Ryssland
Rysslands president Vladimir Putin talar vid ett möte på Röda torget i Moskva 2019. Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT

Ryssland

Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. Under president Vladimir Putins tid vid makten från år 2000 har en återgång skett till ett auktoritärt styre samtidigt som Ryssland strävat efter att återupprätta sitt inflytande i närområdet. 2014 erövrade Ryssland Krim från Ukraina och underblåste ett uppror bland ryskspråkiga i östra delen av landet. 2022 fullföljde Ryssland kriget mot Ukraina med ett storskaligt militärt angrepp på grannen och startade därmed det allvarligaste kriget i Europa sedan andra världskriget. 

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2024

    • November

    • Putin sänker kraven för kärnvapenanvändning

      President Vladimir Putin sänker formellt Rysslands tröskel för att använda kärnvapen. Det sker som en reaktion på att USA några dagar tidigare gett grönt ljus för Ukraina att använda amerikanska långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland. Enligt den nya texten i landets kärnvapendoktrin kommer varje attack av en aktör med "deltagande eller stöd av en kärnvapenmakt" att ses som en "gemensam attack mot Ryska federationen" och varje aggression mot Kreml av en medlem i ett militärt block kommer att betraktas som "en aggression från hela blocket". Moskva förbehåller sig rätten att använda kärnvapen för att svara på en konventionell vapenattack som hotar Rysslands suveränitet och territoriella integritet, förtydligar Kremls talesperson Dmitri Peskov.

    • Ukraina får rätt att beskjuta mål inne i Ryssland

      Enligt medierapporter har USA:s president Joe Biden har givit grönt ljus för Ukraina att använda USA-tillverkade långdistansrobotar mot mål inne i Ryssland. Tidigare har USA sagt att robotar mot Ryssland riskerar att leda till en upptrappning av kriget, och Ukraina har endast fått använda amerikanska missiler mot ryska positioner i de områden av landet som Ryssland ockuperat. Den amerikanska omsvängningen tros ha föranletts av att nordkoreanska soldater strider med de ryska styrkorna. 

    • Augusti

    • Dissidenter släpps i stor fångutväxling med väst

      De kända regimkritikerna Vladimir Kara-Murza och Ilja Jasjin är två av 24 personer som ingår i ett utbyte av fångar mellan Ryssland och USA samt flera andra västländer, i vad som beskrivs som den största fångutväxlingen sedan kalla kriget. Sammanlagt benådas nio ryska regimkritiker samt tre amerikaner i uppgörelsen. Utöver Kara-Murza och Jasjin släpps flera tidigare medarbetare till den avlidne regimkritikern Aleksej Navalnyj samt Oleg Orlov, som var chef för den nu förbjudna människorättsorganisationen Memorial. Den tyske Rödakorsarbetaren Rico Krieger, som dömts till döden i Belarus men nyligen benådats ingår också i utväxlingen. De tre amerikanerna är journalisterna Evan Gershkovic och Alsu Kurmasheva samt marinkårssoldaten Paul Whelan. I utbyte får Ryssland tio ryssar som frigivits ur fängelser i utlandet. Bland dem finns dömda spioner och agenter, samt en tidigare överste i säkerhetstjänsten FSB, Vadim Krasikov, som dömts till livstids fängelse för mordet på en tjetjensk dissident i Berlin 2019.

    • Juni

    • Toppmöte om former för fred

      Vid ett toppmöte I Schweiz enas runt 80 länder om ramar för en fredsplan för Ukraina. Bland annat slår deltagarna fast att respekt för Ukrainas territoriella integritet utgör en grundförutsättning liksom ”dialog mellan alla parter”. Deltagarna fördömer ett eventuellt användande av kärnvapen samt efterlyser utväxling av krigsfångar och att ukrainska barn som förts till Ryssland ska få återvända hem. Mötet bevistas av närmare 100 länder. Bland dem som inte ställer sig bakom slutkommunikén märks Indien, Sydafrika, Saudiarabien och Brasilien. Ryssland har inte fått någon inbjudan. Före mötet meddelar Rysslands president Vladimir Putin att Moskva är redo för vapenstillestånd och fredsförhandlingar förutsatt att Ukraina drar tillbaka sina trupper från de fyra regioner i Ukraina som Ryssland delvis ockuperar samt att Kiev ger upp sin ambition att gå med i Nato.

    • Maj

    • Utspel om ändrad gräns i Östersjön

      Enligt ett dokument som publiceras på det ryska försvarsdepartementets hemsida planerar Ryssland att under 2024 ändra landets territorialvattengränser utanför Kaliningrad samt i Finska viken. Genom manövern skulle en del av det vatten som idag hör till Litauen och Finland beröras och hamna på ryskt område. Försvarsdepartementet uppger att åtgärden är nödvändig eftersom de nuvarande koordinaterna baseras på äldre småskaliga sjökort och ”inte till fullo överensstämmer med den nuvarande geografiska situationen”. Dokumentet ligger uppe på hemsidan några timmar för att sedan tas bort utan förklaring. Några dagar senare rapporterar Estland att Ryssland tagit bort ett antal navigationsbojar vid den gemensamma gränsen i floden Narva.  

Till kalendariet
127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

UI:s nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0