ofriheten i Ungern. Demonstranterna kräver att skattemyndighetens chef Ildikó Vida ska avgå. Hon är den första som öppet erkänt att hon står med på listan över de ungrare som nekats inresetillstånd till USA på grund av anklagelser för korruption. 

Medieskatten höjs

Den omstridda medieskatten (se Juni) höjs från 40 till 50 procent av annonsintäkterna för medieföretag som årligen tjänar över 20 miljarder forint, motsvarande cirka 65 miljoner euro, på reklam. Lagändringen betraktas som skräddarsydd för medieföretaget RTL, som ägs av den tyska koncernen Bertelsmann. Det är det enda företaget i branschen som har så stora annonsintäkter. Det är känt för en ofta kritisk rapportering om den ungerska regeringen, bland annat om korruptionsärenden, vilket gett det fler abonnenter.

Lärare protesterar

En vecka efter det att tusentals ungrare protesterat mot regeringens politik under "Indignationens dag" demonstrerar ett par tusen lärare i Budapest mot planerade budgetnedskärningar och regeringens ointresse av en dialog med lärarfacken om kontroversiella ändringar i läroplanerna.

EU underkänner ungersk kandidat

EU-parlamentets kultur- och utbildningsutskott underkänner Ungerns kandidat till posten som EU-kommissionär för utbildning, kultur samt ungdoms- och medborgarrättsfrågor. Den förre justitieministern Tibor Navravcsics förknippas av utskottet med många av de auktoritära lagar som Ungerns regering har genomdrivit.

EU stämmer Ungern för marklag

EU-kommissionen drar Ungern inför rätta för en lag från 2012 som förbjuder visst utländskt ägande av odlingsbar mark. Lagen kom till för att skydda det ungerska jordbruket, men enligt EU innebär den sådana begränsningar av rätten till utländska investeringar att den kan strida mot EU:s regler om rörelsefrihet för kapital och fri etableringsrätt. 

Korrupta ungrare utestängs från USA

Sex ungerska medborgare förbjuds inresa i USA. Enligt USA:s ambassad i Budapest rör det sig om högre ämbetsmän och personer med kontakter i regeringen. De portförbjuds enligt den amerikanska lag som ger regeringen rätt att utestänga utlänningar vars korrupta beteende anses skada USA:s intressen. Beslutet att stoppa de sex ungrarna fattas efter en längre tids amerikanska påtryckningar på Ungern att se över den politiska linje som enligt USA undergräver demokratin.

Protester mot föreslagen internetskatt

Ett regeringsförslag att införa en skatt på internetanvändning väcker starka protester. Enligt förslaget skulle ungrarna tvingas betala 150 forint, motsvarande cirka 4:50 kronor, för varje gigabyte datatrafik. Regeringen motiverar lagen med att den ska minska budgetunderskottet, men oppositionen misstänker att den snarare är ett försök att tysta regeringskritik, som oftast framförs via sociala medier. Andra befarar att lagen ska skada småföretag och göra det svårare för invånare i särskilt fattiga områden att få tillgång till information och studiematerial. EU-kommissionen är också kritisk och säger att Ungern skulle utgöra ett dåligt föredöme inom EU. Dessutom skulle en sådan skatt riskera att bromsa den ekonomiska tillväxten inom unionen, säger kommissionären Neelie Kroes. Stora demonstrationer i Budapest mot skatten tar också formen av en bredare protest mot regeringens ambitioner att omskapa det ungerska samhället. De ovanligt omfattande och brett inriktade protesterna får efter ytterligare några dagar Orbán att dra tillbaka lagförslaget om en skatt på internettrafik.

