När premiärminister Viktor Orbán i november besöker USA:s president Donald Trump i Vita huset får Ungern undantag från planerade amerikanska sanktioner mot länder som köper rysk olja och naturgas.

Parlamentsledamöter röstar i juni för att avskaffa begränsningar av bidrag till politiska kampanjer. Kritiker befarar att beslutet kommer att ge premiärminister Viktor Orbán obegränsade bidrag från sina allierade däribland mäktiga oligarker.

Parlamentet röstar i maj för att Ungern ska dra sig ur Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Parlamentet godkänner i april ett grundlagstillägg som slår fast att det bara finns två kön, man eller kvinna. Tillägget är det senaste bakslaget för landets hbtq-rörelse.

Parlamentet förbjuder i mars Prideparader då de anses bryta mot barnskyddslagar som antogs 2021 och som förbjuder hbtq-relaterat information riktad till barn under 18 år. Trots förbudet deltar mellan 100 000 och 200 000 personer i sommarens parad. I juni meddelar EU-domstolen att barnskyddslagarna strider mot EU:s grundläggande värderingar och EU-rätten.

Ungern går i januari miste om en miljard euro i EU-stöd. Anledningen är att landet inte har uppfyllt EU-krav att motarbeta korruption innan en tidsfrist löpte ut. Ungern blir första EU-land som råkar ut för detta.

Ungern bötfälls i juni på ett belopp på 200 miljoner euro för trots mot EU:s asyllagar, men regeringen vägrar att betala. I oktober begär Ungern utträde ur EU:s asyl- och migrationspakt. Bryssel svarar att pakten inte har någon utträdesklausul. 

Katalin Novák meddelar i februari att hon lämnar presidentposten sedan det uppdagats att hon benådat en person som dömts för att ha dolt övergrepp på ett barnhem. Till ny statschef väljs domaren Tamás Sulyok som är ordförande i författningsdomstolen.

Ungerns parlament antar i december ett lagpaket riktat mot utländskt inflytande. Det blir olagligt för partier och kandidater att ta emot stöd från utlandet. Även vallagen för Budapest ändras, så att den gynnar stora partier som Fidesz.

Flera EU-länder återinför under hösten gränskontroller mot Ungern till följd av inströmning av migranter via Ungern. Politiker i Slovakien hävdar att Ungern släpper igenom migranterna avsiktligt i syfte att lägga press på EU-systemet och grannländerna.

Försvarschefen Romulusz Ruszin-Szendi får i april sparken utan förklaring. Sedan början av året har flera hundra befäl och underrättelseofficerare rensats ut av regeringen. Premiärminister Viktor Orbán anklagas av sina kritiker för att vilja göra sig av med militärer som inte stöder hans Natokritiska och Rysslandsvänliga politik.

Viktor Orbán och hans nationalistiska, populistiska parti Fidesz återkommer till makten (Orbán var också regeringschef 1998–2002). Känt för sitt motstånd mot invandring och att trotsa EU.

Ungern blir medlem i EU.

Ungern blir medlem i Nato.

Gränsen öppnas under sommaren mot Österrike, tusentals östtyskar flyr västerut. På hösten beslutas att Ungern blir en demokrati med flerpartisystem. 

Ungernrevolten, en folkresning mot kommunistdiktaturen, pågår under oktober till november. Sovjetledda styrkor slår ned revolten och avsätter Imre Nagy, ledare för en koalitionsregering som förklarat att Ungern skulle lämna Warszawapakten.

Kommunistpartiet får allt större inflytande, stöds av Sovjetunionen. Partiet får i juni 1949 full kontroll över parlamentet varpå en ny författning drivs igenom och Ungern blir en kommunistisk enpartistat med förstatligad, centralstyrd ekonomi.

Ungern går in andra världskriget på Nazitysklands sida; stora förluster mot sovjetiska styrkor. Tyskland ockuperar Ungern 1944 efter försök till separatfred. Hundratusentals judar och romer deporteras till dödsläger.

Trianonfördraget: Ungern förlorar två tredjedelar av sitt territorium och en tredjedel av de ungersktalande hamnar utanför landets gränser.

En kortlivad socialistisk rådsrepublik ledd av kommunisten Béla Kun styr mellan mars och augusti.

Kejsardömet faller efter första världskriget; Österrike‑Ungern upplöses.

Dubbelmonarkin Österrike‑Ungern bildas; Ungern blir jämbördig partner.

Ungerska revolutionen 1848–1849 mot Österrikes välde. En av de mest namnkunniga ledarna är Lajos Kossuth. Kejsarens styrkor slår ned upproret med stöd från Ryssland.

I det andra slaget vid Mohács besegras osmanerna, vilket leder till att nästan hela Ungern så småningom hamnar under Österrike.

En ungersk armé besegras vid slaget i Mohács varvid merparten av Ungern hamnar under osmanskt herravälde.

Stefan I (István I på ungerska) kröns på juldagen till Ungerns förste kung. Han blir senare helgonförklarad och betraktas som landets skyddshelgon.