Kalendarium

• 2022

  • Maj

  • EU slutar köpa rysk olja

    30 maj

    EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. 

  • Inflationen tvingar upp pensioner och minimilöner

    25 maj

    President Putin tillkännager att pensionerna och minimilönerna ska höjas med tio procent. Höjningarna sker mot bakgrund av den rekordhöga inflationen som orsakas av västländernas sanktioner. Under april nådde inflationen drygt 17 procent.

  • Nioårig dom mot Navalnyj fastställs

    24 maj

    En domstol i Moskva avvisar regimkritikern Aleksej Navalnyjs överklagande av den dom på nio års fängelse som utfärdades av en annan domstol tidigare i år (se 22 mars). Domarna i Moskva fastställer domen och säger att den ska verkställas omedelbart. Därmed kommer Navalnyj att flyttas till ett högsäkerhetsfängelse med hårdare förhållanden och färre besök. Den nioåriga domen ersätter den dom som Navalnyj för tillfället avtjänar (se 3 februari 2021). Det innebär att Navalnyj kommer att sitta fängslad i ytterligare åtta år. Navalnyjs medarbetare fruktar för hans liv om han flyttas till högsäkerhetsfängelset och planerar att överklaga dagens domslut till författningsdomstolen.        

  • Nya militärbaser planeras i väst

    20 maj

    Försvarsminister Sergej Sjojgu uppger att nya militärbaser kommer att byggas i västra  Ryssland som ett svar på Natos utvidgning. Enligt Sjojgu ska 12 militära enheter upprättas i det västra militärdistriktet inom ett år.

  • Fler västdiplomater utvisas

    18 maj

    Moskva skickar hem en ny omgång västdiplomater. Den här gången är det 34 fransmän, 27 spanjorer och 24 italienare som förklaras icke önskvära i Ryssland. Utvisningarna är ett svar på dessa länders beslut i april att skicka hem ett antal ryska diplomater (se 5 april samt 19 april ).

  • Svensk Nato-ansökan inget hot enligt Putin

    16 maj

    President Putin kommenterar Sveriges och Finlands ansökan om Natomedlemskap med att säga att ”det är inte ett direkt hot mot oss”. Han varnar samtidigt för att en expansion av Natos militära struktur till Sverige och Finland kommer att utlösa ett svar från Ryssland.

  • Renaults bilfabriker nationaliseras

    16 maj

    Biltillverkaren Renault lämnar över sina tillgångar i Ryssland till den ryska regeringen. När utländska företag drog sig ur landet efter invasionen av Ukraina i februari svarade den ryska regeringen med att säga att företagens tillgångar skulle nationaliseras. Renault blir det första företag som omfattas av åtgärden. Inget sägs om detaljerna i överenskommelsen men enligt tidigare uppgifter från regeringen skulle Renault sälja sina tillgångar i Ryssland för ”en rubel”. Samma dag meddelar McDonalds att företaget helt lämnar den ryska marknaden och säljer alla sina matställen i landet.

  • Gasflödet till Tyskland minskas

    12 maj

    De ryska gasbolaget Gazprom meddelar att företaget kommer att sluta transportera gas via den polska sektionen av rörledningen Yamal-Europe som går från Ryssland via Polen till Tyskland. Gazprom uttalar sig dagen efter det att Moskva beslutat om sanktioner mot 30 utländska energiföretag, däribland EuRoPol GAZ S.A. som äger den polska delen av rörledningen. Hur hårt stoppet kommer att drabba Tyskland är oklart då rysk gas också kan transporteras till Tyskland via rörledningen Nord Stream i Östersjön, men Tysklands ekonomiminister fördömer beslutet och anklagar Ryssland för att använda energi "som ett vapen". Ett dygn tidigare, mellan den 10 och den 11 maj, minskade de ryska gasleveranserna till Tyskland med 25 procent då Ryssland stängde av en knutpunkt på en ledning i östra Ukraina. Det skedde sedan det ukrainska bolag som sköter systemet sagt upp sitt ansvar för ledningar som ligger i rysk-ockuperat område.

  • FN undersöker anklagelser om övergrepp på civila i Ukraina

    12 maj

    FN:s människorättsråd beslutar att inleda en undersökning av anklagelser om övergrepp på civila från ryska truppers sida under kriget. Kina och Eritrea röstar emot resolutionen medan 33 länder röstar för och 12 lägger ned sin röst, däribland Pakistan och Kuba. Vid mötet anklagar Ukrainas biträdande premiärminister Emine Dzjaparova Ryssland för att utfört de mest fasanfulla kränkningarna av mänskliga rättigheter i Europa på decennier, inbegripet utomrättsliga avrättningar, försvinnanden, tortyr och sexuellt våld. Ryssland var tidigare medlem av människorättsrådet men drog sig ur när FN:s generalförsamling i början av april stod röstade för att utesluta landet.

  • April

  • Svenska diplomater utvisas

    26 april

    Ryssland utvisar fyra svenska diplomater. Skälet är enligt ryska UD att Sverige tidigare i april utvisat tre ryska diplomater. UD hänvisar också till Sveriges stöd för Ukraina i det pågående kriget.  

  • Gasleveranser till Polen och Bulgarien stoppas

    27 april

    Den ryska energijätten Gazprom meddelar att naturgasleveranserna till Polen och Bulgarien stoppas. Båda länderna har vägrat att gå med på Rysslands krav att gasen ska betalas i rysk valuta. Ryssland varnar för att också transitgas, som ska föras vidare genom ledningsnätet till andra länder, kan komma att stoppas. Från EU-håll uppfattas det ryska beskedet som ett försök att splittra unionens medlemsländer. 

  • Tyska diplomater skickas hem

    25 april

    Ryssland fortsätter utvisa västdiplomater då 40 tyska diplomater får order om att lämna landet. Utvisningarna är enligt ryska UD ett svar på Tysklands "ovänliga" beslut att tidigare i april utvisa lika många ryska diplomater från Tyskland (se 5 april).

  • Generalmajor pekar ut Moldavien som nytt mål

    22 april

    Generalmajor Rustan Minnekajev säger att Ryssland har som mål att över hela Donbas-regionen i östra Ukraina samt hela södra delen av landet längs kusten mot Svarta havet fram till Moldavien i väster. En sådan utveckling skulle göra Ukraina till ett land utan kust och till hälften omringat av Ryssland. Poängen med att kontrollera hela kuststräckan skulle enligt Minnekajev vara att nå Transnistrien "där rysktalande människor förtrycks". Transnistrien är en utbrytarrepublik i Moldavien som styrs av proryska separatister vilka stöds och utrustas av Moskva. Minnekajevs uttalande är det tydligaste hittills i fråga om målet för den ryska invasionens så kallade "andra fas".  

  • FN misstänker ryska krigsbrott i Ukraina

    22 april

    FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet,  uppger att världsorganisationens undersökningar av vad som hänt under kriget i Ukraina blottlagt en ”skräckhistoria” av kränkningar som begåtts mot civila. Bachelet säger att internationella humanitära lagar inte bara har ignorerats utan totalt åsidosatts under kriget i Ukraina. En av Bachelets medarbetare uppger att de ryska styrkornas handlingar kan komma att klassas som krigsbrott då ryska ”urskillningslöst beskjutit och bombat befolkade områden och därmed dödat civila samt förstört skolor, sjukhus och annan infrastruktur”.

  • Rysk offensiv i östra Ukraina

    19 april

    Ryssland inleder en samlad offensiv i Donbas i östra Ukraina efter att ha förflyttat styrkor från andra områden, bland annat från området runt huvudstaden Kiev, där de militära insatserna enligt sakkunniga bedömare inte varit framgångsrika. Moskvastödda separatister har sedan 2014 kontrollerat ungefär en tredjedel av länen Donetsk och Luhansk. Nu tycks de ryska styrkorna gå in för att skapa ett sammanhängande område från Donbas via den belägrade staden Mariupol till Krimhalvön. Även staden Lviv i väster utsätts för beskjutning som kräver dödsoffer.

  • Västdiplomater beordras lämna Ryssland

    19 april

    Som ett svar på EU-ländernas massutvisningar av ryska diplomater i början av april beordrar Ryssland sammanlagt 31 europeiska diplomater att lämna Ryssland. 15 diplomater från Nederländerna förklaras ”persona non grata”. Samma besked får 12 belgiska diplomater liksom 4 österrikare. Två dagar senare, den 21 april, meddelar Moskva att de baltiska ländernas konsulat i Ryssland ska stängas. Samtidigt beläggs 29 amerikaner och 61 kanadensare med inreseförbud i Ryssland. Åtgärderna vidtas som ett straff för de sanktioner som väst riktat mot Ryssland efter invasionen av Ukraina. Listan på personer som inte får resa in i Ryssland omfattar USA:s vicepresident Kamala Harris, Facebooks grundare Mark Zuckerberg och ett antal tjänstemän vid ländernas försvarsdepartement samt kända affärsmän och journalister. USA:s president Joe Biden och utrikesminister Anthony Blinken står sedan tidigare på listan.

  • Ryskt flaggskepp utslaget

    14 april

    Ryska Svartahavsflottans flaggskepp Moskva sjunker under bogsering mot marinbasen Sevastopol på Krim. Ukrainarna säger sig ha beskjutit fartyget med sjömålsrobotar dagen innan, medan Ryssland hävdar att det uppstått brand ombord som i sin tur antänt ammunition. Hur många sjömän som följer med fartyget i djupet är oklart. 

  • Ryssland portas från FN:s människorättsråd

    7 april

    FN:s generalförsamling röstar för att utesluta Ryssland ur världsorganisationens råd för mänskliga rättigheter. Beslutet tas efter bilder och vittnesmål från Ukraina som indikerar att Ryssland begått grova brott mot civila, bland annat i staden Butja nära Kiev. 93 länder röstar för beslutet medan 24 röstar emot, däribland Kina. 58 länder lägger ned sina röster.  Ryssland motsätter sig beslutet och kallar det ”illegalt och politiskt motiverat”.

  • EU stoppar ryskt kol och ryska fartyg

    8 april

    I en femte omgång av sanktioner mot Ryssland beslutar EU att införa ett embargo på import av ryskt kol och att stänga EU-ländernas hamnar för ryska fartyg samt förbjuda ryska och belarusiska åkerier att köra inom EU. 45 procent av den kol som används i EU kommer från Ryssland och importen motsvarar 4 miljarder euro om året. Vidare förbjuds export av vissa högteknologiska varor till Ryssland och fler ryska banker får sina tillgångar i EU frysta. Listan över personer som beläggs med sanktioner utvidgas med 200 namn, däribland namnen på Putins vuxna döttrar (se lista över alla EU:s sanktioner här). EU beslutar även att avsätta ytterligare 500 miljoner euro för att finansiera vapen till Ukraina vilket betyder att EU nu gett sammanlagt 1,5 miljarder euro i vapenhjälp till landet. Samma dag röstar den amerikanska kongressen för att upphäva Rysslands handelsstatus på den amerikanska marknaden. Därmed blir det möjligt för USA att höja tullar på varor från Ryssland. Länderna inom G7 kommer överens om att förbjuda investeringar i nyckelsektorer i rysk ekonomi samt minska exporten till och importen från Ryssland. Fler åtgärder ska också vidtas för att sätta press på ryska banker och statsägda företag.

  • Ökat tryck mot ryska banker

    6 april

    USA ökar trycket mot Ryssland genom att införa sanktioner mot två stora ryska banker, mot president Putins vuxna döttrar samt genom att förbjuda alla investeringar i Ryssland. Storbritannien fryser två ryska bankers tillgångar i landet och säger att landet kommer att upphöra med all import av rysk olja och gas före årsskiftet. Den ryska regeringen meddelar samtidigt att landet tvingats använda rubel för att betala på sina utlandslån eftersom USA hindrat Ryssland från att använda sina tillgångar i amerikanska banker. Därmed ökar farhågorna för att Ryssland ska misslyckas med att betala på sina lån utomlands. Tidigare har betalningar på Rysslands utlandslån varit undantagna från sanktionerna. 

  • EU-länder massutvisar ryska diplomater

    5 april

    Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Slovenien utvisar sammanlagt mer än 200 ryska diplomater inom loppet av 48 timmar. Även EU som organisation förklarar ett antal ryska tjänstemän som ”persona non grata”. En del av dem som utvisas anklagas för spioneri medan andra utvisas med hänvisning till ”nationella säkerhetsskäl”. Utvisningarna kungörs bara några dagar efter det att Slovakien Belgien, Nederländerna, Irland och Tjeckien sammanlagt utvisat närmare 80 ryska diplomater. I närtid har även Polen utvisat 45 och Bulgarien 10 ryssar (23 respektive 18 mars). Ryssland svarar den 8 april med att utvisa 45 polska diplomater.

  • Brutal krigföring uppdagas i Butja utanför Kiev

    4 april

    När ryska styrkor dragit sig tillbaka från Butja, en förort till Kiev, möts den ukrainska armén av skakande syner: gator kantade av civila dödsoffer, en del med skottsår i huvudet, somliga med bakbundna händer. President Zelenskyj som inspekterar på plats, kallar det folkmord och krigsförbrytelser och säger att en utredning ska göras. Ryssland förnekar inblandning och hävdar att Ukraina har iscensatt ett propagandatrick, men det framkommer ett par dagar senare att Tyskand har avlyssnat radiokommunikation mellan ryska soldater som dryftar civila offer. 

  • Mars

  • Putin hotar stänga av gaskranen

    31 mars

    President Putin meddelar omvärlden att ”ovänligt sinnade nationer” (såsom alla EU-länder) från den 1 april måste betala för sina gasinköp i rubel. I annat fall riskerar de att gasen stängs av. Tekniskt sett kommer länderna fortfarande att betala i västvaluta genom att de skickar euro eller dollar till ryska Gazprombank som i sin tur växlar pengarna till rubel och sätter in dem på respektive köpares konto i Gazprombank för användning vid transaktionen. Priserna ska inte ändras. Skälet till förändringen är enligt Putin att en del av Rysslands valutareserv frysts genom omvärldens sanktioner. Hotet får dock Tyskland, som är det land i Europa som är mest beroende av rysk gas, att förbereda en nödplan för det fall Ryssland vrider om gaskranarna. 

  • Sista oberoende tidningen lägger ned

    28 mars

    Novaja Gazeta, landets sista oberoende ryskspråkiga tidning, beslutar att lägga utgivningen på is till så länge Rysslands krig i Ukraina pågår. Novaja Gazetas chefredaktör Dimitrij Muratov fick Nobels fredspris 2021 för tidningens orädda journalistik och tidningen var ett av de sista medierna i Ryssland som vågade kritisera Rysslands krigföring. Nu hotar dock myndigheterna att stänga tidningen och därför stoppar redaktionen utgivningen.     

  • Ryssland byter krigsmål i Ukraina

    26 mars

    Den första fasen av Rysslands militära insats i Ukraina är avklarad, uppger den ryske generalen Sergej Rudskoj. Fokus riktas nu mot att ”befria Donbas” i östra Ukraina, säger han och beskriver det som att huvudsyftet med invasionen hela tiden har varit att säkra de två ryskstödda "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk, trots att de befann sig under rysk kontroll redan före kriget. Uttalandet tolkas som ett sätt att försöka rädda Rysslands ansikte, eftersom kriget mot den ukrainska armén inte blev någon promenadseger och ryssarna misslyckades med att inta Kiev. 

  • Rapporter om krigsförbrytelser utreds

    23 mars

    Fyra veckor in i det ryska anfallskriget i Ukraina redogör landets riksåklagare Iryna Venediktova för utredningar som inletts om misstänkta krigsförbrytelser utförda av de ryska invasionsstyrkorna. Det rör sig hittills, under pågående krig, om drygt 2 400 fall som skulle kunna leda till krigsbrottsåtal och drygt 1 500 fall som hon rubricerar som brott mot nationell säkerhet. 127 misstänkta personer har identifierats. Venediktova reser kors och tvärs genom landet för att samla dokumentation, bland annat vittnesmål och bilder före och efter anfall. Bombningar av civila mål och våldtäkter finns bland anklagelserna. Några dagar senare hävdar Venediktova att det finns bevis för att ryska styrkor använt klusterbomber på platser där det finns civila.

  • Ny dom ger regimkritikern Navalnyj nio års fängelse

    22 mars

    Regimkritikern Aleksej Navalnyj döms för förskingring till nio år i ett högsäkerhetsfängelse. Navalnyj anses skyldig till att ha tillskansat sig motsvarande flera miljoner dollar från donationer till hans politiska organisation. Domen utfärdas av en domstol som tillfälligt upprättats i det fängelse där Navalnyj sitter sedan ett år tillbaka (se 3 februari 2021). Navalnyj utnyttjar rättegången till att driva med makthavarna och uppmana ryssarna att göra motstånd mot kriget i Ukraina.      

  • Stängningen av Memorial bekräftas

    22 mars

    Högsta domstolen avslår människorättsorganisationen Memorials begäran om få uppskov med att stänga verksamheten. Stängningen som beordrades i slutet av förra året (se 28 december 2021) togs upp av Europadomstolen och därmed hoppades Memorial att den skulle kunna skjutas upp i väntan på ett utslag. Men häromdagen lades alla ärenden som rör Ryssland på is i Europadomstolen då Ryssland lämnade Europarådet. Europadomstolen är knuten till Europarådet genom att den behandlar brott mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Konventionen utgör grund för Europarådets arbete.

  • Ryssland lämnar Europarådet

    16 mars

    Ryssland meddelar att landet lämnar Europarådet. Det sker dagen innan Ryssland skulle ha blivit uteslutet ur rådet. Som en följd av det ryska utträdet lägger Europadomstolen alla mål som rör Ryssland på is. Europadomstolen utreder klagomål mot länder som anses ha brutit mot Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna, och en fjärdedel av de mål som domstolen får in kommer från ryssar. Länder som är medlemmar av Europarådet får inte tillämpa dödsstraff och frågan är vad det ryska utträdet får för konsekvenser i det fallet. Dimitri Medvedev, biträdande chef för det ryska säkerhetsrådet, luftade nyligen tanken på ett återinförande av dödsstraff om Ryssland skulle lämna Europarådet.

  • Chefer inom säkerhetstjänsten i påstådd husarrest

    14 mars

    Mediarapporter sprids om att president Putin ska ha ställt till med räfst och rättarting inom den gren av säkerhetstjänsten FSB som ansvarar för operationer i före detta sovjetstater. Två höga chefer har enligt rapporterna förhörts och satts i husarrest. Skälet skulle vara att säkerhetstjänsten gett Putin vilseledande information om opinionen i Ukraina inför Rysslands invasion. Säkerhetstjänsten ska ha missbedömt ukrainarnas motståndsvilja och ha invaggat Putin i tron att Ukraina skulle välkomna de ryska trupperna. Uppgifterna kommer från den oberoende ryska sajten Meduza med bas i Lettland och från den Frankrikebaserade ryske dissidenten Vladimir Osetjkin som driver sajten gulagu-net.ru.

  • Lyxvaror till Ryssland stoppas; fler företag lämnar landet

    11 mars

    USA och EU meddelar att export av lyxvaror till Ryssland kommer att stoppas. Detta är den senaste åtgärden i en lång rad av sanktioner som omvärlden vidtagit sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari (se 28 februari och 7 mars). Sedan invasionen har ett lämmeltåg av västföretag lämnat Ryssland till exempel Coca-Cola, McDonalds, IKEA, H&M och Carlsberg. Spelföretag som gör Playstation och Nintendo har anslutit sig till bojkotten genom att meddela att de slutar handla med Ryssland. President Putin har hotat med att staten ska nationalisera alla tillgångar från de företag som lämnar landet.

  • Rysk olja och gas bojkottas i väst

    7 mars

    Den ekonomiska pressen på Ryssland ökar när USA beslutar att stoppa all olje- och gasimport från ryska källor. Även Storbritannien meddelar att landet kommer att fasa ut rysk olja under 2022 medan de brittiska bolagen BP och Shell uppger att de slutar köpa olja från Ryssland med omedelbar verkan. EU presenterar planer på att reducera importen av rysk gas med två tredjedelar under 2022 och stoppa den helt på sikt. Bojkotten väntas få påtagliga konsekvenser också för konsumenter i västvärlden, där bränslepriserna redan är ovanligt höga. Ryssland är världens tredje största oljeproducent efter Saudiarabien och USA. Mer än hälften av oljan och 40 procent av naturgasen går till Europa.

  • Fortsatta protester mot kriget

    6 mars

    De dagliga demonstrationerna mot invasionen av Ukraina fortsätter. Under söndagen grips drygt 4 600 för att ha deltagit i protester som rapporteras ha ägt rum i 65 städer landet över. De flesta grips i Moskva och Sankt Petersburg. I Ural uppges en man ha dömts till motsvarande drygt 600 amerikanska dollar i böter för att ha uppmanat människor att protestera mot invasionen.

  • Yttrandefriheten beskärs ytterligare

    4 mars

    En lag träder i kraft som gör det straffbart att sprida vad som kallas falska nyheter om den ryska armén. Den som fälls riskerar böter eller fängelse i upp till 15 år. Ryska medier har redan tidigare tillhållits att endast publicera information från officiella källor. En annan lag som träder i kraft samma dag gör det olagligt att uppmana till sanktioner mot Ryssland. Nästan tre veckor senare, den 22 mars, antas ytterligare en lag av samma modell. Då vidgas förbudet mot att sprida falsk information till att omfatta Rysslands aktioner utomlands.

  • Motåtgärder mot västs sanktioner

    4 mars

    Parlamentet antar ett antal lagar som syftar till att mildra effekterna av sanktionerna som riktats mot Ryssland på grund av invasionen av Ukraina (se 27 och 28 februari). Pensionerna höjs liksom minimilönen. Små och medelstora företag erbjuds olika former av stöd och lättnader, bland annat när det gäller återbetalning av lån. Det senare gäller även privatpersoner. Ryssar som flyttat kapital utomlands under tveksamma former får möjlighet att flytta hem sina pengar igen utan risk för åtal.

  • Få backar Ryssland i FN

    3 mars

    FN:s generalförsamling röstar för en icke bindande resolution som kräver att Ryssland omedelbart drar sig tillbaka från Ukraina. 141 länder röstar för medan 35 avstår, däribland Kina. Fyra länder förutom Ryssland röstar mot resolutionen: Belarus, Eritrea, Nordkorea och Syrien. Rysslands isoleringen består dagen därpå då FN:s människorättsråd röstar för att undersöka om krigsbrott begåtts i samband med Rysslands aggression mot Ukraina. 32 av rådets 47 medlemmar röstar för förslaget. Bara Ryssland och Eritrea röstar mot medan 13 länder lägger ned sin röst, däribland Rysslands traditionellt allierade Kina, Kuba och Venezuela.  

  • Vetenskapsmän samlas i skarp protest mot kriget

    3 mars

    Närmare 7 000 ryska vetenskapsmän uppges ha skrivit under det öppna brev till president Putin som publicerades samma dag som den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes och som omfattar stark kritik mot Rysslands agerande. Brevet publicerades på sajten tvr-science.ru under kvällen den 24 februari, läs här. Undertecknarna skriver bland annat att kriget i Ukraina är onödigt och orättfärdigt och det utgör en skymf mot de ryssar och ukrainare som bekämpade nazisterna tillsammans under andra världskriget. De lägger hela skulden för kriget på Ryssland och kräver ett slut på det. 

  • Oberoende medier tystas

    2 mars

    Myndigheterna stoppar sändningarna från TV-stationen Dozjd och radiostationen Echo Moskva som båda står för en oberoende rapportering. Ryska myndigheter blockerar också den oberoende sajten Meduza med säte i Litauen och utländska medier som Facebook, BBC, Deutsche Welle och Radio Free Europé/Radio Liberty. Tidningen Novaja Gazeta som 2021 belönades med Nobels fredspris för sin journalistik meddelar att den inte längre kommer att rapportera om Rysslands invasion för att skydda sina medarbetare. Journalister på de drabbade medierna uppger att de kommer att försöka hitta vägar runt förbuden för att kunna fortsätta rapportera. Echo Moskva fortsätter förmedla nyheter via internet, youtube, twitter och meddelandetjänsten Telegram.

  • Februari

  • Rubeln rasar efter skärpta sanktioner

    28 februari

    Värdet på den ryska valutan rubel störtdyker och Modskvabörsen tvingas stänga efter västländernas beslut att stänga av ryska storbanker från det internationella betalningssystemet Swift och frysa tillgångar som den ryska centralbanken har utomlands. I ett försök att hejda raset höjer centralbanken räntan till 20 procent och inför åtgärder för att hejda utförsäljning av tillgångar i rubel. Företag som besitter utländsk valuta får order om att konvertera merparten till rubel, och ryssarna förbjuds att skicka pengar utomlands. Många ryssar köar till banker och bankomater för att få ut sina besparingar. Fler oligarker och medarbetare runt president Putin sätts upp på omvärldens sanktionslistor.    

  • Putin hotar med kärnvapen

    27 februari

    Fyra dagar efter det att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina rapporteras de ryska styrkorna ha intagit två städer i södra delen av landet nära halvön Krim men ryska försök att erövra huvudstaden Kiev och storstaden Charkiv möter motstånd. President Putin sänder chockvågor genom världen genom att meddela att han beordrat landets kärnvapenstyrkor till förhöjd beredskap. Omvärlden fortsätter att skärpa sina sanktioner mot ryska företag och individer. Ryska storbanker stängs av från det internationella betalningssystemnet Swift och tillgångar som den ryska centralbanken har utomlands fryses. Även Putin och utrikesminister Sergej Lavrov inkluderas i denna omgång av sanktioner.  Rysslands stängs vidare av från en rad internationella sportevenemang och utesluts även i kultursammanhang. I Ryssland fortgår mindre manifestationer mot kriget. Enligt organisationern OVD-Info har nu över 5 000 människor gripits i samband med sådana demonstrationer. 

  • Fullskalig invasion av Ukraina inleds

    24 februari

    I ett TV-sänt tal i gryningen meddelar president Putin att Ryssland inleder en "militär specialoperation" mot Ukraina. Strax därpå går ryska styrkor in i Ukraina från flera håll, även från Belarus. Militära mål i Ukraina bombas, bland annat flygplatser, men även civila mål träffas. Putin uppger att målet för aktionen är att "avmilitarisera och avnazifiera" Ukraina och säger att Ryssland inte har för avsikt att ockupera landet. Han kräver att Ukraina lägger ned sina vapen och varnar omvärlden för att lägga sig i situationen. Invasionen utlöser protester i Ryssland. Tusentals ryssar trotsar förbudet mot demonstrationer och går ut och protesterar mot kriget. Vid demonstrationer i över 50 städer grips totalt mer än 1 700 personer. Omvärlden med USA och EU i spetsen trappar upp sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Bland annat blockeras landets tillgång till högteknologisk import. (Läs om bakgrunden till konflikten i Utrikespolitik).

  • Ryssland erkänner Luhansk och Donetsk

    21 februari

    President Putin erkänner de ryskstödda separatistkontrollerade enklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater och beordrar ryska styrkor att gå in dessa områden för att genomföra en "fredsbevarande insats". Det står klart att erkännandet inte bara gäller de delar av Donetsk och Luhansk som sedan åtta år kontrolleras av ryskstödda separatister utan även de delar av de två regionerna som idag kontrolleras av Ukraina. Putin motiverar beslutet genom att säga att det pågår ett folkmord på ryssar i Donetsk och Luhansk och att den ukrainska militären planerar ett blixtkrig mot separatisterna. Västvärldens ledare fördömer unisont det ryska agerandet och avvisar Putins anklagelser som totalt grundlösa. USA och EU utökar dagen därpå sina sanktioner mot Ryssland. De nya sanktionerna är inriktade på att försvåra finansiering av militära insatser och riktas bland annat mot ryska banker. Ett antal högt uppsatta ryssar beläggs också med sanktioner samt de 351 ledamöter i ryska parlamentets underhus som röstade för erkännandet. Tyskland meddelar att öppnandet av gasledningen Nord Stream 2 från Ryssland till Tyskland läggs på is.

  • Amerikansk toppdiplomat tvingas lämna landet

    17 februari

    Regeringen utvisar den biträdande chefen för USA:s ambassad i Moskva och säger att åtgärden ska betraktas som ett svar på en tidigare utvisning av en rysk diplomat från Washington. USA beklagar utvisningen och konstaterar att den ökar spänningen mellan länderna. Moskva lägger hela skulden för den uppkomna situationen på USA som även anklagas för att avsiktligt söla med att utfärda visum till ryska diplomater.

  • Duman ber Putin erkänna Luhansk och Donetsk

    15 februari

    Parlamentets underhus, duman, röstar för att uppmana president Putin att erkänna de ryskstödda utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i Ukraina som självständiga stater med hänvisning till att ryssarna i dessa regioner behöver hjälp och stöd. Om Putin skulle följa parlamentets rekommendation innebär det ett brott mot Minsk-avtalen som är tänkt att utgöra grund för en fredlig lösning av konflikten mellan separatisterna och centralregeringen i Ukraina.

  • Ny rättegång mot Navalnyj inledd

    15 februari

    Regimkritikern Alexej Navalnyj ställs inför rätta anklagad för korruption. Enligt åtalet har Navalnyj personligen tillskansat sig 4,7 miljoner dollar av de donationer som skänkts till hans politiska organisationer. Om han fälls kan Navalnyj få tillbringa ytterligare upp till tio år i fängelse. Rättegången hålls i det fängelse där Navalnyj redan avtjänar ett flerårigt straff (se 3 februari 2021). Processen fördöms av Amnesty International som säger att rättegången är en bluff och att det är tydligt att makthavarna inte tänker släppa Navalnyj på fri fot inom överskådlig tid. Navalnyj utreds också för andra brott (se 28 september 2021).    

  • Januari

  • Navalnyj klassad som terrorist

    25 januari

    Den fängslade regimkritikern Navalnyj samt ett dussin av hans medarbetare sätts upp på en lista över grupper och personer som är länkade till terrorism. Listan handhas av Rosfinmonitoring, ett statligt organ som övervakar finansiella transaktioner i syfte att förhindra penningtvätt och annan kriminell finansiell verksamhet. Därmed får Navalnyj och hans medarbetare samma status som terrornätverken Islamiska staten och al-Qaida. På listan hamnar också Ljubov Sobol, antikorruptionsutredaren Georgij Alburov, advokaten Vjatjeslav Gimadi samt ett antal tidigare samordnare vid Navalnys regionala konto på listan. Sobol jobbade som advokat för Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK och producerade hans youtube-filmer. Tidigare i januari lades två andra av Navalnys medarbetare till listan (se 14 januari). 

  • Moskva kräver Nato-reträtt från grannar

    21 januari

    Ryssland ställer nya krav på Nato och kräver att försvarsalliansen tar bort utländska styrkor, utrustning och vapen från länder som inte var medlemmar i Nato 1997 (se även 17 december 2021). Uttalandet från Moskva nämner särskilt Bulgarien och Rumänien men även Polen, Ungern och de baltiska staterna har blivit medlemmar efter 1997. I Rumänien finns det omkring tusen amerikanska soldater och landet har sagt att fler är välkomna. Där finns också 140 italienska och några dussin polska soldater samt ett missilförsvarssystem under Nato-flagg. I Bulgarien har Nato inga fasta styrkor men har rätt att stationera upp till 5 000 soldater i landet. Nato svarar på Rysslands utspel med att säga att det inte är aktuellt att dra tillbaka några trupper från Bulgarien och Rumänien. 

  • Trupper sänds till Belarus

    18 januari

    Ryska trupper anländer till Belarus för att samövningar med landet militära styrkor. Belarus försvarsmakt meddelar att övningar hålls för att avvärja ett hot ”vid landets västra och södra gränser”. Införandet av rysk militär och material i Belarus väcker farhågor i väst för att Moskva kan komma att placera ut kärnvapen i landet. Två dagar senare, den 20 januari, meddelar Ryssland att landets flotta ska genomföra samordnade övningar med mer än 140 krigsfartyg i Atlanten, Arktis, Stilla havet och Medelhavet under januari och februari.   

  • Rysslands anklagas för hackerattack i Ukraina

    16 januari

    Ukraina säger sig ha bevis för att Ryssland ligger bakom det omfattande cyberangrepp som ett par dagar tidigare riktades mot myndigheter i Ukraina och mot Ukrainas ambassader i andra länder. På de hackade sajterna uppträdde meddelanden skrivna på ryska, ukrainska och polska. Enligt Ukrainas säkerhetstjänst har också tidigare IT-angrepp utgått från Ryssland. Under nio månader 2021 säger sig säkerhetstjänsten ha "neutraliserat" 1 200 cyberattacker eller incidenter. Ryssland avvisar anklagelserna och säger att landet inte har något att göra med cyberangreppet. 

  • Navalnys medarbetare stämplas som extremister

    14 januari

    Två av den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnys närmaste medarbetare har stämplats som terrorister och extremister av myndigheterna, rapporterar nyhetsbyrån AFP. De berörda personerna, Leonid Volkov och Ivan Zjdanev, har båda lämnat Ryssland under den våg av repression mot oppositionen som följde på fängslandet av Navalnyj 2021. Zjdanov var chef för Navalnys stiftelse mot korruption FBK medan Leonid Volkov ledde Navalnyjs politiska kampanjer, bland annat Rösta smart-kampanjen (se 17 september 2021).

  • Ingen öppning i säkerhetsdialog med väst

    13 januari

    Fyra dagars möten mellan Ryssland och västmakterna avslutas utan att parterna kommit närmare varandra. Syftet med samtalen var att lösa de spänningar som uppstått till följd av den ryska militära upptrappning vid Ukrainas gräns. Ryssland lägger skulden för misslyckandet på väst och upprepar sitt krav på att Nato inte ska in nya medlemmar (se även 17 december 2021). Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov säger att det inte är någon idé att fortsätta dialogen.

  • Ryska elitsoldater sätts in orosdrabbat Kazakstan

    6 januari

    Efter en vädjan från Kazakstans president Kasym-Zjomart Tokajev sänder den Rysslandsledda säkerhetsalliansen CSTO (Collective Security Treaty Organization), soldater till Kazakstan. Ryssland bidrar med en grupp fallskärmsjägare. CSTO meddelar att "fredsbevarande styrkor sänts till Kazakstan ... för att normalisera och stabilisera situationen". Hur många soldater det rör sig om avslöjas inte. Sedan nyårshelgen har våldsamma folkliga protester skakat Kazakstan och regeringen har tvingats avgå (läs mer i KAZAKSTAN: Kalendarium). En vecka senare, när protesterna har slagits ned, tar Ryssland hem sina trupper.

• 2021

  • December

  • Anrik människorättsorganisation förbjuds

    28 december

    Högsta domstolen beslutar att människorättsorganisationen Memorial International och dess regionala kontor ska stängas. Memorial anklagas för att ha brutit mot lagen om utländsk agent. Enligt lagen ska en organisation som stämplats som utländsk agent informera om detta i alla publikationer och uttalanden. Memorial International som bland annat samlat information om människorättsbrott under sovjettiden anklagas också av domstolen för att svartmåla minnet av Sovjetunionen och landets insatser under andra världskriget. Memorial är en av Rysslands äldsta och mest respekterade människorättsorganisationer, och beslutet väcker bestörtning och kritik både inom Ryssland och i omvärlden. Dagen därpå, den 29 december, drabbar samma öde en annan del av Memorials organisation,  då en domstol i Moskva ger Memorials människorättscentrum order om att stänga. Människorättscentrumet har fokuserat på nutida förhållanden i Ryssland och gjort en lista över politiska fångar. Även människorättscentrumet anklagas för att ha brutit mot utländsk agent-lagen. Organisationen anklagas vidare för att stödja terrorism och extremism. Bakgrunden är att Memorials lista över fångar omfattar medlemmar i Jehovas vittnen och den islamiska rörelsen Hizb-ut-Tahir. Båda är stämplade som extremistorganisationer i Ryssland.         

  • Ryssland ställer krav på Nato

    17 december

    Ryssland presenterar en kravlista till försvarsalliansen Nato och USA och begär snara samtal om säkerheten i Europa. Ryssland kräver att Nato avstår från att ta in några nya medlemmar bland de länder som tidigare ingick i Sovjetunionen, till exempel Ukraina och Georgien. Moskva kräver vidare att alliansen inte upprättar några militärbaser eller genomför militärövningar i sådana länder. USA säger sig vara redo att diskutera men säger samtidigt att Ryssland vet att många av kraven på listan är orimliga. US varnar åter Moskva för att invadera Ukraina och säger att det i så fall får ”massiva konsekvenser”. Ryssland rapporteras under hösten ha samlat stora truppstyrkor nära gränsen till Ukraina. Putin förnekar att landet har några planer på en invasion.

  • Vapenvila i Ukraina bekräftas

    22 december

    Ukraina och Ryssland, jämte ryskstödda rebeller i östra Ukraina, enas om att återupprätta en vapenvila som ingicks 2020. Överenskommelsen har uppnåtts genom medling av Osse. Under hösten har stora ryska truppsammandragningar observerats vid gränsen till Ukraina. Det har väckt oro för en rysk invasion och skärpt spänningarna mellan Ryssland och den västliga försvarsalliansen Nato (se även 7 december).

  • USA varnar Ryssland för att invadera Ukraina

    7 december

    USA:s president Joe Biden och president Putin håller ett videomöte i ett försök att dämpa den spänning mellan länderna som uppstått efter rapporter om stora ryska truppsammandragningar vid gränsen till Ukraina. Under mötet hotar Biden med sanktioner om Ryssland invaderar sitt grannland. USA och landets allierade har i flera veckor har anklagat Ryssland för att mobilisera stora styrkor vid gränsen mot Ukraina. Putin säger att ingen attack är aktuell samtidigt som han anklagar Ukraina för provokationer. Han begär också garantier för att Nato inte fortsätter sin utvidgning österut eller placerar vapen nära Ryssland. 

  • November

  • Stängning hotar människorättsorganisationen Memorial

    11 november

    Den ryska människorättsorganisationen Memorial International meddelar att åklagare har inlett en process för att upplösa organisationen. Memorial anklagas för systematiska brott mot lagen om utländska agenter. Lagen säger att organisationer som tar emot utländskt stöd måste redovisa sina finanser samt förse varje publikation eller inlägg i sociala medier med en skylt som visar att organisationen i fråga är klassad av myndigheterna som utländsk agent. Memorial International säger att det inte finns någon laglig grund för anklagelserna och att det handlar om en politisk aktion för att förgöra organisationen som sedan 1980-talet ägnat sig åt att kartlägga brott mot mänskligheten under sovjettiden. Dagen därpå meddelar Memorial att en annan gren av organisationen, Memorials människorättscentrum, riskerar åtal för att ha rättfärdigat terrorism och extremism.   

  • Stöd till Belarus bekräftas

    4 november

    Ryssland och Belarus skriver under ett avtal om fördjupad integration och Putin lovar att stötta president Aleksandr Lukasjenko mot påtryckningar från omvärlden. Avtalet omfattar 28 punkter rörande ekonomiska frågor som regler för skatter, bankverksamhet, industri, jordbruk och energi. Ryssland och Belarus ingick 1999 en överenskommelse om att bilda en union med bland annat gemensam försvars-, utrikes- och valutapolitik men hittills har planerna inte omsatts i verkligheten. Intet heller det nya avtalet omfattar några punkter som rör politisk integration.    

  • Oktober

  • Antalet politiska fångar mångdubblat

    27 oktober

    Organisationen Memorial som bevakar mänskliga rättigheter i Ryssland uppger att antalet politiska fångar i landet har skjutit i höjden och att läget nu kan jämföras med situationen i Sovjetunionen de sista åren. På Memorials lista över politiska fångar finns det nu 420 namn jämfört med 46 år 2015. Sergej Davidis, som är chef för Memorials program för fångar, uppger att organisationen använder sig av kriterier från Osse och Europarådet för att identifiera politiska fångar. Han säger att den verkliga siffran antas vara två eller tre gånger så hög som 420. ”Det är helt och hållet jämförbart med siffrorna från Sovjettiden” säger Davidis. En stor del av dem som fängslat för sina åsikters skull under året är Jehovas vittnen. Rörelsen klassades som en extremistorganistion och förbjöds av ryska myndigheter 2017.

  • Motstridiga siffror om covid-offer

    29 oktober

    Rysslands statistikbyrå Rosstat uppger att 44 265 personer dog av covid-19 under september. Det är nästan dubbelt så många som regeringens officiella siffra – 24 031. Regeringen räknar bara fall där covid-19 anges som huvudorsak till dödsfallet medan Rosstat använder en bredare definition och tar med alla fall där dödsfallet har ett samband med covid-19. Med Rosstats mått har närmare 450 000 människor nu avlidit i covid-19 i Ryssland. Det är den högsta siffran i Europa.

  • Extra semestervecka ska hejda snabb smittspridning

    20 oktober

    President Putin beslutar om en nationell betald semestervecka från 30 oktober till 7 november i ett försök att dämpa den omfattande smittspridningen av covid-19. Putin uppmanar också ryssarna att vaccinera sig. Bara 35 procent av ryssarna har hittills tagit sprutan. Dagen därpå rapporteras 1 036 personer ha avlidit av covid-19 under en dag vilket är det högsta antalet hittills i Ryssland. Borgmästaren i Moskva beordrar alla som är över 60 år att jobba hemifrån och utökar vaccinkravet till fler yrkesgrupper samt beslutar att stänga alla icke nödvändiga inrättningar i staden under en vecka från 28 oktober. Bara mataffärer och apotek får vara öppna.  

  • September

  • Nytt ärende kan förlänga Navalnys tid i fängelse

    28 september

    Myndigheterna drar åt tumskruvarna på oppositionen ännu ett varv när den kommitté som har hand om stora brottsmål inleder en undersökning för att avgöra om regimkritikern Navalnyj och hans allierade kan dömas för extremism i det förgångna. Navalnyj anklagas för att 2014 ha ”startat ett extremistiskt nätverk” med målet ”förändra det konstitutionella systemet i Ryska federationen.”  Nätverket ska ha ägnat sig åt kriminella aktiviteter i syfte att misskreditera statliga myndigheter och destabilisera situationen ute i regionen enligt ett uttalande från utredarna. Om undersökningen leder till åtal kan det resultera i tio års fängelse för Navalnyj och hans närmaste medarbetare – advokaten Leonid Volkov samt Ivan Zjdanev som var chef för Navalnyjs nu upplösta stiftelse mot korruption (FBK). Andra av Navalnyjs medarbetare kan komma att dömas till straff mellan två och sex år.