Räder mot norskstödda organisationer

Säkerhetspersonal och poliser gör räder mot två frivilligorganisationer som stöds ekonomiskt av norska staten. Organisationerna sägs vara misstänkta för ekonomisk brottslighet kopplad till det norska stödet. Sedan juni har 58 norskstödda ungerska frivilligorganisationer tvingats lämna in dokumentation om sin verksamhet till regeringens kontrollmyndighet. Enligt ungerska regeringen har en del av de norskt stödda organisationerna "kopplingar till den politiska vänstern". Bland organisationerna finns medborgarrättsgrupper, sådana som granskar korruption och en internetsajt som sysslar med grävande journalistik.

Ny utrikesminister

Premiärminister Orbán utnämner Péter Szijjártó till utrikesminister efter Tibor Navracsics, som nominerats till EU-kommissionär. Szijjártó har närmast varit vice utrikesminister och var tidigare talesman för premiärministern. Han anses stå Orbán mycket nära.

Ny lag klämmer åt banker

Parlamentet antar en lag som tvingar bankerna att i praktiken efterskänka privata låntagares skulder på sammanlagt cirka 3,2 miljarder euro. Lagen avser att kompensera låntagare för tidigare räntehöjningar som regeringen betraktar som orättvisa. Det handlar till stor del om lån som tagits i utländska valutor före finanskrisen 2008–2009. Genom den nya lagen beräknas lånekostnaderna sänkas med i genomsnitt 25–30 procent. Affärsbankerna får inte höja räntor eller andra avgifter för utestående lån före den 30 april 2016. Centralbanken ska stödja affärsbankerna med 3 miljarder euro ur landets valutareserv för att bland annat minska risken att den ungerska valutan forint tappar i värde. Lagen har kritiserats i förväg för att minska investerarnas förtroende för Ungern och för att riskera bromsa tillväxten.

Parlamentet bestämmer bankräntor

Parlamentet antar lagar som ska lindra de ekonomiska bördorna för hushåll med bostadslån. En miljon ungrare beräknas ha tagit lån i utländska valutor och deras skuld till bankerna ökade kraftigt i samband med finanskrisen 2008–2009. Nu tvingas de oftast utländskt ägda bankerna hålla samma växelkurs som när lånen beviljades och de får inte heller höja låneräntorna. Bankerna säger att lagarna hotar Ungerns rykte bland utländska investerare.

Orbán dömer ut liberala demokratin

I ett ideologiskt präglat tal inför partianhängare och etniska ungrare i Rumänien gör premiärminister Orbán upp med "de liberala demokratiernas tid". Han hävdar att västvärldens metoder för att försöka ta sig ur den ekonomiska krisen sedan 2008 har visat sig ohållbara och framhåller mer auktoritärt styrda länder som Kina, Ryssland, Turkiet och Singapore som föredömen. I det "nya" Ungern han vill skapa ska samhället organiseras på ett sätt som skiljer sig från "de dogmatiska ideologier som accepteras i västvärlden". Orbán meddelar också att parlamentet tillsätter ett utskott för ständig övervakning av "utlänningar som försöker skaffa sig inflytande i Ungern". Han beskriver utskottet som en sorts "andligt antirobotsystem".

HD ingriper mot radio och TV

Högsta domstolen slår fast att radio och TV inte får beskriva högerextrema Jobbik som ett parti "på parlamentets yttersta högerkant". Enligt domstolen anser inte Jobbik sig självt som högerextremt, och det är därför yttryck får en personlig åsikt att beskriva partiet så. Den kommersiella TV-kanalen ATV, som tidigare friats i en lägre instans, fälls för brott mot kravet på opartisk nyhetsrapportering i etermedierna.

Omstridd medieskatt antas

Parlamentet antar en omstridd medieskatt som kritiserats för att riskera urholka mediefriheten och försämra medieföretagens ekonomi. Lagen innebär att staten tar ut en skatt på 40 procent av medieföretagens annonsintäkter. Regeringen säger till sitt försvar att pengarna ska användas till att förbättra skolorna och att mycket av utbudet i de kommersiella medierna är ett hot mot samhället. Viktor Orbáns regering har tidigare fått kritik för en rad specialskatter riktade mot branscher med stora utländska ägarintressen, som banker, energi, detaljhandel och telekom.

