Ukraina trappar upp drönaranfall mot ryska oljehamnar och rederier under våren och sommaren vilket leder till bränslebrist och allmänt missnöje. Rysslands långsamma framryckning i östra Ukraina bromsas upp men Ryssland intensifierar robotattackerna mot civila mål i Ukraina. Hittills beräknas över 325 000 ryska soldater ha mist livet i kriget; antalet civila offer är ännu lågt men ökar.

I januari inleds de första direkta samtalen mellan företrädare för Ryssland, Ukraina och USA sedan 2022. Samtalen om en fredsplan som president Trump lagt fram förs under ett antal veckor men leder inte till något mer än ett avtal om en rysk-ukrainsk fångutväxling.

Under året börjar Ukraina anfalla mål längre in i Ryssland. USA driver på förhandlingar om en vapenvila och ett slut på kriget. Processen försvåras av att president Trump tydligt tar parti för Ryssland. Förhandlingarna kulminerar med ett toppmöte i Alaska mellan Trump och Putin i augusti. Inga konkreta resultat uppnås men mötet ses som en framgång för Putin som besöker ett västland för första gången sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes 2022.

De kända regimkritikerna Vladimir Kara-Murza och Ilja Jasjin släpps i ett utbyte av fångar i augusti mellan Ryssland och USA. Sammanlagt benådas nio ryska regimkritiker samt tre amerikaner i uppgörelsen som beskrivs som den största fångutväxlingen sedan kalla kriget.

President  Vladimir Putin byter i maj ut försvarsminister Sergej Sjojgu mot ekonomen Andrej Belousov. Sjojgu har tillsammans med generalstabschefen Valerij Gerasimov fått mycket kritik av ryska militärbloggare för hur kriget mot Ukraina har skötts. Gerasimov blir dock kvar på sin post. Sjojgu ersätter Nikolaj Patrusjev som ledare för nationella säkerhetsrådet.

Beväpnade män går i mars till attack mot en konsertlokal i Moskva och dödar närmare 150 människor. Över 600 skadas. Angriparna identifieras som medlemmar av Islamiska statens gren i Centralasien. Samtidigt anklagar myndigheterna Ukraina för att ha haft ett finger med i spelet. 

President Putin rapporteras få 87 procent av rösterna i presidentvalet i mars där inga verkliga utmanare tillåtits ställa upp. Valet genomförs även i de ryskockuperade östra delarna av Ukraina där proceduren övervakas av ryska soldater.

Landets mest framträdande regimkritiker Aleksej Navalnyj avlider i ett fängelse i Sibirien i februari. Omständigheterna är oklara och omvärlden ger den ryska statsledningen ges skulden för dödsfallet. Navalnyjs fru Julia lovar att fortsätta kampen för demokrati i Ryssland.   

Enade Ryssland vinner på flesta lokala och regionala val vilka karaktäriseras av att de flesta oppositionella antingen sitter fängslade eller har flytt utomlands.

Privatarmén Wagner, ledd av Jevgenij Prigozjin som kritiserat den ryska krigföringen, börjar marschera mot Moskva. Efter förhandlingar stoppar Prigozjin framryckningen och får straffrihet för sig och sina mannar i Belarus. Prigozjin omkommer två månader senare i en flygolycka.

Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdar i mars en order om att president Vladimir Putin ska gripas för krigsbrott.

Ryssland inleder i februari en fullskalig invasion av Ukraina men stöter på oväntat hårt motstånd och lyckas bara ockupera delar av landet. Omvärlden svarar med omfattande sanktioner mot Ryssland. I början av hösten annekterar Ryssland de fyra ukrainska länen Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson trots att ryska styrkor inte helt kontrollerar dessa områden.

Enade Ryssland vinner parlamentsvalet och behåller två tredjedels majoritet i duman. Valet kantas av anklagelser om fusk och kritiseras av omvärlden.

Oppositionen hindras i september från att kandidera på en rad platser vid regionala och lokala val.

I augusti förgiftas regimkritikern Aleksej Navalnyj av nervgiftet novitjok under en flygtur men överlever.

I juli antas författningsändringar i en folkomröstning vilket innebär att president Putin kan kandidera till presidentposten ytterligare två gånger – 2024 och 2030.

Under sommaren antas en reform om höjd pensionsålder trots omfattande protester. Misnöjet antas antas vara orsaken till att Enade Ryssland förlorar i en rad regionala val under hösten.

Vladimir Putin väljs i mars om till president med över 77,5 procent av rösterna. Oberoende valövervakare rapporterar fall av röstfusk.

Enade Ryssland går kraftigt fram i dumavalet och det nya parlamentet domineras av partier lojala med Putin. Oberoende valobservatörer rapporterar valfusk.

Ryssland erövrar halvön Krim från Ukraina samt stöder ryskspråkiga separatisters upprättande av två ”folkrepubliker” i regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.

Vladimir Putin blir åter vald till president; omfattande protester bryter ut i Moskva med Aleksej Navalnyj som en av ledarna.

President Vladimir Putin byter jobb med premiärminister Dimitrij Medvedev och innehar under fyra år posten som regeringschef men förblir i praktiken landets mäktigaste ledare.

Vladimir Putin blir Rysslands president.

Andra Tjetjenienkriget inleds.

Första Tjetjenienkriget äger rum.

Sovjetunionen upplöses; Boris Jeltsin blir Rysslands president.

Michail Gorbatjov blir partiets generalsekreterare och inleder ett försök att reformera det kommunstiska systemet genom öppenhet (glasnost) och ekonomisk reformpolitik (perestrojka).

Nikita Chrusjtjov inleder avstalinisering och fördömer företrädarens politik men kommunistpartiets makt består.

Andra världskriget tar slut. Som en av segrarmakterna är Sovjetunionen med och delar in Europa i intressesfärer. Östeuropa hamnar under sovjetiskt inflytande.

Tyskland anfaller Sovjetunionen.

Sovjetunionen ockuperar Baltikum.

Moskvarättegångarna – ”den stora terrorn”.

Jordbruket kollektiviseras.

Sovjetunionen bildas.

Inbördeskrig.

Nikolaj II abdikerar; bolsjevikerna tar makten.

Livegenskapen upphävs.

Ryssland blir stormakt.

”den stora oredan” pågår.

Ivan den förskräcklige kröns till tsar av hela Ryssland.

Dmitrij Donskoj segrar över mongolerna.

Mongolernas invaderar.