  • Kommunistpartiet leder protest mot valet

    25 september

    Kommunistpartiet anordnar en större demonstration i Moskva i protest mot vad partiet kallar ”kolossalt” valfusk i parlamentsvalet 17–19 september. Kommunisterna gick fram i valet men menar att partiet berövades ett antal mandat genom onlineröstning i Moskva (se även 19 september). Mer än tusen personer deltar i mötet vid Pusjkin-torget – inte bara kommunistpartiets sympatisörer utan även personer från andra politiska läger. Demonstrationen har inte tillstånd men polisen avstår från att skingra deltagarna. I stället spelas hög musik i ett försök att dränka talarnas röster. Före och under mötet grips ett antal aktivister rapporterar organisationen OVD-Info som övervakar fängslanden vid protester.

  • Ryssland pekas ut för mord på f d agent

    21 september

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) avgör nu att Ryssland låg bakom giftmordet på den förre KGB-agenten Aleksandr Litvinenko i London 2006. En brittisk utredning kom 2016 fram till att mordet sannolikt hade godkänts av Rysslands president Vladimir Putin och den ryske säkerhetschefen Nikolaj Patrusjev. Ryssland har hela tiden förnekat all inblandning. 

  • Putins stödparti vinner omstritt val

    19 september

    Som väntat vinner president Putins stödparti Enade Ryssland en majoritet av rösterna i valet till landets parlament, duman. Så gott som ingen oppositionell kandidat har tillåtits ställa upp i valet som föregicks av hård repression mot regimkritiker. Enade Ryssland får drygt 50 procent av rösterna i den procentuella delen av valet och vinner en majoritet av de mandat som står på spel i majoritetsval i enmansvalkretsar. Resultatet innebär att Enade Rysslands backar några procentenheter jämfört med valet 2016 och tappar totalt 19 mandat men partiet behåller ändå två tredjedels majoritet i duman. På andra plats kommer Kommunistpartiet som ökar sin röstandel till knappt 19 procent och vinner 15 nya mandat. Ett Rättvist Ryssland går också fram medan Liberaldemokraterna tappar nästan hälften av sina mandat. Det nybildade partiet Nytt folk (se 1 mars) lyckas ta sig in i duman. Resultatet för Enade Ryssland står i stark kontrast mot opinionsmätningar före valet som visade ett stöd för partiet på 30 procent.  Enligt inhemska medier och oppositionen förekom också massivt valfusk under valdagarna, bland annat genom att grupper av väljare bussades runt mellan vallokaler för att rösta flera gånger. Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos rapporterade över 5 000 oegentligheter under detta val vilket är mer än dubbelt så många som 2016. Särskild kritik riktades mot valprocessen i Moskva där en del röster avgavs online och just onlinerösterna utökade Enade Rysslands antal mandat från 6 till 15. Golos kräver att valresultatet i Moskva annulleras vilket i sin tur skulle innebära att Enade Ryssland förlorar sin två tredjedels majoritet. EU konstaterar i en kommentar att valen präglats av skrämseltaktik och genomförts utan trovärdig övervakning. Storbritannien kallar valet ”ett allvarligt steg bakåt för demokratin” medan USA säger att angreppen på regimkritiker berövat ryssarna deras rätt att utöva sina medborgerliga rättigheter.

  • Google och Apple tvingas ta bort oppositionens app

    17 september

    Samma dag som valet till det ryska parlamentets underhus, duman, inleds viker sig Google och Apple för myndigheternas krav och tar bort oppositionens app ”Rösta smart” från sina kanaler. Appen är skapad av regimkritikern Aleksej Navalnyjs stab i syfte att förmå väljarna att rösta på ett sådant sätt att president Putins stödparti Enade Rysslands maktinnehav rubbas trots att inga oppositionella kandidater får ställa upp i valet. Appen hjälper väljarna att rösta på den kandidat som har störst chans att slå en kandidat från Enade Ryssland. Besluten togs under stor press uppger källor med insyn i beslutsgången hos Google och Apple som citeras av  nyhetsbyrån AFP. Bland annat ska myndigheterna ha hotat att gripa anställda vid de båda företagens kontor i Ryssland. Dagen därpå tas "Rösta smart"-appen även bort från meddelandetjänsten Telegram som är populär i Ryssland. Navalnyjs anhängare fördömer teknikbolagens agerande och lägger som en sista åtgärd upp de rekommenderade kandidaternas namn på ett dokument i Google Docs.    

  • Omstridd gasledning till Tyskland färdigställd

    10 september

    Det ryska energibolaget Gazprom meddelar att bygget av Nord Stream 2 från ryska Kaliningrad till norra Tyskland fullbordats. Genom den nya ledningen som löper parallellt med Nord Stream 1 på havsbotten fördubblas Tysklands import av gas från Ryssland. Projektet har varit omstritt. Kritikerna menar att det ökar Europas beroende av Tyskland och samtidigt berövar andra länder, främst Ukraina, transitavgifter från redan existerande ledningar i dessa länder. Ukraina anför också att Ryssland kan använda ledningen som ett ”farligt geopolitiskt vapen”. Projektet har även väckt farhågor i USA. Det försenades av amerikanska sanktioner under president Trump men sanktionerna hävdes tidigare i år av Trumps efterträdare Joe Biden.  

  • Facebook med flera anklagas för att påverka dumavalet

    10 september

    Ryska UD kallar upp USA:s ambassadör i Moskva för att protestera mot vad man kallar amerikanska teknikföretags inblandning i det förestående valet till det ryska parlamentet duman den 17–19 september. Företagen anklagas för att bryta mot ryska lagar. Företag som Facebook, Twitter och Google har nyligen bötfällts för att de inte har hörsammat uppmaningar från internetövervakningsorganet Roskomnadzor om att ta bort visst material från sina sidor och för att de inte har lagrat uppgifter om ryska användare.

  • Ekonomiska band till Belarus ska stärkas

    9 september

    President Putin och Belarus president Aleksandr Lukasjenko träffas i Kreml och enas om en rad åtgärder för att fördjupa den ekonomiska integrationen mellan länderna. Presidenterna meddelar att de kommit överens om 28 olika program för att ena ländernas ekonomier. Putin säger att Ryssland och Belarus genom avtalen kommer att tillämpa en gemensam makroekonomisk policy men inga närmare detaljer ges. 1999 träffade länderna en uppgörelse om att bilda en union men det har inte blivit så mycket av dessa planer, delvis beroende på belarusiskt motstånd. Enligt Putin omfattar mötet i Kreml inte några diskussioner om ett närmare politiskt samarbete. Han säger att byggandet av en ekonomisk bas kommer först.       

  • Advokat i Navalnyjs nätverk lämnar landet

    7 september

    Ivan Pavlov, en framstående rysk människorättsadvokat, meddelar att han tillfälligt flyttat till Georgien på grund av press från myndigheternas sida. Pavlov som arbetat med att försvara regimkritikern Aleksej Navalnyjs organisationer är den senaste i en rad av personer med länkar till oppositionen som har gått i exil. Inför valet till det ryska parlamentet, duman, den 17–19 september har myndigheterna intensifierat sina ansträngningar för att tysta regimkritiker och ett antal personer har gripits eller belagts med restriktioner, anklagade för förräderi av olika slag.  Pavlov har åtalats för att ha sålt statshemligheter till Tjeckien och han har förbjudits att använda telefon eller internet med motiveringen att han inte ska riskera att avslöja uppgifter om sina klienter. "Därmed kan jag inte jobba i Ryssland" konstaterar Pavlov.       

  • Demonstrant dömd till tre år för slag mot polisman

    6 september

    En domstol i S:t Petersburg dömer en lokal artist, Ilja Persjin, till tre år i straffkoloni för att han vid ett möte till stöd för regimkritikern Aleksej Navalnyj slagit en polisman två gånger i bröstet med sin armbåge samt sparkat honom på benet. Persjin som suttit i häkte sedan februari hävdar sin oskuld. Hans vänner uppger att en polis sprang efer Persjin men halkade och föll.  

  • Oppositionen motarbetas på Internet

    3 september

    Internetövervakningsorganet Roskomnadzor stärker kontrollen över internet och förbjuder sex så kallade VPN-nätverk. Därmed blir det svårare för ryssarna att ta del av omkring ett dussin web-sidor knutna till oppositionen. Enligt Roskomnadzor bröt VPN-nätverken mot rysk lag genom att erbjuda tillgång till illegalt material online. Roskomnadzor menar att det i förlängningen kan skapa förutsättningar för illegala aktiviteter relaterade till ”droger, barnpornografi och extremism”.   

  • Augusti

  • Facebook och Twitter döms för lagbrott

    26 augusti

    Facebook och Twitter döms till böter på motsvarande 200 000 respektive 230 000 amerikanska dollar för att de underlåtit att följa en lag från 2014 som säger att uppgifter om ryska användare ska sparas på lokala servrar. Whatsapp döms för samma sak men får lägre böter eftersom företaget bedöms vara förstagångsförbrytare. Enligt det ryska interövervakningsorganet Roskomnadzor har ett antal företag börjat följa lagen, däribland Apple, Microsoft, LG Electronics, Samsung och PayPal med flera. Andra plattformar som inte samarbetar har blockerats, till exempel LinkedIn. Roskomnadzor har också krävt att teknikföretagen tar bort möjligheterna för regimkritikern Aleksej Navalnyjs anhängare att ladda ned appen ”Rösta smart” inför parlamentsvalet 17–19 september. Myndigheterna hindrar i stort sett alla oppositionella kandidater från att ställa upp i valet men Navalnyjs strategi är rubba president Putins stödparti Enade Ryssland maktmonopol. Appen hjälper väljarna att rösta på den kandidat som har störst chans att slå en kandidat från Enade Ryssland.   

  • Poliser, pensionärer och soldater belönas inför valet

    24 augusti

    President Putin utlovar en extra utbetalning på motsvarande 1 700 kronor till poliser och militärer före valet till parlamentet, duman, som äger rum den 17–19 september. Även pensionärer utlovats en extra slant i plånboken på drygt 1 100 kronor. Löftena utfärdas när Putins stödparti Enade Ryssland håller kongress. Enade Ryssland har sjunkit i popularitet sedan förra valet, dels beroende på en impopulär reform som höjde pensionsåldern, dels på grund av den stagnerande ekonomin. Enligt det statliga opinionsinstitutet VTsIOM ligger stödet för Enade Ryssland på omkring 30 procent. Det är en minskning med 10 procentenheter sedan det senaste dumavalet 2016.       

  • Militärt samarbete mellan Ryssland och Saudiarabien

    24 augusti

    Ryssland och Saudiarabien undertecknar ett militärt samarbetsavtal vid en vapenmässa utanför Moskva. Det görs uttalanden om att de två länderna ska utveckla sitt samarbete, men detaljer offentliggörs inte. Saudiarabien är världens största vapenköpare, och Ryssland har den största vapenförsäljningen näst efter USA, där saudierna gör merparten av sina inköp. Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu lyfter fram att ryska vapensystem har visat sin duglighet i det pågående inbördeskriget i Syrien, där Ryssland deltar på Assadregimens sida.

  • Ukraina blockerar ryska medier

    23 augusti

    Ukrainska myndigheter blockerar tillgång till ryska medier på internet. Tolv ryska massmediesajter berörs av dekretet, bland dem affärstidningen Vedomosti, som nyligen tagits över av Kremlvänliga redaktörer. Bakom beslutet finns ukrainskt missnöje med vad som beskrivs som rysk propaganda. Utgivarna får också sina bankkonton i Ukraina frysta.

  • Juli

  • Smittan når rekordnivåer

    4 juli

    Ryssland noterar de högsta smittotalen på ett halvår. Över 25 000 nya smittfall rapporteras under ett dygn vilket är den högsta siffran sedan början av januari. Hittills har över 137 000 människor avlidit till följd av covid-19 i Ryssland och över 5 miljoner har smittats. Trots att vaccinationer har varit fritt tillgängliga sedan december 2020 har bara 15 procent av ryssarna tagit sprutan. I Moskva är det nu obligatorisk för offentligt anställda att vaccinera sig (se 16 juni).

  • Juni

  • Vänskapsavtal med Kina förlängs

    28 juni

    President Putin och Kinas ledare Xi Jinping håller ett videomöte med anledning av att det gått tjugo år sedan länderna undertecknade en vänskaps- och samarbetsavtal. De senaste åren har samarbetet mellan Ryssland och Kina intensifierats då båda länderna upplevt ökade spänningar i relationen till USA. Putin säger under mötet att de inbördes relationerna nu nått en nivå som "saknar tidigare motstycke", och meddelar att vänskapsavtalet kommer att förlängas med fem år i februari 2022. 

  • Toppmöte Putin–Biden

    16 juni

    President Putin träffar sin amerikanske motpart Joe Biden i Genève. Båda beskriver mötet som framgångsrikt trots att motsättningar konstaterades och inga konkreta framsteg rapporterades. De båda enades om att inleda en dialog om kärnvapenkontroll, samt att låta ambassadörerna återvända till respektive huvudstad (se Mars 2021). Inför mötet har båda presidenter sagt att relationen mellan USA och Ryssland nått sin lägsta nivå sedan kalla kriget.

  • Vaccinationer mot covid-19 blir obligatoriska

    16 juni

    Staden Moskva och ett par ryska regioner inför regler som innebär att 60 procent av alla som är anställda inom serviceyrken måste vara vaccinerade mot covid-19 inom 30 dagar. Det gäller till exempel dem som jobbar inom hotell- och restaurangbranschen, transportsektorn och skolväsendet och såväl offentligt som privat anställda. Den som anmodas att vaccinera sig och inte gör det riskerar böter på motsvarade 11 700 kronor och uppåt.

  • Navalnyjs organisationer förbjuds

    10 juni

    En domstol stämplar regimkritikern Aleksej Navalnyjs organisationer som ”extremistiska” och förbjuder dem att verka i landet. Förbudet drabbar antikorruptions-stiftelsen FBK samt det nätverk av regionala kontor som inrättats för att driva Navalnyjs politiska kampanj ”Rösta smart!”. Kampanjen går ut på att uppmuntra folk att bortse från partitillhörighet och i alla val rösta på den kandidat som har störst möjlighet att vinna över den kandidat som representerar president Putins stödparti. (Se även 30 april)  

  • Ryssland lämnar avtal om flygövervakning

    7 juni

    Ryssland lämnar formellt det så kallade Open skies-fördraget. Avtalet från 2002 omfattar drygt 30 länder, däribland Sverige, och innebär att medlemmarna tillåts övervaka varandra med flyg. USA lämnade avtalet 2020 med hänvisning till att Ryssland under lång tid brutit mot det. Moskva anklagar USA för samma sak.

  • Navalnys allierade hindras från att ställa upp i val

    2 juni

    Det ryska parlamentets överhus, federationsrådet, godkänner ett lagförslag som hindrar allierade till regimkritikern Aleksej Navalnyj från att ställa upp i val. Lagen förbjuder ledare för organisationer som klassats som extremistiska att kandidera i val under en period på fem år. Medlemmar och personer som stöttat en sådan organisation drabbas av samma förbud under tre år. Lagen har tidigare godkänts av parlamentets underhus, duman. Den träder i kraft den 4 juni då den signeras av president Putin. Som väntat klassar myndigheterna några dagar senare Navalnyjs organisationer som extremistiska (se 7 juni).

  • April

  • Sanktioner riktas mot EU

    30 april

    Relationerna mellan Ryssland och EU ansträngs ytterligare då Moskva belägger åtta personer i EU med inreseförbud i Ryssland, däribland en svensk forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. EU fördömer beslutet och hotar med motåtgärder. Enligt EU är det ryska beslutet helt grundlöst till skillnad från de sanktioner som EU riktade mot fyra ryssar i mars som straff för fängslandet av regimkritikern Aleksej Navalnyj (se 1 mars). Bland dem som drabbas av det ryska inreseförbudet är Europaparlamentets talman David Sassoli från Italien samt EU-kommissionären Věra Jourová från Tjeckien. Den svenska forskare som drabbas var delaktig när FOI i september 2020 fastställde att det var nervgiftet novitjok som användes för att förgifta Navalnyj två veckor tidigare.

  • Navalnys nätverk upplöses

    30 april

    Myndigheterna klassar regimkritikern Aleksej Navalnys nätverk av politiska organisationer som extremistiska. Nätverket som driver Navalnyjs Rösta smart!-kampanj skrivs in i en databas över grupper och personer som är länkade till terrorism och som handhas av Rosfinmonitoring, ett statligt organ som övervakar finansiella transaktioner i syfte att förhindra penningtvätt och annan kriminell finansiell verksamhet. Därmed hamnar Navalnyjs gruppering på samma lista som terrornätverken Islamiska staten, al-Qaida och talibanerna i Afghanistan och organisationen kan få sina bankkonton frysta. Beslutet var väntat och dagen innan upplöses nätverket för att skydda medarbetare och anhängare. Navalnyjs anti-korruptionsstiftelse, FBK, står tills vidare utanför databasen men åklagare i Moskva har inlett en process för att stämpla både FBK och Navalnys regionala nätverk som extremistorganisationer. Myndigheterna har trappt upp kampanjen mot Navalnys person och organisationer och de flesta av Navalnys nära medarbetare sitter antingen i fängelse, husarrest eller har lämnat landet. Samma dag som Rosfinmonitoring agerar mot Navalnyjs nätverk griper polisen advokaten Ivan Pavlov som representerar FBK och nätverket i målet om extremism. (Se även 10 juni)

  • Inlägg om musikvideo gav fängelse

    29 april

    En medarbetare till regimkritikern Aleksej Navalny döms till 2,5 års fängelse för att ha spridit pornografiskt material på nätet. Fallet handlar om Andrej Borovikov som 2014 lade upp en musikvideo på det populära nätverket VKontakte (en rysk motsvarighet till FaceBook). Videon som gjorts av den tyska gruppen Rammstein visar bilder på lättklädda kvinnor som dansar på en bar och i en andra version förekommer klipp på ett par som har samlag. Det är oklart vilken version som Borovikov lagt upp eftersom inläggen raderats, skriver nyhetsbyrån AFP. Amnesty International fördömer domen som ”ytterst absurd” och säger att den klart visar att domstolen inte underkänner Borovikovs musiksmak utan att den straffar honom för hans aktivism.

  • Navalnyjs hungerstrejk över

    23 april

    Regimkritikern Aleksej Navalnyjs personliga läkare lyckas övertyga honom om att avbryta sin hungerstrejk. Navalnyj har nu vägrat att äta i 24 dagar och läkarna bedömer att hans liv är i fara. Till beslutet bidrar att flera av Navalnyjs medarbetare börjat hungerstrejka till stöd för honom. Navalnyj uppger att han inte vill att de ska lida för hans skull.

  • Militärövning vid gränsen till Ukraina avslutas

    23 april

    Moskva meddelar att de trupper som hållit övningar nära gränsen till Ukraina ska dras tillbaka. Enligt beräkningar i väst hade Ryssland samlat nära hundratusentals soldater invid gränsen samt genomfört övningar i Svarta havet. Truppförflyttningarna ledde till nervositet i Ukraina och föranledde starka varningar från västländerna. Den ryska regeringen säger att det inte finns någon anledning till oro på grund av militärövningarna och meddelar president Putin är redo att försöka förbättra relationen till väst så länge denna ambition är ömsesidig.

  • Nära 1 800 gripna vid manifestation för Navalnyj

    22 april

    Närmare 1 800 personer fängslas vid demonstrationer över hela landet till stöd för regimkritikern Aleksej Navalnyj. Demonstranterna kräver att den fängslade Navalnyj får adekvat vård. De största manifestationerna hålls i Moskva, men flest personer, drygt 800, fängslas i Sankt Petersburg enligt organisationen OVD-Info som övervakar gripanden vid massprotester. Demonstrationer saknade tillstånd och de som deltar riskerar böter eller kortare fängelsestraff. Bland dem som grips är Navalnyjs pressekreterare Kira Jarmysj som döms till tio dagar bakom galler.  

  • Navalnyj flyttas efter hot om massdemonstrationer

    19 april

    Den fängslade regimkritikern Aleksej Navalnyj flyttas från den straffkoloni där han befinner sig till en sjukhusavdelning på ett annat fängelse. Det sker sedan medhjälpare till Navalnyj uppmanat ryssarna att gå ut och demonstrera "för att rädda Navalnyjs liv". Navalnyj som sitter fängslad har inlett en hungerstrejk för att få adekvat vård för sina ryggsmärtor och läkare utanför fängelset bedömer hans tillstånd som kritiskt. Även omvärlden bekymrar sig för Navalnys hälsa och USA säger att det kommer att få konsekvenser för Ryssland om Navalnyj avlider. 

  • Diplomatisk konflikt med Tjeckien

    18 april

    Regeringen meddelar att 20 tjeckiska diplomater måste lämna landet som ett svar på Tjeckiens beslut dagen innan att utvisa 18 ryska diplomater. Tjeckien anklagar de ryska diplomaterna för att vara hemliga agenter för de ryska underrättelsetjänsterna SVR och GRU. Enligt Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš har tjeckiska myndigheter klara bevis för att officerare från GRU var inblandade i sprängningen av ett ammunitionsförråd i Tjecken 2014. Babis kallar händelsen som krävde två människors liv för en terrorattack. Det är inte första gången Ryssland anklagas för att låta agenter uppträda som diplomater. Den tjeckiska underrättelsetjänsten BIS har sedan 2019 rapporterat om hur ryska och kinesiska agenter infiltrerat Tjeckien och bland anklagat Ryssland för att ha iscensatt cyberattacker mot tjeckiska UD och andra mål. Moskva avfärdar anklagelserna som absurda. Ett par dagar senare, den 20 april, meddelar Tjeckien att det ryska bolaget Rosatom inte längre kvalificerar sig för att lämna anbud på byggandet av en ny kärnkraftsreaktor i Tjeckien och att alla planer på att köpa in det ryska vaccinet Sputnik-5 lagts på hyllan. I solidaritet med Tjeckien utvisar även Slovakien och de baltiska staterna ryska diplomater. Situationen skräps ytterligare när Tjeckien den 22 april meddelar att Ryssland före maj månads utgång måste minska antalet anställda vid den ryska ambassaden i Prag till samma nivå som den tjeckiska ambassaden i Prag. Moskva svarar med samma mynt och ger Tjeckien order om att minska sin personal i Moskva.

  • USA inför skärpta sanktioner

    16 april

    USA inför nya sanktioner mot Ryssland och utvisar 10 ryska diplomater som en reaktion på att Washington anser att Ryssland har blandat sig i de två senaste presidentvalen i USA samt utfört en massiv cyberattack och genomfört andra fientliga handlingar. De nya sanktionerna förbjuder amerikanska banker att handla med ryska statsobligationer, och därmed blir det svårare för Ryssland att skaffa kapital på den internationella marknaden. 32 ryssar beläggs också med sanktioner då de anses ha spridit desinformation och på andra sätt försökt att påverka presidentvalen 2016 och 2020 till Donald Trumps förmån. De skärpta sanktionerna tillkännages samma vecka som USA:s president Joe Biden föreslagit ett toppmöte mellan honom och president Putin. I en första kommentar säger Moskva att sanktionerna är ”oacceptabla” men att det är bra att Biden söker dialog med Putin. Senare uppger utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland kommer att svara med samma mynt och utvisa tio amerikanska diplomater        

  • Mars

  • Ambassadören i USA kallas hem i protest

    17 mars

    Ryssland kallar hem sin ambassadör från Washington. Det sker sedan USA:s president Joe Biden sagt att Ryssland kommer att få ”betala ett pris” för att ha lagt sig i det amerikanska presidentvalet i november 2020. Biden sade också att Putin saknar själ och svarade jakande på frågan om han är en ”mördare”.

  • Krav på rättslig prövning av legosoldater

    15 mars

    Tre enskilda organisationer går till domstol i Moskva för att få en prövning av säkerhetsföretaget Wagner, som rekryterar legosoldater till krigshärdar. Wagner är ett privat företag men har enligt ihärdiga källor band till den ryska statsledningen. Syftet med stämningen är att tvinga ryska staten att genomföra brottsutredningar mot legosoldater som pekas ut för krigsförbrytelser. Fallet organisationerna vill ha prövat gäller tortyr mot en syrisk man, troligen desertör från regeringsarmén, som halshöggs 2017. Bakom stämningen står ryska Memorial, Syriska centret för medier och yttrandefrihet samt franska Internationella federationen för mänskliga rättigheter (Fidh). Inbördeskriget i Syrien har utvecklats till regimens fördel sedan Ryssland engagerade sig militärt på regimsidan 2015.

  • Bara var tredje ryss vill ha en spruta

    1 mars

    Mindre än en tredjedel av ryssarna är redo att  vaccinera sig. Samtidigt tror nära två av tre ryssar att coronaviruset är skapat av människor och betecknar det som ”en ny form av biologiskt vapen”. Det visar en opinionsundersökning utförd av det oberoende Levadacentret. Bara 23 procent av de 1 600 personer som deltog i enkäten tror att viruset har uppstått utan inblandning av människan. Sociologen Alexei Levinson vid Levadainstitutet konstaterar att konspirationsteorier av det här slaget göds av det spända klimatet mellan Ryssland och västländerna. Han säger också att den svaga vaccinationsviljan är en följd av myndigheternas beslut att börja vaccinera invånarna med det ryska vaccinet Sputnik-V innan det var fullständigt testat.

  • Nytt parti ser dagens ljus

    1 mars

    Affärsmannen Aleksej Netjajev grundar partiet Nytt folk. Det kallar sig liberalt och placerar sig i mitten/till höger på den politiska skalan. Netjajev var tidigare medlem i Allryska folkfronten som skapades av president Putin 2011 för att fungera som inspirationskälla samt som bro till civilsamhället för Putins stödparti Enade Ryssland. Nytt folk förväntas liksom övriga partier i parlamentet vara mer eller mindre lojalt med Enade Ryssland. 

  • EU riktar sanktioner mot fyra för attack på Navalnyj

    1 mars

    EU:s medlemstater bekräftar ett tidigare beslut om att införa sanktioner mot fyra högt uppsatta ryssar som anses vara ansvariga för fängslandet av regimkritikern Aleksej Navalnyj och för repressionen mot Navalnyjs anhängare. De fyra uppges vara: Alexander Kalasjnikov, chef för landets federala fängelser, Alexander Bastrykin, chef för landets mäktiga utredningskommitté rörande korruptionsbrott, Igor Krasnov, riksåklagare och Viktor Zolotov, chef för nationalgardet. Detta är första gången som EU:s tillämpar den speciella sanktionsregim för brott mot de mänskliga rättigheterna som unionen antog i december 2020.

  • Februari

  • Satellit som ska vaka över Arktis på plats

    28 februari

    Den ryska rymdmyndigheten Roscosmos meddelar att en första satellit som ska övervaka Arktis från rymden har skjutits upp från den ryska uppskjutningsanläggningen Bajkonur i Kazakstan. Satellitens uppgift är att bland annat att övervaka väderförhållanden i området. En kompletterande satellit ska skickas iväg 2023. Uppvärmningen av Arktis innebär att stora naturfyndigheter blottläggs när isen drar sig tillbaka och för Ryssland är det viktigt att bevaka sina intressen i regionen som också tilldrar sig andra länders intresse, till exempel Kanadas, Norges och USA:s.

  • Känslig omröstning om staty stoppad

    26 februari

    Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin avbryter en pågående omröstning om huruvida en staty av Felix Dzerzjinskij ska återbördas till sin plats utanför säkerhetstjänsten högkvarter i huvudstaden eller inte. Dzerzjinskij ledde den fruktade sovjetiska hemliga polisen som bildades efter ryska revolutionen 1917.  Moskvaborna skulle i en rådgivande folkomröstning välja om platsen vid högkvarteret skulle prydas av Dzerzjinskijs staty eller av en staty förställande Alexander Nevskij, ett ortodoxt helgon från 1200-talet. Sobjanin valde att avbryta omröstningen när det stod 55/45 till Dzerzjinskijs favör med motiveringen att "en staty ska ena ett samhälle, inte verka splittrande".

  • Höjda straff för demonstranter

    24 februari

    President Putin skriver under ett antal nya lagar med höjda straff för dem grips vid demonstrationer som saknar myndigheternas tillstånd. Böter för den som gör motstånd mot polisen för första gången höjs till motsvarande 50 amerikanska dollar, alternativt 15 dagar i fängelse eller samhällstjänst på 120 timmar. För den som gripits tidigare blir bötesstraffet motsvarande 270 amerikanska dollar eller fängelse i 30 dagar. Böter införs också för personer som inte följer reglerna för finansiering av ”publika evenemang” och för den som delar information om organisationer som klassas som ”utländska agenter” (se 25 november 2017) utan att ange att organisationen i fråga har den beteckningen.

  • Ännu en dom mot Navalnyj

    20 februari

    Regimkritikern Aleksej Navalnyj döms att betala motsvarande 9 500 euro i böter i ett förtalsmål. Navalnyj hade kallat en veteran från andra världskriget för ”förrädare” då denne uppträtt i en video till stöd för de grundlagsreformer som genomfördes i början av 2020 och som gör det möjligt för president Putin att förbli på sin post till 2036. Några timmar senare avvisade en annan domstol Navalnyjs överklagande av fängelsedomen från 3 februari. I slutet av månaden förs han till en straffkoloni 20 mil öster om Moskva.   

  • Dödssiffrorna för covid-19 dubblas

    8 februari

    Sifforna över antalet döda i covid-19 uppgraderas kraftigt. Enligt uppgifter från statistikbyrån Rosstat kan över 162 000 dödsfall relateras till pandemin under perioden april till december 2020. Detta står i kontrast till tidigare uppgifter från hälsomyndigheterna som angett drygt 77 000 döda fram till början av februari 2021. Ryssland har under många haft ingen eller negativ befolkningstillväxt och pandemin har spätt på den trenden. Under 2020 minskade antalet ryssar med över halv miljon. En så stor tillbakagång har inte noterats sedan åren precis efter millennieskiftet.      

  • Svensk diplomat utvisas

    5 februari

    Ryssland utvisar tre diplomater, varav en svensk. Diplomaterna anklagas för att ha deltagit i protester till stöd för den fängslade regimkritikern Alexej Navalnyj. Svenska UD säger i ett uttalande att anklagelserna är fullständigt ogrundade och att diplomaten i fråga endast varit åskådare vid en demonstration, inte deltagit i den. UD påpekar att det är normalt att diplomater följer den politiska utvecklingen i länder där de är stationerade. Sverige och andra västländer har fördömt fängslandet av Navalnyj och de massgripanden som ägt rum under demonstrationer till stöd för honom. Polisen rapporteras ha gripit mer än 10 000 personer under de senaste veckorna i samband med manifestationer för Navalnyj. Beskedet om utvisningarna sammanträffar med EU:s utrikeschef Josep Borrells besök i Moskva och leder till att det redan spända förhållandet mellan Rytssland och EU ansträngs ytterligare. Tre dagar efter utvisningarna, den 8 februari, svarar Sverige, Polen och Tyskland med att utvisa en rysk diplomat var.   

  • Navalnyj döms till fängelse i flera år

    3 februari

    En domstol i Moskva dömer den ledande regimkritikern Alexej Navalnyj till ett flerårigt fängelsestraff. Domstolen omvandlar en tidigare villkorlig dom för bedrägeri (se 8 februari 2017) till tre och ett halvt års vistelse i straffkoloni. Ett av skälen till den ändrade domen är att Navalnyj inte inställt sig hos polisen regelbundet vilket varit ett krav för den villkorliga domen. Navalnyj påpekar att det var omöjligt för honom att göra det då han låg förgiftad i koma i Tyskland (se 20 augusti 2020) men domaren säger att missat att inställa sig även tidigare. Eftersom Navalnyj suttit i husarrest tidigare kommer den tiden att räknas av och straffet löper därmed i två år och åtta månader uppger hans advokat. Närvarande journalister kallar rättegången för en fars och domen utlöser starka fördömande från omvärlden. USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och EU som helhet fördömer domen och kräver att Navalnyj släpps fri. Ryska UD:s talesperson Maria Zacharova kallar västländernas reaktion för ”frikopplad från verkligheten” och säger att det inte finns någon anledning för dessa länder ”att lägga sig i en suveräns stats angelägenheter”. Navalnyjs juridiska team meddelar att domen kommer att överklagas. I en kommentar till domen uppmanar Navalnyj sina landmän att befria Ryssland från "de tjuvar som sitter vid makten".      

  • Ekonomisk tillbakagång blev mindre än väntat

    3 februari

    Den statliga statistikbyrån Rosstat rapporterar att ekonomin krympt med 3,1 procent under 2020 som en följd av pandemin och det låga världsmarknadspriset på den viktigaste exportprodukten olja. Tillbakagången var dock mindre än väntat. Centralbanken hade förutspått en minskning av BNP med 4 procent under 2020. Ryssland stängde ned samhället under sex veckor under våren då pandemin bröt ut men valde att låta bli under hösten. Efter en kraftig tillbakagång under perioden april till september vände utvecklingen. Tillväxten ökade med över 7 procent det sista kvartalet.     
    
    

  • Januari

  • Över 5 000 gripna vid nya protester

    31 januari

    Polisen griper återigen tusentals människor som deltar i demonstrationer till stöd för regimkritikern Alexej Navalnyj. För att andra helgen i rad demonstrerar människor med kravet på att Navalnyj ska släppas. Navalnyj greps av polis den 17 januari då han återvände till Moskva från Tyskland där han fått mediicinsk vård efter att ha förgiftats i Ryssland (se 20 augusti 2020). I Moskva stängde polisen av delar av stadskärnan för att försvåra för demonstranterna men de lyckades ändå genomföra manifestationen. Den oberoende oganisationen OVD-Info som övervakar polisens agerande vid protester uppger att drygt 5 300 demonstranter gripits vid protester över hela landet.

  • Kärnvapenavtal förlängs

    29 januari

    President Putin skriver under en lag om att förlänga Nya Start-avtalet med USA i ytterligare fem år. Förlängningen har tidigare godkänts av parlamentet. Nya Start som ingicks 2010 begränsar antalet kärnstridsspetsar till 1550 på vardera sidan. Det är det enda kvarvarande vapenbegränsningsavtalet mellan Ryssland och USA. Putin lade fram förslaget efter ett telefonsamtal med USA:s nye president Joe Biden under vilket de båda ledarena enades om en förlängning av avtalet.

  • Restriktioner hävs i Moskva

    27 januari

    Smittspridningen av covid-19 har dämpats i Moskva och myndigheterna lättar på restriktionerna. Barer, restauranger och nattklubbar som tidigare skulle stänga kl 23 får åter vara öppna natten igenom. Arbetsgivare behöver inte längre se till att 30 procent av de anställda jobbar hemifrån. Förbudet mot massmöten består dock.   

  • Manifestationer till stöd för Navalnyj

    24 januari

    Demonstrationer hålls i en lång rad ryska städer till stöd för Putinkritikern Aleksej Navalnyj som sitter fängslad (se 17 januari). Nyhetsbyrån AFP uppskattar att 20 000 människor demonstrerar i Moskva och 10 000 i Sankt Petersburg. Organisationen OVD-Info som övervakar gripanden vid massprotester uppger att över 4 000 demonstranter grips av polis i samband med protesterna. Många av demonstranterna uppger att de blivit motiverade att protestera av Navalnys senaste avslöjande – en video som visar ett stort luxuöst palats när Svarta havet vilket enligt uppgift ägs av president Putin.  Videon ses av miljontals människor. Regeringen går till motattack och förnekar att Putin är ägaren. Några dagar senare uppger Putins när vän Arkadij Rotenberg att palatset är hans egendom.

  • Alla som vill får vaccin mot covid-19

    18 januari

    Myndigheterna drar igång en massvaccineringskampanj mot covid-19. Alla som vill kan nu få en spruta med det inhemska vaccinet Sputnik-V men enligt en opinionsundersökningen är ryssarna skeptiska. Endast 38 procent uppger att de vill ha sprutan. Hittills har 3,5 miljoner människor smittats av coronaviruset i Ryssland.  

  • Navalnyj gripen vid hemkomsten från Tyskland

    17 januari

    Regimkritiken Aleksej Navalnyj återvänder hem till Moskva efter sin vistelse i Tyskland där han behandlats för förgiftning (se 20 augusti 2020). Navalnyj grips omedelbart av polis när hans plan landat och han förs till ett häkte. Navalnyjs advokat uppger att han greps utan förklaring och att hon nekades att följa med honom. Senare samma dag meddelar landets fängelsemyndighet att Navalnyj, som avtjänar en villkorlig dom (se 8 februari 2017), brutit mot föreskrifterna eftersom han inte inställt sig hos polisen två gånger i månaden under den tid han befunnit sig i Tyskland. Gripandet av Navalnyj utlöser en våg av fördömande från bland annat EU, USA och Kanada. Dagen efter gripandet hålls en hastigt arrangerad domstolsförhandling i ett rum på polisstationen där det bestäms att Navalnyj ska hållas fängslad till den 15 februari. Navalnyj kallar tillställningen totalt laglös och en parodi på rättvisa.

• 2020

  • December

  • Ny lag minskar svängrum för politisk aktivitet

    30 december

    En ny lag träder i kraft som innebär att alla personer som ägnar sig åt politiska aktiviteter och som har kontakt någon utländsk organisation ska ange sig själva som ”utländska agenter”. Det innebär att den som uppbär epitetet ska presentera sig som utländsk agent i alla publikationer och uttalanden som personen distribuerar och dessutom regelbundet redogöra för sina aktiviteter och finanser. Lagen om utländska agenter antogs ursprungligen 2012 och gällde då frivilligorganisationer med finansiellt stöd från utlandet. Sedan dess har den breddats flera gånger. I den senaste versionen som nu träder i kraft är definitionen av politisk aktivitet väldigt vag och kan omfatta valövervakning, politisk diskussioner på sociala medier och deltagande i politiska möten och protester. Stöd från utlandet avser inte längre enbart finansiellt stöd. Även organisatoriskt eller metodologiskt stöd från utlandet kan vara skäl till att bli klassad som utländsk agent. Den som kan anses vara utländsk agent ska själv anmäla detta till myndigheterna. Annars hotar böter eller fängelse.  Två dagar innan lagändringen träder i kraft sätts några personer för första upp på listan över utländska agenter. Bland finns några journalister och den kände människorättsaktivisten Lev Ponomarev.

  • Oktober

  • Navalnyj anklagar Putin för att ligga bakom förgiftningen

    1 oktober

    Regimkritikern Aleksej Navalnyj ger en första intervju sedan han blev utsatt för nervgiftet novitjok på en resa i Sibirien i augusti (se 20 augusti 2020). Navalnyj anklagar president Putin för att ligga bakom förgiftningen. ”Jag kan inte se någon annan förklaring” säger Navalnyj som framhåller att novitjok, som togs fram under sovjettiden, är så omgivet av restriktioner att det endast är någon av de högsta cheferna inom säkerhetstjänsten som kan ge order om att det ska användas. Anklagelsen mot Putin avfärdas av ryska myndigheter som ”grundlösa och oacceptabla”. I intervjun för den tyska veckotidningen Der Spiegel uppger Navalnyj att han planerar att återvända till Ryssland. Han säger att han inte tänker ge Putin ”den gåva” som det skulle innebära om han stannade utomlands. ”Mitt jobb nu är att vara killen som inte är rädd”, säger Navalnyj och lovar att fortsätta sin kamp mot korruption på hög nivå.

  • September

  • Historiker dömd till straffarbete

    29 september

    Historikern Jurij Dmitrijev döms till 13 års straffarbete i ett kontroversiellt mål. Domstolen menar att Dmitrijev gjort sig skyldig till sexbrott mot barn medan hans anhängare hävdar att han åtalas som straff för att han kartlagt människorättsbrott under sovjetledaren Josef Stalins tid vid makten (1924–1953).  Dmitrijev har kartlagt och dokumenterat ett antal massgravar med offer för Stalins terror. Han greps för första gången 2016 anklagad för innehav av barnpornografibilder. Bilderna föreställde Dmitrijevs styvdotter naken. Enligt Dmitrijev togs bilderna för att dokumentera flickans viktuppgång. 2018 frikändes han i ett nytt domslut men det upphävdes i sin tur av en högre domstol och Dmitrijev ställdes på nytt inför rätta, nu anklagad för att ha tvingat ett barn till sexuella handlingar. I juli 2020 dömdes han till 3,5 års fängelse vilket innebar att han snart skulle vara fri eftersom tiden i häkte räknas av strafftiden. Både åklagarna och Dmitrijev överklagade emellertid domslutet vilket ledde till den nya och betydligt hårdare domen på 13 års straffarbete i vad domstolen kallar "ett hårdfört" läger.

  • Skärpta pandemirestriktioner i Moskva

    25 september

    En uppgång i spridningen av coronaviruset föranleder Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin att beordra äldre invånare i huvudstaden att i huvudsak hålla sig hemma. Antalet smittade per dag har ökat kraftigt och har nu nått samma nivå som i juni. Samma sak gäller Ryssland i stort. Ryssland har hittills haft 1,1 miljon bekräftade smittade och över 20 000 människor har avlidit.  

  • Navalnyjs tillgångar blockerade

    24 september

    Medan Navalnyj låg i koma på ett tyskt sjukhus (se 20 augusti 2020) gav en rysk domstol order om att hans tillgångar skulle frysas, meddelar Navalnyjs talesperson Kira Jarmysj. Dels låstes Navalnyjs bankkonton, dels förbjöd domstolen transaktioner kopplade till hans lägenhet i en förort i Moskva. Det innebär att Navalnyj inte kan sälja eller låna på lägenheten men han kan fortsätta att bo i den. Domstolens utslag baseras på en dom från oktober 2019 som säger att Navalnyj, hans allierade Ljubov Sobol och den antikorruptionsfond som Navalnyj leder ska betala miljonskadestånd till ett cateringföretag som serverar skolluncher (se 28 oktober 2019). Myndigheterna har även agerat mot Sobol. I augusti meddelade hon att hon fått sina bankkonton tömda av kronofogden.

  • Fler EU-tjänstemän portas

    23 september

    Utrikesdepartementet meddelar att listan över EU-tjänstemän som inte får besöka Ryssland kommer att utökas med nya namn. UD hänvisar i sitt uttalande till aggressiva aktioner från EU:s sida men ger inga exempel. Ryssland har dock nyligen anklagats av omvärlden för att ha förgiftat regimkritikern Aleksej Navalnyj. Enligt uttalandet från UD omfattar den ryska listan nu lika många namn som den lista som EU upprättat över ryssar som inte får komma in i EU.