Krav på självstyre för ungrare utomlands

I sitt installationstal när han tillträder sin nya period som premiärminister kräver Viktor Orbán självstyre för etniska ungrare i andra länder. Han nämner särskilt de cirka 200 000 ungrare som lever i Ukraina. Han säger också att hans regering motsätter sig EU-direktiv om att underlätta invandring.

Fängelse för 92-årig krigsförbrytare

92-årige Béla Biszko döms till fängelse i fem och ett halvt år för krigsförbrytelser i samband med den sovjetiska invasionen 1956. Han hålls delansvarig för ett femtiotal människors död när säkerhetsstyrkor vid två tillfällen sköt skarpt mot folkmassor. Biszko, som senare var inrikesminister under kommunistregimen, har suttit i husarrest sedan december 2012. Han är den förste kommunistfunktionären som ställts inför rätta sedan en lag som antogs 2011 gjorde det möjligt att rannsaka ansvariga för dödandet 1956.

Fidesz segrar i EU-val

Regeringspartiet Fidesz får nästan 52 procent av rösterna i det ungerska valet till EU-parlamentet och 12 av landets 20 mandat. Högerextrema Jobbik går tillbaka jämfört med det nationella valet i april men blir ändå näst störst med nästan 15 procent, vilket ger tre mandat. Socialistpartiet, med knappt 11 procent, och socialistiska utbrytarpartiet Demokratiska koalitionen med nästan 10 procent, får vardera två mandat. Gröna partiet klarar precis femprocentspärren och får sända två delegater till Bryssel. Valdeltagandet är knappt 29 procent.

Europadomstolen kritiserar regeringen

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fastslår att regeringen avskedade Högsta domstolens ordförande András Baka av politiska skäl. Baka tvingades avgå 2012, tre år före mandattidens slut, sedan han kritiserat nya lagar som han ansåg inskränker rättsväsendets oberoende. Europadomstolen utdömer tills vidare inget straff för regeringen.

Socialistledaren avgår

Socialistpartiets ledare Attila Mesterházy avgår efter partiets två svåra valförluster under året. 

Stor valseger för Fidesz

Fidesz behåller regeringsmakten efter ännu en storseger i parlamentsvalet den 6 april. Partiet minskar visserligen från nära 53 procent 2010 till 45,1 procent, en nedgång med runt 600 000 röster, men det ändrade valsystemet (se Politiskt system) ger ändå en nästan lika stor majoritet som sist. Fidesz får 133 av de 199 platserna i det nya parlamentet. Den nybildade socialistledda vänsteralliansen (se Januari) får 25,7 procent och 38 platser, medan högerextrema Jobbik ökar från knappt 17 procent senast till 20,3, vilket ger partiet 23 mandat. Fidesz behåller därmed den två tredjedelars majoritet som ger regeringen möjlighet att fortsätta ändra författningen på egen hand. Det gröna partiet LMP får 5,4 procent och 5 platser. Valobservatörer från OSSE säger att valet på det hela taget var välordnat men att Fidesz gynnats på ett otillbörligt sätt av bland annat ensidig mediebevakning till regeringens fördel och kampanjverksamhet som suddade ut gränserna mellan partipolitik och statens verksamhet. Det nya valsystemet har också gynnat regeringspartiet, säger OSSE; ett klagomål som oppositionen redan tidigare framfört.

EU-domstolen kritiserar Orbán

Två dagar efter parlamentsvalet fastslår EU-domstolen att premiärminister Orbán bröt mot EU:s lagar när han 2012 avskedade chefen för dataskyddsmyndigheten. Domstolen säger att övervakande myndigheters självständighet förutsätter att dess chefer får tjänstgöra hela sin mandatperiod.

Stor manifestation mot antisemitism

Tiotusentals människor deltar i en manifestation i Budapest mot antisemitism. Det stora antalet deltagare tolkas som en reaktion på högerextrema partiet Jobbiks framgångar i parlamentsvalet.

