2016

• September

• Corbyn vinner partiledarval

  25 september

  Labourledaren Jeremy Corbyn besegrar med tydliga siffror, nästan 62 procent av rösterna, utmanaren Owen Smith. 

• Ny ledare för Ukip

  18 september

  Diane James utses till ny ledare för Ukip efter Nigel Farage. Hon är ledamot av EU-parlamentet och var fram tills nu partiets vice ordförande. 

• Bättre relationer med Argentina

  15 september

  För första gången sedan 1999 rapporteras ett töväder i kontakterna mellan Storbritannien och Argentina. I ett gemensamt uttalande säger länderna att de nu ska samarbeta i en rad frågor, och att restriktionerna kring utvinningen av gas och olja kring Falklandsöarna ska tas bort. Flygförbindelser ska nu kunna upprättas mellan Falklandsöarna och länder i regionen och mer ska göras för att få fart på fiskeindustrin i området. 

• Klartecken för nytt kärnkraftverk

  15 september

  Regeringen ger klartecken för att kärnkraftverket Hinkley Point C ska byggas i sydvästra England med hjälp av franska och kinesiska pengar. 

• Cameron kritiseras för brittiskt ingripande i Libyen

  14 september

  En parlamentarisk kommitté kritiserar Cameron för Storbritanniens militära ingripande i Libyen 2011, som den hävdar inte var tillräckligt underbyggd av underrättelsematerial. Kritik riktas också mot att regeringen inte upptäckt det hot som kom från militanta islamister, och att det inte fanns någon klar brittisk strategi för vad man skulle göra när Gaddafi hade störtats. Utrikesdepartementet försvarar dock beslutet att ingripa i Libyen. 

• Cameron lämnar underhuset

  13 september

  Den förre premiärministern aviserar att han ger upp sin plats i parlamentet. Det spekuleras om att han gör det för underlätta för sin efterträdare. 

• Ny valkretsindelning skapar kontroverser

  12 september

  En oberoende kommission presenterar en plan för hur en ny valkretsindelning för underhuset ska se ut. Om planen godkänns ska antalet platser minskas från 650 till 600 (nästa parlamentsval ska hållas år 2020) (se Politiskt system). Förändringarna väntas slå hårdast mot Labour (och Liberaldemokraterna) som anklagar regeringen för att ha försökt gynna det egna partiet. Kritik riktas också mot att ingen hänsyn har tagits till att över två miljoner nya väljare som registrerade sig först inför folkomröstningen om EU  har tillkommit sedan planen för den nya valkretsindelningen gjordes. En del kritiker pekar på att regeringen vill krympa den folkvalda kammaren, medan man låter antalet ledamöter i överhuset svälla. En remissrunda kommer att göras fram till den 5 december och om planerna hålls ska underhuset rösta om förslaget i september 2018. 

• Uppåt för ekonomin, men dystrare tider väntar

  5 september

  Nya siffror visar att ekonomin, månaden efter folkomröstningen gick bättre än väntat, mycket på grund av ett uppsving för detaljhandeln. Premiärminister May, som har utlovat en mer aktiv ekonomisk politik än den som fördes under Cameron, varnar dock för att det inte går att dra några långtgående slutsatser av detta, inte minst på grund av låga skatteinkomster och den osäkerhet vad brexit kommer att innebära för många företag. 

• May reser till Kina

  3 september

  Theresa May reser i början av månaden till ett G20-möte i Kina. Där hoppas hon bland annat kunna övertyga kinesiska och indiska ledare att Storbritannien fortfarande är en ”stark och pålitlig” handelspartner. En känslig fråga för May är huruvida Storbritannien, av säkerhetsskäl, ska riva upp ett beslut om ett kärnkraftsbygge, Hinkley Point, i Storbritannien där den kinesiska staten, vid sidan av franska intressen, har investerat pengar.

• SNP i ny kampanj för skotsk självständighet

  2 september

  Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon tar initiativ till "nya samtal" mellan invånarna om självständighet. Kampanjen ska bedrivas via nätet och genom att de 120 000 SNP-medlemmarna ska ta kontakt med väljare för att få ta del av deras synpunkter. Förhoppningen är att nå minst två miljoner människor. En kommission ska också utreda vilka följder ett skotskt oberoende får för ekonomin. Oppositionen kräver att Sturgeon istället ska ta itu med de problem som Skottland står inför nu, bland annat ett stort underskott i de offentliga finanserna (cirka 15 miljarder pund).