  • Navalnyj återhämtad och på benen

    19 september

    Regimkritikern Aleksej Navalnyj, som förgiftades en månad tidigare (se 20 augusti 2020), har nu piggnat till så pass på sjukhuset i Berlin att han kan gå på darrande ben. Han gör comeback på Instagram genom att lägga upp ett foto på sig själv där han tar sig nedför en trappa. Navalnyj uppger att han sedan några dagar kan andas utan hjälp och att han till en början när han vaknade upp hade svårt att känna igen personer och inte visste hur han skulle göra för att forma ord och tala. Ett par dagar senare uppmanar Navalnyj ryska myndigheter att skicka honom de kläder han hade på sig när han insjuknade. Navalnyj säger att eftersom det funnits spår av nervgiftet novitjok på hans hud borde det också finnas novitjok på kläderna och att de därmed utgör ett viktigt bevis på att han blivit förgiftad.

  • Putin redo ge Lukasjenko miljardlån

    14 september

    President Putin tar emot Belarus omstridde president Aleksandr Lukasjenko i Sotji och ger sin gäst ett löfte om lån värt 1,5 miljarder dollar. Ett sådant lån skulle göra det möjligt för Belarus att täcka både förestående betalningar på statliga lån och en energinota från Ryssland. Putin uppger att gemensamma militärövningar ska hållas i Belarus varje månad under det kommande året. Enligt Putin har Lukasjenko också bekräftat planer på att ändra den belarusiska författningen. Resan till Sotji ses allmänt som ett kvitto på att en försvagad Lukasjenko blir alltmer beroende av makthavarna i Ryssland.

  • Framgång för oppositionen i lokalval

    13 september

    Oppositionen vinner några symboliska segrar i lokala val. Under tre dagar, från den 11 till 13 september, hålls val i 41 av landets 85 regioner. I 18 regioner väljs en ny guvernör, i 11 regioner utses ledamöterna i regionala styrande församlingar och i 22 regioner gäller valen lokala beslutande församlingar.  President Putins stödparti Enade Ryssland eller andra Kremltrogna kandidater vinner på de flesta håll. På en rad platser hindras oppositionen från att ställa upp men i Sibirien gör allierade till Putins främste kritiker Aleksej Navalnyj vissa inbrytningar på lokal nivå. I staden Tomsk, som Navalnyj just hade lämnat när han blev förgiftad den 20 augusti, vinner hans allierade två platser stadsfullmäktige samtidigt som stödet för Enade Ryssland sjunker från över 52 procent till knappt 25 procent. I staden Novosibirsk lyckas sex allierade till Navalnyj bli invalda i stadsfullmäktige, och även här tappar Enade Ryssland stöd. Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos meddelar att en strid ström av rapporter om oegentligheter kommit in från deras utsända observatörer. 

  • Navalnyj förgiftad av novitjok

    2 september

    Tysklands regering meddelar i ett uttalande att det finns ovedersägliga bevis för att den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj som vårdas på ett sjukhus i Berlin har utsatts för nervgiftet novitjok. Beskedet från Tyskland stärker misstankarna om Moskva ligger bakom förgiftningen då endast Ryssland har tillgång till novitjok. Nyheten utlöser kraftiga fördömande från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, USA, EU och Nato och det spekuleras om nya och hårdare sanktioner mot Ryssland. Börsen rasar i Moskva och rubeln faller till sitt lägste värde gentemot euron på fyra år. En talesman för den ryska regeringen förnekar att den ryska staten har något med saken att göra och klagar på att de tyska läkarna inte delgett Ryssland några bevis för att novitjok ska ha använts. Navalnyj blev sjuk när han var på hemväg från en resa i Sibirien där han organiserat en kampanj för att underminera stödet för det Putintrogna partiet Enade Ryssland inför regional- och lokalvalen den 11 till 13 september.  De tyska fynden från behandlingen av Navalnyj granskas bland annat av Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige som i mitten av september meddelar att det garanterat rör sig om novitjok. 

  • Augusti

  • Slovakiska diplomater skickas hem

    31 augusti

    Tre slovakiska diplomater utvisas som vedergällning för att Slovakien tidigare under månaden skickat hem tre ryska diplomater. Som skäl angav slovaiska UD att det slovakiska konsulatet i Sankt Petersburg ”utnyttjats och att ett allvarligt brott begåtts i en av EU:s och Natos medlemsstater”. Utrikesdepartementet gav inga detaljer men slovakiska medier gjorde gällande att konsulatet i Sankt Petersburg utfärdat ett visum som öppnade vägen in i EU för en ryss som misstänks ha skjutit ihjäl en georgisk medborgare av tjetjensk ursprung i Berlin 2019. Offret hade bland annat kämpat mot Ryssland under andra Tjetjenienkriget (se RYSSLAND: Uppror i Tjetjenien) och var stämplad som terrorist och eftersökt i Ryssland. Tyskland anklagade Ryssland för att ligga bakom mordet vilket Moskva avfärdade som grundlösa anklagelser. 

  • Putin lovar ge Lukasjenko militärt stöd

    27 augusti

    President Putin utlovar militärt stöd till Belarus president Aleksandr Lukasjenko som är hårt ansatt av omfattande demonstrationer. Oppositionen i Belarus hävdar att Lukasjenko vunnit presidentvalet genom fusk och kräver hans avgång. Putin uppger att Ryssland dragit samman en trupp som kan sättas in om situationen i grannlandet urartar vilket enligt Putin är fallet om ”extremister sätter eld på bilar och hus och börjar ta över administrativa byggnader”.   

  • Navalnyj kollapsar under flygtur – förgiftning misstänks

    20 augusti

    Regimkritikern Aleksej Navalnyj kollapsar under en flygtur från Sibirien till Moskva och tas in på sjukhus vid en mellanlandning i Omsk. Navalnyj befinner sig på en rundresa i Ryssland för att stötta regimkritiker och uppmana sina landsmän att taktikrösta i regionvalen i september på ett sätt som gynnar oppositionen. En av Navalnyjs medarbetare säger att han troligen blivit förgiftad av det te han drack på flygplatsen innan de steg ombord på planet. Navalnyj tas om hand på intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus i staden Omsk. Några dagar senare flygs han till Tyskland för vård.  

  • Coronavaccinet Sputnik-V presenteras

    11 augusti

    Ryssland meddelar att landet är först i världen med att godkänna ett vaccin mot coronaviruset. Vetenskapsmän i väst och världshälsoorganisationen WHO tar emot nyheten med viss skepsis och det påpekas av vaccinet inte genomgått ett omfattande så kallat fas-3-test.. President Putin avvisar alla farhågor och säger att en av hans döttrar tagit vaccinet och att han ”vet att det är effektivt och ger långvarig immunitet”. Vaccinet, som kallas Sputnik-V efter den satellit som skickades upp av Sovjetunionen på 1950-talet, har utvecklats av forskningsinstitutet Gamaleva i samarbete med landets försvarsdepartement. Några dagar efter tillkännagivandet meddelar det ryska hälsodepartementet att en första omgång doser av vaccinet tillverkats.  

  • Juli

  • Regimkritiska protester i Chabarovsk i öst

    11 juli

    Omfattande demonstrationer bryter i staden Chabarovsk i sydöstra Sibirien till stöd för regionens guvernör Sergej Furgal. Två dagar tidigare har Furgal gripits av polis och flugits till Moskva, anklagad för att vara inblandad i mord eller mordförsök på flera affärsmän under 2004 och 2005. Furgal som representerar det Liberaldemokratiska partiet vann en stor och förödmjukande seger över kandidaten för president Putins stödparti Enade Ryssland i guvernörsvalet 2018. Antalet demonstranter uppges av olika källor till mellan 10 000 och 40 000 och demonstrationen uppges vara den största i stadens historia. Gripanden av guvernören utlöser regimfientliga känslor bland demonstranterna som ropar slagord som ”Moskva försvinn” och ”Sergej är vårt val”. På andra håll i regionen hålls mindre manifestationer till stöd för Furgal. Demonstrationerna i staden Chabarovsk fortsätter under de följande veckorna.

  • Ja till Putins grundlagsreform i folkomröstning

    1 juli

    En veckas omröstning om president Putins förslag till grundlagsändringar avslutas. Valkommissionen meddelar dagen därpå att ryssarna med stor majoritet sagt ja till reformerna. En av förändringarna innebär att Putins nuvarande och tidigare mandatperioder ska strykas, ”nollställas”, när hans nuvarande mandat går ut 2024. Därmed kan Putin kan ställa upp för två nya mandatperioder och, om han vinner, sitta kvar som president till 2036. Kommissionen uppger att närmare 78 procent av dem som röstat godkänt förslagen. Valdeltagandet anges till 65 procent. Förslagen hade redan godkänts av parlamentets båda kammare men Putin ville att de även skulle underställas en folkomröstning. Regeringen har gjort mycket för att underlätta för folk att rösta, skriver nyhetsbyrån AFP. Provisoriska vallokaler har upprättats över hela landet i tält, i bussar och till och med på parkbänkar. Den sista valdagen, onsdagen den 1 juli, har gjorts till nationell helgdag och priser i form av lägenheter, bilar och kontanter har lottats ut bland väljarna. Regimkritikern Aleksej Navalnyj avfärdar resultatet i omröstningen och säger att det ”utgör rekord i röstförfalskning” medan den oberoende valövervakningsorganisationen Golos rapporterar att den fått in 2 100 anmälningar om oegentligheter, bland annat från tjänstemän som tvingats rösta. Även USA och EU kritiserar brister i valprocessen och uppmanar den ryska regeringen att utreda klagomålen.    

  • Juni

  • Känd regissör får villkorlig dom

    26 juni

    Den kände teaterregissören Kirill Serebrennikov som suttit i husarrest sedan han greps 2017 döms till böter och tre års villkorligt fängelse. Domstolen anser att Serebrennikov gjort sig skyldig till förskringring av motsvarande 2 miljoner dollar som hade avsatts för ett kulturprojekt. Två av Serebrennikovs medarbetare får också böter och villkorligt fängelse. Serebrennikov som gjort sig känd för banbrytande teaterprojekt har stött sig med konservativa grupper i samhället genom sin konst och genom att kritisera vad han kallar censur inom kulturlivet i Ryssland.  

  • Tjeckiska diplomater utvisas

    15 juni

    De redan ansträngda relationerna mellan Ryssland och Tjeckien försämras ytterligare när Moskva utvisar två tjeckiska diplomater som svar på att Tjeckien tio dagar tidigare utvisat två ryska diplomater. Bakgrunden till Tjeckiens agerande är att en anställd vid den ryska ambassaden i Prag ska ha spridit ett falskt rykte om att Ryssland planerat en mordkomplott mot tre politiker i Prag. Uppgifterna om mordkomplotten publicerades i en tjeckisk tidskrift och ledde till att de tre politikerna fick poliskydd. De tre politikerna, bland annat Prags borgmästare, hade tidigare hamnar på kollisionskurs med Moskva då de ville ersätta en staty av en rysk krigshjälte i Prag med ett annat monument. Konflikten eskalerade när statyn flyttades trots att Moskva hotade med efterverkningar.         

  • Mars

  • Moskva stängs ned

    30 mars

    Strängare regler införs i Moskva som är den stad som är värst drabbad av coronapandemin. Moskvaborna får nu endast lämna sina hem för att handla eller gå till apoteket. Enda undantagen är personer med samhällsbärande arbeten som sjukvårdspersonal och poliser samt sjuka som behöver vård. Det är också tillåtet att rasta hunden eller gå ut med soporna. Liknande restriktioner införs på andra hålla i landet. Några dagar tidigare har president Putin meddelat att alla ryssar måste hålla sig hemma en vecka från den 28 mars. Alla restauranger och caféer i landet måste också hålla stängt. Gränserna mot omvärlden är nu helt slutna.

  • Folkomröstning skjuts på framtiden

    25 mars

    President Putin meddelar att den planerade folkomröstning om de nya grundlagsreformerna (se 10 mars) skjuts upp. Enligt den ursprungliga planen skulle omröstningen ha hållits den 22 april. Något nytt datum anges inte. 

  • Ja i domstol till grundslagsändringar

    16 mars

    Författningsdomstolen ger grönt ljus för de grundlagsändringar som parlamentet nyligen godkänt och som ger president Putin möjlighet att sitta kvar som president fram till år 2036 (se 10 maj 2019). Oppositionsledare som Aleksej Navalnyj kritiserar reformerna och säger att de gör Putin till president på livstid. De senaste dagarna har oppositionsanhängare protesterat mot grundlagsändringarna genom ett antal enmans-manifestationer, den enda form av demonstration som inte kräver tillstånd. 18 000 personer, däribland advokater och människorättsaktivister, har också skrivit under en online-protest mot ändringarna.

  • Gränserna mot omvärlden stängs

    16 mars

    Ryssland stänger alla gränser mot omvärlden i ett försök att begränsa spridningen av coronaviruset. Endast ryska medborgare tillåts resa in i landet. Samtidigt meddelar Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin nya förhållningsorder i staden. Skolor och universitet stängs, folksamlingar på mer än 50 personer förbjuds och äldre människor uppmanas hålla sig hemma. Tre dagar senare rapporteras det första dödsfallet i covid-19 då en äldre multisjuk kvinna i Moskva avlider. 

  • Putin får chans sitta kvar som president till 2036

    10 mars

    Parlamentets underhus, duman, godkänner de grundlagsändringar som president Putin lade fram i början av året (se 15 januari 2020). Duman godkänner samtidigt ett antal nya tillägg till grundlagen, varav ett går ut på att Putins nuvarande och tidigare mandatperioder ska strykas, ”nollställas”, när hans nuvarande mandat går ut 2024. Det innebär att Putin då kan ställa upp för två nya mandatperioder och, om han vinner, sitta kvar som president till 2036. Förslaget hade lagts fram samma dag av den före detta kosmonauten Valentina Teresjkova som numera sitter i duman för Putin stödparti Enade Ryssland. Teresjkova motiverade förslaget med att Putin besitter "en massiv auktoritet". Dagen därpå antar duman tilläggen i en tredje och sista omröstning och reformpaketet går vidare till parlamentets överhus där det också godkänns. Putin som tidigare uteslutit att ändra grundlagen för att kunna sitta kvar som president meddelar nu att han kan tänka sig att gå med på en nollställning av sina mandatperioder med hänvisning till den globala instabilitet som coronapandemin väntas föra med sig. Förslagen ska underställas en rådgivande folkomröstning som är planerad till den 22 april. Dessförinnan väntas ett utslag från författningsdomstolen i fråga om Teresjkovas förslag.  

  • Avtal om vapenvila i Syrien

    5 mars

    President Putin tar emot sin turkiske motsvarighet Recep Tayyip Erdoğan i Moskva för att diskutera en vapenvila i nordvästra Syrien mellan turkiska styrkor å ena sidan och ryskstödda syriska regeringsstyrkor å andra sidan. Efter sex timmars samtal enas Putin och Erdoğan om att frysa fronterna, inrätta en säkerhetskorridor och släppa fram hjälpsändningar till civila.

  • Corona når Moskva

    2 mars

    Myndigheterna rapporterar att Moskva har fått sitt första fall av covid-19. En ung man som besökt Italien blev sjuk efter hemkomsten och är nu inlagd på sjukhus. I slutet av februari införde Ryssland restriktioner för inresor från Sydkorea och Iran, två av de länder som hittills drabbats värst av coronasmitta.   

  • Januari

  • Coronafall i Sibirien – gränsen mot Kina stängs

    31 januari

    Ryssland rapporterar sina första fall av coronasmitta. Två kineser i Sibirien har testats positivt och isolerats. Dagen innan har Ryssland meddelat att gränsen mot Kina ska stängas.

  • EU straffar ledare på Krim

    28 januari

    EU inför sanktioner mot sju personer som straff för de lokalval som hållits på Krimhalvön vilken ockuperades från Ukraina 2014. De sju utgörs av premiärministern i Republiken Krim samt högt uppsatta tjänstemän i staden Sevastopol, centralort på halvön. De utpekade anklagas för att underminerat och hotat Ukrainas territoriella integritet och oberoende genom att ordna lokalval på Krim i september 2019. De får sina eventuella tillgångar i EU frysta och får inte heller resa in i unionen. Sammanlagt har nu EU riktat sanktioner mot 177 personer och 44 “enheter” för inblandning i annekteringen av Krim eller i den konflikt som pågår i östra Ukraina. Dagen därpå inför USA och Kanada liknande sanktioner mot samma personer samt ett järnvägsbolag. 

  • Reformpaket klubbas rekordsnabbt

    23 januari

    En dryg vecka efter det att president Putin presenterat sina politiska reformförslag (se 15 januari 2020) antas de av parlamentets underhus, duman. Förslagen debatteras endast under ett par timmar innan de klubbas igenom.  (Ett lagförslag måste antas av duman tre gånger för att bli godkänt; det ska även godkännas av parlamentets överhus, federationsrådet.)

  • Ryssar åtalas för mordförsök

    23 januari

    Bulgariska åklagare väcker åtal mot tre ryssar som är anklagade för att ha försökt ta livet av tre bulgarer 2015. Emilyan Grebev, ägare till en vapenfabrik, Grebevs son och chefen för fabriken utsattes för någon form av substans som förgiftade dem. Fallet har kopplats ihop med den nervgiftsattack som skedde mot en före detta rysk dubbelagent och hans dotter i Storbritannien 2018 även om inget nervgift användes mot bulgarerna. De substanser som hittades i det bulgariska fallet var bland annat bekämpningsmedel. Enligt en teori kan dådet ha motiverats av att Grebevs affärsverksamhet hotade mäktiga ryska intressen i landet. Namnen på de tre ryssarna nämns inte när åtalet presenteras.  

  • Ny regering presenteras

    22 januari

    En vecka efter Misjustins tillträde som president presenteras den nya ombildade regeringen. President Putin behåller utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Sergej Sjojgu, finansminister Anton Siluanov och energiminister Alexander Novak medan ministrarna för hälsa, utbildning, arbete och ekonomisk utveckling byts ut. 

  • Michail Misjustin ny regeringschef

    15 januari

    Parlamentet godkänner Michail Misjustin som ny premiärminister efter Dimitrij Medvedev. Därmed får landet en regeringschef som inte är politiker utan teknokrat. Misjustin var fram till sin utnämning chef för det ryska skatteverket och har gjort sig känd för att ha moderniserat myndigheten vilket ökat statens skatteinkomster avsevärt. I sitt tal till parlamentet utlovar Misjustin "verkliga förändringar" och säger att regeringen måste återupprätta sitt förtroende inom affärsvärlden och verka för innovationer. Misjustin har en vecka på sig att sätta samman en regering. Parlamentet röstar också för att göra Medvedev till vice ordförande för nationella säkerhetsrådet.

  • Grundlagsreformer lanseras – regeringen avgår

    15 januari

    Regeringen avgår sedan president Putin föreslagit en rad grundlagsändringar. Putin presenterar sina förslag i sitt årliga tal inför parlamentets ledamöter. Putin vill bland annat ge parlamentet större inflytande över regeringsbildningen. Putin planerar vidare att ge det rådgivande Statsrådet större makt och ändra lagstiftningen kring presidentval. I framtiden ska det inte vara möjligt att sitta mer än två mandatperioder totalt på presidentposten. (Putin är just inne på sin fjärde mandatperiod.) Samtidigt ska kraven på presidentkandidater och andra personer som besitter offentliga befattningar skärpas. Presidenten får till exempel inte ha haft medborgarskap eller uppehållstillstånd i ett annat land och ska ha bott i Ryssland minst 25 år. Några timmar efter Putins tal meddelar premiärminister Medvedev att regeringen avgår för att bereda väg för Putins reformer. Putin utser chefen för det ryska skatteverket, Michail Misjustin, till Medvedevs efterträdare. Medvedev ska enligt planerna bli vice chef för det nationella säkerhetsrådet som leds av Putin.

• 2019

  • December

  • Polen ges skulden för andra världskriget

    24 december

    Relationen till Polen ansträngs av ett ordkrig om hur andra världskriget började. President Putin anklagar Polen för antisemitism och för att ha spelat under täcket med Nazi-Tyskland under upprinnelsen till andra världskriget. Putin säger bland annat att ryska forskare hittat dokument som gör gällande att Polen samarbetade med Tyskland före kriget och att Polens ambassadör till Berlin vid den tiden hyllade Hitlers planer på ett Europa utan judar. Den polska regeringen avvisar anklagelserna och kritiserar Moskva för ”förnyad stalinistisk propaganda”. Bakgrunden till ordkriget är en resolution som Europaparlamentet antog i september på initiativ av polska parlamentariker och som väckt upprörda känslor i Moskva. Enligt resolutionen banade den icke-aggressionspakt som Sovjetunionen slöt med Nazi-Tyskland 1939 väg för andra världskrigets utbrott. Putin kallar resolutionen för nonsen och pekar på att även västländerna och Polen gjorde upp med Nazi-Tyskland genom Münchenöverenskommelsen 1938 då Tyskland och Polen fick delar av Tjeckoslovakien. Enligt Putin hade Sovjetunionen inte något annat val än att försöka blidka Tyskland genom en pakt eftersom västländerna inte ville liera sig med Sovjetunionen.

  • Toppmöte enas om vapenvila i Ukraina

    9 december

    President Putin och den ukrainske presidenten Zelenskyj möts i Paris, med Frankrike och Tyskland som medlare. Syftet är att skapa förtroende mellan parterna, så att avtal om konflikten i Ukraina som slöts i Minsk redan 2015 kan genomföras. Om striderna i östra Ukraina upphör, skulle en politisk lösning kunna sättas i verket kring de Moskvastödda separatistenklaverna Donetsk och Luhansk. Beskeden från toppmötet är att vapenvila ska råda före nyår och att utväxling av samtliga fångar ska genomföras. Truppreträtt från tre konfliktområden i östra Ukraina ska ske senast i mars 2020; vilka tre konfliktzoner har man ännu inte enats om. Fler gränsövergångar ska öppnas för civila. Konflikten om Krim behandlas inte på toppmötet.

  • 125 000 ukrainare har fått ryska pass

    9 december

    Sedan ryskt medborgarskap utlovades till personer i östra Ukraina har Ryssland beviljat 125 000 människor i rebellkontrollerade och Moskvastödda områden ryska pass, meddelar inrikesminister Vladimir Kolokoltsev. 160 000 ansökningar har kommit in, inlämnade i en region som gränsar till Ukraina. Alla har inte hunnit behandlas.

  • Lagen om "utländsk agent" vidgas

    2 december

    En ny lag träder i kraft som gör det möjligt för myndigheterna att stämpla enskilda personer som ”utländska agenter”. Tidigare har lagen om utländska agenter bara tillämpats på frivilligorganisationer och medier som anses delta i politiska aktiviteter och som får stöd från utlandet. Enligt lagen måste utländska agenter förse all information de publicerar med en etikett som talar om att avsändaren är utländsk agent. De åläggs också att förse myndigheterna utförliga rapporter om sin ekonomi. Den nya lagen omfattar alla som vidareförmedlar innehåll från ett medieföretag som stämplats som utländsk agent. I skottgluggen står journalister, bloggare och användare av sociala medier. Ett antal människorättsorganisationer, däribland Amnesty International och Human Rights Watch, har kritiserat lagen som ytterligare ett försök att begränsa det ryska civilsamhällets verksamhet. 

  • November

  • Ukraina får tillbaka fartyg

    18 november

    Ryssland återlämnar tre militära ukrainska fartyg som togs i beslag i samband med en konfrontation i Kertjsundet i november 2018. Besättningarna har fått återvända hem i september. Att beslaget hävs är ett av inslagen i förbättrade relationer och internationella försök att få till en fredsöverenskommelse mellan Ukraina och Ryssland. 

  • Fängelse för krimtatater

    12 november

    Sex tatarer från Krim, som greps efter det att Ryssland annekterade halvön 2014, döms i en militärdomstol i Rostov till långa fängelsestraff. De anses skyldiga till medlemskap i den islamistiska terroristorganisationen Hizb-ut-Tahrir. Alla sex har nekat till anklagelserna, och människorättsorganisationer hävdar att de dömts på politiska grunder därför att krimtatarer motsätter sig rysk överhöghet. 

  • Byggstart för rysk reaktor i Iran

    10 november

    Ryssland och Iran tar nästa steg i sitt kärnkraftssamarbete: en ceremoni med byggstart för en andra reaktor i kärnkraftverket Bushehr vid Persiska viken. I det internationella avtalet från 2015 om Irans kärnenergiprogram, som tillkom för att försvåra för Iran att framställa kärnvapen, finns inget förbud mot civil kärnkraft. Enligt avtalet är det också Ryssland som ska förse Irans kraftindustri med radioaktivt bränsle. Den första reaktorn i Bushehr togs i bruk 2011. En tredje reaktor planeras.

  • Oktober

  • Navalnyj döms betala skadestånd

    28 september

    En rysk domstol beordrar regimkritikern Aleksej Navalnyj och hans allierade Ljubov Sobol att betala motsvarande 1,4 miljoner amerikanska dollar i skadestånd till ett cateringföretag. Skälet är att Navalnyjs antikorruptionsfond FBK i en rapport har påstått att företaget serverat undermålig mat till skolbarn som därigenom blivit sjuka. Domstolen kräver också att rapporten tas tillbaka. Det utpekade företaget kontrolleras av affärsmannen Jevgenij Prigozjin som står nära president Putin.         

         

  • Rysk-polsk utredning av flygkrasch

    28 oktober

    Polska och ryska utredare inleder gemensamt en ny granskning av flygkraschen i ryska Smolensk 2010 då 96 människor miste livet. Bland dödsoffren fanns Polens president Lech Kaczyński och stora delar av landets politiska elit, som var på väg till en minneshögtid. Hos det polska regeringspartiet PiS och dess starke man, bror till den omkomne presidenten, finns övertygelsen att kraschen var ett terrordåd. 

  • September

  • Styrkor i Abchazien rustas upp

    22 september

    President Putin meddelar via dekret att de militära styrkorna i den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien ska moderniseras, på rysk bekostnad. Georgien anklagar Ryssland för att stödja separatister i två områden, Sydossetien och Abchazien. 2008 ledde konflikterna till öppet krig. 

  • Omfattande polisaktion mot Navalnys nätverk

    12 september

    Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj uppger att polisen, nationalgardet och säkerhetstjänsten genomfört razzior i en samordnad aktion mot hans kontor och medarbetare i över 40 städer. Enligt Navalnyj är razziorna ett resultat av att ledningen är skakad efter söndagens lokalval i Moskva då kandidater lojala med president Putin förlorade en tredjedel av platserna i stadsförsamlingen. Navalnyj anser att valresultatet beror på hans kampanj för att få väljarna att konsekvent rösta bort kandidater som stöder makthavarna i Kreml. De flesta oppositionella eller oberoende kandidater var hindrade från att ställa upp.

  • Åtal mot känd regissör avvisas

    11 september

    En domstol i Moskva avvisar åtalet mot film- och teaterregissören Kirill Serebrennikov som suttit i husarrest sedan 2017, anklagad för att ha förskingrat statliga kulturpengar. Domstolen menar att åtalet är motsägelsefullt och därför inte kan användas som underlag för en dom. Åtalet skickas tillbaka till åklagarmyndigheten. Domstolen häver också Serebrennikovs reseförbud. Serebrennikov har hela tiden hävdat att anklagelserna varit fabricerade. I sin gärning har Serebrennikov kommit i konflikt både med ortodoxa kyrkan och med kulturmyndigheterna.

  • 70 släpps i fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina

    9 september

    Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Det är 70 fångar, 35 från vardera landet, som får återvända till sina hemländer. Fångutväxlingen ses som ett första steg mot att minska spänningarna mellan länderna. En av de ryssar som får lämna Ukraina är Volodymr Tsemach, som ses som ett viktigt vittne när det gäller nedskjutningen av ett malaysiskt plan, MH17, i Ukraina 2014. Pro-ryska separatister misstänks ligga bakom dådet. Frisläppandet av Tsemach är kontroversiellt och Nederländerna har vädjat om att han skulle hållas kvar i Ukraina. Bland dem som nu får återvända till Ukraina hör filmregissören Oleg Sentsov, den rysk-ukrainska journalisten Kirill Vysjinskij och 24 ukrainska sjömän.  De senare tillfångatogs vid Kertjsundet hösten 2018 (se November 2018). Det noteras att inga krimtartarer finns med bland de frisläppta ukrainska fångarna. Efter fångutväxlingen rapporteras president Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ha haft en diskussion om att inleda nya fredssamtal.

  • Moskvaval motgång för Putin

    8 september

    Lokal- och regionval hålls över hela landet. President Putins stödtrupper förlorar en tredjedel av sina platser i Moskvas stadsfullmäktige efter en kampanj från oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Eftersom de flesta av oppositionens kandidater var hindrade från att ställa upp uppmanade Navalnyj väljarna att rösta på vilken kandidat som helst som skulle kunna slå en kandidat som var lojal med makthavarna i Kreml. Följden blir att de Kremltrogna förlorar 13 mandat och får nöja sig med 25 av stadsfullmäktiges 45 mandat. Ingen av de Kremltrogna kandidaterna ställde denna gång upp för Putins stödparti Enade Ryssland som blivit allt mer impopulärt i Moskva. Istället registrerade de sig som oberoende kandidater men väljarna tycks ha noterat den kringgående manövern. Medan Putins allierade tappare mark vinner Kommunistpartiet 8 mandat och ökar från 5 till 15. Småpartierna Jabloko och ett Rättvist Ryssland får 3 mandat vardera. President Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov tonar ned nederlaget och påpekar att Enade Ryssland varit mycket framgångsrikt i övriga lokal- och regionval. Guvernörsvalen som hölls i 16 regioner vanns i samtliga fall en kandidat trogen Kreml. Valdeltagandet uppgår till drygt 20 procent.

  • Augusti

  • Moskva nekar till mord i Berlin

    28 augusti

    Ryssland förnekar all inblandning i mordet på en före detta tjetjensk separatist som skjutits ihjäl i en park i Berlin några dagar tidigare. Tyska medier har spekulerat om att mordet skulle ha varit en hämnd för att den mördade mannen haft en ledande roll i kampen mot ryska styrkor under det andra Tjetjenienkriget från 1999 och tio år framåt.

  • Regimkritiker erbjuds fristad i Ukraina

    13 augusti

    Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att det ska bli lättare för ryssar som är politiskt oliktänkande att få ukrainskt medborgarskap eller asyl i Ukraina.

  • Möten med utländska forskare regleras

    13 augusti

    En professor publicerar ett öppet brev i protest mot ett dekret som regeringen utfärdade i juli och som förbjuder ryska forskare att träffa utländska kollegor utan tillstånd. Ryska och utländska forskare ska enligt dekretet inte träffas på tumanhand och inte utanför arbetstid. Utländska forskare som vill besöka ryska institutioner ska ansöka om tillstånd i god tid och de måste räkna med att få sina mobiler och klockor omhändertagna under besöket.

  • Tiotusentals protesterar i Moskva

    10 augusti

    En jättedemonstration hålls i Moskva med krav på att ett antal fängslade oppositionella och oberoende kandidater ska tillåtas ställa upp det kommande lokala valet (se 20 juli). Även i Rysslands andra stad Sankt Peterburg hålls en demonstration.  Arrangörerna uppger att 50 000 personer deltar i manifestationen i Moskva medan polisen uppskattar antalet deltagare till 20 000. Lördagens marsch har myndigheternas tillstånd. Drygt 130 personer grips när de försöker marschera mot de byggnader som hyser presidentens administration. Vid två olagliga demonstrationer för samma sak, i slutet av juli och början av augusti, grep polisen 1 400 respektive 1 000 personer. 

  • Explosion och hög strålning vid robottestområde

    7 augusti

    Vid en marinbas i Archangelskregionen, där det finns ett testområde för vapensystem, sker en explosion och försvarsdepartementet bekräftar fem personer dödats. I regionen noteras förhöjda strålningsvärden och oroliga invånare köper upp apotekens förråd av jod som kan ge visst skydd mot cancerframkallande radioaktivitet. Först efter några dagar erkänner myndigheterna att explosionen orsakat radioaktiva utsläpp under några timmar. De uppger att nivåerna varit för låga för att utgöra någon fara, en uppgift som den ryska grenen av miljöorganisationen Greenpeace ifrågasätter.

  • Kedjeexplosioner i ammunitionslager

    5 augusti

    En brand utlöser stora explosioner på en militärbas väster om Krasnojarsk i Sibirien. Efter inledande förvirring beordras evakuering av omkring 10 0000 människor, från alla byar inom två mils radie. Tio stora fraktflygplan och fem helikoptrar sätts inför att vattenbomba härden. Basen utanför staden Atjinsk, som har lagrat drygt 55 000 artilleripjäser, är en av Rysslands äldsta och skulle enligt tidigare planer avvecklas till 2022. Trakten runt Krasnojarsk är en av flera i Sibirien som under sommaren har härjats av stora skogsbränder, men brandområdena ligger ett gott stycke mot nordost från Atjinsk.

  • Navalnyjs stiftelse granskas

    3 augusti

    Myndigheterna meddelar att en undersökning inletts mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs stiftelse som ägnar sig åt att avslöja korruption på hög nivå. Stiftelsen lever på donationer och anklagas nu för att ägna sig åt penningtvätt av miljonbelopp. Några dagar innan undersökningen inleds publicerar stiftelsen en rapport där Moskvas vice borgmästare, Natalia Sergunina, anklagas för att ha sålt åtråvärda stadsegendomar billigt till familjemedlemmar. Några dagar senare fryser myndigheterna stiftelsens tillgångar. 

  • Massgripanden i Moskva

    3 augusti

    Polisen genomför nya massgripanden vid ytterligare en demonstration till stöd för de oppositionspolitiker som blockerats från att ställa upp i lokalvalen i Moskva i september. Omkring tusen personer grips vid protesten som genomförs i form av en promenad i stan. Cirka 6 000 personer promenerar. De flesta av de kandidater som berörs sitter fängslade sedan en liknande demonstration en vecka tidigare (se 27 juli).

  • Juli

  • Rekordmånga gripna efter demonstration

    27 juli

    Närmare 1 400 personer grips efter att ha deltagit i en icke auktoriserad protest i Moskva med krav på att myndigheterna ändrar sig och låter ett antal oppositionspolitiker ställa upp i lokalvalen i september (se även 20 juli). Runt 3 500 personer rapporteras ha deltagit i protesten som bryts upp av polisen med våld. Massgripandet är det största sedan 2012. De flesta av de gripna släpps efter några timmar. 160 döms till böter medan runt 60 blir kvar i häktet. Den mest kände oppositionsledaren Aleksej Navalnyj  hade gripits och dömts till en månads fängelse redan före demonstrationen. Navalnyj förs från fängelset till sjukhus med symptom som enligt hans personliga läkare kan tyda på förgiftning, men den teorin avfärdas av läkarna vid den statliga institution där Navalnyj undersöks.

  • Ukraina beslagtar rysk tanker

    25 juli

    Ukraina beslagtar ett ryskt tankfartyg i en ukrainsk hamn nära floden Donaus utlopp i Svarta havet. Tankern ska, under annat namn, ha haft en roll i den blockad av Kertjsundet – inloppet till Azovska sjön ­– som Ryssland genomförde i november 2018. Händelsen slutade med att tre ukrainska marinfartyg togs i beslag och besättningarna fängslades i Ryssland. Besättningen på den ryska tankern tillåts återvända hem via Moldavien.

  • Stor protest till stöd för oppositionen inför lokalval

    20 juli

    En stor demonstration hålls i Moskva mot att ett antal populära oppositionspolitiker hindrats från att ställa upp i lokalvalen i september. Politikerna, till exempel Aleksej Navalnyj, llja Yasjin and Ljubov Sobol, anklagas för att ha förfalskat en del av de 5 000 namnunderskrifter som krävs för att få kandidera. Protesten som godkänts av myndigheterna är den största sedan 2012 då tiotusentals människor demonstrerade i samband med återinstallerandet av Vladimir Putin som president. Enligt oberoende organisationer som bevakar deltagande i demonstrationer uppgår antalet deltagare denna gång till över 20 000. Polisen anger en lägre siffra: 12 000. Några dagar senare grips Navalnyj och döms till 30 dagars fängelse för att ha planerat en protest utan tillstånd kommande helg. Ett antal andra oppositionspolitiker får sina hem genomsökta och kallas till polisförhör av samma skäl.

  • Oppositionella hindras delta i lokalval

    16 juli

    Myndigheterna underkänner närmare 60 kandidaturer inför lokalvalen i Moskva i september. Bland dem som stoppas finns flera kända oppositionella som Aleksej Navalnyj, Ljubov Sobol och Dimitri Gudkov. Myndigheterna hävdar att en del av de namnunderskrifter som kandidaterna samlat in till stöd för sina kandidaturer är falska. De underkända kandidaterna hävdar att de har bevis för att underskrifterna är verkliga men myndigheterna inte velat titta på dessa. Sobol inleder en hungerstrejk med krav på en öppen granskningsprocess av namnunderskrifter.

  • Ryssland förbjuder flyg till Georgien

    8 juli

    De redan ansträngda relationerna till Georgien skruvas åt ett ytterligare ett snäpp då ett ryskt förbud för kommersiell flygtrafik mellan länderna träder i kraft. President Putin beslutade om flygförbudet i juni efter stora demonstrationer mot Ryssland i Georgiens huvudstad Tbilisi. Samma dag som flygförbudet börjar gälla röstar det ryska parlament för fler sanktioner mot Georgien. Vilka sanktioner som kan komma ifråga definieras inte men det kan till exempel bli ett stopp för import av georgiskt vin och mineralvatten. Anledningen till parlamentarikernas agerande är att en känd georgisk journalist i TV uttalat grova förolämpningar mot president Putin.

  • Juni

  • Europarådet slutar straffa Ryssland

    24 juni

    Europarådets parlamentarikerförsamling röstar för att Ryssland ska få tillbaka sin rösträtt. Beslutet var väntat. Ryssland förlorade sin rösträtt i församlingen efter annekteringen av Krim 2014 och reagerade dels med bojkott, dels med att sluta betala sitt bidrag till organisationens budget. Sedan dess har Europarådets medlemsländer försökt hitta en lösning för att slippa utesluta Ryssland. Ukrainas delegation tågar ut i protest mot rösträttsbeslutet.

  • Känd människorättsaktivist friges

    21 juni

    Ojub Titijev, chef för den ryska människorättsorganisationen Memorials kontor i Tjetjenien, friges i förtid. Titijev har suttit fängslad sedan januari 2018 och dömdes i mars 2019 för droginnehav till fyra års straffarbete. Hans anhängare har anklagat myndigheterna för att ha hittat på historien om knarkinnehav i syfte att stoppa Titijevs undersökning av uppgifter om ett hemligt fängelsesystem i Tjetjenien. Titijev friges en vecka efter att polisen tvingats släppa en reporter som också gripits för droginnehav (se 6 juni).

  • Misstänkta för nedskjutning namnges

    19 juni

    Tre ryska medborgare och en ukrainsk rebelledare är misstänkta för mord efter nedskjutningen av ett trafikflygplan över Ukraina 2014. Utredarna presenterar nytt bevismaterial. 298 människor dog när det malaysiska planet sköts ned över rebellkontrollerat område i öster. Den robot som användes har tidigare spårats till ett luftvärnsregemente i Ryssland. Merparten av dödsoffren var från Nederländerna och utredarna hoppas kunna ställa de ansvariga inför rätta där.

  • Putin sparkar poliser

    13 juni

    President Putin avskedar två höga polischefer som en följd av fiaskot kring gripandet av journalisten Ivan Golunov (se 6 juni). Chefen för Moskvas västra distrikt får gå liksom chefen för Moskvapolisens enhet för drogbekämpning.

  • Hundratals gripna vid protest i Moskva

    12 juni

    Polisen griper hundratals deltagare vid en demonstration i Moskva. Manifestationen var tänkt som en protest mot gripandet av den journalisten Golunov (se 6 juni)men dagen före demonstrationen släpps Golunov. De som ändå demonstrerar kräver straff för dem som stod bakom gripandet av Golunov. De kräver också att polis- och rättsväsendet reformeras. Polisen uppger att 1 200 personer deltar i manifestationen och att 200 grips. Organisationen OVD Info anger en högre siffra: över 420 gripna. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj tillhör dem som grips. Han döms till tio dagars fängelse för att ha organiserat protesten. Fyra dagar senare den 16 juni hålls ytterligare en demonstration mot polisens metoder. 1 600 personer rapporteras delta i den protesten. 

  • Grävande reporter falskt anklagad

    6 juni

    Ivan Golunov, grävande reporter vid den oberoende nyhetssajten Meduza, grips och anklagas för försök att sälja droger. Golunovs kollegor ser gripandet som en hämndaktion för hans journalistiska verksamhet och en storskalig stödkampanj inleds. Tre av landets största dagstidningar publicerar identiska förstasidor med texten ”Jag/Vi är Ivan Golunov”, något som inte tidigare hänt i Ryssland. Journalister och vanliga medborgare står oavbrutet i enmansdemonstrationer i flera dagar, vilket bidrar till att Golunov efter en vecka frikänns helt och släpps. Polisen uppger att det inte finns några bevis för att Golunov ska ha förfogat över droger. Därefter arrangeras flera demonstrationer mot rättsväsendet (se 12 juni).

  • Finbesök från Kina ger Huawei avtal

    5 juni

    President Putin tar emot Kinas ledare, Xi Jinping, och säger att relationerna mellan länderna nu befinner sig på en enastående nivå. Xi:s besök i Moskva och Sankt Petersburg sägs syfta till att stärka de ekonomiska banden. I samband med mötet skriver det kinesiska telekomföretaget Huawei, som i väst uppfattas som ett säkerhetshot, ett avtal med sin ryska motsvarighet MTS om att bygga ut landets 5G-nät.

  • Maj

  • Havsrättsdomstol går emot Ryssland

    25 maj

    Internationella havsrättsdomstolen, som har säte i Hamburg, uppmanar Ryssland att omedelbart frige de 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade sedan sammanstötningen till havs vid Krimhalvön (se 25 november 2018). Domstolen kräver också att beslaget av tre ukrainska fartyg hävs. Ryssland anser att havsrättsdomstolen inte har rätt att avgöra frågan.

  • Folkliga protester stoppar katedralbygge

    16 maj

    Borgmästaren i Jekateringburg meddelar att planer på att bygga en ny katedral i en populär park i staden skrinlagts. Beskedet kommer efter kraftiga folkliga protester mot bygget och sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Även president Putin har engagerat sig i frågan och sagt att invånarnas åsikt måste respekteras. Borgmästaren meddelar att den lokala opinionen nu ska avläsas innan byggets öde avgörs.