Ungerska nationalister portförbjuds i Rumänien

Relationerna med Rumänien ansträngs sedan regeringen i Bukarest förbjudit medlemmar av fyra ungerska "extremistiska" nationalistiska organisationer att resa in i Rumänien. De skulle ha deltagit i det ungerska nationaldagsfirandet på orter i Rumänien med stor ungersk befolkning. Ungerska regeringen svarar med att kräva ökat självstyre för ungrare i Rumänien.

Vice socialistledaren tvingas bort

Två månader före valet tvingas Socialistpartiets vice ordförande Simon Gábor avgå och lämna partiet efter tidningsuppgifter om att han sedan 2008 haft odeklarerade pengar på ett konto i en österrikisk bank.

Avtal om ryskt kärnkraftsbygge

Parlamentet godkänner ett avtal om att ryska Rosatom ska bygga ut kärnkraftverket i Paks cirka tio mil söder om Budapest. Oppositionen protesterar mot hur överenskommelsen har slutits och en EU-talesman säger att det kan bli aktuellt att granska om anbudsförfarandet har skett enligt EU:s regler.

Ryskt lån till kärnkraftsbygge

Ungern får låna 10 miljarder euro av Ryssland för att bygga kärnkraftsreaktorer. Uppgörelsen tillkännages när premiärminister Orbán träffar Rysslands president Vladimir Putin i Moskva. Orbán talar uppskattande om Putins ledarskap och prisar de framsteg Ungern gjort på handelsområdet med Ryssland.

Oppositionsallians inför valet

Tre oppositionspartier – Socialisterna, Tillsammans 2014-PM och Demokratiska koalitionen – enas om att ställa upp med en gemensam lista i parlamentsvalet i april. Socialistledaren Attila Mesterházy blir deras gemensamma kandidat till premiärministerposten.

Hemlöshet kan straffas

Parlamentet röstar igenom en lag som gör det möjligt för kommuner att förbjuda hemlösa att sova utomhus i vissa områden eller att bo i skjul. Den som bryter mot ett sådant förbud kan straffas med samhällstjänst, böter eller fängelse.

Livstids fängelse för mord på romer

Tre män döms till livstids fängelse för mord på sex romer 2008 - 2009. Männens chaufför döms till 13 års fängelse. De dömda har nynazistiska försänkningar och deras brutala dåd har väckt avsky i Ungern och omvärlden. Domen välkomnas av European Roma Rights Center, som rapporterat 60 fall av hatbrott mot romer 2008–2012 och som kritiserat myndigheterna för att inte göra tillräckligt för att stoppa eller straffa den rasistiska brottsvågen.

EU-bidrag stoppas

EU fryser det mesta av sina utvecklingsbidrag till Ungern på grund av brister i hur medlen hanteras. Om inte regeringen uppfyller EU:s krav kan landet förlora motsvarande upp till 17 miljarder kronor 2013. Det gäller bland annat pengar till vägbyggen och sociala program.

Europadomstolen godkänner organisationsförbud

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fastslår att den dåvarande socialistiska ungerska regeringen var i sin fulla rätt att 2008 förbjuda organisationen Ungerska gardet, fascistpartiet Jobbiks militära gren. Domstolen säger att en stat inte behöver vänta på att en militant rörelse ska börja tillgripa våld. Ungerska gardet har efter förbudet försökt återuppstå under nya former. 

Kommunistledaren Horn död

Förre premiärministern Gyula Horn (se Modern historia) avlider vid 80 års ålder. Horn är en av dem som fått äran av att ha rivit det kalla krigets "järnridå", när han i september 1989 lät tusentals östtyskar resa till Västtyskland via Ungern.

