2016

• April

• Labourpolitiker anklagas för antisemitism

  29 april

  Labourledaren Jeremy Corbyn och hans parti skakas av en kris efter det att två ledande politiker i partiet, tidigare borgmästaren i London Ken Livingstone och en parlamentsledamot, anklagats för att ha antisemitiska uppfattningar efter uttalanden om Israel. Bägge har stängts av från partiet. Även ett antal lokalpolitiker uppges ha stängts av efter antisemitiska utspel, enligt tidningen the Telegraph så många som ett femtiotal. En utredning har tillsatts för att undersöka förekomsten av antisemitism och rasism inom partiet. 

• Tata Steel brittiska gren säljs

  20 april

  Tata Steel säljer delar av bolagets brittiska gren till företaget Greybull för en symbolisk summa. Därmed ska 5 000 jobb som var i farozonen vara räddade (se Mars 2016). 

• Centralbankschef varnar för Brexit

  20 april

  Mark Carney säger vid ett möte i överhuset att ett utträde ur EU skulle få ödesdigra konsekvenser för Storbritannien. Han kritiseras efter det för att ha blandat sig i politiken, men avfärdar kritiken genom att säga att han skulle blandat sig i politiken om han inte hade sagt något. Enligt en opinionsundersökning i mitten av april vill 38 procent av britterna att landet ska stanna kvar inom EU, 34 procent vill att Storbritannien ska lämna samarbetet och 28 procent har ännu inte bestämt sig. 

• Corbyn pläderar för att Storbritannien ska stanna kvar i EU

  13 april

  Labourledaren gör sitt första inlägg för ja-sidan inför folkomröstningen. Han betonar att Storbritannien måste vara kvar inom EU för att kunna driva igenom reformer. Han understryker också EU:s betydelse för arbetsrätt, miljö och konsumentskydd.

• Valkampanjen startar inför EU-omröstningen

  20 april

  Valkampanjen inför EU-omröstningen inleds. Inför starten har valkommissionen utsett två organisationer som får officiell status under kampanjen, de får göra av med mer pengar, upp till sju miljoner pund, och får 600 000 pund i bidrag från staten. Övriga organisationer får som mest lägga 700 000 pund på sina kampanjer. På ja-sidan heter den Britain Stronger in Europe och leds av Lord Rose. Den samlar ledande företrädare för bland annat Konservativa partiet, Labour, Liberaldemokraterna, Gröna partiet, SNP, Plaid Cymru, flera stora fackföreningar och näringslivsorganisationer. SNP bedriver dock sin egen kampanj i Skottland eftersom man inte vill delta på samma plattform som Konservativa partiet. På nej-sidan blir det Vote Leave, där de största namnen är Londons borgmästare Boris Johnson och den förre utbildningsministern Michael Gove, som får officiell status. Det skedde i konkurrens med bland annat Leave EU (som först hette The Know), som bildats 2015 med av Aaron Banks som också är en av de största bidragsgivarna till Ukip. En annan konkurrent är Grassroots Out (Go) som stöds av Ukip-ledaren Nigel Farage. Go har dock delats upp i en rad mindre enheter (till exempel Left Go, Labour Go, Student Go, Business Go and Steel Go), sannolikt för att kringgå reglerna för hur mycket pengar de får satsa på sin kampanj. 

• Ministrar redovisar skatteinbetalningar efter Panamaskandalen

  Kontroverserna kring Panamadokumenten leder till att flera högt uppsatta ministrar, inklusive premiärministern och finansminister Osborne, öppet redovisar hur mycket de har betalat i skatt. Även Labourledaren Corbyn, Londons borgmästare Boris Johnson och alla skotska partiledare gör senare samma sak. Men Cameron som 2014 hade lovat att öka insynen i de brittiska skatteparadisen ser nu ut att backa på den punkten. Förslaget har väckt starkt motstånd från bland annat Bermuda, Caymanöarna och Brittiska Jungfruöarna, som hävdar att pengarna i så fall bara skulle investeras någon annanstans. Den brittiska regeringen säger sig ha kunnat ta tillbaka två miljarder pund från personer som har försökt undkomma skatt via skatteparadisen.

• Cameron i blåsväder efter Panamaavslöjanden

  11 april

  Avslöjanden, via de så kallade Panamadokumentet, om att premiärministerns framlidne far, Ian Cameron, hade stora summor i en investeringsfond i på Bahamas. David Cameron säger inledningsvis att han själv inte tjänat några pengar på faderns fonder men han medger senare att han själv ägt andelar i investmentbolaget (han sålde dem dock 2009, året innan han blev premiärminister). Det ser särskilt illa ut eftersom premiärministern tidigare anklagat framträdande personer som ägnat sig åt skatteplanering. Från vänsterhåll kritiseras regeringen för att den göra så stora ansträngningar för att beivra bidragsfusk, samtidigt som den inte gör särskilt mycket för att komma åt skatteflykt. Opinionsundersökningar visar att förtroendet för Cameron har fallit med åtta procent sedan i februari.