  • Svenska diplomater beordras resa hem

    8 maj

    Moskva utvisar två svenska diplomater. Svenska UD uppger att diplomaterna utvisas som ett svar på att Sverige vägrat att förlänga visumet för en rysk diplomat i Stockholm samt avvisat en visumansökan från en annan rysk diplomat. 

  • April

  • Nordkoreas ledare på besök för att få stöd

    25 april

    President Putin tar emot Nordkoreas ledare Kim Jong-Un i staden Vladivostok i öst dit den nordkoreanske ledaren rest med sitt bepansrade tåg för att söka ryskt stöd i konflikten med USA om en nedrustning av landets kärnvapen. För Moskva är det viktigt att få en roll i förhandlingarna, och Kims besök är ett välkommet led i denna process. Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA säger Kim till Putin att sammanbrottet vid mötet med USA:s president Trump i Hanoi i februari (se Nordkorea: Kalendarium) berodde på att USA kom dit men en ensidig och dålig attityd. Putin konstaterar att Nordkorea ”behöver få garantier för sin säkerhet och sin suveränitet” och menar att om USA levererar sådana garantier kan dödläget i förhandlingarna brytas. President Trump kommenterar det hela med att säga att han uppskattar hjälpen från både Ryssland och Kina. Dagen efter Kims besök reser Putin till Peking för att dryfta frågan med de kinesiska ledarna.

  • Moskva fördömer ny språklag i Ukraina

    25 april

    Moskva fördömer den lag som det ukrainska parlamentet just antagit och som begränsar bruket av ryska språket i Ukraina. Lagen gör det obligatoriskt för bland andra statstjänstemän, läkare, lärare och domare att tala ukrainska i offentliga sammanhang, annars hotar böter. Maria Zacharova, talesperson för ryska UD kallar lagen "skandalös". Enligt beslutet ska lagen tillämpas först om tre år; under tiden ska man bygga upp ett system för undervisning i ukrainska. Den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyj, som själv gärna talar ryska även offentligt, lovar att lagen ska ses över.

  • Invånare i Ukraina erbjuds ryska pass

    24 april

    President Putin skriver under ett dekret som gör det lättare för personer som är bosatta i separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina att få ryska pass. Reaktionen blir skarp från Ukrainas tillträdande president Volodymyr Zelenskyj som kallar Ryssland ”angriparstat”. Fyra dagar senare säger Putin att Ryssland överväger att göra det lättare för alla ukrainare att få ryskt medborgarskap. Zelenskyj svarar med att erbjuda ukrainskt medborgarskap till "alla som lider under auktoritära och korrupta regimer men först och främst till ryssarna eftersom de lider mest av alla".

  • Trump friad från anklagelser om valsamarbete med Moskva

    19 april

    “Vad var det vi sa?” Så kan man sammanfatta Moskvas kommentarer till slutsatserna i den amerikanska Muellerutredningen som bland annat undersökt om president Trump och hans stab samarbetat med Ryssland under presidentvalskampanjen i USA 2016. Utredningen konstaterar i sin rapport som nu till stora delar offentliggjorts att det inte går att slå fast att medlemmar av Trumps kampanj konspirerat eller samordnat sig med den ryska regeringen i avsikt att påverka valet 2016. Efter valet pekade samtliga federala underrättelsetjänster ut Ryssland som ansvarigt för hackerintrång, proganda, falska nyheter och desinformation i syfte att påverka valet till Trumps fördel, men anklagelserna om att Trumpmedarbetare samarbetat med Ryssland kan enligt utredningen inte bekräftas. Moskva har hela tiden förnekat all form av inblandning i valet. 

  • Norrman dömd för spioneri

    15 april

    En pensionerad norsk gränsvakt, Frode Berg, döms till 14 års straffarbete för spioneri. Berg greps i Moskva 2017 och anklagas för att ha tagit emot handlingar rörande den ryska marinen från en rysk före detta polis. Berg har erkänt att han agerat kurir åt den norska underrättelsetjänsten men sagt att han trott att han endast transporterat pengar.  

  • Ny dom mot Kreml i Europadomstolen

    9 april

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter ger för andra gången på ett halvår Moskva bakläxa när det gäller behandlingen av regimkritikern Aleksej Navalnyj (se även 15 november 2018). Domstolen fördömer att Navalnyj sattes i husarrest under en lång period 2014 och menar att den inte stod i proportion till de brott som Navalnyj anklagades för samt att det är uppenbart att Navalnyj sattes i husarrest för att stoppa hans aktiviteter. Domstolen beordrar Ryssland att betala Navalnyj ett skadestånd på 20 000 euro samt ersätta honom för utgifter på motsvarande drygt 2 600 euro. 

  • Nato skärper åtgärder mot Ryssland

    4 april

    Utrikesministrarna från Natoländerna beslutar med hänvisning till rysk ”aggression” att alliansen ska utöka sin spaningsverksamhet och hålla militärövningar i Svarta havet till stöd för Ukraina och Georgien (som båda vill bli Natomedlemmar och har ryskstödda separatiststyrkor inom sina gränser). Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska Nato också studera strategier för hur man ska bemöta icke-konventionell krigföring, detta mot bakgrund av att Ryssland bland annat anklagas för att försöka påverka demokratiska val i västländer.

  • Mars

  • Soldater sänds till Venezuela

    24 mars

    Den statliga ryska nyhetsbyrån Sputnik meddelar att två ryska militärplan under helgen levererat trupper och utrustning till Venezuela där Ryssland och USA stöder var sin sida i en pågående maktkamp mellan presidenten och parlamentets talman. Inga detaljer redovisas. Nyhetsbyrån AFP rapporterar några dagar senare att planen medfört 100 soldater och tonvis med utrustning. USA:s president Trump reagerar på nyheten med att kräva att Ryssland tar tillbaka trupperna. Moskva svarar att soldaterna kommer att vara där ”så länge det behövs” och att USA inte behöver bekymra sig om Rysslands relationer till en traditionell allierad. I den konflikt som pågår i Venezuela stöder Ryssland den sittande presidenten medan USA och 50 andra länder erkänt parlamentets talman som president.

  • Kommunistpartiet marscherar mot Putins politik

    23 mars

    Kommunistpartiet anordnar protestdemonstrationer i Moskva och andra städer. I Moskva deltar flera tusen personer i manifestationen mot sjunkande levnadsstandard, korruption och nya lagar som begränsar yttrandefriheten (se 18 mars). Både yngre och äldre deltar i protesten som leds av partiets långvarige ledare Gennadij Ziuganov.

  • Känd människorättsaktivist dömd

    18 mars

    Chefen för den ryska människorättsorganisationen Memorials kontor i Tjetjenien, Ojub Titijev, döms för droginnehav till fyra års straffarbete. Titijev har suttit fängslad sedan januari 2018. Hans anhängare anser att anklagelserna är uppdiktade för att stoppa Titijevs arbete. Enligt försvarsadvokaterna kan fallet kopplas till Titijevs utredning av uppgifter om ett hemligt fängelsesystem i Tjetjenien. Enligt organisationer som bevakar mänskliga rättigheter används anklagelser om droginnehav regelmässigt för att tysta journalister och männskorättsaktivister i Tjetjenien.

  • Nya medielagar kritiseras

    18 mars

    President Putin skriver under några kontroversiella lagförslag som ska förebygga falska nyheter och förhindra publicering av information på internet som anses visa brist på respekt för staten. Genom Putins signering träder lagarna i kraft och det blir därmed förbjudet att "sprida information som visar vanvörd för staten. Det blir också förbjudet att "sprida falsk information på internet som utgör hot mot medborgares liv eller hälsa, allmän ordning och säkerhet”. En statlig myndighet Roskomnadzor avgör vad som är falska nyheter och ålägger medier att ta bort sådana i sina flöden. Medier som vägrar kommer att blockeras. ”Dessa nya förbud och bestraffningar är inte bara en fortsättning av den repressiva politik som Putin inledde 2012 utan tar den till en helt ny nivå, säger Jurij Dzjibladze i en kommentar till nyhetsbyrån AFP. Dzjibladze, som leder Center för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter, menar att lagtexterna är så vaga att de inte bara kan användas för att stoppa falska nyheter utan även för att förhindra spridning av åsikter som makthavarna ogillar. Dzjibladze pekar också på likheterna mellan de nya lagarna och de förbud som fanns under Sovjettiden mot ”underminering av det sovjetiska systemet” och ”anti-sovjetiska kampanjer och propaganda”. Alexander Tjerkasov från landets mest kända människorättsorganisation, Memorial, konstaterar i en kommentar att ”från och med nu är det polisen som kommer att avgöra vad som är falska nyheter”. Lagarna mötet även kritik i duman (parlamentet) när lagarna behandlades där och av Kremls eget människorättsråd. Läs mer om lagen i Utrikesmagasinets artikel "Ryska försök att begränsa yttrandefriheten på internet".

  • Demonstration mot internetlagförslag

    10 mars

    Demonstrationer äger rum i Moskva och andra städer i protest mot ett lagförslag som ska hindra att rysk trafik på internet passerar genom utländska servrar. Enligt regeringen syftar lagen till att stärka cybersäkerheten men kritikerna menar att den kan användas av myndigheterna för att styra och censurera aktiviteter på internet. Lagen som nu behandlas i parlamentet, duman, väntas träda i kraft den 1 november.

  • Ryssland bekräftar stöd till Venezuela

    1 mars

    Utrikesminister Lavrov tar emot Venezuelas vicepresident i Moskva och gör samtidigt klart att Ryssland ämnar fortsätta stödja den venezolanske presidenten Nicolas Maduro som utkämpar en bitter maktkamp med talmannen i landets parlament (se VENEZUELA: Aktuell politik). USA stöder talmanhnen som utropat sig till interimspresident. Därmed hamnar Ryssland och USA på var sin sida i den eskalerande konflikten. Maduro och hans allierade – däribland Ryssland – anklagar USA för att försöka iscensätta en kupp i Venezuela.

  • Februari

  • Minskat stöd för Putin

    20 februari

    I sitt årliga tal till nationen försöker president Putin motverka fallande popularitetssiffror genom att utlova förbättrade levnadsvillkor. Putin säger att bland annat att familjer med många barn ska få höjda barnbidrag och skattelättnader. Han utlovar också finansiell hjälp vid husköp samt satsningar på sjukvård och skola. Putins sviktande popularitet oroar makthavarna i Kreml. Efter att ha drivit igenom kritiserade reformer, bland annat en höjning av pensionsåldern, fick Putin i januari godkänt av 64 procent av ryssarna enligt en  undersökning från det oberoende Levadainstitutet. Det är den lägsta siffran på fem år. I sitt tal berör Putin också relationen till USA med anledning av det nyss uppsagda avtalet om medeldistansrobotar (se 2 februari). Putin varnar USA för att placera ut nya robotar i Europa och gör klart att Moskva skulle uppfatta en sådan åtgärd som ett allvarligt hot.

  • Sanktioner för konfrontation i Azovska sjön

    17 februari

    EU inför sanktioner mot åtta ryska medborgare som hålls ansvariga för den militära konfrontation som inträffade då Ryssland uppbringade ukrainska fartyg som var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet (se 25 november 2018).

  • Skiljedom om bankbeslag på Krim

    15 februari

    Privat Bank, bankföretaget som har Ukrainas största utlåning, vinner ett mål mot Ryssland vid Permanenta skiljedomstolen i Haag. Banken fick sina tillgångar på Krim beslagtagna när Ryssland annekterade halvön 2014. Banken var då privatägd men den har senare, 2016, förstatligats av ukrainska myndigheter som bedömt den som underfinansierad: mycket av lånestocken klassades som osäkra fordringar. I skiljedomstolens utslag som går i ukrainsk favör framkommer inget belopp som Ryssland anses skyldigt att betala.

  • Jehovas vittne döms till fängelse

    6 februari

    Dansken Dennis Christensen döms till sex års fängelse. Hans brott är att han är medlem av det religiösa samfundet Jehovas vittnen. 2017 stämplades Jehovas vittnen som en extremistorganisationen av ryska myndigheter och Christensen döms följaktligen för "extremism". Sedan 2017 har över 40 Jehovas vittnen fängslats eller satts i husarrest i väntan på åtal. Christensen är den förste som hamnar i fängelse. 

  • Fördubblad satsning på Krim

    4 februari

    Inom de närmaste tre åren ska 310 miljarder rubel (cirka 43 miljarder kronor) investeras i infrastruktur på Krimhalvön, meddelar den ryske premiärministern Medvedev. Han uppger att det är en fördubbling av de anslag som fördelats till Krim sedan den ryska annekteringen av Krim 2014.

  • Ryssland hoppar av kärnvapenavtal med USA

    2 februari

    Ryssland meddelar att landet drar sig ur nedrustningsavtalet INF (Intermediate-Range Nuclear Forces) från 1987. Det ryska utspelet kommer dagen efter det att USA informerat omvärlden om sina planer på att lämna avtalet med hänvisning till att Ryssland brutit mot det. Avtalet undertecknades på sin tid av Ronald Reagan och Michail Gorbatjov (ledare för det dåvarande Sovjetunionen) och anses ha banat väg för den fortsatta nedrustning som följde och i förlängningen för att kalla kriget tog slut. Enligt avtalet skulle alla robotar med en räckvidd mellan 50 och 550 mil skrotas. USA har anklagat Ryssland för att ha utvecklat en ny robot (9M729) med en räckvidd som faller inom avtalet. Moskva hävdar att den nya roboten endast kan flyga 48 mil och anklagar i sin tur USA för andra överträdelser mot avtalet. I samband med att INF-avtalet sägs upp meddelar president Putin att landet är redo att utveckla nya kraftfulla vapen om USA rubbar balansen i Europa. 

  • Januari

  • Ingen lösning i ötvist med Japan

    24 januari

    President Putin tar emot Japans premiärminister Shinzo Abe som besöker Moskva. De båda ledarna diskuterar samarbetet länderna emellan; bland annat vill Ryssland att handelsutbytet ska öka. Tvisten om fyra sydliga öar i ökedjan Kurilerna mellan Kamtjatkahalvön och Japan kommer också upp. Båda länderna gör anspråk på öarna som besattes av Sovjetunionen i slutskedet av andra världskriget. Tvisten har hindrat länderna från att ingå ett fredsavtal efter kriget. Så sent som i november enades Putin och Abe om att försöka lösa knuten och få till stånd ett fredsavtal, men vid mötet i Moskva nås ingen överenskommelse om öarna.

  • Utvisade georgier tilldöms skadestånd

    31 januari

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter bekräftar ett utslag från 2014 i vilket Ryssland fördöms för att ha genomfört massutvisningar av georgier under en konflikt mellan Ryssland och Georgien 2006. Mer än 1 500 georgier utvisades från Ryssland efter det att Georgien i september 2006 anklagat fyra ryska officerare i huvudstaden Tbilisi för spioneri och bett dem lämna landet. Europadomstolen beordrar nu Ryssland att betala 2 000 euro i skadestånd till var och en av dem som utvisats och mellan 10 000 och 15 000 euro till dem som fängslats.

  • Ny lag används mot oppositionsaktivist

    23 januari

    Anastasia Sjevtjenko, medlem av oppositionsrörelsen Open Russia, åtalas för att ”upprepade gånger ha deltagit i aktiviteter som arrangerats av en icke önskvärd organisation”. Hon sätts enligt Amnesty International i husarrest i väntan på rättegång. Amnesty uppger att Sjevtjenko är den första person som åtalats enligt lagen om ”icke önskvärda organisationer”. Hon riskerar upp till sex års fängelse om hon döms. Åtalet utlöser mindre protestaktioner i Moskva, S:t Petersburg, Jekaterinburg och Kazan.

  • EU straffar agenter för nervgiftsattentatet

    21 januari

    EU inför sanktioner mot fyra medlemmar av den ryska säkerhetstjänsten GRU för delaktighet i nervgiftsattacken mot en tidigare rysk dubbelagent i Salisbury i England våren 2018. Två GRU-agenter beläggs med reseförbud inom EU och får eventuella tillgångar inom unionen frysta. Agenterna har enligt EU haft tillgång till, transporterat och använt nervgiftet. Sanktioner införs även mot GRU:s två högsta chefer.

  • Observatörer till omstritt sund

    18 januari

    Ryssland går med på att tyska och franska observatörer ska övervaka fartygstrafiken genom Kertjsundet öster om Krimhalvön. Förslaget bottnar i höstens militära konfrontation i sundet (se November 2018). Tyskland och Frankrike bildade 2014 tillsammans med Ryssland och Ukraina ett gemensamt forum för att på hög nivå dryfta konflikten i östra Ukraina.

  • Ukrainska sjömän kvar i ryskt häkte

    16 januari

    De 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade i Ryssland efter händelser i Kertjsundet vid Krimhalvön (se 25 november 2018) blir kvar i häkte. En domstol i Moskva har förlängt häktningstiden till sista veckan i april. Ukrainarnas marinfartyg var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet när ryska styrkor öppnade eld mot dem. Sjömännen riskerar sex års fängelse, eftersom Ryssland anser att de gjorde sig skyldiga till en gränskränkning.

• 2018

  • December

  • Utökade sanktioner mot Ukraina

    29 december

    Ryssland inför importförbud för en rad varor från Ukraina. Förbudet omfattar bland annat blöjor, bröd, solrosolja, choklad, vete, öl och vin. Listan över personer och företag som är föremål för ryska sanktioner har också förlängts. Den omfattar nu 567 personer och 75 företag, som får eventuella tillgångar i Ryssland frysta.

  • Stängsel skiljer Krim från Ukraina

    28 december

    Ett sex mil långt stängsel har rests på norra Krim. Stängslet utgör gräns mellan Ukraina och halvön som Ryssland annekterade 2014. Det behövs för att skydda Krimbor mot den ukrainska regeringen, hävdar en företrädare för Krimparlamentet i ryska medier.

  • Putin skryter om ny långdistansrobot

    26 december

    President Putin meddelar att testuppskjutningen av en ny typ av långdistansrobot har varit framgångsrik. Den nya roboten färdas enligt Putin 20 gånger ljudets hastighet och kan inte upptäckas av andra länders försvarssystem. Putin säger att den ska tas i bruk under 2019 och kommer att ”trygga Rysslands säkerhet under kommande årtionden”. Sedan USA och Ryssland i början av februari sade upp INF-avtalet som begränsar antalet medeldistanskärnvapen i Europa har företrädare för den ryska regeringen vid flera tillfällen yppat planer för att upprusta landets kärnvapenarsenal.

  • Tankar om grundlagsändring luftas

    25 december

    Parlamentets talman, Vjatjeslav Volodin, föreslår en översyn av landets grundlag för att bedöma ”dess relevans”. Tidigare under månaden har president Putin framfört liknande tankar vid ett par tillfällen och bland annat sagt att grundlagen ”inte är någon gammal fossiliserad konstruktion, utan en levande organism under utveckling”. En ändring av grundlagen skulle kunna ge Putin möjlighet att sitta kvar vid makten även efter det att hans nuvarande mandat går ut 2024. Enligt gällande regler kan han inte väljas om för ytterligare en period.

  • Läget i Tjetjenien kritiseras av OSSE

    21 december

    OSSE anklagar i en rapport regeringen i Moskva för att se mellan fingrarna med människorättsbrott i Tjetjenien. Enligt organisationen finns det klara bevis för att där förkommer övergrepp på homosexuella, droganvändare, rättsaktivister, advokater och oberoende medier. Det handlar om trakasserier, förföljelser, godtyckliga gripanden, tortyr, försvinnanden och utomrättsliga avrättningar, men för Moskva är det viktigare att bevara stabiliteten i Tjetjenien än att utreda och kritisera människorättsbrott skriver OSSE. 

  • Oppositionspolitiker stoppad i omval

    16 december

    När omval till guvernörsposten hålls i Primorij Kraj-regionen vinner Kremls kandidat, den tillförordnade guvernören Oleg Kozjemyjako, med knappt 62 procent av rösterna. Den populäre oppositionspolitikern Andrej Isjtjenko från kommunistpartiet får dock inte ställa med motiveringen att han inte samlat in det antal underskrifter som krävs för en kandidatur. Isjtjenko deltog i valet i september och såg ut att gå mot en seger när resultaten plötsligt svängde snabbt till förmån för Kremls kandidat. Detta ledde till protester och anklagelser om valfusk och myndigheterna gick med på att arrangera omval. Det var enligt nyhetsbyrån AFP första gången i Rysslands moderna historia som något sådant hände. Även omvalet blir nu ifrågasatt på grund av att Isjtjenko hindras att delta.

  • Diplomatiskt gräl med Slovakien

    13 december

    Ryssland utvisar en slovakisk diplomat som ett svar på att Slovakien några veckor tidigare utvisat en spionerianklagad ryss stationerad i Bratislava. ”Ovänliga handlingar medför alltid proportionerliga svarsåtgärder” säger ryska UD:s språkrör Maria Zacharova till nyhetsbyrå Tass. Zacharova menar att Slovakien borde ha tagit upp saken med Moskva innan utvisningen verkställdes.

  • Pussy Riot tilldöms skadestånd

    4 december

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter avvisar ett ryskt överklagande och slår fast att ryska myndigheter ska betala skadestånd till de medlemmar av punkbandet Pussy Riot som fängslades efter att ha framfört en Putinkritisk sång i en kyrka i Moskva 2012. Domstolen anser att det ryska rättssystemet inte tillräckligt noga prövat om bandmedlemmarna uppmanat till våld, hat eller intolerans vid sitt framträdande i kyrkan. Sammanlagt ska de tre bandmedlemmarna ha 37 000 euro i skadestånd anser domstolen.

  • Skärpt övervakning i Moskva

    3 december

    Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin meddelar att alla existerande övervakningskameror i staden ska ersättas av ett system som kan identifiera ansikten. Processen ska vara slutförd under 2019. Syftet är att stävja brottlighet men kritiker påpekar att systemet även kommer att kunna användas för att ingripa mot oppositionella.

  • November

  • Ukraina inför krigslagar

    28 november

    Det undantagtillstånd som Ukraina infört efter konflikten Kertjsundet (se 25 november) träder i kraft. Undantagslagarna gäller bland annat längs gränsen mot Ryssland. Ryska män i vapenför ålder (16–60 år) förbjuds resa in i de berörda områdena. Av besked från president Porosjenko framgår att man befarar att det ska bildas ”privatarméer”, styrkor som motsätter sig Ukrainas armé på samma sätt som i de Moskvavänliga separatistenklaverna i öster. Undantagslagarna gäller under månad: de upphävs 26 december. 

  • Tillspetsad konflikt vid Krim

    25 november

    Konflikten vid Krimhalvön skärps. Enligt ett avtal mellan Ukraina och Ryssland från 2003 ska Azovska sjön och Kertjsundet utgöra gemensamt territorialvatten, men ryska gränsvakter beskjuter nu ukrainska marinfartyg som försöker passera sundet. Ryssarna anklagar de ukrainska fartygen för att illegalt ha seglat in på ryskt territorialvatten utanför Krimhalvön som Ryssland annekterade 2014. Flera besättningsmän såras och tre ukrainska fartyg tas i beslag. Totalt 24 ukrainska besättningsmän grips och sätts i ryskt förvar (se även 16 januari 2019). Ett tankfartyg placeras vid den nybyggda bron mellan Krim och Ryssland så att Azovska sjön och östukrainska hamnar blockeras i ett dygn. Båda länderna begär att FN:s säkerhetsråd tar upp händelsen. 

  • Sjunkande stöd för Putin

    22 november

    Mer än 80 procent av ryssarna håller president Putin ansvarig för landets problem enligt en opinionsundersökning gjord av det oberoende institutet Levada Center. Enligt undersökningen som gjordes i oktober 2018 anser 60 procent att Putin är ”helt och hållet” ansvarig. Det var det sämsta resultat som Putin fått gällande denna fråga under de senaste sex åren. Putin omvaldes som president i mars 2018 med mer än 77 procent av rösterna men Putins popularitet har dalat till följd av den impopulära pensionsreform som han genomdrev sommaren 2018 (se 19 juli och 29 augusti 2018). Idag skulle endast 56 procent rösta på honom enligt Levadas undersökning.

  • Navalnyj får stöd av Europadomstolen

    15 november

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter fördömer polisens upprepade gripanden av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Domstolen hänvisar till sju gripanden mellan 2012 och 2014 som domstolen anser har kränkt Navalnyjs mötesrätt och rätt till en rättvis rättegång. Navalnyj dömdes alla gångerna för att antingen ha brutit mot reglerna för offentliga demonstrationerna eller för att ha vägrat åtlyda polisens order. I två av fallen bedömer domstolen att gripandena syftade till att ”motverka politisk pluralism”. Navalnyj hälsar domstolens utslag med tillfredsställelse. Domstolen hade 2017 fördömt Ryssland för gripandena men gick den gången inte på Navalnyjs linje att gripandena var politiskt motiverade vilket fick Navalnyj att överklaga. Enligt domen ska Ryssland betala Navalnyj motsvarande 50 000 euro i skadestånd. 

  • Gnissel med Österrike efter spionavslöjande

    9 november

    Den vanligtvis förhållandevis goda relationen med Österrike ansträngs då österrikiska myndigheter meddelar att en pensionerad överste misstänks för att ha spionerat för Ryssland sedan 1990-talet. Misstankarna leder till att utrikesminister Karin Kneissl ställer in en planerad resa till Moskva. Kreml förnekar anklagelserna och kallar dem "oacceptabla".

  • USA straffar ekonomiska aktörer på Krim

    1 november

    USA inför sanktioner mot personer och företag som straff för att de bedrivit affärer på Krimhalvön som Ryssland annekterade från Ukraina 2014. Bland dem som får sina eventuella tillgångar i USA frysta och som bannlyses när det gäller finansiella transaktioner är Vladimir Zaritskij, ägare till en hotellkedja och före detta överbefälhavare för Rysslands artilleri. Två personer beläggs med sanktioner för att ha begått människorättsbrott i östra Ukraina.

  • Sanktioner införs mot Ukraina

    1 november

    Ryssland meddelar att 322 ukrainare och 68 ukrainska företag får sina tillgångar i Ryssland frysta. De ryska sanktionerna är en vedergällning för de åtgärder som den ukrainska regeringen vidtagit för att begränsa ryska företags verksamhet i Ukraina. Regeringen i Kiev har också blockerat tillgången till ryska sociala medier.

  • Oktober

  • Manifestation för fängslade ungdomar

    28 oktober

    Små demonstrationer hålls i Moskva, S:t Petersburg och några andra ryska städer i protest mot att tio tonåringar sitter i förvar, anklagade för extremism och för att ha planerat en statskupp. Organisationen OVD-Info uppger att 18 demonstranter grips i Moskva och 40 i S:t Petersburg. Ungdomarna hämtades av polis i mars efter att ha skickat meddelanden till varandra på Telegram (en rysk motsvarighet till Messenger) i en grupp kallad "Ny storhet" (Novoe Velitjie). Ungdomarna erkänner att de skrivit regimkritiska meddelanden sinsemellan men att rörde sig om ett utbyte av åsikter och att de inte hyste några kupplaner. Enligt ungdomarna och deras advokater startades gruppen av en FSB-agent som arbetade under täckmantel och som uppmuntrade medlemmarna att uttala sig kritiskt och organisera sig. 

  • Starkare band till Uzbekistan

    19 oktober

    President Putin besöker Uzbekistan och länderna sluter en rad samarbetsavtal till ett sammanlagt värde av motsvarande 27 miljarder dollar. Med rysk finansiering ska bland annat ett kärnkraftverk byggas i västra Uzbekistan. Det ska säkra energitillgången i hela Centralasien samtidigt som regionen knyts närmare Ryssland politiskt och ekonomiskt vilket är en viktig poäng för Moskva som tävlar med Kina om inflytande i Centralasien. Under 2017 ökade den bilaterala handeln mellan Ryssland och Uzbekistan med en tredjedel.

  • Twitter visar inlägg från ryska "trollfabriker"

    18 oktober

    Twitter offentliggör misstankar om att över tio miljoner inlägg har gjorts av ”trollfabriker” i Ryssland och Iran för att påverka allmänheten i andra länder. I meddelandena, som lagts ut mellan 2013 och 2018, finns referenser till bland annat det senaste presidentvalet i USA och den brittiska folkomröstningen om medlemskapet i EU. Totalt tros 4 570 Twitterkonton ha använts i sådana syften. 3 800 av kontona kopplas till Ryssland.

  • Ryssland och Egypten knyter närmare band

    17 oktober

    Presidenterna Vladimir Putin och Abd al-Fattah al-Sisi skriver under samarbetsavtal mellan Ryssland och Egypten som – utan detaljer – beskrivs som ”strategiska”. Kontakterna har stärkts på senare år trots en händelse 2015, då jihadister i Egypten lyckades genomföra ett bombdåd mot ett flygplan fullt med ryska turister och 224 personer dog. Direktflyg har återupptagits i år, medan charterturismen från Ryssland ännu ligger nere. Bland aktuella samarbetsplaner finns en rysk ekonomisk zon vid Suezkanalen och Egyptens första kärnkraftverk, som enligt avtal från 2015 ska byggas vid Medelhavet nära den gamla krigsskådeplatsen El Alamein.

  • Ryska protester mot kyrkobeslut

    15 oktober

    Ryskortodoxa kyrkan kapar alla band till det ekumeniska ortodoxa patriarkatet i Istanbul. Anledningen är att Ukrainas ortodoxa kyrka har fått självständig ställning efter att ha varit underordnad ryskortodoxa kyrkan sedan 1686. Besluten har fattats vid en synod i Istanbul – ett kyrkomöte som är ortodoxa kyrkors högsta beslutande organ. Det ekumeniska patriarkatet i Istanbul, lett av en patriark som också har titeln ärkebiskop av Konstantinopel, betraktas som moderkyrka av många ortodoxa. Ukrainska kyrkans självständighetssträvanden har att göra med att ryskortodoxa kyrkan stöder den politiska ledningen i Moskva; bland annat har kyrkoledningen ställt sig bakom Rysslands annektering av Krimhalvön.

  • Agenter anklagas för cyberattack mot kemvapenövervakare

    8 oktober

    Försvarsdepartementet i Nederländerna meddelar att landets underrättelsetjänst i april avstyrt en cyberattack mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPWC) i Haag. Enligt försvarsdepartementet greps och utvisades fyra ryska agenter som skulle ha utfört attacken mot OPCW som vid den tidpunkten utredde nervgiftsattacken på en rysk dubbelspion i Storbritannien i mars. Utrikesminister Lavrov medger att de fyra ryssarna, som han kallar specialister, ska ha befunnit sig i Nederländerna men säger att det inte var något skumt med deras besök där. Lavrov säger att de fyra var på ett rutinuppdrag och att det hela rör sig om ett missförstånd.

  • Regissör ger upp hungerstrejk

    5 oktober

    Den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov, som är dömd till fängelse i Ryssland för terrorism, ger upp sin hungerstrejk för att slippa bli utsatt för tvångsmatning. Han är i dåligt skick efter att ha matvägrat i 145 dagar. Den ryska kriminalvården säger till nyhetsbyrån Interfax att han får medicinsk vård. I slutet av månaden tilldelas Sentsov Sacharovpriset, EU-parlamentets människorättspris. Från rysk sida är reaktionen skarp: priset avfärdas som ”politiskt”, riktat mot Ryssland.

  • Landbyte vållar oro i Ingusjien

    4 oktober

    Ett avtal om byte av territorium mellan Ingusjien och Tjetjenien orsakar omfattande demonstrationer i Ingusjien. Demonstranterna som rapporteras uppgå till uppemot 40 000 personer vänder sig emot att republikernas ledare kommit överens om bytet utan att rådfråga folket. Deltagarna i protesterna kräver att Ingusjiens ledare avgår och att en folkomröstning hålls om frågan.

  • Pensionsreformen blir lag trots protesterna

    3 oktober

    President Putin undertecknar den omstridda pensionsreformen som därmed blir lag. Reformen som orsakat omfattande protester under flera månader har dessförinnan antagits i tre omröstningar i duman och en i parlamentets överhus federationsrådet. Pensionsåldern ska nu höjas gradvis, från 55 till 60 år för kvinnor och från 60 till 65 år för män

  • September

  • Konflikt med Ukraina om transporter i Svarta havet

    24 september

    Ukraina anklagar Ryssland för att störa civil fartygstrafik. Sedan Ryssland annekterade Krimhalvön 2014 måste fartyg som är på väg till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön – ett bihav till Svarta havet – passera genom ett sund omgivet av ryskkontrollerat område. Fartygen kontrolleras av rysk personal, med långa väntetider som följd, och den bro som Ryssland har byggt över sundet till Krim begränsar storleken på fartyg som kan passera. 

  • Frigiven Navalnyj fängslas direkt igen

    24 september

    Efter en månad bakom galler döms Putinkritikern Aleksej Navalnyj till fängelse i ytterligare 20 dagar. Direkt när ha släpps ur fängelset grips Navalnyj och döms till 20 dagars fängelse för att han uppmanat ryssarna att protestera mot den höjning av pensionsåldern som regeringen beslutade om i juli. Under september har flera protester arrangerats, bland annat den 9 september då landet höll val till regionala och lokala församlingar, men även efter det.

  • USA vidgar sanktionerna

    20 september

    USA utökar sin sanktionskampanj mot Ryssland till att också omfatta Kina, där en militär inköpsenhet i Kina och dess chef blir föremål för sanktioner sedan Peking köpt ryska stridsflygplan och luftvärnsrobotar. Enligt USA kringgår köpet amerikanska sanktioner mot Moskva som införts som en följd av Rysslands agerande i Ukraina 2014 samt den påstådda inblandningen i det amerikanska valet 2016. USA utökar också sanktionerna mot Ryssland till att omfatta ytterligare 33 individer och enheter som har kopplingar till rysk militär och underrättelseverksamhet.

  • "Pussy Riot-medlem förgiftad"

    18 december

    Medlemmar av dissidentgruppen Pussy Riot uppger att en av dess medlemmar, Pjotr Verzilov, utsatts för ett förgiftningsförsök. En tänkbar anledning skulle enligt Pussy Riot vara att Verzilov försökt ta reda på vad som hänt med tre ryska journalister som dödats när de undersökte ryska legosoldaters aktiviteter i Centralafrikanska republiken

  • Motbevis om nedskjutningen av MH17

    17 september

    Ryssland lämnar ut uppgifter som ska bevisa att den robot som sköt ned ett passagerarplan över östra Ukraina 2017 avfyrades av ukrainska styrkor. En expertgrupp som utreder frågan har tidigare gett Ryssland skulden för nedskjutningen (se Maj 2018). Ryssland som vid presskonferensen lämnar ut serienumret på den BUK-robot som träffade planet hävdar att roboten placerades i Ukraina under sovjettiden och att den aldrig återfördes till Ryssland efter Sovjetunionens upplösning 1991. Expertgruppen uppger att den kommer att titta närmare på de ryska uppgifterna

  • Nederländerna utvisar misstänkta hackare

    14 september

    Medier i Nederländerna rapporterar att landets underrättelsetjänst i våras gripit två ryssar som misstänks ha planerat en hacker-attack mot ett schweiziskt laboratorium som utredde nervgiftsattacken mot en rysk dubbelagent i Storbritannien i mars. De gripna männen, som antas ha varit agenter för den ryska underrättelsetjänsten GRU, rapporteras ha utvisats efter gripandet. Utrikesminister Lavrov avfärdar uppgifterna som grundlösa.

  • Stor militärövning i öster

    11 september

    Militärövningen ”Vostok-18” som kallas den största i landets historia inleds i östra Ryssland. Trehundratusen ryska soldater deltar och även några tusen kinesiska soldater. Den västliga försvarsalliansen Nato fördömer övningen som en repetition inför ”en storskalig konflikt”. Övningen sammanfaller med ett ekonomiskt toppmöte som president Putin står värd för i staden Vladivostok vid Stilla havet. En av gästerna är den kinesiske president Xi Jinping. Vid mötet bekräftar de båda ledarna Rysslands och Kinas allt närmare relationer.

  • Motigt för Putins stödparti i regionalval

    9 september

    Protesterna mot pensionsreformen präglar regional- och lokalvalen. Dels hålls stora protester mot reformen i samband med valet och ett stort antal människor grips, dels resulterar vrede över reformen och andra ekonomiska umbäranden i att Putins stödparti Förenade Ryssland gör sitt sämsta val på ett årtionde. Putins allierade Sergej Sobjanin lyckades behålla borgmästarposten i Moskva men i flera andra regioner får Förenade Rysslands kandidater se sig slagna av andra kandidater. Ytterligare andra misslyckas med att vinna mer än 50 procent i första omgången och tvingas därmed ställa upp i en andra omgång där flera av dem förlorar. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj hade uppmanat ryssarna att under valdagen protestera mot regeringen och tusentals människor rapporteras ha hörsammat uppropet. Enligt den oberoende organisationen OVD-Info greps över 1000 demonstranter, de flesta i Moskva, Sankt Petersburg och Jekaterinburg. (9/9)

  • London pekar ut misstänkta för nervgiftsattack

    5 september

    Brittiska myndigheter namnger de två ryssar som misstänks för att ha försökt mörda den före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter i den engelska staden Salisbury i mars genom att utsätta paret för nervgiftet novitjok. En europeisk arresteringsorder utfärdas för männen, som enligt brittiska myndigheter arbetar för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Såväl USA som Kanada, Tyskland och Frankrike delar britternas bedömning om att den ryska regeringen sannolikt godkänt förgiftningsförsöken. Uppgifterna avfärdas av den ryska regeringen som "oacceptabla". En talesman för den ryska regeringen säger att ingen i den ryska ledningen eller någon i förvaltningen har någon del i det som hänt i Salisbury.

  • Augusti

  • Putin backar om höjd pensionsålder för kvinnor

    29 augusti

    I ett TV-tal aviserar president Putin en förändring av den planerade höjningen av pensionåldern. Putin meddelar att den allmänna höjningen för kvinnor ska begränsas till fem år, från 55 år till 60 istället för 63 som tidigare föreslagits. Kvinnor med fler än tre barn ska få pensionera sig ännu tidigare. Höjningen för män ligger fast från 60 till 65 år. Putin som tidigare lovat att inte höja pensionsåldern har förlorat stort i popularitet sedan höjningen blev känd. Efter att ha haft stöd av 80 procent av ryssarna i maj sjönk stödet för Putin till 64 procent när reformen lanserades juli, och motståndet mot reformen har genererat en rad stora manifestationer runt om i landet. Putin säger sitt tal att reformen är nödvändig för att undvika finansiell kollaps och hyperinflation. Eftergifterna stoppar inte demonstrationerna. Nya manifestationer hålls några dagar senare i Moskva och andra stora städer.

  • Ny dom mot Navalnyj

    27 augusti

    En domstol i Moskva dömer oppositionsledaren Aleksej Navalnyj till 30 dagars fängelse för att ha organiserat en protest utan tillstånd i januari. Under förhandlingarna påpekar Navalnyj att myndigheterna inte en enda gång har bifallit hans ansökningar om att få genomföra demonstrationer. Navalnyj tillägger att målet med att fängsla honom just nu är att hindra honom från att organisera demonstrationer i samband med regionalvalen den 9 september.

  • Avtal om Kaspiska havet

    12 augusti

    De fem länder som har kust mot Kaspiska havet – Kazakstan, Azerbajdzjan, Iran, Ryssland och Turkmenistan – undertecknar ett avtal som reglerar dess juridiska status. Avtalet undertecknas av ländernas ledare i hamnstaden Aktau i Kazakstan. Kaspiska havets status har varit oklar sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Konflikten har gällt om det är en insjö eller ett innanhav. Ett innanhav skulle omfattas av FN:s havsrätt, medan rätten till en insjö måste förhandlas länderna emellan. Oklarheten har lett till ansträngda relationer staterna emellan samt oklarheter om vem som har rätt att utvinna de rika olje- och naturgasresurserna. Avtalet föreskriver att Kaspiska havet varken är en insjö eller ett hav, utan har ”speciell juridisk status”. Det innebär att ytvattnet ska användas gemensamt av de fem staterna, medan havsbottnen och tillgångarna i den ska delas upp, Hur dessa gränser ska dras säger avtalet inget om. Störfisket som ger kaviar regleras med hjälp av kvoter. Avtalet slår även fast att inga andra länder får upprätta militärbaser vid Kaspiska havet vid sidan av de fem staterna.

  • Fler får fängelse för likes på nätet

    6 augusti

    Det ryska företaget mail.ru som driver de populära sociala online-nätverken VK och Odnoklassniki slår larm om att ett ökande antal användare åtalas för att ha lajkat och delat material online. Mail.ru menar att myndigheterna är onödigt hårda när de agerar mot internanvändare och företaget kräver i ett uttalande att lagarna ändras. Enligt organisationen Agora som granskar hur mänskliga rättigheter efterlevs i Ryssland dömdes 43 personer till fängelse för de poster de lagt upp på internet under 2017. 

  • Juli

  • EU straffar brobyggare

    31 juli

    EU utökar sina sanktioner mot Ryssland genom att inkludera sex företag som deltagit i byggandet av den nya bron över Kertjsundet som förbinder det ryska fastlandet med den annekterade Krimhalvön. Sanktionerna innebär reseförbud och frysta tillgångar inom EU. Sammanlagt står nu 44 företag/organisationer och 155 personer på EU:s sanktionslista.

  • Protester mot höjd pensionsålder

    19 juli

    Det ryska parlamentet, duman, antar i en första omröstning en impopulär lag som höjer pensionsåldern från 55 till 63 år för kvinnor och från 60 till 65 år för män. Det är första gången på nästan 90 år som pensionsåldern höjs. Reformen har orsakat stora missnöjesdemonstrationer runt om i Ryssland. Enligt opinionsundersökningar är 80 procent av ryssarna emot höjningen, och 2,8 miljoner personer rapporteras ha skrivit på en petition riktad mot reformen. På grund av den låga förväntade livslängden i Ryssland skulle den planerade höjningen innebära att fyrtio procent av alla män och tjugo procent av alla kvinnor aldrig uppnår pensionsåldern, skriver nyhetsbyrån AFP. Veckorna efter omröstningen arrangeras fler protester mot reformen.

  • Kritik från Europadomstolen

    17 juli

    Europadomstolen kritiserar Ryssland på två punkter: för att ha gjort för lite för att ta reda på vem som beställde mordet på journalisten Anna Politkovskaja 2006 och för att ha utsatt de fängslade medlemmarna i punkbandet Pussy Riot för kränkande och hotfull behandling under tiden som de satt häktade samt under rättegången. Domstolen ålägger Ryssland att betala 20 000 euro till Politkovskajas efterlevande och 16 000 euro till de två bandmedlemmar som dömdes till fängelse. Ett lägre belopp tilldöms en tredje bandmedlem som fick villkorlig dom.