Högerextrema får demonstrera under judiskt möte

En domstol tillåter en högerextrem demonstration utanför parlamentet, när Judiska världskongressen samlas i Budapest för att bland annat diskutera den ökande antisemitismen i Östeuropa. Trots antisemitiska utfall vid demonstrationen hävdar premiärminister Orbán att nolltolerans ska råda mot antisemitism i Ungern, men han kritiseras av judiska ledare för att inte ha markerat tillräckligt mot högerextremisterna. 

Offentlighetsprincipen inskränks

I en specialsession beslutar parlamentet att inskränka allmänhetens rätt till offentlig information från domstolar, myndigheter, statliga tjänstemän med flera. Beslutet tas mindre än två dygn efter att förslaget lagts fram. Det kommer sedan medborgarrättsgrupper begärt information om ett anbudsförfarande, där licenser för tobaksförsäljning uppges ha gått till regeringspartiets anhängare. I protest mot den nya informationslagen lämnar fyra människorättsorganisationer regeringens arbetsgrupp mot korruption med motiveringen att det arbetet nu blir meningslöst.

Orbán-allierad tar över centralbanken

Premiärminister Viktor Orbáns nära allierade György Matolscy blir chef för centralbanken. Utnämnandet leder till att en biträdande chef för centralbanken avgår i protest mot regeringens inflytande över banken och mot den nye bankchefen Matolscy.

Protester mot högerextremister

Tusentals människor demonstrerar utanför parlamentet i Budapest mot det högerextrema partiet Jobbik, vars parlamentsledamot Márton Gyöngyösi uppmanat regeringen att göra upp listor över parlamentets och regeringens judar, som enligt honom utgör en nationell säkerhetsrisk. Judiska ledare har betecknat uttalandet som ett eko av Förintelsen, och regeringen har tvingats fördöma det.

Utländskt ägande av jordbruksmark förbjuds

Parlamentet antar en författningsändring som förbjuder utländskt ägande av ungersk jordbruksmark. Regeringen säger att lagen är till för att trygga familjejordbrukens framtid. EU hade gett Ungern en frist till 2014 att upphäva tidigare begränsningar av äganderätten till jordbruksmark under hot om indraget ekonomiskt stöd.

Ungern prickas av EU-domstolen

EU-domstolen underkänner Ungerns dramatiskt sänkta pensionsålder för domare och åklagare från 70 till 62 år som åldersdiskriminering.

Nytt mitteninriktat valförbund

Förre premiärministern Gordon Bajnai bildar ett nytt, mitteninriktat valförbund kallat Tillsammans 2014 (Együtt 2014). I förbundet ingår bland annat en pressfrihetsrörelse som uppstått som en Facebookgrupp och en facklig organisation som har polska Solidaritet som förebild.

Högerextremister hotar romer

Med fortsatt ekonomisk nedgång och en arbetslöshet på 11 procent ökar spänningarna mellan ungrare och romer. Jobbik håller möte i Budapest och talar om nolltolerans mot romers "brottslighet och parasitism". Partiledaren Gábor Vona förklarar att alla romer som inte anpassar sig måste lämna Ungern.

Misstänkt krigsförbrytare grips

97-årige László Csizsik-Csatáry grips i Budapest misstänkt för krigsbrott under nazisttiden. Han anklagas för medverkan i deportationen av över 15 700 judar till Auschwitz och har stått högst på Simon Wiesenthal-centrets internationella lista över efterlysta förbrytare från Förintelsen.

Låneförhandlingar återupptas

Regeringen återupptar de tidigare avbrutna förhandlingarna med EU och IMF om stödlån.

Fideszpolitiker ny president

Parlamentet väljer Fideszpolitikern János Áder till ny president. Áder har bland annat varit talman och EU-parlamentariker.

Presidenten avgår

President Pál Schmitt meddelar att han avgår, sedan han fråntagits sin doktorstitel på grund av en plagiatskandal. Den tvåfaldige OS-guldmedaljören i fäktning har enligt Semmelweis-universitetet i Budapest kopierat stora delar av sin avhandling om OS från två andra texter. Schmitt nekar till anklagelserna, men påtryckningarna på honom att avgå blir för stora. Talmannen László Kövér blir tillförordnad president.

