Ryssland
Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land, men det är inte längre en supermakt. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. De flesta av landets drygt 140 miljoner människor fick en högre levnadsstandard även om stora klyftor bestod. Under Vladimir Putins styre från 2000 och framåt har en återgång skett till ett mer auktoritärt styre med minskat svängrum för oppositionen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2021
-
Februari
-
Satellit som ska vaka över Arktis på plats
Den ryska rymdmyndigheten Roscosmos meddelar att en första satellit som ska övervaka Arktis från rymden har skjutits upp från den ryska uppskjutningsanläggningen Bajkonur i Kazakstan. Satellitens uppgift är att bland annat att övervaka väderförhållanden i området. En kompletterande satellit ska skickas iväg 2023. Uppvärmningen av Arktis innebär att stora naturfyndigheter blottläggs när isen drar sig tillbaka och för Ryssland är det viktigt att bevaka sina intressen i regionen som också tilldrar sig andra länders intresse, till exempel Kanadas, Norges och USA:s.
-
Känslig omröstning om staty stoppad
Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin avbryter en pågående omröstning om huruvida en staty av Felix Dzerzjinskij ska återbördas till sin plats utanför säkerhetstjänsten högkvarter i huvudstaden eller inte. Dzerzjinskij ledde den fruktade sovjetiska hemliga polisen som bildades efter ryska revolutionen 1917. Moskvaborna skulle i en rådgivande folkomröstning välja om platsen vid högkvarteret skulle prydas av Dzerzjinskijs staty eller av en staty förställande Alexander Nevskij, ett ortodoxt helgon från 1200-talet. Sobjanin valde att avbryta omröstningen när det stod 55/45 till Dzerzjinskijs favör med motiveringen att "en staty ska ena ett samhälle, inte verka splittrande".
-
Höjda straff för demonstranter
President Putin skriver under ett antal nya lagar med höjda straff för dem grips vid demonstrationer som saknar myndigheternas tillstånd. Böter för den som gör motstånd mot polisen för första gången höjs till motsvarande 50 amerikanska dollar, alternativt 15 dagar i fängelse eller samhällstjänst på 120 timmar. För den som gripits tidigare blir bötesstraffet motsvarande 270 amerikanska dollar eller fängelse i 30 dagar. Böter införs också för personer som inte följer reglerna för finansiering av ”publika evenemang” och för den som delar information om organisationer som klassas som ”utländska agenter” (se 25 november 2017) utan att ange att organisationen i fråga har den beteckningen.
-
EU riktar sanktioner mot fyra toppryssar
EU beslutar att införa sanktioner mot fyra högt uppsatta ryssar som anses vara ansvariga för fängslandet av regimkritikern Aleksej Navalnyj och för repressionen mot Navalnyjs anhängare. Vilka som drabbas av sanktionerna anges inte när beslutet meddelas. Relationerna mellan EU och Ryssland hade fått sig ytterligare en törn när EU:s utrikeschef Josep Borrell besökte Moskva tidigare i februari. Syftet med mötet var att försöka förbättra förhållandet mellan EU och Ryssland men strax efter ett möte mellan Borrell och utrikesminister Sergej Lavrov utvisade Ryssland tre västdiplomater, däribland en från Sverige (se 5 februari).
-
Ännu en dom mot Navalnyj
Regimkritikern Aleksej Navalnyj döms att betala motsvarande 9 500 euro i böter i ett förtalsmål. Navalnyj hade kallat en veteran från andra världskriget för ”förrädare” då denne uppträtt i en video till stöd för de grundlagsreformer som genomfördes i början av 2020 och som gör det möjligt för president Putin att förbli på sin post till 2036. Några timmar senare avvisade en annan domstol Navalnyjs överklagande av fängelsedomen från 3 februari. I slutet av månaden förs han till en straffkoloni 20 mil öster om Moskva.
-