  • Omstritt möte mellan Putin och Trump

    16 juli

    President Putin möter sin amerikanska motpart Donald Trump under två timmar i Helsingfors i Finland. Förväntningarna på vad mötet ska leda till är låga och det är efter mötet oklart vad det egentligen gett, eftersom endast de två ledarna och deras tolkar var närvarande. Många bedömare anser dock att mötet blev en framgång för Putin som kunde visa på att Ryssland inte längre är isolerat internationellt. Trump får på hemmaplan kritik för att framstå som vek gentemot Putin, i synnerhet när Trump säger att han tror på Putin när denne än en gång förnekar att den ryska staten skulle ha blandat sig i den amerikanska valrörelsen 2016. Putin kommenterar inte Trumps uttalanden men ger i en TV-intervju sken av att vara nöjd med mötet. Putin beskriver Trump som välinformerad och lättpratad samt säger att han är en god lyssnare. 

  • Ryska agenter åtalas i USA för ingrepp i Clintons valkampanj

    13 juli

    Tolv personer vid den ryska militära underrättelsetjänsten GRU åtalas för att ha hackat Demokratiska partiets datorer under den amerikanska valkampanjen 2016. De åtalade anklagas för att ha utfört ”storskaliga cyberoperationer” i syfte att stjäla dokument och e-post från det demokratiska lägret. Inga amerikaner åtalas eftersom åklagarsidan bedömer att de kampanjarbetare som haft kontakt med hackarna inte känt till att dessa var ryska agenter. Ryssland har nekat till alla anklagelser om inblandning i cyberattackerna.

  • Hungerstrejk för fångar i Ryssland

    2 juli

    Tillståndet beskrivs som allvarligt för den ukrainske filmregissören Oleg Sentsov som sitter fängslad i Ryssland, dömd för terrorbrott, och som har hungerstrejkat i 50 dagar. Sentsov kräver att alla politiska fångar från Ukraina ska friges. Han greps på Krimhalvön 2014 och avtjänar straffet på en avlägsen ort i Ryssland. 

  • Maj

  • Östersjöledningar blir slagträ i gasträta

    30 maj

    Ett nytt steg tas i gastvisten med Ryssland när statliga ukrainska Naftogaz agerar för att få ryska aktier i Östersjöprojektet Nord Stream beslagtagna. Naftogaz, som stöder sig på en skiljedom meddelad i Stockholm i februari, har vänt sig till schweiziska myndigheter med sin begäran, som är riktad mot den ryska energijätten Gazprom. Konsortiet Nord Stream är registrerat i Schweiz, med Gazprom som majoritetsägare, för att bygga två ledningar genom Östersjön. Ledningarna möjliggör rysk gasexport till Västeuropa utan ukrainska mellanhänder.

  • Komplott runt Kremlkritiker i Kiev

    30 maj

    Den Kremlkritiske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko, som ett dygn tidigare rapporterats mördad vid sin bostad i Kiev, framträder inför medier i Ukraina. Babtjenko är rysk medborgare men lever i exil eftersom han känner sig hotad. Den ukrainska säkerhetstjänsten hävdar att Babtjenko en tid levt under ett påtagligt mordhot och att det är anledningen till att ett mord på honom iscensattes. Krigserfarenhet från de ryska krigen mot separatister i Tjetjenien på 1990-talet fick Babtjenko att börja skriva. 2015 tilldelades han Tucholskypriset av Svenska PEN. Rysslands regering anklagar nu Ukraina för att använda Babtjenko i propagandasyfte.

  • Experter ger Ryssland skulden för nedskjutningen av MH17

    24 maj

    Den expertgrupp som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan i östra Ukraina 2014 uppger att roboten som träffade planet kom från en luftvärnsbrigad baserad i staden Kursk i södra Ryssland. Utredarna säger sig ha bilder som visar hur robotsystemet fördes på en fordonskolonn till den ukrainska sidan om gränsen, där proryska rebeller opererar. Utredarna som tidigare varit osäkra på vilka som avfyrade roboten säger nu att den endast kunde ha avfyrats av utbildad rysk militär och inte av rebellerna själva. Alla de 298 ombord miste livet när MH17 sköts ned på väg från Kuala Lumpur till Amsterdam. Ryssland avvisar utredarnas slutsatser.

  • Ommöblering i regeringen

    18 maj

    Utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Sergej Sjojgu och finansminister Anton Siluanov får behålla sina jobb när premiärminister Medvedev ombildar regeringen. Även ekonomiminister Maxim Oresjkin får sitta kvar. Vice premiärminister Vitalij Mutko avsätts som sportminister. Mutko anses ha varit en av arkitekterna bakom det dopingprogram som var orsaken till att Ryssland bannlystes från OS i Nordkorea i början av året. Till dem som inte fick fortsätta hör också rymdminister Dimitri Rogozin samt den minister som handhar nödsituationer, Vladimir Putjkov. Den senare hade fått utstå kritik efter en storbrand i köpgalleria i Sibirien i mars då många människor miste livet. 

  • Navalnyj dömd till fängelse

    15 maj

    Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms till 30 dagars fängelse för att ha arrangerat protester inför president Putins installation i början av maj. Navalnyj befinns skyldig till att ha arrangerat demonstrationer utan tillstånd. En dryg vecka senare grips även några nära medarbetare till Navalnyj. De åtalas och döms på samma grunder som Navalnyj och får kortare fängelsestraff – som längst en månad.

  • Bro till Krim invigd

    15 maj

    President Putin inviger den nya bron mellan det ryska fastlandet och Krimhalvön som annekterades av Ryssland 2014. Putin kör en lastbil med byggarbetare över den 19 kilometer långa bron som i och med invigningen blir den längsta i Europa. Bron ska kompletteras med en järnväg som väntas vara klar under 20219. Ingivningen väcker ilskna reaktioner i Ukraina som säger att Ryssland fortsätter att agerar vid sidan av internationella lagar. Ukraina har tidigare kritiserat brobygget för skada miljön och hindra större fartyg från att gå in Azovska sjön och där angöra ukrainska hamnar.

  • Sanktioner mot valtjänstemän på Krim

    14 maj

    EU inför sanktioner mot fem högre tjänstemän vid valkommissionen på Krim. De straffas för att de varit med och arrangerat presidentval på halvön som annekterades av Ryssland 2014. Sanktionerna innebär att de fem inte kan resa inom EU och de får sina eventuella tillgångar inom EU-området frysta. Med det senaste tillskottet omfattar EU:s sanktionslista nu 155 individer. Sanktionerna förnyas varje halvår.

  • Regeringen döms betala skadestånd till Krimföretag

    9 maj

    Internationella skiljedomstolen i Haag beordrar den ryska regeringen att betala motsvarande 159 miljoner amerikanska dollar till 19 privata företag på Krim för skador som orsakats av den ryska annekteringen av området i mars 2015. Efter annekteringen nationaliserade Ryssland omkring 480 företag på Krim. Sedan dess har företagen på olika vägar försökt få kompensation för förlorad egendom. Ryssland meddelar att landet inte godtar domen och inte kommer att rätta sig efter den.

  • Medvedev fortsätter som regeringschef

    8 maj

    Duman röstar för att ge Dimitri Medvedev förnyat förtroende som regeringschef. 374 av dumans ledamöter röstade för Medvedev och 56 emot. Medvedev stöds av Enade Ryssland och Liberaldemokratiska partiet medan Ett rättvist Ryssland och Kommunistpartiet motsätter sig hans kandidatur.

  • Fjärde gången gillt för Putin

    7 maj

    Vladimir Putin svärs in som president för fjärde gången. Några timmar efter installationen utfärdar Putin ett dekret som sätter följande mål för den kommande mandatperioden fram till 2024: fattigdomen ska halveras, pensionerna ska höjas och den förväntade livslängden ska öka till 78 år (mot drygt 71 år idag). Putin har höga förtroendesiffror för sin utrikespolitik men när det gäller ekonomin är det sämre ställt. Enligt opinionsinstitutet Levada Center anser 45 procent av ryssarna att Putin har varit oförmögen att fördela statens tillgångar på ett rättvist sätt.

  • Många gripna vid anti-Putin-manifestationer

    5 maj

    Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och hundratals av hans supportrar grips i samband med demonstrationer mot president Putin över hela landet. Mötena har arrangerats i protest mot den förestående installationen av Putin som president för en ny mandatperiod. Manifestationer hålls i över tjugo  städer, även i Sibirien och Fjärran östern. Enligt den organisationen OVD-Info som övervakar gripanden vid massprotester grips sammanlagt 1600 personer i tjugosex städer – däribland 700 i Moskva, 230 i Sankt Peterburg, 160 i Tjeljabinsk, 75 i Jakutsk, över 60 i Krasnojarsk och fler än 40 i Astrakan. Myndigheterna uppger lägre siffror för antalet gripna – 300 i Moskva och 200 i Sankt Petersburg.

  • Mindre pengar till militären

    1 maj

    Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri uppger i en rapport att omvärldens sanktioner under 2017 drabbade de ryska statsfinanserna så hårt att regeringen tvingade skära i landets försvarsutgifter för första gången på nästan tjugo år. Enligt Sipri spenderade Ryssland närmare 55 miljarder euro på förvaret under 2017 vilket var en 20-procentig minskning jämfört med 2016.

  • Mars

  • "Utvisningskriget" trappas upp

    26 mars

    USA, Nato, ett antal EU-länder och handfull länder utanför EU utvisar i en samordnad aktion över 120 ryska diplomater till följd av nervgiftsattacken mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Länderna agerar i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagat Ryssland för att ligga bakom attacken (se 14 mars). Moskva förnekar all inblandning och svarar några dagar senare med att utvisa lika många diplomater från de länder som agerat mot Ryssland. Utöver detta stängs det amerikanska konsulatet i Sankt Petersburg och Storbritannien får order om att minska sin representation i Ryssland med ytterligare drygt 50 personer. 

  • Putin omvald som president

    18 mars

    Vladimir Putin väljs om till president för en ny sexårsperiod. Putin får 77,5 procent av rösterna vilket är en högre siffra än i tidigare val. På andra plats kommer Kommunistpartiets kandidat Pavel Grudinin med 11,9 procent. Ultranationalisten Vladimir Zjirinovskij blir trea med 5,7 procent och TV-kändisen Ksenija Sobtjak får 1,5 procent. Oppositionen och oberoende valövervakare uppger att fusk förekommit vid en lång rad vallokaler, till exempel genom att valarbetare stoppat ned extra röstsedlar med Putins namn i valurorna. I många fall filmas överträdelserna och läggs ut på det oberoende valövervakningsorganet  Golos hemsida.  Putins kampanjstab menar att Storbritannien gett Putin draghjälp genom anklagelserna om giftattacken i Salisbury (se 14 mars). Anklagelserna ska ha fått ryssarna att sluta bakom Putin uppger en talesman för Putins kampanj. På den ockuperade Krimhalvön får Putin mer än 92 procent av rösterna. Valdeltagandet anges till 67 procent. 

  • Brittiska diplomater utvisas

    17 mars

    Moskva svarar på utvisningen av 23 ryska diplomater från London några dagar tidigare med att beordra lika många brittiska diplomater att lämna Moskva. Storbritannien får också order att stänga sitt konsulat  i Sankt Peterburg. Vidare förbjuds en brittisk kultur- och utbildningsorganisation att verka i landet.

  • Ryssar utvisade efter nervgiftsattack

    14 mars

    23 ryska diplomater utvisas från Storbritannien sedan den brittiska regeringen kommit fram till att Ryssland legat bakom den nervgiftsattack som en rysk före detta spion och hans dotter utsatts för i staden Salisbury den 4 mars. Nervgiftet ska enligt uppgift ha tillverkats i Ryssland. Enligt den brittiska regeringschefen Theresa May har Ryssland inte kunnat förklara hur nervgiftet kunde användas i attacken och därmed kan man bara dra en enda slutsats enligt May: ”att den ryska staten var skyldig till mordförsöket på herr Skripas och hans dotter”. May drar också tillbaka en inbjudan till den ryske utrikesministern att besöka London och meddelar att varken regeringsmedlemmar eller medlemmar av den brittiska kungafamiljen kommer att närvara vid fotbolls-VM i Ryssland senare i år. Den brittiska linjen får stöd av såväl EU som Nato samt de tyska och amerikanska regeringarna. Ryssland nekar till att ha något med saken att göra och anklagar Storbritannien för att vilja misskreditera Ryssland med avsikt.  

  • Putin lovar att Krim ska förbli ryskt

    11 mars

    I en dokumentär som sänds en vecka före presidentvalet i Ryssland säger Vladimir Putin att Krimhalvön aldrig kommer att återlämnas till Ukraina. ”Under inga omständigheter”, är Putins svar i en intervju som har producerats av hans kampanjstab och sänds via en anhängares sociala medier-konton.

  • Fångutväxling med Ukraina

    2 mars

    Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Myndigheter i båda länderna bekräftar att två soldater från vardera sidan utväxlats.

  • Putin håller tal till nationen

    1 mars

    I sitt årliga linjetal lovar Putin att inom sex år halvera fattigdomen i landet. Han kommer också med en rad löften riktade till vanliga ryssar, bland annat att förbättra situationen för äldre, ge lärare högre löner, öka tillgången till sjukvård i vissa delar av landet och att satsningar på infrastruktur. Presidenten meddelar också att Ryssland utvecklar nya kärnvapen, däribland en interkontinental robot som ”är oövervinnlig”.  

  • Nytt stridsäpple i gasträta

    1 mars

    Den ryska energijätten Gazprom vägrar att återuppta gaslevereranser till Ukraina som skulle ha inletts den 1 mars, med hänvisning till oklarheter i kontrakt. Leveranserna har legat nere sedan i november 2015, medan parterna hållit i gång en tvist om priset. EU-kommissionen är redo att medla. I Ukraina råder, liksom i stora delar av Europa, ovanligt sträng vinterkyla.

  • Februari

  • Nytt avgörande i gastvist

    28 februari

    Ännu ett inslag i en komplicerad tvist mellan Ryssland och Ukraina uppges ha avgjorts av en skiljedomstol i Stockholm. Ryska Gazprom har beordrats betala 4,63 miljarder dollar i transitavgifter för gasleveranser genom Ukraina, uppger ukrainska källor enligt AFP. Netto skulle det handla om drygt 2,5 miljarder, eftersom ett tidigare utslag tvärtom ålägger ukrainska Naftogaz att betala 2 miljarder till den ryska energijätten. Skiljedomstolens utslag är inte offentliga.

  • Ryskt veto i fråga om Jemen

    26 februari

    Ryssland lägger in veto mot en resolution i FN:s säkerhetsråd som är tänkt att pressa Iran och försvåra leveranser av vapen till huthierna i Jemen. I stället antar rådet ett ryskt förslag om att förlänga FN:s sanktioner mot Jemen, utan att nämna Iran.

  • Vitrysk mjölk stoppas

    22 februari

    Ett tillfälligt stopp införs för bland annat mjölk och grädde från Vitryssland med hänvisning till de sanitära förhållandena och djurskötseln i produktionen. Stoppet ska vara tills åtgärder vidtagits. Ungefär en fjärdedel av den ryska konsumtionen av mejerivaror importeras, och en stor del av varorna kommer från Vitryssland; mellan 78 och 92 procent under perioden januari till november 2017, enligt rysk statistik som återges av AFP.

  • Ryssar åtalas för att ha hjälpt Trump

    16 februari

    Tretton ryska medborgare och tre ryska företag åtalas för att under falska identiteter har försökt stärka Trumps chanser i valet 2016. Åtalet är det första som den amerikanske åklagaren Robert Mueller väcker som gäller direkt inblandning i valet. Enligt åtalet har ryssarna utgivit sig för att vara amerikaner och ofta företrätt gräsrotsrörelser när de agerat via Facebook och Instagram, köpt digital reklam och spridit falska uppgifter. Tolv av de åtalade ska ha arbetat i en trollfabrik kallad Internet Research Agency, som ägnat sig åt ett informationskrig mot USA med hjälp av hundratals falska konton på sociala medier. Trumps säkerhetsrådgivare säger vid en säkerhetskonferens i Tyskland att bevisen för Rysslands inblandning i valet är obestridliga. Moskva avfärdar uppgifterna som "absurda". 

  • Ryssar dödade i Syrien

    14 februari

    Ryssland bekräftar för första gången icke-militära förluster i Syrien. Det framkommer att ryska medborgare mist livet när den USA-ledda alliansen anfallit ett gasfält på östra sidan om floden Eufrat en vecka tidigare. 15 ryssar, anställda vid det ryska säkerhetsföretaget Wagner, har enligt nyhetskällor dött när ett vapenförråd sprängts. Ryska UD anger antalet dödsoffer till ”troligen fem”. 

  • Januari

  • Protester inför valet

    28 januari

    Protestmarscher mot det stundande presidentvalet hålls i ett dussin ryska städer. I Moskva deltar runt 4 000 människor under slagord som "Ned med tsaren" och "Väljarstrejk". Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj grips av polis när han håller tal. I Jekateringburg deltar ungefär tusen personer i en protest ledd av den lokale borgmästaren. Filmer på demonstrationerna sänds ut av Navalnys medarbetare. Polisen stoppar en av sändningarna genom att bryta sig in i Navalnyjs högkvarter men två medarbetare fortsätter att sända från hemlig ort. De två grips några dagar senare när de återkommer till Moskva.   

  • Rysk soldat fängslad i Ukraina

    26 januari

    Ryske medborgaren Viktor Agejev, 22 år, har dömts till tio års fängelse för att ha stridit mot ukrainska armén i separatistrepubliken Luhansk, säger hans advokat till nyhetsmedier. Agejev tillfångatogs i juni och uppgav kort efteråt för medier att han sänts till Ukraina av ryska armén, trots att ryska myndigheter förnekar att ryssar som strider i Ukraina gör det på uppdrag av staten. Agejev uppges senare ha tagit tillbaka sina uppgifter om att han var arméanställd.

  • Stiftelse bakom Navalnyj stoppas

    22 januari

    En domstol ger order om att den stiftelse som står bakom regimkritikern Aleksej Navalnys verksamhet ska stängas. Navalnyj hälsar via en talesman att stängningen inte kommer att stoppa honom. 

  • Rysk Syrienkonferens utan oppositionen

    30 januari

    I ryska Sotji inleds en Syrienkonferens, men viktiga aktörer har tackat nej till att delta. Den största oppositionella paraplyorganisationen SNC uteblir liksom företrädare för det område i norra Syrien där kurderna har inrättat en form av självstyre. FN-medlaren Staffan de Mistura är på plats trots, eller på grund av, farhågor för att Ryssland, Iran och Turkiet genom sina Syrieninitiativ underminerar FN:s fredssträvanden.

  • Ukrainsk lag upprör Moskva

    19 januari

    Moskva fördömer den lag som Ukrainas parlament antagit dagen innan och som officiellt klassar striderna i östra delen av landet mellan regeringsstyrkor och Moskvavänliga separatister som en ”tillfällig rysk ockupation”. Rysslands utrikesdepartement beskriver Ukrainas uttalande som ”förberedelse för ett nytt krig”.

  • Känd människorättsaktivist gripen

    11 januari

    Chefen för den ryska människorättsorganisationen Memorials kontor i Tjetjenien, Ojub Titijev, grips och fängslas i två månader, anklagad för droginnehav. Anklagelserna avfärdas av Amnesty International och andra människorättsorganisationer som falska. En vecka senare bränns Memorials kontor i grannrepubliken Dagestan ned.

  • HD säger nej till Navalnyj

    6 januari

    Högsta domstolen avslår en begäran från regimkritikern Aleksej Navalnyj som krävt att domstolen skulle häva valkommissionens beslut att ogiltigförklara hans kandidatur i presidentvalet i mars (se December 2017). En talesman för Navalnyj säger att oppositionsledaren nu kommer att vända sig till författningsdomstolen för att få sin kandidatur godkänd, men han medger att chanserna att det ska lyckas är små.  

• 2017

  • December

  • Browder dömd till straffläger

    29 december

    En domstol i Moskva finner den brittiske medborgaren William Browder skyldig till att ha gjort konkurs avsiktligt och dömer honom till nio år i straffläger och omfattande böter. Browder, som döms i sin frånvaro, är chef för investmentbolaget Hermitage Capital Management med stor verksamhet i Ryssland. Det var för Browders bolag som den avlidne advokaten Sergej Magnitskij arbetade när han avslöjade omfattande korruptionsaffärer som den ryska staten och ryska tjänstemän anklagades för att ha varit inblandade i. Efter Magnitskijs död i ryskt fängelse 2009 initierade Browder en kampanj mot de ryska ledarna och fick den amerikanska kongressen att anta Magnitskijlagen 2012. Lagen medger sanktioner mot personer som varit inblandade i korruptionsaffärerna som Magnitskij avslöjade eller hans död. Detta är andra domen mot Browder. 2013 dömdes han också till nio års straffläger anklagad för skattefusk.

  • Bomb i snabbköp skadar tretton

    27 december

    Tretton människor skadas när en hemmagjord bomb exploderar på ett snabbköp i S:t Petersburg. En man som misstänks ha placerat ut bomben fångas på en övervakningskamera när han lämnar en ryggsäck i varuhuset, men han undgår att gripas av polis. Ingen organisation säger sig ligga bakom dådet. 

  • Navalnyjs kandidatur stoppas

    24 december

    En enhällig valkommission avvisar oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs nominering till kandidat i presidentvalet den 18 mars. Skälet är att Navalnyj dömts för förskingring och en presidentkandidat får inte ha något brottsligt förflutet. Navalnyj menar att anklagelserna mot honom är fabricerade för att hindra honom från att ställa upp i valet. När valkommissionens beslut blir känt uppmanar Navalnyj sina anhängare att visa sitt missnöje genom att bojkotta valet. 

  • Dispyt om gas avgjord

    22 december

    Både Ryssland och Ukraina hävdar att de vunnit en dispyt om leveranser av gas från Ryssland till Ukraina. Dispyten är nu avgjord av en skiljedomstol i Stockholm som sänker det pris Ryssland får ta ut för gasleveranser till Ukraina, men som samtidigt  upprätthåller en skyldighet för Ukraina att köpa gas från Ryssland.

  • USA-sanktioner mot Tjetjeniens ledare

    20 december

    USA inför sanktioner mot Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov som enligt amerikanska myndigheter personligen varit involverad i olika former av förtryck, tortyr och mord. Sanktionerna antas med stöd av Magnitskijlagen från 2012 som ger USA möjlighet att straffa personer vilka anses vara inblandade i en stor skattefuskhärva som avslöjades av advokaten Sergej Magnitskij 2008. Efter avslöjandet fängslades Magnitskij. Han dog i häkte ett år senare. Enligt lagen kan sanktioner också riktas mot personer som hålls ansvariga för Magnitskijs död.

  • Moldavien kallar hem ambassadör

    18 december

    Moldavien kallar hem sin ambassadör i Ryssland tills vidare. Anledningen är enligt det moldaviska utrikesdepartementet att trakasserierna från ryska myndigheter har ökat under senare tid och att den ryska regeringen inte har svarat på Moldaviens begäran om en förklaring till detta. Åtgärden syftar till att förhindra att något händer som skadar relationerna mellan de bägge länderna uppger utrikesdepartementet för medier. President Dodon, som har varma relationer till Ryssland, säger att han är rasande över utrikesdepartementets beslut som han menar är ännu ett uttryckt för hur landets EU-vänliga regeringen försöker undergräva relationerna till Moskva.

  • Över 80 krimtatarer inför rätta

    18 december

    Ryska myndigheter på Krim ställer 86 tatarer inför rätta för protester mot maktövertagandet på Krim. Krimtaterna är turkisktalande muslimer som i stort antal deporterades under Stalindiktaturen. Många återvände efter Sovjetunionens upplösning, då Ukraina (med Krim) blev självständigt. Tatarer som nyligen invänt mot den ryska annekteringen av Krim har dömts till böter, trots att de genomfört sina manifestationer en och en vilket inte kräver tillstånd enligt rysk lag. 

  • Oppositionella sajter blockeras

    12 december

    Ryska myndigheter blockerar regimkritikern Michail Chodorkovskijs sajt Open Russia och andra sajter kopplade till den. En av de webbplatser som blockeras är ”Istället för Putin”, en sajt som främjar oppositionspolitiker, till exempel Aleksej Navalnyj.

  • Trupper tas hem från Syrien

    11 december

    I samband med att president Putin besöker Syrien ger han order om en partiell rysk reträtt från landet. Ryssland gick in i Syrienkriget hösten 2015 för att hjälpa den syriska regeringen att besegra de olika rebellgrupperna. Putin säger att ryssarna nu kan dra sig tillbaka efter att de ryska styrkorna krossat ”de internationella terroristerna” och slutfört sitt uppdrag på ett ”briljant sätt”. Knappt två veckor senare, den 22 december, meddelar försvarsminister Sergej Sjojgu att reträtten fullbordats. Ryssland behåller dock tre bataljoner i Syrien liksom de två ryska baserna, flygbasen Khmeimim och flottbasen i Tartus. Sjojgu framhåller också att Ryssland fortsatt kommer att ha militärfartyg och ubåtar på plats i Medelhavet.   

  • Putin ställer upp i valet

    6 december

    President Putin tar bladet från munnen och meddelar att han ämnar söka jobbet som president för en ny mandatperiod. Vid ett möte med arbetarna på en bilfabrik i staden Nisjnij Novgorod levererar Putin det besked som alla väntat på: att han ställer upp som kandidat i presidentvalet i mars 2018. Om Putin blir vald kommer han ha suttit vid makten 24 år i ett sträck (under åren 2008 till 2012 som regeringschef medan Dimitrij Medvedev var president).

  • USA-medier klassas som "utländska agenter"

    5 december

    Justitieministeriet meddelar att de amerikanska medieföretagen Voice of America och Radio Free Europe/Radio Liberty samt sju underenheter till dessa nu betecknas som ”utländska agenter”. Det betyder att företagens verksamhet måste undergå en omfattande granskning från ryska myndigheter sida (se även 25 november 2017). Konflikten mellan USA och Ryssland kring respektive lands medier fortsätter när den amerikanska kongressen strax därpå portförbjuder journalister från den statliga ryska kanalen RT som i USA ses som en propagandakanal för den ryska regeringen. Ryssland svarar med att porta de amerikanska medier som klassats som utländska agenter från det ryska parlamentet.
    

  • Ryssland utestängs från OS

    5 december

    Internationella olympiska kommittén beslutar att bannlysa Ryssland från OS i Sydkorea med hänvisning till Rysslands "systematiska manipulation av det system som ska förhindra doping vid olympiska spel". Ryska idrottsmän som av kommittén anses vara fria från doping kommer dock att tillåtas ställa upp under OS-flaggan och i neutrala dräkter. President Putin kallar beslutet för politiskt motiverat och förnekar att det skulle finnas ett statligt doping-program i Ryssland. 

  • Navalnys kampanjledare fängslad

    1 december

    Oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs närmaste medarbetare, Leonid Volkov, grips och döms till fängelse i en månad. Volkov hålls ansvarig för en demonstration som organiserades utan tillstånd i staden Nizjnij Novgorod i slutet av september 2017. Navalnyj säger att domen mot Volkov visar att ledarna i Kreml är oroade över oppositionens inflytande.

  • Trumps rådgivare ljög om ryska kontakter

    1 december

    Den amerikanska utredningen om eventuell rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016 tar en dramatisk vändning när Trumps före detta säkerhetsrådgivare Michael Flynn erkänner sig skyldig till att ha ljugit om sina kontakter med den ryska regeringen under valkampanjen. Flynns erkännande leder till att han åtalas. Av de fyra personer som hittills åtalats under utredningen är Flynn den som varit högst uppsatt.

  • November

  • Riskfyllt kritisera makthavarna online

    27 november

    En domstol i Sankt Peterburg dömer en 43-årig man till två års straffläger för att han i ett inlägg på sociala medier uppmanat ryssarna att resa sig mot en “ickepopulär regim”. Det är inte ovanligt att personer i Ryssland döms för att gjort inlägg på sociala medier, skriver nyhetsbyrån AFP och citerar två fall: i december 2016 dömdes en internetanvändare till två års straffarbete för att ha kritiserat Rysslands bombningar i Syrien. Ett halvår tidigare dömdes en rysk ingenjör till två år och tre månades straffläger för att spridit texter som var positiva till regeringen i Ukraina.

  • Ny lag försvårar för utländska medier

    25 november

    President Putin undertecknar en ny lag som gör det möjligt för myndigheterna att klassificera utländska medieföretag som ”utländska agenter” vilket innebär att de måste underkasta sig en omfattande granskning av sin verksamhet och finansiering. Tidigare har lagen varit begränsad till frivilligorganisationer, och många av dem har tvingats stänga efter att ha stämplats som utländska agenter. Den nya lagen antogs i all hast av duman och federationsrådet sedan den ryska nyhetsbyrån RT klassats som utländsk agent i USA i enlighet en amerikansk lag som är till för att identifiera lobbyister och advokater som arbetar för att främja utländska intressen i Washington. RT som återger den ryska regeringens syn på förhållandena i världen har figurerat i den pågående amerikanska utredningen om rysk påverkan på det amerikanska presidentvalet 2016. 

  • Nya veton mot kempvapenutredning

    16 november

    Ryssland lägger återigen in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot ett amerikanskt förslag om att förlänga en expertutredning av vem som bär ansvar för att kemvapen användes mot den syriska byn Khan Sheikhun i april. Två dagar senare fälls genom ryskt veto ett liknande förslag som lagts fram av Japan.  

  • Putin träffar Trump

    11 november

    President Putin möter sin amerikanske motpart Donald Trump i samband med ett toppmöte i Asien. Presidenterna säger i ett gemensamt uttalande att det "inte finns någon militär lösning" i Syrien, men de betonar att IS ska bekämpas. Alla stridande parter manas att delta i de FN-förhandlingar om Syrien som ska inledas i Genève den 28 november.

  • Stillsamt revolutionsfirande

    7 november

    Hundraårsdagen av ryska revolutionen passerar utan att uppmärksammas nämnvärt. De stora militärparader som präglade revolutionsårsdagarna under kommunisttiden är nu avskaffade och dagen är inte längre en allmän helgdag. Myndigheterna gärna vill tona ned högtidlighållandet av revolutionen som blev startskottet för sju årtionden av repressivt enpartistyre. Kommunistpartiet och en vänstergrupp håller dock begränsade manifestationer i Moskva medan president Putin bland annat ägnar dagen åt att inviga en kyrka.  

  • Minst 260 grips i samband med protest mot Putin

    5 november

    Minst 260 människor grips i Moskva i samband med en protest mot Vladimir Putin. Demonstranterna tros ha anknytning till oppositionspolitikern Vjatjeslav Maltsev och hans nationalistiska rörelse. 

  • Rysk kritik mot FN-utredare

    2 november

    Ryssland hävdar att de utredare från FN och OPCW som ger Syriens regering ansvaret för sarinanvändningen mot en syrisk by i april drar fel slutsatser. Att sarin släpptes ut i byn är styrkt, men Ryssland anser att giftet redan fanns på platsen och att ansvaret ska sökas på rebellsidan. 

  • Putin besöker Teheran

    1 november

    Rysslands president Vladimir Putin är på plats i Teheran för ett statsbesök, senast var 2015. Med president Hassan Rohani dryftar han Syrien, där båda länderna stöder Bashar al-Assads regim och parallellt med FN:s ansträngningar försöker genomdriva ett eget fredsinitiativ. De diskuterar också Irans omstridda kärnenergiprogram och bilaterala frågor. Representanter för det jättelika ryska oljeföretaget Rosneft och det statliga iranska oljebolaget träffas också. De stakar ut vägen för ett mångmiljonsamarbete kring både olja och gas. 

  • Oktober

  • "Det finns inte ett enda litet bevis"

    31 oktober

    Utrikesminister Sergej Lavrov vidhåller Rysslands nekande till att ha blandat sig i den amerikanska valkampanjen på ett sätt som var till fördel för Donald Trump. “Det finns inte ett enda litet  bevis för detta” säger Lavrov. Han uttalar sig efter att tre före detta medlemmar av Trumps kampanjstab åtalats i USA inom ramen för den utredning som pågår kring anklagelserna om Rysslands inblandning i valet (se USA: Kalendarium). 

  • Putin hedrar Stalins offer

    30 oktober

    Ett nationellt monument till minnen av offren för Sovjetledaren Josef Stalins terror avtäcks i Moskva av president Putin. Försöken att skapa ett sådant monument har pågått i över sextio år. Processen initierades på 1950-talet av Stalins efterträdare Nikita Chrusjtjev. I sitt tal säger Putin att det är viktigt att komma ihåg denna tragiska period i Rysslands historia. Han kritiseras för cynism och hyckleri av 40 före detta politiska fångar. De skriver i ett öppet brev i samband med ceremonin att makthavarna tenderar att beskriva förtrycket som något som tillhör det förgångna men att den politiska repressionen i Ryssland fortsätter och ökar under Putin.

  • Stärkt militärt samarbete med Filippinerna

    25 oktober

    Försvarsminister Sergej Sjojgu besöker Filippinerna och skriver under två avtal om militärt samarbete mellan Ryssland och Filippinerna. Ryssland överlämnar också arméfordon samt gevär till president Rodrigo Duterte som är i färd med att stärka banden till Ryssland och Kina efter att ha distanserat sig från landets mångårige allierade USA.

  • Krimtatarer friges

    25 oktober

    De fängslade krimtatariska ledarna Ilmi Umerov and AchtemTjijgoz friges oväntat efter en uppgörelse mellan Ryssland och Turkiet. Umerov hade i september 2017 dömts till två års fängelse för separatism då han kritiseras Rysslands ockupation av Krim. Samma månad dömdes Tjijgoz till åtta års fängelse för att ha organiserat en olaglig demonstration. 

  • Ryskt veto mot granskning av kemvapenattack

    24 januari

    Ryssland lägger in veto i FN:s säkerhetsråd mot att förlänga en expertutredning av vem som bär ansvar för att kemvapen användes mot den syriska byn Khan Sheikhun i april.  Det uppges vara nionde gången Ryssland genom veto stoppar ett FN-agerande som skulle kunna få negativa konsekvenser för regimen i Syrien.

  • Utsatta journalister beväpnar sig

    23 oktober

    Cheferna på den kritiskt granskande tidningen Novaja Gazeta meddelar att medarbetarna ska få vapenträning och förses med icke dödliga vapen för att kunna förvara sig mot överfall. Attacker på journalister och oppositionella har blivit allt vanligare. Den senaste attacken ägde rum den 23 oktober då en kvinnlig radiojournalist knivhöggs i nacken vid en attack inne på redaktionen till den liberala radiostationen Echo of Moscow. 

  • Mediekändis "utmanar" Putin

    19 oktober

    TV-kändisen Ksenija Sobtjak meddelar att hon kandiderar i nästa presidentval. 35-åriga Sobtjak har försökt profilera sig som en liberal journalist men är mest känd för att leda en dokusåpa som går ut på att de medverkande ska bli kära i varandra och bilda par. Hon är dotter till förre borgmästaren i Sankt Petersburg, Anatolij Sobtjak, som var Putins politiske mentor på 1990-talet. Initierade bedömare är övertygade om att Ksenija Sobtjaks kandidatur inte varit möjlig utan Kremls välsignelse. Hennes deltagande förmodas vara avsett att ge lite lyster åt valet och få det att framstå som mer demokratiskt. Valet riskerar annars att framstå som avgjort på förhand om Putin ställer upp, vilket han förmodas göra. 

  • Unga gripna för terrorplaner

    17 oktober

    Säkerhetstjänten FSB gör det första gripandet i vad som kommer att utvecklas till ett terrormål mot ett antal unga män som anklagas för att vara medlemmar i en terroristorganisation kallad Nätverket (Set). Sammanlagt grips elva personer som anklagas för vapeninnehav och för att ha planerat bomdåd under presidentvalet och fotbolls-VM. De gripna uppger att de torterats av FSB för att erkänna de påstådda brotten. Om de döms riskerar de upp till tio års fängelse.

  • Hård kritik mot Navalnyj-dom

    17 oktober

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) slår fast att domen mot Aleksej Navalnyj för bedrägeri och penningtvätt (se December 2014) var "godtycklig och uppenbart orimlig". Domstolen beordrar ryska staten att betala skadestånd till honom och hans bror Oleg, som dömdes samtidigt. I februari 2017 dömdes Navalnyj till fem års fängelse villkorligt för förskingring. Han hävdar att båda domarna varit avsedda att hindra honom att ställa upp i presidentvalet 2018. 

  • Protester på Putins födelsedag

    7 oktober

    I ett åttiotal ryska städer demonstrerar tusentals människor mot president Putin på hans 65-årsdag och kräver att han ska avgå. Demonstrationerna genomförs på initiativ av den fängslade oppositionsledaren Navalnyj. Flest människor deltar i Putins hemstad Sankt Petersburg, där omkring 3 000 samlas. I Moskva deltar ett tusental personer i protesten. Enligt organisationen OVD-Info, som granskar politiska gripanden, grips mer än 270 personer över hela landet, varav mer än 60 i Sankt Petersburg. Polisen hävdar att 136 gripits och att samtliga snabbt frigivits men att åtal kommer att väckas mot 71 av dem. I Sankt Petersburg rapporteras polisen ha stoppat demonstrationståget med bryska metoder.

  • Navalnyj får 20 dagars fängelsestraff

    2 oktober

    Regimkritikern Aleksej Navalnyj döms till 20 dagars fängelse. Enligt domstolen har Navalnyj upprepade gånger brutit mot de lagar som reglerar offentliga sammankomster. Navalnyjs anhängare ser domslutet som ett sätt för myndigheterna att stoppa hans improviserade valkampanj, skriver nyhetsbyrån AFP. Den senaste månaden har Navalnyj rest runt i landet och hållit möten för att samla stöd för sin kandidatur. Genom fängslandet hindras Navalnyj från att leda ett möte kommande helg i president Putins hemstad S:t Petersburg.

  • September

  • Skärpta sanktioner mot banker och energibolag

    29 september

    USA inför ytterligare restriktioner för lån till ryska finansinstitutioner och energibolag vilket ökar pressen på flera storbanker samt olje- och  gasföretag som Rosneft, Gazprom och Lukoil. 

  • Ryska kemvapen på sophögen

    27 september

    President Putin meddelar att Ryssland har förstört landets sista kemiska vapen och uppmanar USA att göra detsamma.

  • Ytterligare en krimtatarisk ledare fängslad

    27 september

    Ilmi Umerov, tidigare vice talman i krimtatarernas numera upplösta inofficiella parlament, döms till fängelse i två år för separatism. Enligt åklagarna har Umerov gjort uttalanden som undergrävt Rysslands sammanhållning genom att i en intervju ha krävt att den ryska annekteringen av den ukrainska halvön ska upphöra.

  • FN kritiserar övergrepp på Krim

    25 september

    FN:s människorättskommission anklagar Ryssland för att begå allvarliga övergrepp på halvön Krim som ockuperades från Ukraina 2014. I en rapport anklagas ryska soldater samt deras lokala stödtrupper för godtyckliga fängslanden, försvinnanden, tortyr och minst en utomrättslig avrättning. Enligt komissionen ersätts ukrainska lagar av ryska och det förekommer att invånare på Krim tvingas anta ryskt medborgarskap. De som inte räknas som ryssar berövas grundläggande rättigheter. Kommissionen hävdar också att rättssystemet är partiskt och att de som anmäler övergrepp har liten chans att få sin sak prövad. 

  • Journalist på Krim dömd för separatism

    22 september

    En journalist på den ockuperade Krimhalvön döms till två och ett halvt års fängelse villkorligt och får yrkesförbud i tre år för att ha "uppmuntrat separatism". Journalisten, Nikolaj Semena, som arbetade för en USA-finansierad radiostation på Krim, greps i april 2016 sedan radion hade sänt ett inslag där Semena uppmanade till en civil blockad av Krim. 

  • Krimtatarisk ledare fängslas

    11 september

    En domstol på Krim dömer en av de mest framträdande krimtatariska ledarna till fängelse i åtta år. Achtem Tjijgoz, som varit vice ordförande för tatarernas beslutande politiska församling, mejlis, döms för att ha organiserat en olaglig demonstration i februari 2014. Medborgarrättsrörelser beskriver rättegången som ett led i en pågående rysk kampanj mot de invånare på Krim som motsatt sig det ryska maktövertagandet.

  • Oppositionen går fram i lokalval i Moskva

    10 september

    Regionala och lokala val hålls över hela Ryssland. I 16 regioner utses nya guvernörer. Alla posterna vinns av kandidater som representerar president Putins stödparti Enade Ryssland med 64 till 89 procent av rösterna. Valdeltagandet är dock betydligt lägre än vid tidigare val, bara mellan 30 och 50 procent av de röstberättigade bryr sig om att rösta. I Moskva går oppositionen mot Putin fram. Omkring 15 procent av mandaten i stadens 14 kommunfullmäktigeförsamlingar tillfaller kandidater som tillhör oppositionen. I Moskva är valdeltagandet lägre än på andra håll, knappt 15 procent. 

  • Augusti

  • Moskva tvingas stänga konsulat i USA

    31 augusti

    Det diplomatiska bråket mellan Washington och Moskva trappas upp då USA beordrar ryssarna att stänga landets konsulat i San Francisco samt två andra byggnader utanför Washington respektive New York. Åtgärden fördöms av Moskva som också kritiserar amerikanska FBI:s planer på att utrymma byggnaderna och genomsöka dem. 

  • Känd regissör i husarrest

    22 augusti

    Den kände regissören Kirill Serebrennikov grips och sätts i husarrest, anklagad för att ha förskingrat pengar i ett kulturprojekt. Serebrennikov avvisar anklagelserna som "absurda".

  • Journalist dömd till fängelse

    10 augusti

    En journalist döms till tre och ett halvt års fängelse för extremism. Journalisten har byggt en hemsida åt en grupp som driver en kampanj för att politiker och tjänstemän ska kunna ställas till svars för sina handlingar, men som enligt myndigheterna endast är en täckmantel för en annan förbjuden organisation vilken har som mål att störta regeringen. Journalisten säger att han inte gjort något fel och att han straffas för att ha skrivit ett undersökande reportage om misstänkt korruption i samband med ett byggprojekt inom rymdindustrin. Organisationen Reportrar utan gränser fördömer processen och säger i en kommentar att åtalet saknar grund. 