Ungern inför rätta för tvångspensioneringar

EU-kommissionen drar Ungern inför EU-domstolen för tvångspensioneringen av 236 domare och ingrepp som minskat dataskyddsombudsmannens oberoende.

Kritik från Europarådet

Europarådet kritiserar Ungern på punkter som gäller rättsväsendets oberoende och religionsfriheten.

Flygbolaget Malév i konkurs

Ungerns ekonomiska kris understryks när det statliga flygbolaget Malév går i konkurs efter att ha fått slut på pengar.

Massprotest mot ny grundlag

Nära 100 000 människor demonstrerar i Budapest mot den nya grundlag som trätt i kraft vid nyår. Demokratin anses hotad, och premiärminister Viktor Orbán anklagas för att föra Ungern mot enpartistat och diktatur. Samtidigt faller den ungerska valutan i värde och räntan på landets statsobligationer stiger till rekordnivåer, över 10 procent.

EU:s högsta moms

Den högsta momsen höjs från 25 procent till 27 procent, den högsta nivån inom EU.

EU-process mot Ungern

EU-kommissionen beslutar inleda en process mot Ungern, som kan leda till att landet berövas rösträtten i unionen. Ungern anses bryta mot EU-rätten när det gäller centralbankens och datainspektionens självständighet och genom att domare måste pensioneras vid 62 års ålder istället för 70. Samtidigt riskeras regionalstöd till Ungern på grund av budgetunderskottet. Premiärminister Orbán framträder inför EU-parlamentet och förklarar att hans regering är beredd till eftergifter inför EU:s krav. Han meddelar senare att regeringen drar tillbaka ett förslag att centralbanken och finansinspektionen ska slås samman.

Domstolskritik mot medielag

Författningsdomstolen säger att delar av den omstridda nya medielagen (se December 2010) innebär stora ingrepp i pressfriheten. Domstolen underkänner kravet på så kallad balanserad bevakning liksom lagens möjlighet att tvinga journalister att röja sina källor. Samtidigt avskedas två journalister från statliga TV sedan de hungerstrejkat i protest mot medielagen.

Protester mot centralbankslag

Oppositionen bojkottar omröstningen när parlamentet beslutar om ökat politiskt inflytande över Ungerns centralbank. EU och IMF avbryter samtal om nya stödlån i protest mot lagen. Oppositionen är också kritisk mot en rad andra lagar som Fideszregeringen drivit igenom under året och som ökar regeringens makt över bland annat rättsväsendet. Kritik kommer även från EU och USA.

Parlamentet minskas

Parlamentet beslutar att minska antalet ledamöter av kammaren från 386 till 199 från och med nästa val och att göra om valdistrikten. Ungerska medborgare bosatta utomlands får rätt att rösta.

Religiösa samfund erkänns inte

Dagen före nyårsafton beslutar parlamentet att över 300 religiösa samfund inte längre ska erkännas av staten.

Allt svagare ungersk valuta

I skuggan av eurokrisen sjunker den ungerska valutan forint kraftigt, vilket medför att Ungerns statsskuld växer till över 80 procent av BNP. Landets kreditvärdighet försämras och regeringen beslutar att åter förhandla med EU och IMF om stödlån. I juli 2010 lämnade Ungern låneförhandlingarna med IMF efter oenighet om villkoren.

Socialistpartiet splittras

Förre premiärministern Ferenc Gyurcsány och nio partikamrater lämnar Socialistpartiet och bildar en ny partigrupp i parlamentet kallad Demokratiska koalitionen (Demokratikus Koalíció, DK).

Böter för giftkatastrof

Aluminiumtillverkaren MAL döms att böta 473 miljoner euro för giftutsläppen i västra Ungern (se Oktober 2010).

