December 2016
Senaste händelser
-
December
-
Liberaldemokraterna vinner fyllnadsval
Liberaldemokraternas kandidat Sarah Olney vinner fyllnadsvalet i Richmond Park, en valkrets där Konservativa partiet tidigare haft en klar majoritet. Hennes kampanj inför valet kretsar kring motståndet mot en brexit. Hon besegrar Zac Goldsmith, som var de konservativas kandidat i borgmästarvalet i London. Han ställde nu upp som oberoende, efter att ha lämnat Konservativa partiet sedan regeringen godkänt bygget av en femte landningsbana vid Heathrow. Även Olney motsätter sig utbyggnaden av flygplatsen.
-
Underhuset godkänner tidsplan för brexit
Underhuset röstar med klar majoritet för en motion från Labour om att regeringen ska presentera en plan för brexit och att den ska låta parlamentet granska dess förslag. Den godkänns med 448 röster för och 75 emot. Regeringen föreslår därefter en ändring om att dess tidtabell för att aktivera artikel 50 ska respekteras. 461 ledamöter röstar då för 89 emot.
-
Konservativa partiet vinner fyllnadsval; Labour blir fyra
Den konservativa kandidaten Caroline Johnson vinner klart i fyllnadsvalet i Sleaford och North Hykeham. Valet är ett stort bakslag för Labour som hamnar först på fjärde plats med 10 procent av rösterna, jämfört med 10 procent i valet 2015. Ukips kandidat kommer på andra plats, trots att partiet får färre röster än 2015, trea blir Liberaldemokraterna som ökar med 5 procent.
-
Nynazistisk grupp förbjuds
Den nynazistiska gruppen National Action förbjuds av inrikesminister Amber Rudd som klassificerar den som en terrororganisation. Att stödja gruppen kommer från och med nu ses som ett brott. Enligt Rudd är National Action en såväl rasistisk som antisemitisk och homofobisk organisation som inte har någon plats i det brittiska samhället. National Action fortsätter dock att vara aktiv och värva nya medlemmar. Sedan den nya antiterrorlagen trädde i kraft i januari 2015 har åtta islamistiska organisationer förbjudits, bland andra Haqqani Network, Jamaah Anshorut Daulah och Global Islamic Media Front.
-
Nordirlands regeringschef överlever misstroendevotum
SDLP riktar en misstroendeförklaring mot Nordirlands försteminister Arlene Foster. Detta sker efter avslöjanden kring ett program för att få företag att satsa på uppvärmning av sina lokaler med förnyelsebar energi som hon hade ansvarat för under sin tid som näringslivsminister. Problemet var att det inte fanns någon övre gräns för hur mycket som fick betalas ut och att företagen kunde få mer i bidrag ju mer energi de gjorde av med. Minst 14 fall av rena bedrägerier har också uppdagats: en bonde ska ha till exempel ha kvitterat ut en miljon pund för att värma upp en tom lada. Programmet har nu avslutats men kommer det att kosta över en miljard pund i offentliga medel under 20 år, varav 400 miljoner pund kommer att tas från den nordirländska budgeten. Fosters försök att hantera krisen på egen hand leder till en spricka mellan henne och biträdande försteminister Martin McGuinness som uppmanar henne att lämna sin post. Foster överlever dock misstroendeförklaringen eftersom McGuinness parti Sinn Féin lägger ner sina röster.
-
Skottland presenterar sitt förslag till brexitavtal
Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon lägger fram ett förslag om hur Skottland även i fortsättningen ska kunna vara en del av EU:s inre marknad. Hon föreslår bland annat att Skottland ska få nya befogenheter för att detta ska vara möjligt. I det 50-sidiga dokumentet pläderar hon för en lösning där Skottland ska kunna ha ett eget avtal med EU som liknar det som Norge har. För att det ska vara möjligt måste Skottland få rätt att besluta i invandringsfrågor, eftersom den fria rörligheten för arbetskraft är en viktig del av den inre marknaden, samt att Skottland skulle få rätt att betala till EU:s budget, dock utan att ha något inflytande över de beslut som fattas inom unionen. Samtidigt gör premiärminister May uttalanden som tyder på att hon inte tänker låta parlamentet rösta om ett slutligt brexitavtal. Tidigare har bland annat brexitminister David Davis utlovat en sådan omröstning. Risken med att lägga avgörandet hos parlamentet är att Storbritannien kan hamna i en situation där underhuset avvisar en uppgörelse, och att landet därmed lämnar samarbetet utan att det finns något nytt avtal med EU.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.