  • Fyra år i straffläger för våld mot polisen

    9 augusti

    Ytterligare en demonstrant döms till ett flerårigt fängelstraff för att ha tagit till våld under de stora anti-korruptions-demonstrationerna i mars. Vid en domstol i Moskva erkänner Andrej Kosych att han sparkat och riktat slag mot två polismän i samband med demonstrationen. För detta döms han till fyra år i straffläger. I en kommentar säger oppositionsledaren Aleksej Navalnyj att domen är "monstruös" och han kallar ledamöterna i domstolen för kriminella.  (se även Juli 2017)  

  • Nya EU-sanktioner fördöms

    4 augusti

    Ryssland reagerar med ilska på ett beslut från EU om att utfärda nya sanktioner mot tre företag och tre personer som straff för att de flyttat gasturbiner från södra Ryssland till Krim. Gasturbinerna kommer från det tyska företaget Siemens som motsatt sig flytten. De tre personerna, däribland landets vice energiminister, får sina eventuella tillgångar i EU frysta och beläggs med reseförbud inom unionen. Sammanlagt omfattas nu över 150 personer samt 40 företag av EU:s sanktioner.  

  • Bråk med Moldavien eskalerar

    2 augusti

    Moldaviens västvänliga regering förklarar den ryske vice premiärministern Dmitrij Rogozin icke önskvärd i Moldavien för "grov inblandning i landets angelägenheter". I slutet av juli stoppades Rogozins flygplan när han var på väg mot Moldavien för att besöka de ryska separatisterna i utbrytarrepubliken Transnistrien. Eftersom Rogozin sedan 2014 förbjuds att resa in i EU, på grund av sitt stöd för den ryska annekteringen av ukrainska Krim, tilläts inte hans flygplan komma in i vare sig ungerskt eller rumänskt luftrum samtidit som de moldaviska luftfartsmyndigheterna sagt ifrån att Rogozin inte skulle få landa där. Rogozins plan tvingades istället gå ned i Minsk i Vitryssland. Ryska utrikesdepartementet lämnar in en kraftfull protest mot moldaviska regeringens "ansvarslösa uppträdande", som enligt Moskva bara syftar till att skada relationerna mellan länderna.

  • Navalnyj dömd till böter

    3 augusti

    En domstol i Moskva dömer oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och två av hans medarbetare till böter för att ha brutit mot reglerna för offentliga evenemang då de uppmanat sin anhängare att gå ut på gatorna och dela ut flygblad till stöd för Navalnyj (se Juli 2017). Navalnyj får motsvarande 50 000 kronor i böter medan de två övriga döms att betala lägre summor.

  • Juli

  • USA straffas för nya sanktioner

    29 juli

    Ryssland ger USA order om att banta sin stab av diplomater och lokalanställda i Ryssland med över 700 personer. I fortsättningen får de amerikanska beskickningarna i Ryssland bara omfatta 455 personer, lika många som Ryssland har i USA. Ryssarna ger också USA order att utrymma ett sommarhus utanför Moskva samt en lagerlokal inne i staden. Det ryska agerandet är ett svar på att den amerikanska kongressen  röstat för att införa nya sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna riktas mot högt uppsatta ryssar mål på grund av den påstådda ryska inblandningen i valet 2016 samt Rysslands annektering av Krim 2014. President Putin ställde sig först avvaktande inför hotet om nya sanktioner men säger nu att Ryssland måste göra något för att besvara de "oförskämda" sanktionerna. "Vi har väntat länge nog på att situationen ska förbättras men även om den gör det ser det ut att dröja länge", uppger Putin som även varnar för att fler åtgärder kan vidtas som svar på sanktionerna.

  • Flera års fängelse för demonstranter

    21 juli

    En anhängare till oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms den 21 juli till två och ett halvt års fängelse för våld i samband med de stora demonstrationer mot korruption bland makthavarna som hölls i slutet av mars 2017. Mannen döms för att ha kastat en tegelsten på en polisman. Dagen innan hade två andra demonstranter dömts till ett och ett halvt år respektive åtta månader i fängelse för våld mot poliser. Hundratals av dem som deltog i demonstrationerna har tidigare dömts men fått betydligt lindrigare straff såsom böter eller upp till tio dagar i fängelse. Navalnyj själv dömdes först till 30 dagars fängelse, men domen ändrades senare till 25 dagar. 

  • Putin söker charma ungdomar

    21 juli

    President Putin deltar i en livesänd TV-show som riktar sig till ungdomar. Avsikten antas vara att Putin vill försöka öka sitt stöd bland ungdomar. På senare tid har många unga engagerat sig i oppositionens protester. Putin intar en ledig stil med uppknäppt skjorta men undviker att svara på känsliga frågor, till exempel om han ämnar ställa upp i nästa presidentval. Putin säger också att oppositionen inte bör ägna sig åt att ”spekulera” kring ämnen som korruption.

  • Skärpt övervakning av internet

    21 juli

    Det ryska underhuset röstar för ett förslag som förbjuder ryska medborgare att använda tjänster som ger dem tillgång till sajter som bannlysts av myndigheterna. Internet är ett viktigt forum för opposition mot regeringen och lagförslaget har kritiserats grupper som är aktiva på internet vilka kallar det både är vagt formulerat och allt för restriktivt. Förslaget går nu visare för behandling i överhuset.

  • Ryssland blir skyldigt Nederländerna skadestånd

    19 juli

    Internationella skiljedomstolen i Haag ålägger Ryssland att betala 5,4 miljoner euro till Nederländerna som ersättning för att Ryssland år 2013 beslagtog ett fartyg från miljörörelsen Greenpeace som seglade under nederländsk flagg. De 30 personer som befann sig ombord greps och hölls fängslade i flera månader. Fartyget lämnades tillbaka efter nio månader och en del utrustning hade då förstörts enligt Greenpeace. Ryssland avvisar domstolens utslag och menar att den inte har rätt att döma i frågan. En talesman för ryska UD påpekar att domstolen inte tagit i beaktande att Greenpeace som genomförde en protest mot en rysk oljeplattform därmed äventyrat säkerheten på oljeplattformen. 

  • Långa straff för Nemtsovs mördare

    13 juli

    Fem tjetjenska män som befunnits skyldiga till mordet på oppositionspolitikern Boris Nemtsov i februari 2015 döms till fängelse i mellan 11 och 20 år. Det längsta straffet får Zaur Dadajev, som dömts för att ha avfyrat det dödande skottet. Åklagaren hade yrkat på längre straff för samtliga åtalade. Nemtsovs familj och hans politiska allierade hävdar att de som verkligen legat bakom mordet går fria. Misstankarna rikts mot republiken Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov.

  • Polisen stänger Navalnyjs kontor i Moskva

    6 juli

    Polisen stänger regimkritikern och bloggaren Aleksej Navalnyjs huvudkontor i Moskva och i flera städer beslagtas flygblad och kampanjmaterial från Navalnyjs kontor. Han friges ur fängelse efter att ha avtjänat 25 dagar av sitt månadslånga straff, men dagen efter fortsätter polisens ingripanden mot hans verksamhet. Ett hundratal av hans medhjälpare i Moskva och S:t Petersburg grips när de distribuerar kampanjmaterial.

  • Juni

  • Putin förlänger importförbudet

    30 juni

    President Putin förlänger via dekret det ryska importförbudet på vissa varor från EU och USA till den 31 december 2018. Embargot är en följd av västländernas sanktioner mot Ryssland vilka infördes efter den ryska annekteringen av ukrainska Krimhalvön 2014.

  • Åtalade för Nemtsov-mordet skyldiga

    29 juni

    De fem som åtalats för mordet på Boris Nemtsov 2015 förklaras skyldiga av en jury i en rysk domstol (se även Mars 2015). Det är dock ännu inte klarlagt vem som beställde mordet.

  • USA skärper sanktionerna

    20 juni

    USA inför nya handelssanktioner mot Ryssland och ukrainska separatister. Sanktionerna riktar sig mot 38 individer och organisationer med kopplingar till den pågående konflikten i östra Ukraina. Enligt det amerikanska finansdepartementet ska sanktionerna gälla tills Ryssland lever upp till de åtaganden som stipuleras i fredsöverenskommelserna från 2014 och 2015 (se Utrikespolitik och försvar). Bland de individer och organisationer som sanktionerna riktas mot finns två ryska regeringstjänstemän och elva personer som är verksamma i det annekterade Krim. De hindras också från att använda USA-baserade tillgångar. Sanktionerna innebär även att amerikaner inte få lov att erbjuda nya lån under längre tid än 90 dagar till 20 underleverantörer till det ryska energibolaget Transneft, som sedan tidigare är utsatt för amerikanska sanktioner.

  • EU förlänger sanktionerna

    19 juni

    EU förlänger sanktionerna mot Ryssland i ett år till den 23 juni 2018. Sanktionerna infördes efter den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina 2014 och innebär begränsningar i export och import samt förbjuder EU-baserade företag att ägna sig åt investeringar eller turistnäring i Ryssland.

  • Navalnyj fängslas

    12 juni

    Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj grips av polis och döms snabbt till 30 dagars fängelse i samband med protestdemonstrationer i flera ryska städer mot regimen. Ett par hundra demonstranter grips i Moskva och S:t Petersburg. 

  • Maj

  • Domstol vill stoppa filmen om Medvedev

    31 maj

    En domstol beordrar oppositionsledaren Aleksej Navalnyj att ta bort den videofilm från Youtube i vilken premiärminister Medvedev anklagas för att ha tillskansat sig stora värden i form av ett antal lyxiga hus och båtar. Navalnyj säger att han inte är ett dugg förvånad och ämnar överklaga domen. 

  • Nya spioneridispyter med Estland

    31 juli

    Estlands konsult i S:t Petersburg och en annan estnisk diplomat beordras lämna Ryssland inom fem dagar. Det är den senaste incidenten i en rad av spionanklagelser mellan länderna. Tidigare under månaden har Estland dömt en ryss till fem års fängelse för spionage medan den ryska säkerhetstjänsten meddelade att en man från Estland fått elva års fängelse för att har försett etniska myndigheter med ryska statshemligheter. 

  • Diplomater från Moldavien utvisas

    31 maj

    Ryssland utvisar fem moldaviska diplomater som ett svar på att Moldavien två dagar tidigare utvisat fem ryssar. Moldaviens västvänliga regering, som befinner sig i konflikt med landets Rysslandsvänlige president, anger inget skäl till varför de ryska diplomaterna utvisas och presidenten rasar mot beslutet. I mars förekom uppgifter om att en tidigare ledamot av moldaviska parlamentet skulle ha överlämnat hemlig information till en anställd vid Rysslands ambassad. Det har också förekommit anklagelser mot den ryska säkerhetstjänsten för att ha försökt sabotera en moldavisk utredning om penningtvätt med misstänkt rysk inblandning. 

  • Ryskt samröre med Trumps kampanj utreds

    17 maj

    Det amerikanska justitiedepartementet utser den tidigare FBI-chefen Robert Mueller till särskild åklagare som ska utreda uppgifterna om Rysslands inblandning i valrörelsen och eventuellt samröre med Trumps valkampanj. USA:s underrättelsetjänster har konstaterat att Ryssland försökte påverka valutgången (se 5 januari 2017) men Moskva förnekar all inblandning.

  • Protest mot rivningsplaner

    14 maj

    Tusentals Moskvabor samlas för att protestera mot den planerade rivningen av ett antal flerfamiljshus från sovjettiden. Demonstranterna anklagar Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin för att gynna byggföretagen samtidigt som de som bor i husen tvingas flytta till bostäder i områden där lägenheterna är mindre värda. Enligt borgmästarens planer ska de gamla husen på fem till sex våningar ersättas av mycket högre byggnader och hela projektet väntas gå lös på motsvarande 56 miljarder euro. För att planerna ska kunna sättas i verket krävs lagändringar men den processen har gått i stå på grund av protesterna. Demonstranterna stöds av Aleksej Navalnyj och andra oppositionsledare. 

  • Polisen ingrep mot högläsning ur grundlagen

    12 maj

    Elva aktivister grips av polis sedan de hållit en manifestation utan tillstånd på Röda torget i Moskva rapporterar organisationen OVD-Info som specialiserat sig på att övervaka gripanden av oppositionella. Aktivisterna grips när de läser högt ur den ryska grundlagen. Bland dem som grips märks Ildar Dadin som i februari släpptes efter att ha suttit fängslad för att ha deltagit i andra demonstrationer utan tillstånd.  

  • Demonstranter gripna på årsdag

    6 maj

    På femårsdagen av den stora Bolotnaja-demonstrationen hålls några mindre manifestationer mot regeringen. I Moskva grips sju personer. Efter demonstrationen 2012 åtalades runt ett dussin personer och flera av dem dömdes till flera år långa fängelsestraff. (6/5) 

  • Överklagande av Navalnyj avslås

    3 maj

    Domstolen i staden Kirov som utfärdat en femårig villkorlig fängelsedom mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj avvisar ett överklagande av domen som därmed ligger fast.

  • Gay-aktivister grips

    1 maj

    Polisen griper 17 aktivister som i samband med första maj-tågen protesterar mot förföljelserna av homosexuella män i Tjetjenien där homosexualitet är tabu. Några månader tidigare hade tidningen Novaja Gazeta publicerat en rapport enligt vilken myndigheterna i Tjetjenien griper och torterar homosexuella. 

  • April

  • Polisen ingriper mot nya protester

    29 april

    Protester mot president Putin äger rum i en rad städer under slagordet ”We are sick of him”. Manifestationerna organiserats av rörelsen Open Russia som grundats av Michail Chodorkovskij, en av Putins främsta kritiker. Demonstrationen i Sankt Petersburg lockar uppemot 200 aktivister. Enligt observatörer på plats för polisen bort minst 110 av demonstranterna. 

  • Organisationer nära Chodorkovskij kväses

    26 april

    Tre organisationer som är knutna till Putinkritikern Michail Chodorkovskij klassas som "oönskade" av myndigheterna. Det innebär att de inte får ge ut några publikationer i Ryssland och att de riskerar att få tillgångar på ryska bankkonton frysta. Personer som samarbetar med dem kan få böter, fängelse eller inreseförbud. Det är första gången som myndigheterna tillämpar lagen om oönskade organisationer mot rent ryska organisationer. De motiverar beslutet med att de tre organisationerna ägnar sig åt att inspirera till protester och destablisera den politiska situationen.  

  • Minskad rysk närvaro i Syrien

    26 april

    Ryssland halverar antalet flygplan stationerade vid den ryska basen i Syrien, uppger den militären i ett uttalande. Enligt befälhavare Sergej Rudskoj är beslutet grundat på att konflikten i Syrien börjat stabilisera sig. 

  • Hårdnat tonläge vid möte med USA

    12 april

    Den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson träffar sin ryske kollega motpart Sergej Lavrov i Moskva och säger att han vill försöka dämpa ”skarpa motsättningar”. Tonen mellan länderna har hårdnat efter den amerikanska robotattacken mot en syrisk militärbas. Putin säger i rysk TV att relationerna med USA har försämrats, ”särskilt militärt”, efter attacken mot. 

  • Brittisk markering mot Moskva

    11 april

    Storbritanniens utrikesminister Boris Johnson ställer in ett plancerat besök i Ryssland och försvarsminister Michael Fallon anklagar Ryssland för att vara skyldigt ”via ombud” till den dödliga gasattacken i Syrien. Storbritannien förespråkar utökade sanktioner mot Ryssland vid ett G7-möte, men får inte gehör för det. 

  • USA-attack i Syrien fördöms

    7 april

    Regeringen fördömer ”aggressionen mot en suverän stat” sedan USA för första gången anfallit en regimställning i Syrien, och upphäver ett bilateralt avtal med USA om att undvika sammandrabbningar i luften över det krigshärjade landet. USA:s president Trump beordrade robotanfallet mot en militärbas som ett svar på en nervgasattack som krävt över 80 liv. USA anklagar den syriska regimen för att ha legat bakom gasattacken, men Moskva vidhåller att nervgasen fanns hos rebeller på marken. 

  • Tunnelbanebomb dödar resenärer

    3 april

    Femton personer mister livet och över 40 skadas i vad som förefaller vara ett självmordsdåd på ett tunnelbanetåg i Sankt Petersburg. Explosionen orsakas av en bomb placerad i en portfölj på tåget. En sprängladdning upptäcks också på en annan station i staden, men desarmeras. Den misstänkta självmordsbombaren är en 20-åring med rötter i Centralasien.

  • Mars

  • Stora protester mot korruption

    26 mars

    Demonstrationer mot korruption hålls i Moskva och en rad andra städer. Demonstrationerna är de mest omfattande sedan 2011–2012. I Moskva grips mellan 500 och 1 000 personer av specialpolis. Manifestationen som organiserats av regimkritikern och bloggaren Aleksej Navalnyj saknar tillstånd. Kritiken riktas mot premiärminister Medvedev som i en rapport på Youtube utarbetad av Navalnyj anklagas för att ha tillskansat sig väldiga rikedomar i form av stora villor, lyxjakter och vingårdar. Enligt polisen samlar demonstrationen i Moskva mellan 7 000 och 8 000 personer medan arrangörerna talar om långt fler. Ett ovanligt inslag är att många av demonstranterna är unga. Navalnyj grips liksom flera journalister från oberoende medier. De flesta gripna släpps inom ett dygn men runt 120 hålls kvar. Navalnyj döms till böter och 15 dagars fängelse. 

  • Putinkritiker mördad i Ukraina

    23 mars

    En rysk regeringskritisk före detta parlamentsledamot som fått asyl i Ukraina skjuts ihjäl i Kiev. Ukraina anklagar ryska myndigheter för att ligga bakom mordet och beskriver det som "statsterrorism". Rysslands regering avfärdar anklagelserna som "absurda". Den mördade politikern hade kritiserat den ryska annekteringen av Krim. 

  • Rättsprocess mot Ryssland

    6 mars

    Internationella domstolen (ICJ) i Haag inleder en rättsprocess mot Ryssland. Processen är initierad av Ukraina som begär att domstolen ska förbjuda Ryssland att sända pengar, vapen och personal till rebellerna i öster och att diskriminera etniska minoriteter på Krim. 

  • Februari

  • Marsch för Nemtsov

    26 februari

    Demonstrationer hålls i Moskva och S:t Petersburg till minnet av oppositionspolitikern Boris Nemtsov som sköts ihjäl i närheten av Kreml den 27 februari 2015. I Moskva uppskattas 15 000 personer har deltagit i manifestationen. 

  • Dom mot regimkritiker hävd

    22 februari

    Högsta domstolen upphäver en dom mot en regimkritisk aktivist som suttit fängslad sedan 2015. Aktivisten Ildar Dadin är den förste som fängslats enligt en lag som antogs 2014 och som gör det möjligt att utdöma fängelsestraff till personer som deltar två eller fler gånger i demonstrationer som saknar tillstånd. Högsta domstolen anser dock att Dadins straff – två och ett halvt års fängelse – inte står i proportion till hans brott och ger order om att han ska friges. 

  • Ryssland stöder ny vapenvila i Ukraina

    18 februari

    Tillsammans med sina kollegor från Ukraina, Tyskland och Frankrike ställer sig utrikesminister Lavrov bakom ett avtal om att utlysa ny vapenvila i östra Ukraina. Samtidigt ger president Putin order om att ryska myndigheter ska godkänna pass som utställts av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Regeln ska gälla "tillfälligt" tills det finns en "politisk lösning" på konflikten. 

  • Ryssland anklagas för datorattacker

    15 februari

    Chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten anklagar ryska hackare för virusangrepp mot landets kraftnät, finansiella system och annan infrastruktur. Han hävdar att den ryska säkerhetstjänsten ligger bakom attackerna. Ukraina har flera gånger tidigare anklagat Ryssland för att bedriva ett "cyberkrig" mot Ukraina. Ryssland har avvisat alla anklagelser. 

  • Kontakter med Ryssland fäller Trumps rådgivare

    14 februari

    När det står klart att USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Michael Flynn fört diskussioner med Rysslands ambassadör före maktskiftet i Vita huset tvingas han avgå. Enligt amerikansk lag är det förbjudet för privatpersoner att blanda sig i utrikespolitiken. Skandalen växer då medier rapporterar att samtalsutskrifter och avlyssnade telefonsamtal visar att flera personer i Trumps omgivning hade upprepade kontakter med rysk underrättelsetjänst redan under valrörelsen.

  • Navalnyj dömd igen

    8 februari

    Den domstol i staden Kirov som fått bakläxa av Högsta domstolen och tvingats genomföra en ny rättegång mot oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj kommer till samma besked som vid den första rättegången vilken inleddes i april 2013. Navalnyj befinns skyldig till förskingring och döms till fem års villkorligt fängelse samt böter. Enligt vallagarna får en kandidat inte vara dömd, men Navalnyj säger i en kommentar att han kommer att överklaga domen och att den inte kommer att kunna hindra honom från att ställa upp i presidentvalet 2018 som planerat. 

  • Straff sänks för våld inom familjen

    7 februari

    President Putin signerar en kontroversiell lag som sänker straffskalan för våld inom familjen. Enligt lagen ska våldshandlingar som utförs av en person för första gången och som inte resulterar allvarliga skador rubriceras som förseelse. Straffet ska vara böter upp till 30 000 rubler (motsvarande 4500 konor). Tidigare klassades sådana brott som misshandel och kunde ge upp till två års fängelse. Lagen har utlöst protester och dess kritiker säger att den kommer att förvärra det redan utbredda problemet med våld mot kvinnor. Lagens förespråkare säger att föräldrar inte ska kunna hamna i fängelse för att de uppfostrar sina barn. 

  • Gränsbråk med Vitryssland

    3 februari

    Vitrysslands president Viktor Lukasjenko kritiserar Rysslands beslut att skärpa övervakningen längs den gemensamma gränsen där gränskontroller saknats sedan 1990-talet. Ryssland har nu beslutat att inrätta en säkerhetszon på den ryska sidan. Bakgrunden är att Vitryssland beslutat att slopa kravet på visum för besökare från 80 länder vilket Ryssland ser som ett säkerhetshot. Ryska myndigheter säger att det egentligen inte handlar om regelrätta gränskontroller utan bara om att "följa personflödet" över gränsen. President Lukasjenko beskriver dock situationen som att Ryssland försöker "ta stryptag på Vitryssland". Lukasjenko anklagar även Ryssland för att ha stoppat oljeleveranser till Vitryssland sedan landet höjt transitavgifterna. 

  • USA håller fast vid sanktionspolitiken

    2 februari

    USA kommer inte att avskaffa de amerikanska sanktionerna trots att president Trump tidigare gett signaler i den riktningen. Det står klart när USA:s nya FN-ambassadör håller tal i säkerhetsrådet. Ambassadören slår fast att Krim tillhör Ukraina och säger att USA inte kommer att avskaffa sanktionerna förrän Ryssland återlämnar Krim till Ukraina. 

  • Januari

  • Telefonsamtal med Trump

    29 januari

    USA:s nytillträdde president Donald Trump och president President Putin talar i telefon med varandra för första gången sedan Trumps tillträde. Enligt Kreml hade Putin och Trump ett ”positivt” utbyte av åsikter och enades om att utveckla sin relation som jämlikar och att samarbeta i kampen mot terrorgruppen Islamiska staten. Inget sades om de amerikanska sanktionerna mot Ryssland. Redan före samtalet hade Trump tonat ned tidigare ifrågasättanden av sanktionerna. 

  • Lag mot adoptioner fördöms

    17 januari

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter fördömer den lag från 2013 som förbjuder amerikaner att adoptera ryska barn. Domstolen menar att lagen bryter mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter och beordrar Ryssland att betala skadestånd till ett antal amerikanska par som var inbegripna i adoptionsprocesser vilka stoppades när lagen antogs. 

  • Ryssland anmäls till ICJ

    17 januari

    Ukraina lämnar in en anmälan mot Ryssland till Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Ryssland anklagas för att stödja terrorism, och Ukraina kräver skadestånd för de civila som blivit beskjutna och det malaysiska trafikflygplan som sköts ned 2014. Ukraina vill att ICJ ska hålla Ryssland ansvarigt för de "terrordåd" som begåtts av de ryskstödda miliserna i den östra delen av landet. 

  • Ryssland anklagas för valpåverkan i USA

    5 januari

    James Clapper, högste chef för USA:s underrättelsetjänster, säger i ett uttalande inför kongressen att det står klart att Ryssland agerat i syfte att påverka det amerikanska presidentvalet genom hackerintrång, propaganda, falska nyheter och desinformation. Samtliga 17 federala underrättelsetjänster har pekat ut Ryssland. Tidigare har en av president Obamas högsta rådgivare sagt att han inte kan tänka sig att Ryssland kan genomföra åtgärder av det här slaget utan att president Putin är direkt involverad. 

• 2016

  • December

  • USA utvisar ryssar

    29 december

    Relationerna till USA når en ny bottennivå när Washington utvisar 35 personer som misstänks vara ryska agenter vid ambassaden i Washington respektive konsulatet i Los Angeles. Utvisningarna är en reaktion på uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst som säger att ryska hackare påverkat utgången av valet i USA. Vidare stänger de amerikanska myndigheterna två ryska anläggningar, en i New York och en i Maryland. Moskva reagerar från början ilsket och utlovar hämnd men dagen därpå säger president Putin att Ryssland inte planerar någon vedergällning för stunden utan att man väntar och ser vad som händer efter Donald Trumps tillträde. 

  • Putin och Trump vill skaffa fler kärnvapen

    22 december

    I ett tal om den ryska militärens insatser under 2016 säger Putin att det är viktigt att rusta upp landets kärnvapenstyrka. Enligt Putin ska Ryssland skaffa missiler som kan tränga igenom främmande makters existerande och kommande missilförsvarssystem. USA:s blivande president Donald Trump svarar med ett twittermeddelande och säger att USA måste utöka sin kärnvapenarsenal kraftigt till dess att ”världen kommer till förstånd när det gäller kärnvapen”. 

  • Ambassadör mördad i Turkiet

    19 december

    Rysslands ambassadör till Turkiet skjuts ihjäl på nära håll när han håller ett tal vid en utställning i Ankara. Förövaren är en ung polisman som för dagen är civil. Innan han avlossar sitt vapen ropar han: Glöm inte Aleppo! Mordet inträffar vid en känslig tidpunkt då förhållandet mellan Ryssland och Turkiet börjat förbättras efter en tidigare konflikt (se November 2015). Båda sidor är angelägna om att hålla fast vid närmandet och säger att förbindelserna inte kommer att påverkas negativt av det som hänt. 

  • Gripande av Kasparov kritiseras

    13 december

    Europadomstolen för mänskliga rättigheter fördömer Ryssland för ett gripande av den förre världsmästaren i schack, Gerry Kasparov, år 2007. Gasparov togs av polis när han var på väg till en demonstration. Han anklagades för att ha marscherat utan tillstånd och dömdes till fem dagars fängelse. Det var andra gången på två månader som domstolen tog upp ett fall gällande Kasparov. Den 11 oktober kritiserade Europadomstolen gripandet av Kasparov vid en annan demonstration 2007. Kasparov, som under en tid engagerade sig politiskt mot den ryska regeringen, bor nu i USA. 

  • Navalnyj kandidat i presidentvalet

    13 december

    Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj meddelar att han ämnar kandidera i presidentvalet 2018. President Putin väntas ställa upp för omval men har ännu inte meddelat sin kandidatur. 

  • "Ryska hackare påverkade USA-valet"

    10 december

    Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA meddelar att Ryssland påverkat det amerikanska valet till Donald Trumps favör. Ryska hackare ska ha gjort intrång mot Demokraterna och tagit fram e-postmeddelanden från Hillary Clinton som lämnades vidare till sajten Wikileaks som publicerade dem. Ryska hackare ska också ha släppt internt material från en cyberattack mot Demokraterna till journalister och bloggare i Florida. Detta material spreds och kom att användas i de politiska kampanjerna i avgörande strider om kongressplatser. 

  • November

  • Säkerhetschef korruptionsanklagad

    25 november

    En general och chef för säkerhetstjänstens organisation i Nordkaukasien grips. Enligt den ryska nyhetstjänsten Interfax är generalen anklagad för att ha tagit emot många miljoner dollar i mutor. Pengarna ska ha kommit från byggföretag som erbjudits beskydd i samband med att de fått statliga kontrakt. 

  • Svångremsbudget antagen

    18 november

    Duman antar en budget för 2017 som omfattar åtstramning på en lång rad områden. Utgifterna ska minskas med sex procent överlag. Även militären drabbas av nedskärningar, dock inte lika omfattande som andra sektorer. Innan budgeten är slutgiltigt fastställd ska den antas av duman ytterligare två gånger. Sedan går den vidare till federationsrådet och undertecknas slutligen av president Putin. 

  • Dystra tillväxtsiffror

    16 november

    Statistiska centralbyrån rapporterar att tillväxten för det tredje kvartalet 2016 blir 0,4 procent lägre än tillväxten för samma period 2015. Därmed har ekonomin växt 0,7 procent mindre i snitt under januari till september 2016 jämfört med januari till september 2015. 

  • Ny rättegång väntar Navalnyj

    16 november

    Högsta domstolen upphäver den dom mot oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj som Europadomstolen kritiserade i februari, och ger order om att fallet ska tas upp på nytt. 

  • Minister överraskande gripen för korruption

    16 november

    Ekonomiminister Aleksej Uljukajev grips anklagad för att ha tagit emot en muta på över två miljoner amerikanska dollar av oljebolaget Rosneft. Uljukajev ska i utbyte ha gett klartecken för Rosnefts övertagande av aktiemajoriteten i ett annat ryskt oljebolag - Basjneft. Uljukajev är den första minister som avsätts anklagad för ett brott sedan Sovjetunionens kollaps 1991. Händelsen sätter igång rykten om en maktkamp mellan liberalerna inom regeringen, dit Uljukajev räknades, och siloviki, den mer hårdföra krets inom eliten som består av före detta militärer och medlemmar av landets säkerhetstjänster. 
    Uljukajev ersätts av den 34-årige Maxim Oresjkin som har en bakgrund inom bankvärlden och som varit vice finansminister sedan 2015. Oresjkin får nu i uppdrag att reformera Rysslands ekonomi som under två år befunnit sig på tillbakagång till följd av sänkta oljepriser och omvärldens sanktioner. 

  • Ryssland lämnar ICC

    16 november

    Ryssland drar tillbaka sitt undertecknande av Romfördraget som ligger till grund för den verksamhet som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) bedriver. Ryska UD meddelar i ett uttalande att skälet är att domstolen aldrig levt upp till de förhoppningar som fanns vid dess grundande och att dess arbete varit ensidigt och ineffektivt. Moskva hänvisar till missnöje med domstolens utredning av Rysslands agerande under det korta kriget med Georgien 2008. Enligt Moskva har domstolen ignorerat den aggression som Georgien då riktade mot civila i utbrytarregionen Sydossetien som stöds av Ryssland. 

  • USA-sanktioner mot Krimpolitiker

    14 november

    USA inför sanktioner mot sex politiker från Krim som blivit invalda i det ryska parlamentet. De straffas ekonomiskt för att de aktivt deltagit i Rysslands olagliga annektering av den ukrainska halvön. 

  • Oktober

  • Ryssland förlorar FN-val

    28 oktober

    Ryssland får inte behålla sin plats i FN:s människorättsråd. Ungern och Kroatien får båda fler röster än Ryssland i valet av två medlemsländer från östra Europa. 

  • Ryska långdistansrobotar till Östersjön

    26 oktober

    Tidningen Izvestija uppger att två ryska örlogsfartyg som är bestyckade med långdistansrobotar med kärnvapenkapacitet har anlänt som förstärkning till Österjöflottan. Svenska försvaret bekräftar att fartygen har passerat genom Öresund. Samtidigt kritiserar ryska regeringen Norge för att landet gått med på att USA stationerar mer än 300 marinkårssoldater i landet. "Det bidrar inte till att göra norra Europa tryggare", säger en rysk talesman. 

  • "Ut med Ryssland från FN-råd"

    24 oktober

    Mer än 80 människorättsorganisationer uppmanar FN:s medlemsländer att utestänga Ryssland från FN:s människorättsråd med anledning av den ryska krigföringen i Syrien. Bland organisationerna finns Human Rights Watch, Care International och Refugees International. Ryssland är medlem av rådet sedan tidigare och konkurrerar nu med Ungern och Kroatien om två platser i den östeuropeiska gruppen. 

  • USA anklagas för krigsbrott i Irak

    22 oktober

    Ryska försvarsdepartementet anklagar den USA-ledda koalitionen i Irak för att ha utfört en flygattack som dödat 15 kvinnor. Uttalandet sker strax efter det att den franske presidenten anklagat Ryssland för krigsförbrytelser i Syrien. Den USA-ledda koalitionen i Irak förnekar att den legat bakom det flyganfall som Ryssland hänvisar till. Iraks regering säger att frågan ska utredas. 

  • Kritik mot "anti-ryskt USA"

    22 oktober

    Ryska regeringen anklagar amerikanska myndigheter för anti-ryskt beteende genom att inte godkänna att Ryssland sänder egna observatörer till presidentvalet i USA. "Om vi nekas detta av politiska skäl kommer vi att dra våra egna slutsatser", säger en rysk UD-talesman och tillägger att "detta kommer vi inte att glömma". EN talesperson för amerikanska UD avvisar klagomålen som ett "PR-jippo" och förnekar att det skulle finnas någon federal linje att utestänga ryska observatörer, men påpekar att Ryssland valt att inte försöka ingå i OECD:s delegation, vilket är praxis. USA har nyligen anklagat Rysslands regering för att ligga bakom cyberattacker mot amerikanska politiska organisationer i avsikt att påverka valprocessen i USA. 

  • Inga EU-sanktioner än för ryska Syrienkriget

    21 oktober

    EU:s stats- och regeringschefer kan inte enas om att införa sanktioner mot ryska medborgare för Rysslands bombningar av den syriska staden Aleppo. Hotet om sanktioner stryks efter krav från den italienske premiärministern. Europeiska rådet "överväger alla möjligheter" om våldet fortsätter. EU-ledarna kan dock enas om att Ryssland har en strategi som går ut på att försvaga Europeiska unionen. De hänvisar till bland annat kränkningar av europeiskt luftrum, propagandakampanjer, cyberattacker, inblandning i de politiska processerna i Europa. 

  • Avtal med Turkiet om gasledning

    10 oktober

    President Putin besöker Turkiet som ett led i normaliseringen av relationerna mellan länderna. Han säger att Ryssland och Turkiet nu är redo att återuppta samarbetet på alla områden. Under besöket skriver han och Turkiets president Erdoğan under ett avtal om att bygga en gasledning under Svarta havet, kallad TurkStream.

  • Missiler med kärnvapenkapacitet till Kaliningrad

    8 oktober

    Ryssland placerar ut fler Iskander-missiler i den ryska enklaven vid Östersjön mellan Litauen och Polen. Iskandermissilerna kan bära kärnvapen och har en räckvidd på drygt 40 mil vilket betyder att de kan nå mål i Sverige, till exempel sydöstra Skåne, Öland och Gotland. Ryssland har under många år hotat att placera ut Iskander i Kaliningrad om inte USA avskriver sin planer på ett europeiskt missilförsvar mot kärnvapen. Nu används de även som ett påtryckningsmedel för att motverka Natos truppförstärkning i Polen och Baltikum som blivit aktuell efter Rysslands annektering av Krim och inblandning i inbördeskriget i Ukraina. De första Iskandermissilerna monterades upp i Kaliningrad 2015 då relationerna mellan Ryssland och västländerna hade försämrats rejält. 

  • Människorättsorganisation sätts åt

    4 oktober

    Ryska myndigheter klassar människorättsorganisationen Memorial som utländsk agent, en beteckning som därmed måste användas i alla offentliga sammanhang och som försvårar organisationens arbete. Tidigare har sex lokala grenar av Memorial klassats som utländska agenter, däribland avdelningarna i Moskva och Sankt Petersburg. Nu gäller det hela den nationella organisationen. Myndigheterna anklagar Memorial, som sysslar med forskning kring människorättsbrott i Sovjetunionen, för att ha gjort politiska uttalanden bland annat om kriget i Ukraina. Enligt lagen om utländska agenter från 2012 måste en organisationen som tar emot utländska donationer och som ägnar sig åt politik anmäla sig som ”utländsk agent”. 

  • Avtal med USA hävs

    3 oktober

    Den redan kärva relationen med USA försämras ytterligare. President Putin stoppar den 3 oktober ett avtal med USA som reglerar hur överflödigt plutonium som var tänkt att användas för kärnvapen ska förstöras. Avtalet som slöts år 2000 var ett led i den pågående nedrustningen av kärnvapen på båda sidor. Avtalet sägs enligt Putin upp som hämnd för USA:s ”ovänliga handlingar”, det vill säga de sanktionerna mot Ryssland som USA infört på grund av konflikten i Ukraina samt ”förstärkningen av Natos resurser nära Rysslands gränser”. Enligt ett lagförslag som skickats till parlamentet kan Ryssland ändra sitt beslut om USA drar tillbaka amerikanska styrkor från länder som blivit Nato-medlemmar efter år 2000 samt häver sanktionerna och ersätter Ryssland för de förluster som sanktionerna orsakat. Samma dag säger USA upp dialogen med Ryssland om ett återupplivande av vapenvilan i Syrien. Skälet är att Ryssland vägrat att avbryta sin bombkampanj mot staden Aleppo (se även Syrien: Kalendarium). Två dagar senare, den 5 oktober, meddelar Putin att Ryssland även stoppar ett gemensamt forskningsprojekt om kärnenergi som inleddes 2013. 

  • Rättegången inledd i Nemtsovfallet

    3 oktober

    Domstolsförhör inleds med de fem män som står åtalade för att ha planerat och utfört mordet på regimkritikern Boris Nemtsov i Moskva i februari 2015. De åtalade är alla tjetjener och den man som sägs ha hållit i vapnet är befälhavare i det tjetjenska inrikesdepartementets trupper. Tjetjenien styrs av Ramzan Kadyrov med vilken Nemtsov hade en konflikt. Släktingar till Nemtsov säger i samband med rättegången och att den som beställde mordet inte finns i rättssalen utan står att finna högre upp i samhällsapparaten. 

  • Ukrainsk journalist spionanklagad

    3 oktober

    En ukrainsk statsanställd journalist baserad i Moskva grips av den ryska säkerhetstjänsten. Enligt säkerhetstjänsten har journalisten ertappats med att samla in ryska statshemligheter. Ukrainas regering avfärdar anklagelserna och menar att journalisten utnyttjas som en spelbricka i den konflikt som pågått mellan länderna sedan 2014. 

  • September

  • Nedskjutningen av MH17 utredd

    28 september

    Den internationella panel som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över Ukraina sommaren 2014 slår fast att planet träffades av en rysktillverkad missil som avfyrades från en by som just då kontrollerades av pro-ryska separatister. Enligt utredarna är det oklart om någon gett order om nedskjutningen, och i så fall vem, eller om lokala separatister skjutit på eget bevåg. Ryska regeringen avfärdar på nytt anklagelserna och anför nya uppgifter om radarbilder som skulle bevisa att om planet blivit nedskjutet så har det skett från ukrainskt kontrollerat område. 

  • Putin fortsätter möblera om

    23 september

    Putin utnämner parlamentets talman Sergej Narysjkin till chef för utrikesspionaget SVR och nominerar sin biträdande kanslichef Vjatjeslav Volodin till ny talman. Enligt bedömare är Putin i färd med att omge sig av en ny generation lojala medarbetare, vilket tycks förebåda hans kandidatur till att bli återvald som president 2018. Volodin var generalsekreterare i Enade Ryssland och har fått äran för partiets seger i det senaste valet. Narysjkin, som tros ha arbetat tillsammans med Putin på KGB:s kontor i S:t Petersburg på 1990-talet, finns med på USA:s och EU:s sanktionslista för brott i samband med annekteringen av Krim och kriget i Ukraina. 

  • "Alternativa Nobelpriset" till rysk aktivist

    22 september

    Människorättsaktivisten Svetlana Gannusjkina tilldelas ett av de "alternativa nobelprisen", The Right Livelihood Award, för sitt arbete med att ge juridisk hjälp och undervisning för migranter och flyktingar. Hon leder Kommittén för medborgerligt stöd i Moskva. 

  • Anklagelser från USA avvisas

    20 september

    Ryska utrikesdepartementet tillbakavisar med vrede anklagelser från USA om att Ryssland skulle vara direkt eller indirekt ansvarigt för ett flyganfall mot en hjälpkolonn i Syrien, då minst 18 lastbilar förstördes och ett stort antal hjälparbetare dödades. Enligt ryska UD försöker "de som skyddar terrorister och banditer rikta ogrundade och förhastade anklagelser mot Ryssland för att dra uppmärksamheten från koalitionspiloters märkvärdiga misstag". Det senare syftar på hur flyg från den USA-ledda koalitionen dödat tiotals syriska soldater i en flygattack. 

  • Ukraina underkänner valet

    20 september

    Parlamentet i Ukraina antar en resolution om att inte erkänna resultatet av det ryska parlamentsvalet, eftersom röstandet skedde även på den annekterade Krimhalvön. Parlamentet uppmanar omvärlden att följa dess exempel. 

  • Tre udda parlamentariker

    20 september

    Tre personer som inte representerar något av de fyra dominerande partierna blir invalda i parlamentet från enmansvalkretsar. En tillhör det högernationalistiska partiet Rodina, en är från Medborgarplattformen och en är partiobunden. 

  • OSSE-kritik

    19 september

    Valövervakare från Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE säger att vissa förbättringar skett sedan det förra valet, bland annat bättre insyn i valadministrationen, men att det även i år varit begränsade möjligheter att föra debatt och svårt för medborgarna att engagera sig i valet. Maktapparaten har haft ett fast grepp om medierna och sträng kontroll av samhället. Det har inte funnits ett samhällsklimat som främjat demokratin, säger delegationens chef Ilkka Kanerva. 

  • Storseger för Putins parti

    19 september

    När drygt 98 procent av rösterna har räknats har Enade Ryssland, som stöds av Putin, fått 54,2 procent och säkrat minst 343 av de 450 platserna, en ökning med mer än 100 mandat och det högsta antalet platser hittills. Kommunisterna och nationalistiska Liberaldemokraterna har 13,4 respektive 13,2 procent medan Ett rättvist Ryssland har 6,2 procent. Alla dessa partier sluter i olika hög grad upp på makthavarnas sida. Inget verkligt oppositionellt parti klarar femprocentsspärren. Valdeltagandet är dock det lägsta i modern tid, bara 47,8 procent, mot 60 procent i förra valet 2011, vilket visar att de bedömningar som gjorts om väljarapati varit korrekta. I princip är det maktpartiernas kärnväljare, de som stöder Putin, som brytt sig om att rösta, medan regimkritikerna inte funnit det mödan värt. Från hela landet kommer rapporter om valfusk, bland annat fångar en övervakningskamera i en vallokal hur en av funktionärerna stoppar ned en tjock bunt röstsedlar i en valurna. I delrepubliken Tjetjenien är den hårdföre, Moskvavänlige ledaren Ramzan Kadyrov på väg att få mer 98 procent av rösterna i det lokala presidentvalet. Människorättsgrupper säger att varje försök att kritisera honom har tystats hänsynslöst under valrörelsen. 