97-åring frias från krigsbrott

Den 97-årige misstänkte krigsförbrytaren Sándor Kápiró frikänns av en domstol i Budapest. Han står åtalad för mord på över 30 judar och serber 1942 men nekar till anklagelserna. Många av åhörarna jublar och applåderar åt domslutet. Mellan 1 200 och 4 000 judar, serber och romer mördades under tre dagar av ungerska styrkor i en ökänd massaker i staden Novi Sad i januari 1942.

Grundlagsändringar drivs igenom

Socialisterna och det gröna partiet bojkottar omröstningen i parlamentet, när det styrande partiet Fidesz röstar igenom omstridda grundlagsändringar. Enligt den nya författningen hålls landet samman av Gud och kristendomen, staten ska skydda liv från befruktningen, statsskulden tillåts inte överstiga 50 procent av BNP och landet byter namn från Republiken Ungern till bara Ungern. Presidenten får rätt att upplösa parlamentet årligen om ingen budget antagits före 31 mars. Oppositionen kritiserar att landets politiskt sammansatta finanspolitiska råd kan lägga veto mot budgeten.

Meborgargarden oroar romer

Högerextrema medborgargarden skapar oro bland romerna i östra och norra Ungern. Hundratals romska kvinnor och barn lämnar byn Gyöngyöspata, när ett medborgargarde stationerar sig i närheten för att genomföra "träning" under påskhelgen. Några medlemmar av gardet grips av polis.

Akut ekonomisk kris

Ungerns kreditbetyg sänks och valutan sjunker i värde, sedan regeringens löften om skattesänkningar och dess övriga ekonomiska politik sänkt förtroendet hos marknaden. Det befaras att budgetunderskottet ska växa på sikt, bland annat på grund av en uppskjuten pensionsreform.

Statlig mediekontroll

Strax innan Ungern ska ta över som EU-ordförande vid nyåret beslutar parlamentet om en författningsändring som ger staten möjlighet att kontrollera innehållet i medierna. Stötande eller "politiskt obalanserad" publicering ska bötfällas. Lagen kritiseras hårt av medier, opposition och EU.

Författningsdomstolens inflytande begränsas

Parlamentet antar en lag som begränsar författningsdomstolens rätt att uttala sig om skatte- och budgetfrågor.

Miljökatastrof sedan damm brustit

Undantagstillstånd utfärdas sedan hundratusentals ton giftigt och frätande slam vällt ut ur en brusten damm i västra Ungern och översvämmat flera byar med minst tio dödsoffer, omkring 150 skadade och enorm förstörelse av naturen som följd. Flera vattendrag förgiftas. Aluminiumverket som låg bakom miljökatastrofen ställs under statlig kontroll.

Ny skatt för finansföretag

I finanskrisens spår inför regeringen en ny skatt för banker och andra finansföretag, som tjänat enorma summor före krisen.

Låneförhandlingar med IMF avbryts

Internationella valutafonden (IMF) begär att regeringen tydliggör planerna för ytterligare budgetnedskärningar. Då beslutar regeringen att lämna förhandlingarna med IMF om ytterligare lån. Efter fyra års åtstramningar har budgetunderskottet sjunkit från 9 procent till 3,8 procent av BNP. Samtidigt har arbetslösheten ökat på tre år från 7 procent till 12 procent, och ekonomin har nästan ingen tillväxt. Regeringens beslut att lämna samtalen med IMF får den ungerska valutan forint att falla i värde.

Ny president

Pál Schmitt från Fidesz väljs till president av parlamentet. Schmitt vinner med 263 röster mot 59 för utmanaren András Balogh. Schmitt tillträder uppdraget i augusti.

Orbán tillbaka vid makten

Nygammal regeringsbildare och premiärminister blir Fidesz ledare Viktor Orbán, som lovar att den nya regeringen ska sänka skatter och skapa fler jobb. Men den främsta utmaningen är att hålla nere budgetunderskottet och stärka ekonomin.

