2019

• April

• Nato skärper åtgärder mot Ryssland

  4 april

  Utrikesministrarna från Natoländerna beslutar med hänvisning till rysk ”aggression” att alliansen ska utöka sin spaningsverksamhet och hålla militärövningar i Svarta havet till stöd för Ukraina och Georgien (som båda vill bli Natomedlemmar och har ryskstödda separatiststyrkor inom sina gränser). Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska Nato också studera strategier för hur man ska bemöta icke-konventionell krigföring, detta mot bakgrund av att Ryssland bland annat anklagas för att försöka påverka demokratiska val i västländer.

• Mars

• Kommunistpartiet marscherar mot Putins politik

  23 mars

  Kommunistpartiet anordnar protestdemonstrationer i Moskva och andra städer. I Moskva deltar flera tusen personer i manifestationen mot sjunkande levnadsstandard, korruption och nya lagar som begränsar yttrandefriheten (se 18 mars). Både yngre och äldre deltar i protesten som leds av partiets långvarige ledare Gennadij Ziuganov.

• Ny medielag kritiseras

  18 mars

  President Putin skriver under några kontroversiella lagförslag som ska förebygga falska nyheter och förhindra publicering av information på internet som anses visa brist på respekt för staten. Genom Putins signering träder lagarna i kraft och det blir därmed förbjudet att "sprida information som visar vanvörd för staten. Det blir också förbjudet att "sprida falsk information på internet som utgör hot mot medborgares liv eller hälsa, allmän ordning och säkerhet”. En statlig myndighet Roskomnadzor avgör vad som är falska nyheter och ålägger medier att ta bort sådana i sina flöden. Medier som vägrar kommer att blockeras. ”Dessa nya förbud och bestraffningar är inte bara en fortsättning av den repressiva politik som Putin inledde 2012 utan tar den till en helt ny nivå, säger Jurij Dzjibladze i en kommentar till nyhetsbyrån AFP. Dzjibladze, som leder Center för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter, menar att lagtexterna är så vaga att de inte bara kan användas för att stoppa falska nyheter utan även för att förhindra spridning av åsikter som makthavarna ogillar. Dzjibladze pekar också på likheterna mellan de nya lagarna och de förbud som fanns under Sovjettiden mot ”underminering av det sovjetiska systemet” och ”anti-sovjetiska kampanjer och propaganda”. Alexander Tjerkasov från landets mest kända människorättsorganisation, Memorial, konstaterar i en kommentar att ”från och med nu är det polisen som kommer att avgöra vad som är falska nyheter”. Lagarna mötet även kritik i duman (parlamentet) när lagarna behandlades där och av Kremls eget människorättsråd. Läs mer om lagen i Utrikesmagasinets artikel "Ryska försök att begränsa yttrandefriheten på internet".

• Demonstration mot ny internetlag

  10 mars

  Demonstrationer äger rum i Moskva och andra städer i protest mot en ny lag som ska hindra att rysk trafik på internet passerar genom utländska servrar. Enligt regeringen syftar lagen till att stärka cybersäkerheten men kritikerna menar att den kan användas av myndigheterna för att styra och censurera aktiviteter på internet.

• Ryssland bekräfta stöd till Venezuela

  1 mars

  Utrikesminister Lavrov tar emot Venezuelas vicepresident i Moskva och gör samtidigt klart att Ryssland ämnar fortsätta stödja den venezolanske presidenten Nicolas Maduro som utkämpar en bitter maktkamp med talmannen i landets parlament (se VENEZUELA: Aktuell politik). USA stöder talmanhnen som utropat sig till interimspresident. Därmed hamnar Ryssland och USA på var sin sida i den eskalerande konflikten. Maduro och hans allierade – däribland Ryssland – anklagar USA för att försöka iscensätta en kupp i Venezuela.