  • Rysk-turkiskt militärt toppmöte

    15 september

    Arméstabschefen general Valerij Gerasimov träffar sin turkiske motpart general Hulusi Akar för ett "mycket produktivt" samtal om samarbete i Syrien. Mötet är ännu ett tecken på hur de rysk-turkiska relationerna har tinats upp. 

  • Putin vädjar: Gå och rösta

    15 september

    Tre dagar före valet till den ryska duman uppmanar Putin befolkningen att utnyttja sin röst. Valrörelsen har varit avslagen, till stor del beroende på att valet betraktas som avgjort på förhand. Regimens kontroll över medierna och den allmänna debatten gör att inga utmanare väntas kunna hota maktpartiet Enade Rysslands majoritet. De andra partier som väntas bli representerade i parlamentet är i princip lojala mot Kreml. I praktiken tros makthavarna föredra ett lågt valdeltagande, eftersom det i första hand är de regimtrogna som väntas delta i valet. För första gången tillämpas ett blandat valsystem, där hälften av de 450 mandaten fördelas proportionellt efter partilistor, andra hälften tillsätts genom direktval i enmansvalkretsar. Direktvalen skulle teoretiskt kunna gynna oberoende kandidater med stark lokal förankring, men tros i realiteten stärka Enade Ryssland eftersom maktpartiet i allmänhet har full kontroll över de lokala myndigheterna. Dock är det fler verkligt oppositionella än vanligt som ställer upp, bland andra ett tjugotal kandidater som fått sina valkampanjer finansierade av den landsflyktige oligarken Michail Chodorkovskij. 

  • Rysk-amerikansk plan för Syrien

    9 september

    Rysslands och USA:s utrikesministrar enas om en plan för vapenvila i Syrien. Om alla syriska grupperingar verkligen kan förmås att lägga ned vapnen ska de båda stormakterna för första gången göra gemensam sak mot terroriströrelsen IS. Enligt överenskommelsen ska de tillsätta en gemensam samordningsgrupp som ska organisera flyganfall mot IS. Utrikesminister Lavrov säger att de redan är överens om i vilka områden respektive land ska genomföra räderna. 

  • Opinionsinstitut klassas som "utländsk agent"

    5 september

    Det oberoende opinionsinstitutet Levada centrum klassas av justitiedepartementet som "utländsk agent". Beskedet lämnas mindre än två veckor före valet till det ryska parlamentet. Levadas chef Lev Gudkov beskriver beslutet som "politisk censur" och säger att det kommer att omöjliggöra fortsatt arbete. De organisationer som klassas som "utländska agenter" drabbas av en omfattande byråkrati. Tidigare har bland andra den oberoende valövervakarorganisationen Golos fått samma stämpel. Levada ska överklaga beslutet med Gudkov säger att chanserna att få beslutet ändrat är väldigt små. 

  • Fortsatta samtal om Kurilerna

    2 september

    President Putin och Japans premiärminister Abe har enats om att fortsätta samtalen om den omtvistade ögruppen Kurilerna. Enligt utrikesminister Lavrov ska resultaten av samtalen redovisas under Putins besök i Japan före årets slut. 

  • USA:s sanktioner mot Ryssland utvidgas

    1 september

    USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland för stödet till separatisterna i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Bland annat drabbas Bank Rossija och flera av Rysslands största byggföretag. Sanktioner riktas också mot 17 ukrainska separatister, varav 11 ingår i den lokala regering på Krim som Ryssland tillsatt. Ett stort antal ryska företag verksamma på Krim ska enligt sanktionerna stängas ute från de internationella finansiella nätverken. 

  • Augusti

  • Militärövningar i känsliga gränsområden

    29 augusti

    Stora militärövningar inleds i områden nära gränserna mot Ukraina och de baltiska länderna, liksom på Krim och i västra Sibirien, meddelar försvarsdepartementet. 

  • Putin sparkar sin stabschef

    12 augusti

    President Putin avskedar överraskande sin stabschef Sergej Ivanov, som länge varit en av hans närmaste medarbetare och som tidigare var försvarsminister 2001-2007. Avskedandet betraktas som den viktigaste ommöbleringen i toppen av administrationen i Kreml på många år. Ivanov får som nya uppgifter att arbeta med miljövårds- och transportfrågor, en uppenbar kraftig degradering. Han ersätts av den 44-årige tidigare biträdande stabschefen Anton Vaino. Politiska bedömare ser avskedandet av Ivanov som ett led i Putins ambition att få in nya friska krafter i administrationen. 

  • Ökad spänning kring Krim

    11 augusti

    Läget kring det av Ryssland annekterade Krim blir allt mer spänt sedan Ryssland anklagat Ukraina för att ha försökt sända in militär på halvön. Enligt ryska regeringen dödades en soldat och en säkerhetsagent i strider med ukrainska "sabotage- och terroristgrupper". Ukrainas regering avfärdar uppgifterna som ett svepskäl för Ryssland att öka det militära hotet mot Ukraina. President Porosjenko ger order om högsta beredskap för alla trupper längs gränsen mot Krim och hela fronten i öster. Enligt Ukraina har Ryssland förstärkt sin truppnärvaro på Krim, fört fram större styrkor mot ukrainska gränsen och försett dem med bättre utrustning. Ryssland bekräftar att avancerade luftvärnsrobotar av modellen S-400 har stationerats på Krim. President Putin säger också att ett planerat rysk-ukrainsk-fransk-tyskt toppmöte i samband med ett G20-möte i Kina i september är meningslöst. En tysk regeringskälla kommenterar att detta visar att Ryssland är allt mindre intresserat av en politisk lösning på krisen. Ryska flottan meddelar att den ska genomföra en krigsövning i Svarta havet och enligt regeringen i Moskva ska en övning för att bemöta en attack av massförstörelsevapen hållas på Krim. 

  • Rysk-turkiskt toppmöte

    9 augusti

    President Putin träffar sin turkiske motsvarigget Recep Tayyip Erdoğan i S:t Petersburg. Efter det att Erdoğan i slutet av juni bad om ursäkt för nedskjutningen av ett ryskt stridsplan har relationerna mellan länderna snabbt förbättrats, inte minst sedan Ryssland betydligt snabbare än EU eller USA tagit avstånd från ett kuppförsök i Turkiet i juli. Till skillnad från ledarna i väst har Putin inte heller haft invändningar mot de omfattande utrensningar av militärer, jurister, lärare och journalister som genomförts i Turkiet efter kuppförsöket. De båda enas om att försöka gjuta nytt liv i relationerna. Ett närmande mellan Turkiet och Ryssland bedöms gynna båda länderna, både ekonomiskt och politiskt, men ses med viss oro i väst, som befarar framväxten av en ny västfientlig allians. 

  • Juli

  • Valobservatörorganisation stängs

    28 juli

    En domstol beordrar den oberoende valobservatörsorganisationen Golos att stänga. Organisationen anklagas för att ha tagit emot utländskt ekonomiskt stöd utan att ha registrerat sig som "utländsk agent". I april dömdes Golos att böta motsvarande drygt 150 000 kronor av samma orsak. I september hålls allmänna val i Ryssland, Golos har avslöjat en rad oegentligheter vid tidigare val. 

  • Skärpta antiterrorlagar träder i kraft

    7 juli

    President Putin undertecknar en rad nya lagar som ska stärka statens kamp mot terrorism. De antogs av parlamentet i slutet av juni och har av kritiker beskrivits som "storebrorslagar". Bland annat tvingas internetleverantörer och mobiloperatörer att lagra uppgifter om samtal, sms, bilder och videor i upp till sex månader samt metadata i upp till tre år. De måste ge säkerhetstjänsten tillgång till alla uppgifter vid förfrågan och vid behov avkryptera meddelanden. Straffen för en rad brott med anknytning till internet skärps och straffrättsåldern sänks i vissa fall till 14 år. Internetföretagen befarar att åtgärderna kommer att kosta dem miljardbelopp. 

  • EU förlänger sanktionerna

    1 juli

    EU förlänger de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland med ytterligare sex månader till den 31 januari 2017.  Sanktionerna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över östra Ukraina i juli 2014, för vilken de ryskstödda separatisterna misstänks. I första hand är straffåtgärderna riktade mot de ryska olje- och finanssektorerna samt militären. 

  • Juni

  • Erdoğan ber Ryssland om ursäkt

    27 juni

    Enligt en talesman för den ryska regeringen har Turkiets president Erdoğan skrivit till Vladimir Putin och bett om ursäkt för nedskjutningen av ett ryskt stridsflygplan i gränsområdet mellan Syrien och Turkiet i november 2015. Erdoğan lovar att arbeta för att relationerna mellan länderna ska normaliseras efter mer än ett halvt års djup kris. Två dagar senare talar de båda presidenterna med varandra på telefon och enas om att återuppta normala relationer och samarbeta i bland annat kampen mot terrorismen. Putin ger order om att reserestriktionerna till Turkiet ska upphävas och att handeln ska återupptas i normal utsträckning. 

  • EU:s Krimsanktioner förlängs

    17 juni

    EU förlänger sanktionerna mot Ryssland för annekteringen av Krim och Sevastopol med ytterligare ett år till den 23 juni 2017. Sanktionerna innebär ett förbud mot viss handel med Krim, liksom ett förbud mot investeringar och turismverksamhet av EU-registrerade företag som är verksamma på Krim. 

  • Maj

  • Militär satsning på omstridda Kurilerna

    27 maj

    Ryska försvarsdepartementet meddelar att "aldrig tidigare skådade" insatser ska göras för att stärka den militära infrastrukturen på ögruppen Kurilerna i Fjärran östern. En ny militärbas ska bland annat anläggas på en obebodd ö. Befälhavaren för det östra militärområdet säger att Ryssland ska se till att "inte den minsta lilla risk ska kunna uppstå". Japans anspråk på fyra öar i Kurilerna har medfört att de båda länderna aldrig skrivit under något formellt fredsavtal efter andra världskriget. Sovjetunionen ockuperade de öarna i samband med den japanska kapitulationen. 

  • Fångutväxling med Ukraina

    25 maj

    Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko som dömts till fängelse i 22 år i Ryssland (se Mars 2016) utväxlas mot två ryska soldater som gripits på ukrainsk mark. 

  • "Ryska styrkor kvar i Syrien"

    18 april

    En talesman för det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon säger att Ryssland knappt har minskat sin militära närvaro i Syrien sedan president Putin i mars meddelade att merparten av de ryska styrkorna skulle tas hem. Enligt talesmannen är situationen närmast identisk med tidigare. "De (ryssarna) har fortfarande flyg, marktrupper och artilleri samt specialstyrkor i Syrien", säger talesmannen. 

  • April

  • Krav på hårdare tag

    18 april

    Chefen för den ryska inhemska underrättelsetjänsten, Alexander Bastrykin, kräver kraftfullare tag för att motverka vad han kallar USA:s destruktiva inflytande i Ryssland. Till de åtgärder som Bastrykin föreslår hör restriktioner för internetanvändning och ett förbud mot att kritisera Rysslands annektering av Krim från Ukraina. ”Det är dags att vi slutar låtsas vara en pseudo-demokrati som tillämpar pseudo-liberala värderingar”, skriver polischefen i tidningen Kommersant Vlast. 

  • Krimtatarerna under ökat tryck

    14 april

    Myndigheterna på den annekterade Krimhalvön bannlyser krimtatarernas styrande organ, mejlis, med hänvisning till att mejlis ska ha ägnat sig åt extremism. Därmed förhindras mejlis att genomföra några aktiviter överhuvudtaget. Mejlis grundades 1991 och har sedan dess representerat krimtartarernas intressen. Krimtartarerna har sitt ursprung på Krim men förvisades till Centralasien under sovjettiden. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 började de återvända till Krim. Beslutet att bannlysa mejlis bekräftas senare under månaden av Krims högsta domstol. 

  • Specialstyrka mot terrorism

    5 april

    President Putin meddelar att en ny säkerhetsstyrka, Nationella gardet, ska upprättas för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Nationella gardet kommer att byggas upp kring de polisenheter som brukar sättas in vid upplopp. Den nya styrkan ska stå under Putins direkta befäl. Politiska bedömare som kommenterar inrättandet av styrkan säger att det är ett tecken på att Putin förbereder sig för eventuella oroligheter i samband med parlamentsvalet som ska hållas i september.

  • Mars

  • Ny chef för valkommissionen

    28 mars

    President Putin utser landets tidigare ombudsman för mänskliga rättigheter, Ella Pamfilova, till ny chef för valkommissionen. Utnämningen ses som ett försök att stärka medborgarnas tilltro till de parlamentsval som ska hållas i september. Den tidigare chefen för valkommissionen, Vladimir Tjurov, kallades "magikern" av oppositionen som anklagade honom för att tillåta omfattande röstfusk till förmån för makthavarna i Kreml. 

  • Press på Syrien

    25 mars

    USA:s utrikesminister John Kerry besöker president Putin och de enas om att sätta press på parterna vid fredsförhandlingarna i Genève och försöka förmå dem att tala direkt med varandra. Putin och Kerry kräver också att en plan för övergångsstyre och utkast till en ny författning ska ligga klara i augusti. 

  • Upprustning i öst

    25 mars

    Försvarsminister Sergej Sjojgu meddelar att Ryssland kommer att installera missiler på ögruppen Kurilerna i Asien. De senaste åren har Ryssland rustat upp sina militära installationer på öarna som är föremål för en långdragen konflikt med Japan. Regeringen i Tokyo hävdar att de fyra sydligaste öarna tillhör Japan. De besattes av Sovjetunionen under andra världskriget. 

  • Långt straff för ukrainsk pilot

    22 mars

    Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko, som har hållits fången i Ryssland sedan 2014, döms till 22 års fängelse för att genom artillerield ha dödat två ryska journalister i början av upproret i östra Ukraina 2014. Savtjenko hävdar att hon är oskyldig och att hon kidnappades och fördes till Ryssland innan journalisterna miste livet. Hennes advokat säger att hon inte kommer att överklaga på grund av bristande tilltro till det ryska rättssystemet och att de kommer att söka andra vägar för att få henne fri. Ukraina erbjuder sig dagen därpå att genomföra en fångutväxling. 

  • Årsdag på Krim

    18 mars

    President Putin besöker Krim på tvåårsdagen av annekteringen. Putin stannar till på ön Tuzla i Kertjsundet där ett brobygge pågår för att binda samman östra delen av Krim med det ryska fastlandet. Bron är tänkt att stå klar 2018 säger Putin. Presidenten meddelar också att en undervattenskabel som ska förse Krim med elektricitet från Ryssland kommer att tas i bruk i maj

  • Truppreträtt från Syrien

    14 mars

    President Putin tillkännager att landet ska dra tillbaka merparten av de ryska trupperna från Syrien. Enligt Putin har målen med den ryska insatsen uppnåtts. Med ryskt stöd har de syriska regeringstrupperna återfått initiativet i striderna och tagit tillbaka en del territorium samtidigt som den ryska inblandningen i kriget återupprättat Rysslands ställning som en viktig part på den internationella arena. När de ryska flygräderna inleddes i september var relationerna med väst urusla och Putin isolerad beroende på kriget i Ukraina. Ekonomiska skäl talar också för att ta hem trupperna. Den ryska insatsen har kostat uppskattningsvis 2,5 miljoner amerikanska dollar per dag. Ryssland börjar dra tillbaka sina trupper dagen efter beskedet. Reträtten berör inte den ryska flottbasen i Tartus och en rysk flygbas i landet. Ryssland kommer också att behålla ett luftförsvarssystem i Syrien och en del soldater för att skydda de ryska baserna.

  • EU-sanktioner ett halvår till

    10 mars

    EU förlänger med sex månader de sanktioner som unionen infört mot Ryssland på grund konflikten i Ukraina. 

  • Bantad försvarsbudget

    6 mars

    Försvarsdepartementet meddelar att landets försvarsutgifter ska skäras ned med 5 procent under 2016. Beslutet reflekterar problemen i den ryska ekonomin till följd av sjunkande oljepriser och omvärldens sanktioner. Under 2015 krympte landets BNP med 3,7 procent. 

  • Förlängda USA-sanktioner

    7 mars

    USA:s president Obama beslutar att de sanktioner som införts mot Ryssland på grund av konflikten i Ukraina ska vara i kraft till den 6 mars 2017. 

  • Februari

  • Ingen tyst minut för Nemtsov

    26 februari

    Det ryska parlamentet, duman, säger nej till ett förslag att hålla en tyst minut för oppositionspolitikern Boris Nemtsov på årsdagen av mordet på honom i Moskva. Minneshögtider genomförs dock i en rad ryska städer.

  • Varning för Kadyrov

    23 februari

    Oppositionspartiet Parnas presenterar en utredning där Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov utpekas som ett hot mot nationens säkerhet. Kadyrov har enligt utredningen förvandlat sin delrepublik till ett islamiskt kalifat som utför terrorattentat mot sina motståndare i Ryssland och utomlands. Kadyrov, som är nära lierad med president Putin, får miljarder rubel i stöd från ryska staten men följer enligt Parnas bara sina egna lagar. 

  • Domstol fäller ryska staten

    23 februari

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fastslår att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj inte fick en rättvis rättegång när han 2013 fälldes för förskingring (se Juli, Oktober 2013). Domstolen beordrar ryska staten att betala honom 56 000 euro för rättegångskostnader och skadestånd. Ryska parlamentet antog 2015 en lag som ger staten rätt att strunta i Europadomstolens utslag om de anses strida mot den ryska författningen. Domstol fäller ryska staten

  • Ukraina krävs på 3 miljarder euro

    17 februari

    Ryssland stämmer ukrainska staten på 3 miljarder US dollar vid en domstol i London. Stämningsansökan har lämnats in sedan de båda regeringarna inte kunnat enas om villkoren för återbetalningen av lånet som Ryssland betalade ut 2013 när Ukraina leddes av president Janukovytj. 

  • Januari

  • Nytt turkiskt hot

    30 januari

    Turkiet anklagar ryskt stridsflyg för att på nytt ha kränkt turkiskt luftrum vid den syriska gränsen. Rysslands ambassadör kallas till det turkiska utrikesdepartementet för att ta emot en skarp protest. Turkiet varnar Ryssland för konsekvenserna av fortsatta kränkningar. Ryska försvarsdepartementet avfärdar protesten som "grundlös propaganda". 

  • Miljardsatsning mot finanskrisen

    28 januari

    Ekonomiminister Aleksej Uljukajev säger att staten under 2016 ska lägga motsvarande cirka 85 miljarder kronor på insatser mot den finanskris som följt av de sjunkande oljepriserna. Drygt 40 procent av summan ska användas för lån till de regionala myndigheterna. Staten ska också stödja särskilt utsatta sektorer som jordbruket och bilindustrin, öka de sociala insatserna och genomföra strukturreformer, skriver ryska tidningar. 

  • BNP faller

    25 januari

    Rysslands BNP minskade med 3,7 procent under 2015 som en följd främst av de låga oljepriserna, meddelar den statliga statistiska centralbyrån. 

  • Litvinenko-utredning avfärdas

    21 januari

    Utrikesdepartementet avfärdar resultatet av en brittisk utredning som kommit fram till att giftmordet i London 2006 på den förre KGB-agenten Aleksandr Litvinenko "sannolikt godkänts" direkt av president Putin och säkerhetschefen Nikolaj Patrusjev. En talesperson för ryska UD säger att ett rent brottsfall politiserats på ett sätt som "förmörkat de bilaterala relationerna" mellan Ryssland och Storbritannien. 

  • Statens utgifter skärs ned

    13 januari

    Premiärminister Medvedev säger att staten ska minska sina utgifter med 10 procent under året, främst på grund av de sjunkande oljepriserna. "Vi måste leva på de tillgångar vi har", säger han och hänvisar också till västländernas sanktioner mot Ryssland för landets inblandning i konflikten i Ukraina. 

• 2015

  • December

  • Internationell arresteringsorder mot Chodorovskij

    Ryska myndigheter utfärdar en internationell arresteringsorder mot den landsflyktige regimkritikern Michail Chodorkovskij. Han är åtalad i sin frånvaro för att 1998 ha organiserat mordet på en borgmästare i en stad i Sibirien och för försök till mord på två andra personer. Hans talesman avfärdar anklagelserna som helt politiskt motiverade.

  • Amnesty anklagar för död på civila

    Amnesty international anklagar Ryssland för att ha dödat hundratals civila sedan ryska bombflyg inledde sina anfall mot mål i Syrien för nära tre månader sedan. Enligt organisationen kan en del av de ryska anfallen liknas vid krigsbrott då de tycks ha varit riktade mot enbart civila mål, till och med sjukhus. Moskva avfärdar rapporten och säger att den bygger på falska uppgifter.

  • EU förlänger sanktioner

    EU förlänger de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland med ytterligare sex månader.  Sanktionerna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över östra Ukraina i juli 2014, för vilken ryskstödda separatister misstänks. I första hand är straffåtgärderna riktade mot de ryska olje- och finanssektorerna samt militären. 

  • November

  • Ukraina förbjuder ryska flyg

    Ukraina förbjuder alla ryska flygplan att passera genom ukrainskt luftrum. I september förbjöds ryska plan att landa i Ukraina, liksom ukrainska plan förbjöds att landa i Ryssland.

  • Ekonomiska sanktioner mot Turkiet

    Nedskjutningen leder till att Ryssland ställer in sitt militära samarbete med Turkiet och Moskva meddelar att ryska bombplan på uppdrag över Syrien i fortsättningen ska eskorteras av jaktplan. Båda sidor tonar ned risken för krigshandlingar, men president Putin ger order om ekonomiska sanktioner mot Turkiet. Ryska charterresor till Turkiet stoppas, försäljning av turistresor till Turkiet förbjuds och import av en rad turkiska varor stoppas. Bland annat förbjuds införsel av en rad turkiska livsmedel. Turkiska företags och personers möjlighet att bedriva affärsverksamhet i Ryssland begränsas. Dessutom säger Ryssland upp ett avtal med Turkiet om visumfria resor för ländernas medborgare.

  • Nato stödjer Turkiet

    Nedskjutningen betraktas som en av de allvarligaste incidenterna mellan ett Natoland och Ryssland på ett halvt sekel. Nato ställer sig bakom Turkiets version av händelsen men manar samtidigt båda parter att hålla huvudet kallt. Det gör även USA, EU och FN.  

  • Bombplan skjuts ner av Turkiet

    Ett ryskt bombplan skjuts ned av turkiska styrkor i gränstrakterna Turkiet och Syrien. Turkiet uppger att planet kränkt turkiskt luftrum och att det fått ett antal varningar före nedskjutningen vilket bestrids av Ryssland som hävdar att planet befunnit sig över Syrien. Presidenten Putin kallar händelsen för ett "hugg i ryggen" och säger att den kommer att få "allvarliga konsekvenser" för ländernas relationer. Enligt Putin hade det ryska planet inte på något sätt hotat Turkiet utan varit upptaget med att bomba områden i Syrien där ryska jhadister befunnit sig. De ryska bombningarna i området har tidigare väckt turkiska protester då Turkiet hävdat att ryssarna anfallit byar i Syrien (turkmenerna har turkiska rötter) och krävt ett omedelbart stopp för bombningarna. Ända sedan Ryssland gav sig in i kriget i Syrien i början av hösten har Turkiet dessutom anklagat Ryssland för att kränka turkiskt luftrum.

  • Handelsrelationer med Ukraina försämras

    Kraftförsörjningen till den annekterade Krimhalvön bryts genom sabotage och myndigheterna på Krim inför undantagstillstånd. Ryssland anklagar Ukraina för att avsiktligt sabotera arbetet med att reparera kraftledningarna och säger att gasleveranserna till Ukraina ska avbrytas. Ryssland hotar också att sluta exportera kol till grannlandet. Ukraina avbryter alla varuleveranser till Krim och hotar att bemöta rysk bojkott av ukrainska livsmedel med en bojkott av rysk mat.

  • Livsmedelsimport från Ukraina stoppas

    Ryssland beslutar att stoppa all import av ukrainska livsmedel från den 1 januari 2016 som ett svar på Ukrainas ekonomiska samarbetsavtal med EU.

  • Oktober

  • Passagerarplan störtar i Sinai

    Ett ryskt passagerarflygplan störtar i Sinaiöknen och alla 224 personer ombord omkommer. Planet var på väg från den egyptiska turistorten Sharm el-Sheikh till Sankt Petersburg. Det är inte omedelbart klart vad som orsakat kraschen. Flygbolaget antyder att det kan röra sig om ett terrordåd. Den extremistiska terrorgruppen Islamiska staten (IS) säger sig ha orsakat kraschen, men detta betvivlas av experter från olika håll.

  • Återupptagna gasleveranser till Ukraina

    Ryssland meddelar att leveranserna av gas till Ukraina återupptagits sedan det ryska gasbolaget Gazprom erhållit en förskottsbetalning på uppemot halva kostnaden för vinterns leveranser.

  • Kraschat plan träffat av ryska missiler

    Den nederländska haverikommission som utrett nedskjutningen av det malaysiska passagarplanet över östra Ukraina sommaren 2014 konstaterar i sin rapport att planet träffades av splitter från en rysktillverkad BUK-missil. Kommissionen uppger att missilen avfyrats från rebellkontrollerat område men ordföranden konstaterar att frågan om vem som ligger bakom inte ligger inom kommissionens mandat. Ryska UD bestrider omedelbart uppgifterna om att missilen skulle ha skjutits upp från rebellkontrollerat område och vice utrikesministern Sergej Rjabkov kallar hela utredningen ”vinklad”. Enligt den ryska vapentillverkaren var de partiklar som skadade planet av en sort som bara finns i äldre vapen vilka fasats ut i Ryssland men som Ukraina fortfarande har i lager.

  • ICC avser utreda krigsbrott

    Åklagaren Fatou Bensouda vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag säger att hon avser att utreda om ryska och georgiska styrkor gjorde sig skyldiga till krigsförbrytelser vid konflikten i Sydossetien 2008. Bevis finns bland annat på att båda sidor dödade fredsbevarande soldater, enligt Bensouda.

  • Turkiet anklagar för kränkning i luften

    Turkiet anklagar ryskt flyg för att ha kränkt landets luftrum. Moskva säger att det skett av misstag och hänvisar till dåligt väder. Nato kallar händelsen "oroväckande". Enligt Nato pågick kränkningen "under lång tid" och saknar en naturlig förklaring. Enligt obekräftade rapporter ska det ryska stridsflyget ha låst sin radar på turkiska plan i närheten.

  • Samtal med USA om Syrien

    I samband med flygräderna inleder amerikanska och ryska tjänstemän samtal om hur en konfrontation mellan respektive lands styrkor ska kunna undvikas i Syrien. 

  • Fortsatta flygräder i Syrien

    Ryssland fortsätter med sina flygräder i Syrien. Ryssland hävdar att planen anfaller IS medan andra källor uppger att de ryska anfallen i huvudsak riktas mot USA:s allierade som kämpar mot både IS och den syriska regeringen. Den ryske utrikesministern avvisar dessa uppgifter och hävdar att IS varit mål för anfallen.

  • September

  • Rättegång mot ryska soldater

    Rättegången inleds mot två ryska soldater som gripits i östra Ukraina, vilket enligt åklagarna bevisar direkt rysk inblandning i striderna.

  • Stänger flygrum

    Sedan regeringen i Kiev förbjudit ryska flygbolag att flyga till Ukraina svarar Ryssland med att stänga ryskt flygrum för ukrainska bolag. Det statliga ukrainska järnvägsbolaget säger upp samarbetet med de ryska statsjärnvägarnas fraktbolag.

  • Utväxlar fångar med Estland

    Den estniske underrättelseofficeren Eston Kohver, som enligt estniska myndigheter rövats bort från den estniska sidan av gränsen mot Ryssland (se September 2014) och som dömts till 15 års fängelse, utväxlas mot en estnisk medborgare som dömts till 16 års fängelse i hemlandet för spioneri för rysk räkning. Fångutbytet sker på en bro över gränsen mellan de båda länderna.

  • FN ger klartecken åt ryskt stridsflyg i Syrien

    Efter Putins besök i FN ger parlamentets överhus, federationsrådet, klartecken för användning av ryska stridsplan Syrien. Därmed öppnas vägen för ryska attacker mot IS. Flyganfallen ska enligt en källa vid försvarsdepartementet samordnas med den Syriens stridsflyg. Sista dagen i september börjar också ryskt flyg bomba mål i Syrien (se vidare Oktober 2015).

  • Överväger ryska flygattacker

    Efter att ha träffat USA:s president Barack Obama i samband med mötet i FN uppger Putin att han överväger ryska flygattacker mot IS på villkor att de godkänns av FN. Obama säger å sin sida att han är redo att samarbeta med alla länder inklusive Ryssland och Iran för att lösa konflikten i Syrien men att man inte efter all blodspillan kan återgå till de förhållanden som rådde före kriget,  det vill säga låta den syriske presidenten Assad sitta kvar vid makten.

  • Manar till kamp mot IS

    I ett tal inför FN:s generalförsamling uppmanar Putin världen att bilda en bred koalition mot IS. Han säger också att det var ett stort misstag att inte samarbeta med Syriens regering och dess armé i kampen mot IS.

  • In i Syrienkonflikten

    Tillsammans med Syrien, Irak och Iran bildar Ryssland en särskild underrättelseorganisation för att samordna kampen mot IS. Putin talar också med Saudiarabiens kung Salman i telefon om en lösning på Syrienfrågan.

  • Regimkritisk demonstration

    För första gången på ett och ett halvt år får en regimkritisk demonstration genomföras i Moskva, dock bara i en förort långt från centrum och övervakad av ett stort polisuppbåd. Mellan 4 000 och 7 000 personer sluter upp för att lyssna till tal av bland andra bloggaren Aleksej Navalnyj, vars budskap är att "förändring är möjlig".

  • Ökar närvaro i Syrien

    USA och Nato varnar för att Ryssland håller på att öka sin militära närvaro i Syrien. Amerikanska tjänstemän som citeras av nyhetsbyrån Reuters uppger att Moskva har skickat flygplan, landstigningsfartyg och marinsoldater till den ryska marinbasen i den syriska hamnstaden Tartus. Enligt BBC hävdar anonyma källor i Libanon att ryska soldater har deltagit i strider. Moskva förnekar att något ändrats och påpekar att Ryssland sedan länge försett Assad-regimen med vapen och att ryska militära experter därmed befinner sig i Syrien för att utbilda den syriska armén.

  • Augusti

  • Utvidgat importstopp

    Ryssland utvidgar bojkotten av matimport från väst (se Augusti 2014) till att även omfatta Island, Liechtenstein, Albanien och Montenegro. Anledningen är enligt den ryska regeringen att de fyra länderna anslutit sig till EU:s sanktioner mot Ryssland.

  • Juli

  • Rättegång mot ukrainsk stridspilot

    I södra Ryssland inleds rättegången mot den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko, som anklagas för att ha bidragit till två ryska journalisters död i östra Ukraina. Hon greps av separatister i juni 2014 och har enligt ukrainska myndigheter förts in i Ryssland olagligt. I Ukraina betraktas hon som en symbol för motståndet mot rysk aggression. Förhandlingarna avbryts snabbt för att domstolen ska ta ställning till hennes advokaters begäran om att få rättegången flyttad till Moskva. Beslutet att rannsaka henne i en liten stad långt ute på landsbygden har av försvaret kritiserats som ett försök att hindra insyn i processen. Diplomater från en lång rad länder är närvarande när rättegången inleds inför stängda dörrar.

  • Juni

  • Ryskt veto mot granskning av malaysisk flygkrasch

    Ryssland lägger in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot inrättandet av en internationell domstol som skulle rannsaka de ansvariga för nedskjutningen av ett malaysiskt passagerarplan över östra Ukraina 2014. EU, USA och Australien är bland dem som skarpt kritiserar det ryska vetot. Nederländernas premiärminister vädjar förgäves till president Putin kort före omröstningen i FN att inte stoppa domstolen. Ryssland hävdar att det är för tidigt att börja rannsaka några innan den internationella utredningen av kraschen är avslutad.

  • Ukraina utvisar rysk generalkonsul

    Ukraina utvisar Rysslands generalkonsul i hamnstaden Odessa för inte närmare angivna brott mot diplomatisk praxis. Rysslands regering hotar med sedvanlig diplomatisk vedergällning.

  • Fortsatta sanktioner och importstopp

    EU:s utrikesministrar förlänger sanktionerna mot Ryssland till och med januari 2016. Moskva svarar som väntat svarar med att förlänga motsanktionerna mot väst. I ytterligare ett år stoppar Ryssland import av de flesta livsmedel från EU, USA, Australien, Kanada och Norge.

  • Putin informerar om stärkta kärnvapenstyrkor

    President Putin säger i mitten av juni att Ryssland, som ett led i sin modernisering av försvaret, ska stärka sina kärnvapenstyrkor med över 40 nya interkontinentala ballistiska robotar. Uttalandet kommer efter att USA sagt att man ska stärka sin militära närvaro i Nato-länder i Östeuropa och Baltikum. Putin kritiseras av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som kallade det ryska utspelet för "farligt" och ett hot mot stabiliteten. Även USA:s utrikesminister John Kerry uttryckte oro över de ryska planerna.

  • Maj

  • Förbud stryper rapportering om Ukraina

    28 maj

    President Putin utfärdar ett dekret som förbjuder publicerandet av uppgifter om militära förluster under ”specialoperationer” i fredstid. Tidigare har förbudet bara gällt militära förluster under krig. Alla sådana uppgifter klassas nu som statshemligheter och den som bryter mot förbudet kan bli åtalad. Därmed blir det svårare för medierna att rapportera om Rysslands militära inblandning i konflikten i Ukraina. 

  • Två ryssar tillfångatagna i Ukraina

    Två ryssar tillfångatas i östra Ukraina. Den ukrainska regeringen hävdar att de två männen är elitsoldater och menar att de utgör bevis för att Ryssland verkligen är inblandat i kriget. Själva uppger männen i en videofilm att de är ryska militärer, men den ryska regeringen säger att de inte längre är anställda av Ryssland.  

  • Rapport om rysk aktivitet i Ukraina

    I en rapport som färdigställts av kolleger till den mördade oppositionspolitikern Boris Nemtsov hävdas att minst 220 ryska soldater har dödats i strider i östra Ukraina. Uppgifterna baseras på medierapporter och intervjuer med anhöriga till ryska soldater som ska ha stupat i strid i grannlandet. I rapporten hävdas att ryska styrkor gjort två stora offensiver in i Ukraina, sommaren 2014 och vintern 2015, och att båda intrången haft avgörande betydelse för att stärka separatisternas ställning. Enligt rapportenska alla ryska soldater formellt ha avslutat sina kontrakt med armén innan de sändes över gränsen. Deras anhöriga hotades med åtal om de avslöjade något. Stödet till de ukrainska separatisterna har enligt rapporten kostat ryska staten motsvarande över 8 miljarder kronor. Den ryska ledningen vägrar att kommentera uppgifterna.

  • April

  • Nemtsovparti i allians med Navalnyj

    Den mördade regimkritikern Boris Nemtsovs parti RPR-Parnas bildar en allians med Aleksej Navalnyjs Framstegsparti. Alliansen ämnar ställa upp gemensamma kandidater i årets lokalval samt i parlamentsvalet 2016.

  • Beslut om militär leverans till Iran

    Ryssland beslutar att leverera ett luftvärnssystem av modellen S-300 till Iran. Affären stoppades 2010 efter påtryckningar från framför allt USA och Israel, men nu upphäver president Putin embargot sedan Iran skrivit under ett ramavtal om sitt kärnenergiprogram. Ryska regeringen bekräftar också att ett program för byteshandel har inletts med Iran. Ryssland får iransk olja i utbyte mot diverse industriprodukter. Det ryska beslutet fördöms av Israel och USA uttrycker sin oro. 

  • Krimtatarers TV stängs ner

    Krimtatarernas TV-kanal ATR och två radiostationer tvingas stänga sedan myndigheterna vägrat att ge dem förnyat sändningstillstånd. Kanalens ägare lovar att försöka hitta ett sätt att fortsätta sändningarna utan att lämna Krim. Ända sedan annekteringen av Krim har den överlag pro-ukrainska medierösten utsatts för trakasserier från de ryska myndigheterna. Beslutet att stänga ATR upprör den ukrainska regeringen, liksom människorättsorganisationer och även Turkiets regering, som agerar en sorts skyddsmakt åt de besläktade tatarerna.

  • Mars

  • Organ för att ena nationen

    President Putin inrättar ett nytt regeringsorgan som ska stärka och ena den ryska nationen samt sköta regeringens samarbete med de nationalistiska halvmilitära kosackstyrkorna. Historiskt var det kosackerna som beskyddade det ryska imperiets gränser. Idag utför de vissa polisuppdrag, framför allt i södra delen av landet. De stöder också den konservativa linje, med betoning på traditionella värden och ortodox kristendom, som Putin drivit sedan han återkom som president 2012. 

  • EU-sanktioner kvar

    EU:s stats- och regeringschefer enas om att de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland ska vara kvar tills alla punkter i vapenvileavtalet från Minsk i februari har genomförts. Det innebär i praktiken åtminstone fram till årsskiftet, då den ukrainska regeringen enligt avtalet ska återfå kontrollen över den ukrainsk-ryska gränsen. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk medger att det blir allt svårare att hålla samman de 29 medlemsländerna i sanktionsfrågan. Källor inom EU säger att minst hälften av länderna vill börja lätta på sanktionerna. De ryska motdragen kostar många länder mycket pengar i form av utebliven export.

  • Avtal om Sydossetien

    Putin skriver under ett avtal som ger Ryssland kontroll över den georgiska utbrytarrepubliken Sydossetiens försvar och gränsskydd. EU beskriver avtalet som ett brott mot Georgiens suveränitet och Nato kallar det ett brott mot folkrätten. Sydossetiens ledare Leonid Tibilov säger att det inte finns några planer på att formellt ansluta Sydossetien till Ryssland, även om "tanken finns hos vårt folk". Avtalet gör Sydossetien så starkt inlemmat i det ryska försvaret och den ryska ekonomin att det är näst intill en fråga om en annektering.

  • EU orolig över upprustning på Krim

    EU säger sig stå fast vid sitt beslut att inte erkänna den ryska annekteringen av Krim och uttalar oro över vad unionens ledare ser som en militär upprustning och försämrad respekt för de mänskliga rättigheterna på halvön.

  • Stora militärövningar

    Den största ryska militärövningen sedan relationerna till västvärlden försämrades drastiskt inleds den 16 mars, när 45 000 soldater ur Norra flottan understödda av flyg och ubåtar försätts i stridsberedskap i den arktiska regionen. Samtidigt pågår militärövningar i ryska Fjärran östern och i Kaukasien. Försvarsminister Sjojgu hänvisar till "nya hot" mot Rysslands säkerhet och efter ett par dagar utvidgas övningarna till att omfatta totalt 80 000 soldater.

  • EU vill ha internationell mordutredning

    EU-parlamentet yrkar på en internationell utredning av mordet på Boris Nemtsov. Parlamentet föreslår att OSSE, Europarådet och FN kopplas in. De beskriver dödsskjutningen som "det mest anmärkningsvärda politiska mordet i senare rysk historia" och säger att den politiska atmosfär som Putin skapat har gett grogrund åt den sortens attentat. EU:s utrikeschef Federica Mogherini säger att de ryska myndigheterna måste sätta stopp för det "klimat av misstankar, hat och intolerans mot avvikande åsikter" som råder.

  • USA utvidgar sanktioner

    USA utvidgar sina sanktioner mot personer och organisationer som hålls ansvariga för våldet i östra Ukraina. Bland dem finns ledare för den självutropade staten Folkrepubliken Donetsk, den nationalistiska ryska organisationen Eurasiatiska ungdomsförbundet, som anklagas för att rekrytera frivilliga till separatiststyrkorna, en rysk bank på Krim och tre medarbetare till förre ukrainske presidenten Janukovytj.

  • Utmärkelse för fosterlands-tjänst

    Putin rapporteras ha tilldelat en hög utmärkelse för "insatser i Fosterlandets tjänst" åt Andrej Lugovoj, som är efterlyst i Storbritannien som misstänkt för giftmordet i London 2006 på den avhoppade ryske spionen Aleksandr Litvinenko (se Storbritannien: Utrikespolitik och försvar). Lugovoj får utmärkelsen för "bidrag till utvecklandet av den ryska parlamentarismen". En liknande förtjänstmedalj tilldelas den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov.

  • Nato-rapport visar upprustning

    Nato hävdar i en rapport att det skett en kraftig militär upprustning på Krim sedan Ryssland annekterade halvön för ett år sedan.

  • Putin medger förberedelse för annektering

    Putin berättar i en TV-dokumentär – inspelad långt tidigare – hur han gav militären och säkerhetstjänsten order om att förbereda annekteringen av Krim flera veckor före den "folkomröstning" om självstyre som separatisterna på den ukrainska halvön genomförde. Han har tidigare i efterhand erkänt att rysk militär deltog i erövrandet av Krim men inte så  detaljerat som nu medgett rysk inblandning på politisk nivå i ett så tidigt skede. 

  • Fem åtalade för mordet på Nemtsov

    Fem män från delrepubliken Tjetjenien grips och häktas för misstänkt koppling till mordet på Nemtsov. Två av dem utpekas av domstolen som direkt delaktiga i mordet. En av dem beskrivs som en före detta polis med nära band till den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov, som i sin tur är nära lierad med Putin. Inget framkommer om på vems eller vilkas uppdrag de skulle ha agerat. Den förre polisen uppges ha erkänt mordet, men han tar tillbaka erkännandet efter några dagar och hävdar att det skett under hot. En medlem av det officiella ryska människorättsrådet säger att erkännandet sannolikt tvingats fram genom tortyr. De fem åtalas i slutet av månaden för kontaktsmord.

  • Sorgemarsch för Nemtsov

    Den planerade demonstrationen mot Putins krig i Ukraina omvandlas till en sorgemarsch för den mördade oppositionspolitikern Nemtsov. Tiotusentals människor deltar och demonstrationen anses vara den största sedan de stora manifestationerna mot Putin i slutet av 2011 och början av 2012.