Medborgarskapslag upprör Slovakien

Parlamentet röstar igenom en lag som ger etniska ungrare utomlands rätt att söka ungerskt medborgarskap. Beslutet väcker vrede i Slovakien, där parlamentet samma dag antar en lag om att slovaker som ansöker om ett annat medborgarskap ska fråntas sitt slovakiska.

Stor valseger för Fidesz

Socialistpartiet förlorar parlamentsvalet, och det oppositionella högerpartiet Fidesz vinner en jordskredsseger med två tredjedelars majoritet. Socialistregeringens räddning av ekonomin blir dess politiska fall, sedan skattehöjningar, sänkningar av löner och pensioner med flera budgetnedskärningar skapat ett brett folkligt missnöje. Ironiskt nog är Ungern på väg ut ur den ekonomiska krisen efter några år av kännbar sanering av statsfinanserna. I de båda valomgångarna tar Fidesz 52,7 procent av rösterna och 262 av 386 mandat. Socialistpartiet får nöja sig med 19,3 procent och 59 mandat. På tredje plats kommer det antiromska, antisemitiska och naziinspirerade högerpartiet Jobbik med 16,7 procent. Jobbik tar därmed plats i det nationella parlamentet för första gången och får 47 mandat. Det nybildade gröna och vänsterliberala partiet Politik kan vara annorlunda (LMP) kommer också in i parlamentet med 7,5 procent av rösterna och 16 mandat.

Dödsattentat mot romer

En romsk kvinna dödas och hennes tonåriga dotter skottskadas allvarligt i ännu ett attentat av den högerextrema grupp som blivit känd som Dödspatrullen. Några veckor senare grips fyra misstänkta män i staden Debrecen. Husrannsakan antyder att gruppen planerat fler mord på romer.

Tårgas mot högerextremister

Polis använder tårgas för att stoppa en demonstration i centrala Budapest av Jobbiks förbjudna halvmilitära gren, Ungerska gardet. Gardet säger sig skydda ungrare mot brott utförda av romer och demonstrerar ofta i romskt dominerade områden.

Ny socialistledare

Socialistpartiet byter ledare igen, ny ordförande blir Attila Mesterházy.

Högerseger i EU-val

I valet till EU-parlamentet lider de regerande socialisterna nederlag, medan oppositionspartiet Fidesz har stora framgångar. I en tid av växande arbetslöshet går det extremnationalistiska och antiromska partiet Jobbik fram starkt och tar med nära 15 procent av rösterna tre mandat i Bryssel.

Ny premiärminister

Det regerande Ungerska socialistpartiet och det liberala vågmästarpartiet Fridemokraterna utser den partilöse näringsministern Gordon Bajnai till ny regeringsbildare. Innan han formellt godkänns av parlamentet demonstrerar tiotusentals människor i Budapest mot de redan genomförda nedskärningarna och mot Bajnais varningar för ännu hårdare åtgärder. Den nye regeringschefen lägger fram ett åtstramningspaket med budgetnedskärningar, skattehöjningar och frysning av offentliga löner.

Högerextremister dödar romsk man

Anti-romska högerextremister skjuter ihjäl en 53-årig man i staden Tiszalök.

Gasavtal med Ryssland

Ungern och Ryssland sluter avtal om att en del av gasledningen South Stream ska byggas på ungersk mark. De kommer också överens om att bygga ett underjordiskt gaslager i Ungern, tänkt att göra landet till ett centrum för ryska gasleveranser.

Premiärministern avgår

Efter långvarig och hård folklig kritik mot nedskärningar i välfärdssystemen, beslutar sig Ferenc Gyurcsány för att avgå som premiärminister. Han har anklagats för att stå i vägen för en lösning av den ekonomiska krisen. Han avgår även som ledare för Socialistpartiet och efterträds på den posten av Ildikó Lendvai.

Högerextremistiskt attentat mot romer

En 28-årig romsk man och hans femårige son skjuts ihjäl av högerextremister i byn Tatárszentgyörgy. Samma grupp har under 2008 angripit flera andra romska bostadsområden och dödat två människor.