  • Februari

  • Oppositionspolitiker mördas

    Oppositionspolitikern Boris Nemtsov skjuts ihjäl med fyra skott i ryggen under en kvällspromenad med sin flickvän. Nemtsov var enligt källor inom oppositionen på väg att publicera en rapport som skulle bevisa att Ryssland understöder separatisterna i östra Ukraina vilket president Putin förnekar. Nemtsov skulle också leda en planerad Putinfientlig demonstration i början av mars. Mordet sker i det välbevakade området runt Kreml. Trots alla vakter och övervakningskameror lyckas gärningsmännen komma undan. Nemtsovs anhängare anklagar Putin för mordet. Presidenten tillbakavisar anklagelserna, kallar mordet "lumpet" och lovar Nemtsovs mor att förövarna ska hittas.

  • Anti-Majdan demonstrerar

    Cirka 40 000 anhängare till Putin genomför en marsch i Moskva på årsdagen av den ukrainske ex-presidentens Janukovytjs flykt från Ukraina till Ryssland. Demonstrationen organiseras av den nybildade parpaplyorganisationen anti-Majdan (Majdan är det torg i Ukrainas huvudstad som var centrum för protesterna mot Janukovytjs regering. Protesterna blev upptakten till det inbördeskrig som nu pågår, se Ukraina: Aktuell politik.) Anti-Majdan-rörelsen samlar mc-knuttar, kosacker, kroppsbyggare och veteraner från krigen i Afghanistan och Tjetjenien. En del av medlemmarna har krigat på de ryskstödda separatisternas sida i Ukraina. 

  • Navalnyj grips

    Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj grips när han i Moskvas tunnelbana delar ut flygblad inför en regeringskritisk demonstration som ska hållas den första mars. Navalnyj fängslas i 15 dagar för brott mot en lag som reglerar demonstrationer. Det betyder att han inte kommer att kunna delta i den planerade manifestationen mot president Putin.

  • Nato manar Ryssland respektera vapenvilan

    Vapenvilan i Ukraina håller inte och Ryssland anklagas av den ukrainska regeringen för att förse separatisterna med förstärkt understöd av ryska stridsvagnar, artilleri och marksoldater. Försvarsalliansen Nato uppmanar Ryssland att respektera vapenvilan och dra tillbaka allt stöd för rebellerna. Nato meddelar också att alliansen kommer att ge Ukraina praktiskt stöd genom att "reformera och modernisera" landets väpnade styrkor.

  • Utvidgade sanktioner

    EU:s utvidgade sanktioner mot ryssar och ryskstödda ukrainare träder i kraft. Den nya listan omfattar 19 personer och nio organisationer, bland dem två ryska vice försvarsministrar som hålls ansvariga för att ha sänt vapen och soldater till Ukraina. Moskva meddelar att Ryssland kommer att bemöta sanktionerna "med lämpliga medel". Även Kanada skärper sina sanktioner mot Ryssland.

  • Vapenvila sluts

    Putin undertecknar den 12 februari ett nytt avtal om vapenvila i Ukraina. Vapenvilan ska träda i kraft efter tre dygn. Det är långtifrån någon bred politisk lösning på konflikten, och den tyska förbundskanslern Angela Merkel säger sig inte ha några illusioner om en snar fred, bara "en strimma av hopp". De separatistkontrollerade områdenas politiska status är oklar, liksom hur den rysk-ukrainska gränsen ska bevakas. Den ukrainska regeringen uppger att Ryssland, medan förhandlingarna pågår, för in bland annat cirka 50 stridsvagnar och 40 robotsystem till östra Ukraina. EU säger att det inte kan bli tal om att lätta på några sanktioner mot ryska intressen förrän det står klart att vapenvilan respekteras (läs mer i Ukraina: Kalendarium).

  • Samarbete med Egypten

    President Putin åker på statsbesök till Kairo där han tas högtidligt emot.  Vid besöket skriver Ryssland under ett avtal om att bygga Egyptens första kärnkraftverk. Länderna enas också om att skapa en industrizon längs Suezkanalen.

  • Freds-diskussioner utan resultat

    Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande reser till Moskva för att träffa president Putin och överlämna en plan för fred i Ukraina. De samtal som hålls beskrivs visserligen som "konstruktiva" men resulterar inte i något mer än planer på att träffas igen några dagar senare, den 11 februari, i Minsk i Vitryssland.

  • Beslut om kommandocentraler fördöms

    Moskva fördömer försvarsalliansen Natos beslut att inrätta kommandocentraler i Baltikum, Polen, Rumänien och Bulgarien som stöd för den nya spjutspetsstyrka som ska stå klar 2016 (läs mer i Nato: Aktuella frågor).  

  • Januari

  • Rotenberg får miljardkontrakt

    En av de första ryska affärsmän som drabbades av EU:s sanktioner, Arkadij Rotenberg, får ett mångmiljardkontrakt för sitt företag Strojgazmontazj för att bygga en bro över Kertjsundet mellan det ryska fastlandet och den annekterade ukrainska halvön Krim. Rosenberg är en nära vän till president Putin.

  • Plan för bättre ekonomi

    Den ryska regeringen lägger fram en plan för att hejda den ekonomiska krisen i landet. 21 miljarder dollar ska satsas på att stötta utsatta sektorer såsom bankerna. Även jordbruket och industrin får mera pengar. Många bugetposter skärs ned – dock inte militärutgifterna – medan socialutgifterna ökar. Putin hävdar att han trots krisen ska höja folkpensionerna och lönerna för statliga anställda så som han lovade när han valdes till president 2012. Pengarna till stödpaketet ska dels tas ur den ordinarie budgeten, dels ur den stora välfärdsfond som Ryssland byggt upp av tidigare års överskott från olje- och gasexporten. Rysslands ekonominister gör senare under månaden bedömningen att ekonomin kommer att krympa med 3 procent under 2015.  

  • EU förlänger sanktioner

    EU:s utrikesministrar, samlade till extramöte med anledning av den förvärrade situationen i östra Ukraina, beslutar att förlänga gällande sanktioner mot personer som är inblandade i konflikten med ytterligare sex månader, från mars till september 2015. Dessutom planerar EU att utöka sanktionslistan med fler namn och eventuellt lägga till ytterligare någon ekonomisk sektor i Ryssland.

  • Ryskstödda separatister anklagas för utvidgning

    Ukraina och USA anklagar de ryskstödda separatisterna för att ha utvidgat sitt territorium utöver det som stadgades i eldupphöravtalet de skrev under i september. Enligt Ukrainas president Porosjenko har Ryssland nu över 9 000 soldater och mer än 500 stridsvagnar, tunga artilleripjäser och bepansrade trupptransportfordon på ukrainsk mark.

  • EU-sanktioner mot Ryssland kvar

    EU beslutar att behålla alla sanktioner mot Ryssland tills ledningen i Moskva ser till att de villkor för vapenvila som den ställde sig bakom i september genomförs. EU konstaterar att förhållandena i östra Ukraina har förvärrats de senaste veckorna. Ryssland beskriver EU:s beslut som en "ovänlig handling" och avfärdar ukrainska regeringens uppgifter om en markant rysk truppförstärkning som "nonsens".

  • Stärkt militär på Krim

    Den ryska försvarsledningen meddelar att Ryssland ska stärka sin militära slagkraft på den annekterade Krimhalvön. Militärens kapacitet ska ökas även i Kaliningrad, som ligger inklämt mellan Polen och Litauen vid Östersjön, samt i Arktis. Alla tre områdena är potentiella konflikthärdar i händelse av en skärpt konfrontation med USA och Nato. 

  • Rysk ekonomi på ”skräpnivå"

    Kreditvärderingsinstitutet Fitch nedgraderar Rysslands ekonomi till en nivå strax över det som kallas "skräpnivån". På grund av västländernas ekonomiska sanktioner mot Ryssland och det kraftiga oljeprisfallet under hösten 2014 förutspår Fitch att den ryska ekonomin kommer att krympa med runt fyra procent under 2015. Andra kreditvärderingsinstitut gör senare liknande bedömningar.  

  • Lag om bilförbud

    En lag träder i kraft som förbjuder "personer med olika former av medicinska och psykiska rubbningar" att köra bil. Hit räknas bland annat blinda och epileptiker men även spelberoende personer, kleptomaner, transvestiter och transsexuella. Homosexuella berörs inte.

  • Resultatlösa förhandlingar

    Förhandlingar mellan Rysslands, Ukrainas, Frankrikes och Tysklands utrikesministrar om hur den formella vapenvilan i östra Ukraina ska genomdrivas i praktiken blir resultatlösa. Ett planerat toppmöte mellan de fyra ländernas ledare skjuts på framtiden

• 2014

  • December

  • Navalnyj döms till fängelse

    På årets näst sista dag faller domen mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och hans bror Oleg i den rättegång som rör anklagelser om att bröderna ska ha lurat av två företag miljontals rubler. Navalnyj hävdar att domen - som vanligt - är politiskt motiverad.  De båda får tre och ett halvt år villkorligt fängelse. Navalnyj upprörs över domen mot brodern och uppmanar sina anhängare att ge sig ut för att protestera. Vid de demonstrationer som följer grips över 200 personer. Navalnyj själv grips på väg till platsen för manifestationen och förs till sitt hem eftersom han fortfarande sitter i husarrest.

  • Ukraina närmare Nato

    Ukrainas beslut att slopa landets officiellt neutrala ställning ses som ett första steg för Ukraina mot västalliansen Nato. Ryssland beskriver beslutet som "fullständigt kontraproduktivt" och "en ovänlig handling". I en reviderad version av den försvarsdoktrin som antogs 2010 skärper Moskva tonfallet när det gäller Nato och kallar organisationens aktivitet i Östeuropa för ett grundläggande hot mot Ryssland.

  • Amerikanska kortföretag bryter med Krim

    De amerikanska kortföretagen Visa och Mastercard avbryter samarbetet med banker och kunder på Krim med hänvisning till sanktionerna mot den ryskt annekterade halvön.

  • USA skärper sanktioner

    USA skärper sanktionerna mot Ryssland. All export av varor, teknik och tjänster till Krim förbjuds. Ytterligare ett antal ryska och ukrainska företag och 24 personer som anses medverka till destabilisering av Ukraina beläggs med reseförbud inom unionen och får eventuella tilllgångar inom EU frysta.

  • EU skärper sanktioner ytterligare

    EU skärper än en gång sanktionerna mot Ryssland för landets inblandning i Ukraina. Alla investeringar på Krim förbjuds, liksom alla former av stöd till den ryska utvinningen av olja och gas i Svarta havet, till exempel export av varor eller teknik till ryska olje- och gasföretag aktiva i Svartahavsregionen. Europeiska kryssningsfartyg får inte anlöpa hamnar på Krim. Företag i EU-länderna får inte köpa fastigheter eller företag på Krim.

  • Närmande till Uzbekistan

    Moskva efterskänker större delen av Uzbekistans skulder till Ryssland som ett sätt att stärka banden mellan länderna. Ryssland försöker locka med Uzbekistan i den eurasiatiska union han är på väg att bilda med Kazakstan och Vityssland (se Maj 2014). 

  • Putin anklagar väst för destabilisering

    Attacken i Groznyj äger rum strax innan president Putin håller sitt årliga tal till nationen. I talet försvarar Putin annekteringen av Krim från Ukraina och säger att halvön är "helig" för Ryssland. Putin tonar ned betydelsen av de ekonomiska problem som landet står inför och hävdar att Ryssland kommer att härda ut och klara krisen. Den ryska ekonomin har under året drabbats hårt av fallande oljepriser och konsekvenserna  av västvärldens sanktioner. Under 2014 har den ryska rubeln förlorat mer än hälften av sitt värde gentemot den amerikanska dollarn. Ekonomer förutspår att den ryska tillväxten hamnar strax ovanför nollstrecket 2014 och blir negativ under 2015. Putin anklagar väst för att försöka destabilisera Ryssland och säger att västländerna så fort Ryssland håller på att växa sig starkt tar till motåtgärder för att hålla landet nere. "Hade det inte gällt Ukraina hade väst hittat på något annat" menar Putin.

  • Islamister till attack i Groznyj

    En omfattande eldstrid bryter ut mellan islamiska upprorsmän och säkerhetsstyrkor i Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Under den flera timmar långa skottlossningen med tunga vapen dödas minst tio poliser och nio rebeller enligt uppgifter från de tjetjenska myndigheterna. Andra källor anger antalet dödade poliser till tre. Rebellerna förskansar sig bland annat i ett hus som hyser ett antal mediebolag samt i en skola.. En grupp som är lojal med Emiratet Kaukasus uppger att den utfört attacken. Emiratet Kaukasus utropades som en islamisk stat av den tjetjenske rebelledaren Doku Umarov 2007 och uppgavs omfatta Tjetjenien med grannrepubliker.

  • Putin lägger ner gasprojekt

    Vid ett besök i Turkiet meddelar president Putin att det stora South Stream-projektet ska skrotas. South Stream skulle byggas för att transportera rysk gas i ledningar under Svarta havet och vidare genom Bulgarien, Balkan och Österrike till det ordinarie gasnätet i Västeuropa. Putin säger att det inte går att genomföra projektet på grund av att Bulgarien i somras under tryck från EU beslutade att inställa arbetet med gasledningen. Bygget av South Stream har pågått ett antal år och beräknas ha kostat Ryssland runt 5 miljarder dollar. Putin utlovar mer och billigare gas till Turkiet och varnar väst för att kan komma att sänka sin gasexport till Europa. Turkiet är den nästa största importören av rysk gas efter Tyskland. EU tonar ned betydelsen av det ryska utspelet och meddelar att det endast understryker vikten av att Europa sprider ut sin energiimport.

  • November

  • Avtal med Abchazien

    Ryssland och den georgiska utbrytarstaten Abchazien undertecknar ett avtal om "strategiskt partnerskap", som bland annat innebär att de abchaziska försvarsstyrkorna inlemmas i ryska armén och att Ryssland fördubblar sitt ekonomiska stöd till den georgiska utbrytarstaten. Georgiens regering fördömer avtalet som ett steg mot en rysk annektering av Abchazien och begär att FN:s säkerhetsråd ska diskutera avtalets laglighet. Avtalet döms också ut av USA, EU och Nato.

  • Blockad mot fordon från Litauen

    Ryssland inför en blockad av varutransporter med fordon som är registrerade i Litauen. Blockaden införs dagen efter det att president Grybauskaité vid ett besök i Kiev kallat Ryssland en "terroriststat". En liknande blockad infördes under en månad 2013 inför det EU-toppmöte där den dåvarande ukrainska regeringen skulle skriva under ett associationsavtal med EU vilket Ryssland motsatte sig.

  • Nato-anklagelse om truppförstärkning

    Nato anklagar Ryssland för att genomföra en kraftig truppförstärkning i östra Ukraina och längs den ryska sidan av gränsen. Liksom tidigare avvisar den ryska regeringen alla uppgifter om rysk inblandning i kriget i Ukraina. 

  • Utvisar diplomater

    Ryssland utvisar en tysk och flera polska diplomater. Utvisningen av tysken är en vedergällningsaktion för att Tyskland tidigare utvisat en rysk diplomat. Polackerna anklagas för spioneri. Även lettisk f d parlamentsledamot utvisas av samma skäl.

  • G20-möte kritiserar Ryssland

    Vid de så kallade G20-ländernas toppmöte i Australien riktar ledarna för en rad västländer hård kritik mot den ryska krigföringen och hotar med upptrappade sanktioner. Presidenten Putin lämnar mötet i förtid med hänvisning till att han behöver sova.

  • Memorial publicerar lista över fångar

    Rysslands mest kända människorättsgrupp Memorial publicerar sin årliga lista över personer som organisationen anser är fängslade av politiska skäl. Denna gång omfattar listan 46 namn. Förutom den kände advokaten och regimkritikerna Aleksej Navalnyj listas bloggare, miljöaktivister, politiska aktivister samt personer som kämpar för en viss folkgrupps rättigheter eller för att deras religion ska respekteras. Till fångarna räknas också den kvinnliga ukrainska pilot som hålls fången i Ryssland, anklagad för att ha vållat två ryska journalisters död under strider i Ukraina.

  • Ukraina betalar av gas-skuld

    Ukraina gör en första avbetalning på motsvarande 1,45 miljarder US-dollar av sin skuld på totalt 3,1 miljarder dollar till det ryska gasbolaget Gazprom. Hela summan måste betalas före årsskiftet för att Ukraina ska få gas från Ryssland under hela 2015.

  • Erkänner presidentval i östra Ukraina

    Rysslands regering erkänner resultatet i de presidentval som hålls i de båda "folkrepubliker" som upprättats av proryska separatister i östra Ukraina. Enligt Moskvas syn har "folkrepublikerna" nu mandat att förhandla direkt med regeringen i Kiev. USA och EU fördömer valen som olagliga.

  • Oktober

  • Avtal om gas till Ukraina

    Ukraina, Ryssland och EU säger sig på nytt ha slutit avtal om fortsatta ryska gasleveranser under den kommande vintern till Ukraina och vidare till andra länder i Europa. Men avtalet hänger fortfarande på att Ukraina betalar 2,2 miljarder USA-dollar för gamla gasskulder och ett förskott för november. 

  • Importförbud utökas

    Ryssland utökar sitt förbud mot import av mat från EU till att även gälla fett från kyckling, gris och nötkött samt slaktavfall (se även Augusti).

  • Samarbete med Abchazien ”modernt”

    Regeringen tillbakavisar kritik från Georgien som motsätter sig ett planerat avtal om närmare samarbete mellan Ryssland och den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien. Avtalet innebär bland annat att Ryssland och Abchazien ska upprätta gemensamma försvars- och polisstyrkor och att de ska samarbeta om tullar. Enligt Georgien är detta liktydigt med en annektering av området. Rysslands regering säger att det utökade samarbetet är "modernt" och att ingen har rätt att lägga sig i det.

  • Georgien vädjar om Abchazien

    Georgiens regering vädjar till Ryssland att inte fullfölja planerna på att ingå ett avtal om "allians och integration" med den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien. Enligt Georgien skulle det planerade avtalet, som bland annat innefattar gemensamma försvars- och polisstyrkor samt tullväsen vara liktydigt med en annektering av området. Det rapporteras finnas motstånd mot de ryska planerna även inom det abchaziska parlamentet, där många ledamöter vill slå vakt om områdets "självständighet".

  • Nato: ”Inget resultat av Putins löfte”

    President Putin träffar sin ukrainske kollega Porosjenko vid ett möte i Milano mellan europeiska och asiatiska ledare. Ryska talesmän säger efter samtalen att "vissa deltagare" hade visat en "fullständigt ensidig, icke-flexibel och odiplomatisk" inställning i Ukrainafrågan. Tysklands förbundskansler Merkel säger att samtalen inte lett till något genombrott. Nato säger sig inte  ha sett något resultat av Putins senaste löfte om ryskt trupptillbakadragande från den ukrainska gränsen.

  • Soldater beordras hem från ukrainska gränsen

    Ryska medier rapporterar att president Putin gett order om att 17 600 ryska soldater som varit stationerade vid ukrainska gränsen ska återvända till sina permanenta baser.

  • Poliser döda i Groznyj

    Fem poliser dödas och ett dussin skadas när de försöker stoppa ett självmordsattentat mot en konsertlokal i Tjetjeniens huvudstad Groznyj.

  • Tatarer på Krim försvunna

    Talesmän för tatarerna på Krim uppger att sju tatarer, alla män, försvunnit sedan Ryssland annekterade halvön. En av männen ska ha återfunnits död.

  • September

  • Litauen anklagar Ryssland för brott mot havsrätt

    Litauen anklagar Ryssland för att bryta mot internationell havsrätt. Anledningen är att ryska styrkor tagit en litauisk fiskebåt i förvar och fört båten samt dess besättning på 30 man till hamnstaden Murmansk. Ryssland anklagar båten för att olovligen ha befunnit sig i en rysk ekonomisk zon. Litauen hävdar att båten hade rätt att vara där. EU uppmanar Ryssland att släppa båten och besättningen.

  • Ungern stoppar gas till Ukraina

    Den ryske energiministern säger i samma veva att de EU-länder som återexporterar rysk gas till Ukraina riskerar att helt bli utan leveranser. Ungern är det första landet som viker sig för påtryckningarna, dock med hänvisning till "tekniska problem", strax efter det att premiärminister Viktor Orbán sagt att Ungern inte kan försätta sig i ett läge där man blir utan gas till vintern.

  • Avtal om rysk gas till Ukraina

    Efter förhandlingar mellan EU, Ryssland och Ukraina sluts ett preliminärt avtal om att Ryssland ska fortsätta leverera gas till Ukraina hela vintern, om Ukraina betalar en skuld på 2,4 miljarder euro före slutet av december och betalar den nya gasen i förskott. Avtalet sägs garantera att gasleveranserna via Ukraina till övriga Europa sker utan hinder hela vintern, men misstron mellan parterna består och det ukrainska gasföretagets chef gör uttalanden som väcker tvivel på att avtalet går igenom.

  • Duman vill begränsa utländskt ägande i media

    Parlamentets underhus, duman, antar i tre omröstningar i rask takt en lag som begränsar utländskt ägande i landets medier till högst 20 procent per tidning eller TV-kanal. Lagen, som kommer att drabba flera regimkritiska medier, måste godkännas av överhuset och presidenten innan den blir verklighet, vilket i båda fallen betraktas som en ren formalitet. Avsikten med lagen uppges vara att hindra utlänningar att "påverka strategiska beslut". Utländskt medieägande kan enligt lagens författare "hota landets informationssäkerhet".

  • Chodorovskij redo att leda Ryssland

    Den före detta oligarken och regimkritikern Michail Chodorkovskij som nu lever i exil väcker uppmärksamhet då han vid en presskonferens säger att Ryssland tillhör Europa och att han är villig att leda landet i en tid av kris. Han meddelar också att han kommer att gjuta nytt liv i sin välgörenhetsorganisation Open Russia och att denna gärna får fungera som plattform för proeuropiska krafter inför parlamentsvalet 2016.

  • Demonstrationer mot kriget i Ukraina

    Tiotusentals ryssar demonstrerar i Moskva, S:t Petersburg och andra städer mot kriget i Ukraina. Polisen i Moskva uppskattar antalet deltagare till 5 000 medan nyhetsbyrån AP bedömer att runt 20 000 personer anslutit sig. Arrangörerna hade räknat med 50 000 deltagare. "Stoppa kriget " och "Sluta ljuga" är några av demonstranternas slagord under demonstrationen som går lugnt till.  

  • Enade Ryssland segrar på Krim

    I val till det regionala parlamentet på Krim segrar det Kremltrogna partiet Enade Ryssland. Partiet får cirka 70 procent av rösterna efter en valkampanj där oppositionspartier rapporteras ha haft svårt att föra ut sina budskap. De cirka 300 000 tatarerna som mestadels står på den ukrainska regeringens sida bojkottar i stor utsträckning valet. Efter valet gör polisen husrannsakan i krimtatarernas politiska högkvarter och tatariska ledares bostäder. Tatarernas politiska församling, majlis, vräks också från den byggnad där de brukar hålla sina möten. 

  • Kiev i associationsavtal med EU

    Kiev antar det associationsavtal mellan EU och Ukraina som avvisades av den förra proryska regeringen hösten 2013 vilket blev början till den pågående konflikten i grannlandet (se Ukraina: Aktuell politik). Avtalet antas efter att Ryssland fått igenom en ändring. Genomförandet av de delar som reglerar handeln mellan EU och Ukraina skjuts upp från november 2014 till december 2015. Därmed dämpas Rysslands oro för att EU-varor ska konkurrerar ut ryska produkter på den ukrainska marknaden.. En knapp vecka efter att avtalet skrivits under kräver Ryssland i ett brev till EU:s handelskommissionär att det bör skapas en möjlighet att göra tillägg till avtalet efter ryska önskemål. EU-kommissionen har tidigare avvisat ryska förslag om tillägg.     

  • Positiv till självstyren i Ukraina

    Ryssland uttalar sig positivt om det ukrainska parlamentets beslut att ge delar av regionerna Donetsk och Luhansk självstyre. Under tre år beviljas området "speciell ställning". Moskva kallar beslutet ett steg i rätt riktning och säger att det är det hittills bästa initiativet för att få slut på konflikten mellan proryska separatister i östra Ukraina och regeringen i Kiev.  

  • Samordning med Kina vid hot

    Vid ett möte med Putin i Tadzjikistan föreslår Kinas president att Ryssland och Kina ska erbjuda varandra "en hjälpande hand" när respektive land ställs inför ett externt hot. Putin svarar att länderna bör samordna sig i större utsträckning. 

  • Estnisk officer åtalas

    Ryssland meddelar att den estniske officer som greps tidigare under september kommer att åtalas för spioneri och riskerar tjugo års fängelse. EU kräver att officeren omedelbart friges och återförs till Estland. 

  • Fler amerikanska sanktioner

    USA följer i EU:s spår och inför fler sanktioner mot Ryssland. Den här gången riktas sanktionerna mot Rysslands ledande bank Sberbank samt energibolag och företag inom försvarssektorn. De nya sanktionerna får värdet på rubeln att sjunka till sin lägsta nivå någonsin gentemot den amerikanska dollarn.  

  • Fördömer USA:s utökade kamp mot IS

    Ryssland fördömer USA:s planer på att utöka sina flyganfall mot den extremistiska terrorrörelsen Islamiska staten från Irak till Syrien. "Ensidiga amerikanska anfall utgör ett "grovt brott mot internationell lag" hälsar ryska UD. Några dagar senare säger utrikesminister Lavrov att Ryssland vill bidra till kampen mot IS.

  • Putin anklagar väst för provokation

    Vid ett regeringsmöte anklagar president Putin väst för att provocerat fram krisen i Ukraina i syfte att återuppliva försvarsalliansen Nato. Putin säger att Ryssland nu ställs inför nya hot då Nato stärker sin närvaro i östra Europa. Han pekar också på de amerikanska planerna på ett missilförsvar i Europa samt på programmet "Prompt Global Strike" som går ut på att USA med konventionella vapen ska kunna slå till mot mål överallt i världen inom en timme. Försvarsminister Dimitrij Rogozin säger att Ryssland kommer att svara på "Promt Global Strike" genom att rusta upp sin kärnvapenstyrka och sitt luft- och rymdförsvar.

  • Polen och Slovakien rapporterar minskat gasflöde

    Polen och Slovakien uppger att Ryssland stryper gasflödet till respektive land men Gazprom hävdar att leveranserna pågår enligt avtal. Enligt polska bedömare kan ett minskat gasflödet bero på att Polen sedan en tid sänder en del av den ryska gasen vidare till Ukraina.

  • Rapport om ryska soldater i Ukraina

    Nato uppger att Ryssland fortfarande har runt 1000 tungt beväpnade soldater i östra Ukraina förutom 20 000 soldater på den ryska sidan av gränsen.

  • Nya EU-sanktioner

    EU beslutar om en ny omgång av sanktioner mot Ryssland men säger att sanktionerna kan hävas om vapenvilan håller. De nya sanktionerna förbjuder både företag och personer i EU att låna ut pengar på längre tid till fem statliga ryska banker. Sanktionerna gör det också svårare för ryska oljebolag att låna pengar på den europeiska marknaden. Oljebolagen drabbas också av förbud mot export av tjänster och viss teknologi. Sanktionerna omfattar vidare ett exportstopp för komponenter i krigsmaterial. Ytterligare 24 personer läggs till listan över dem som får sina tillgångar i EU frysta och förbjuds att resa in i EU.

  • Estnisk officer häktad

    En rysk domstol häktar en estnisk underrättelseofficer som gripits vid gränsen mellan Ryssland och Estland. Mannen misstänks för spioneri. Ryssland hävdar att mannen greps på den ryska sidan av gränsen medan Estland säger att det skedde på den estniska sidan av gränsen. I Estland ses bortförandet som en rysk maktdemonstration och ett test på Natos beredvillighet att försvara sina nya östliga medlemmar.

  • Rysk-ukrainsk vapenvila

    En vapenvila sluts i östra Ukraina men den bryts nästan genast under ömsesidiga beskyllningar om vilken sida som började skjuta. Den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE, som övervakar vapenvilan, bedömer på den tredje dagen att den i stort sett respekteras men att de närmaste dagarna avgör om den ska anses hålla. Dagen därpå uppger Ukrainas president Porosjenko att Ryssland har "dragit tillbaka cirka 70 procent av sina soldater" från ukrainsk mark.

  • Putin lägger fredsplan

    Putin lägger fram en fredsplan i sju punkter men den möts med skepsis av Ukrainas regering och västländerna.

  • Frankrike stoppar leverans av hangarfartyg

    Frankrike stoppar leveransen av ett stort hangarfartyg till Ryssland på grund av den ryska inblandningen i konflikten i Ukraina. Beslutet ska omprövas i oktober och det kan komma att ändras om det blir fred i Ukraina.

  • Putin och Porosjenko överens om vapenvila

    Putin och Porosjenko uppges i ett telefonsamtal ha kommit överens om vad som behöver göras för att åstadkomma vapenvila i östra Ukraina. En talesman i Moskva säger att Ryssland stöder en vapenvila men att ett konkret avtal om en sådan inte är en fråga för Ryssland, eftersom landet "inte är part i konflikten". Enligt Nato finns minst 1 000 ryska soldater på ukrainsk mark, och enligt regeringen i Kiev har ryska soldater iakttagits på tio platser i östra Ukraina, inklusive inne i storstäderna Donetsk och Luhansk.

  • Ny militärdoktrin

    Vice ordföranden för det ryska nationella säkerhetsrådet säger att Ryssland ska anta en ny militärdoktrin som ska göra landet bättre rustat att stå emot Natos ökade närvaro i östra Europa och dess nya europeiska robotförsvarssystem. Beskedet kommer som ett direkt svar på ett beslut av Nato att inrätta en ny snabbinsatsstyrka på "flera tusen man" som kan sättas in i de östliga Natoländerna vid tecken på ryska militära rörelser i deras närhet.

  • Augusti

  • Trakasserier mot minoriteter

    FN uppger i en rapport att tatarer, ukrainare och andra minoriteter på Krim utsätts för trakasserier och diskriminering. 

  • Ukrainsk armé retirerar

    Ukrainska armén tvingas retirera från flygplatsen utanför Luhansk, som angripits av vad president Porosjenko beskriver som en rysk stridsvagnsbataljon. Porosjenko anklagar Ryssland för "direkt och öppen aggression". Enligt försvarsministern finns reguljära ryska förband nu i både Luhansk och Donetsk.

  • Putin kräver förhandling om Ukraina

    President Putin kräver skyndsamma förhandingar om hur samhället och statsstyret ska organiseras politiskt i sydöstra Ukraina. Det är första gången han öppet antyder en ambition att skapa någon sorts rysk lydstat i området. Han har de senaste dagarna också beskrivit sydöstra Ukraina som "Novorossija" (Nya Ryssland), en benämning som användes under tsartiden. Inför hotet av nya sanktioner manar Putin EU att visa "sunt förnuft" och inte trappa upp bestraffningarna som skadar båda parter.

  • Ukraina och Ryssland utväxlar fångar

    Ukraina och Ryssland utväxlar fångar. Ukraina överlämnar ett tiotal ryska fallskärmsjägare och får tillbaka 63 ukrainska armésoldater.

  • Litauen manar EU stötta Ukraina

    EU förbereder återigen skärpta sanktioner mot Ryssland och ger Putin en frist på en vecka att ändra sin linje gentemot Ukraina. Litauens president Dalia Grybauskaité säger att Ryssland "praktiskt taget är i krig med Europa". Hon uppmanar EU att ge militärt stöd åt Ukraina.

  • Soldatmödrar ”utländsk agent”

    En inhemsk opinion börjar protestera mot Rysslands inblandning i Ukraina. Organisationen Soldatmödrar upprättar en lista över 400 döda eller skadade ryska soldater. Soldatmödrar i S:t Petersburg sätts upp på listan över ”utländska agenter”. 

  • Omvärlden fördömer rysk närvaro i Ukraina

    Enligt USA:s ambassadör i Kiev deltar ryska soldater nu direkt i striderna vilket utlöser nya fördömanden från omvärlden. Nato håller krismöte sedan organisationen publicerat satellitbilder som uppgavs visa ryska truppförflyttningar inne i södra Ukraina. Före mötet säger Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen att alliansen förbereder ett beslut om att sätta in snabbrörliga styrkor i östeuropeiska länder för att stävja hotet från Ryssland.  USA:s president Obama säger att alla nu klart kan se att ryska förband är inblandade i striderna. Han konstaterar samtidigt att USA självfallet stöttar Nato-medlemmar i Europa militärt men säger att den hjälpen inte kan utsträckas till icke-medlemmar som Ukraina. Moskva fortsätter förneka att ryska soldater stöttar rebellerna, men hyllar de proryska styrkornas framgångar på slagfältet. 

  • Ny stridsfront i sydöstra Ukraina

    Dagarna efter presidentmötet öppnas en ny front i sydöstra Ukraina och landets militär uppger att fler ryska stridsvagnar och andra fordon rör sig i området. Rebellerna tar en stad nära Azovska sjön vilket utlöser spekulationer om att Ryssland har för avsikt att skapa en markförbindelse mellan Krim i väster och Ryssland i öster.

  • Putin och Porosjenko eniga om fredsplan

    Under samtalen mellan Porosjenko och Putin lovar Porosjenko att utarbeta en plan för att få till stånd en vapenvila. Putin säger att Ryssland kommer att stödja denna process. Fortsatta konsultationer ska äga rum mellan de myndigheter som kontrollerar respektive lands gränsbevakning.

  • Ryska fallskärmsjägare i Ukraina ”av misstag”

    Några timmar innan Putin ska träffa Ukrainas president Porosjenko i Vitryssland för att tala om konflikten tillfångatar den ukrainska armén tio ryska fallskärmsjägare som befinner sig i Ukraina cirka 2,5 mil från gränsen till Ryssland. Ryska utrikesdepartementet säger att fallskärmsjägarna hamnat där "av misstag". De ska gått vilse när de patrullerade en omärkt del av gränsen.

  • Kolonnen tillbaka till Ryssland

    Det ryska intrånget fördöms av bland andra Nato och USA, som kräver att kolonnen omedelbart ska dras tillbaka. Så sker  också. Ukrainska källor hävdar att en del av lastbilarna på återvägen har med sig militär utrustning som ska ha tagits från en vapenfabrik i Luhansk.

  • Rysk lastbilskolonn in i Ukraina

    Efter att ha väntat i drygt en vecka på den ryska sidan av gränsen kör den ryska lastbilskolonnen in i Ukraina utan att ha fått klartecken från Kiev. Bara ett trettiotal fordon har inspekterats av ukrainska tullen. 220 lastbilar eskorteras mot Luhansk av pro-ryska separatister. Hårda strider pågår längs vägen till Luhansk. Ukrainska säkerhetstjänstens chef anklagar Ryssland för en invasion men säger att inget våld ska användas mot fordonen. President Porosjenko talar om "ett flagrant brott mot folkrätten". 

  • Rosneft ber om pengar

    Landets största oljebolag Rosneft ber regeringen om hjälp för att klara sina låneinbetalningar. Sanktionerna från väst har gjort det svårare för Rosneft att låna på den internationella lånemarknaden. Sanktionerna omfattar också export av teknologi som Rosneft är beroende av. Även utvecklingsbanken VEB ska ha vänt sig till regeringen och bett om ekonomisk hjälp för att klara verksamheten.

  • Dom för våld vid Putins installation

    Rättegången avslutas mot dem som åtalats för uppvigling i samband med de våldsamma protester som ägde rum inför installationen av Putin som president i maj 2012. Tre personer döms till fängelsestraff i upp till tre och ett halvt år. Under processen har sammanlagt 13 personer dömts till fängelse.   

  • Hjälpsändning till Ukraina kritiseras

    I mitten av augusti meddelar Ryssland att landet skickat en hjälpsändning mot Ukraina omfattande 280 lastbilar med 2 000 ton förnödenheter. USA, EU och Nato, som misstänker att hjälpsändningen innehåller militär hjälp till rebellerna, utfärdar i skarpa ordalag varningar till Ryssland att försöka utnyttja hjälpsändningen till att skaffa sig militärt fotfäste inne i Ukraina. Regeringen i Kiev säger att kolonnen inte kommer att släppas in och att lasten ska flyttas över till ukrainska fordon vid gränsen under övervakning av Internationella rödakorskommittén.

  • Kontroll av wi-fi

    Genom ett regeringsdekret åläggs företag som tillhandahåller offentliga trådlösa nätverk (wi-fi) att hålla koll på dem som surfar genom att kräva att de uppger fullständigt namn och passnummer när de loggar in. Uppgifterna ska sedan lagras i sex månader. Regeringen försvarar de nya bestämmelserna med behovet av att spåra terrorister medan oppositionen hävdar att syftet är att ytterligare kontrollera regeringskritisk verksamhet.

  • Importförbud mot väst

    Med ett totalt importförbud för mat från EU, USA, Australien, Kanada och Norge slår Ryssland tillbaka mot väst för de sanktioner som införts mot Ryssland på grund av krisen i Ukraina. Enda undantaget från importstoppet är barnmat. Ryssland överväger också att förbjuda västliga flygbolag att utnyttja ryskt luftrum. Importstoppet väntas drabba vissa livsmedelsproducenter i EU hårt. 10 procent av EU:s export till Ryssland utgörs av mat. Men även de ryska konsumenterna lär få känna av effekterna av importförbudet då priserna väntas stiga till följd av brist på varor. En tredjedel av Rysslands livsmedelskonsumtion utgörs av import från EU och EU är Rysslands näst största importmarknad. Premiärminister Medvedev meddelar att importstoppet ska vara i kraft ett år såvida inte EU visar "en konstruktiv attityd" när det gäller sanktionerna mot Ryssland.

  • Ryssar stödjer Putin

    Putins popularitet står sig under kraftmätningen med väst. Enligt en opinionsundersökning gjord av Levadainstitutet godkänner 87 procent av ryssarna Putins politik. Det är den högsta siffran sedan kriget mot Georgien i augusti 2008. Då ställde sig 88 procent av ryssarna bakom Putin.

  • Militärövning nära Ukraina

    Ryssland inleder en militärövning med runt hundra flygplan i södra Ryssland nära Ukraina. En talesman för armén hävdar att det handlar om en rutinövning. Samtidigt rapporterar Nato att de ryska styrkorna vid gränsen till Ukraina förstärkts från 12 000 till 20 000 man. Uppgifterna förnekas av Moskva.

  • Lag om dubbelt medborgarskap

    En ny lag tvingar ryssar med dubbelt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd i ett annat land att rapportera detta till myndigheterna. Att inte göra det blir straffbart. Enligt den ryska författningen är det tillåtet att vara medborgare i två länder samtidigt, men registreringskravet vållar ändå oro bland många som fruktar att de i praktiken ska bli tvungna att välja lojalitet.

  • Oberoende TV-kanal lägger ner

    Den sista någorlunda oberoende ryska TV-kanalen, Ren TV, lägger utan förvarning ned sitt mest kända program för politiska diskussioner och analyser. Programmet har betraktats som det sista i sitt slag som inte fört fram regimens åsikter. Ren TV ägs av ett bolag med anknytning till Jurij Kovaltjuk, nära allierad med Putin och en av dem som drabbats av sanktioner från EU och Ryssland för inblandning i Ukrainakrisen.

  • Juli

  • Ytterligare sanktioner från USA och EU

    USA och EU skärper sina sanktioner mot Ryssland som svar på landets fortsatta leveranser av tung militär utrustning till de ukrainska separatisterna. Västmakterna förbjuder samarbete med ryska statliga banker, och EU slår för första gången till mot hela sektorer av den ryska ekonomin. Försäljningen av utrustning för olje- och försvarsindustrierna samt materiel som kan ha både civil och militär användning begränsas. De ryska leveranserna av naturgas till EU berörs inte.EU beslutar också om reseförbud och frysta tillgångar för åtta personer i Putins allra närmaste krets, liksom tre företag med anknytning till Krim. EU förbjuder även investeringar i mineralutvinning och infrastruktur på Krim. Rysslands regering säger att sanktionerna "oundvikligen" kommer att leda till att priserna höjs för Europas gasimport från Ryssland. Ryssland förbjuder all import av frukt och grönsaker från Polen. Motiveringen är, liksom i de flesta liknande fall på senare tid, att varorna inte uppfyller ryska sanitära krav.

  • Döms till ersättning till Yukos

    Permanenta skiljedomstolen i Haag dömer ryska staten att betala 50 miljarder USA-dollar till oljebolaget Yukos aktieägare. Enligt domstolen drev regeringen Yukos i konkurs av politiska skäl genom orimliga skattekrav, varefter företagets tillgångar såldes till statliga företag. Yukos, som var Rysslands största oljebolag, ägdes av regeringskritikern Michail Chodorkovskij. Denne fängslades 2003 i vad som betraktades som ett sätt för president Putin att oskadliggöra en politisk motståndare. Chodorkovskij benådades 2013. Några dagar senare beordrar Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Ryssland att betala nästan 2,5 miljarder USA-dollar till de tidigare aktieägarna i Yukos. Europadomstolen hänvisar till samma "oproportionerliga" skattekrav som låg till grund för utslaget i Haag-domstolen.

  • Stopp för ukrainska mejerivaror

    Ryssland förbjuder import av alla ukrainska mejerivaror sedan Livsmedelsinspektionen sagt sig ha funnit höga halter av antibiotika och bakterier i dem.

  • Oppositionsledare döms till arbetsläger

    Oppositionsaktivisten Sergej Udaltsov och hans medarbetare Leonid Razvozzjajev döms båda till 4,5 år i arbetsläger för att ha legat bakom oroligheter inför Putins installation som president 2012. Åklagarna hade yrkat på 8 års fängelse för båda männen. 

  • Fler flyktingar från Ukraina

    Ryska Migrationsverket säger att över 515 000 människor har flytt från Ukraina till Ryssland sedan den 1 april. Flyktingströmmen har börjat bli en tung börda för de regioner som ligger närmast gränsen och hanteringen av flyktingarna har nu förts upp på federal nivå. FN:s flyktingkommissariat UNHCR anger dock en betydligt lägre siffra, cirka 130 000.

  • Höjda straff för politiska protester

    Putin skriver under en lag som höjer straffet för den som deltar i icke sanktionerade politiska protester mer än en gång. Den nya straffsatsen är maximalt fem års fängelse eller böter upp till runt 200 000 kronor. 

  • Fler tidszoner

    Putin skriver under en lag om att Ryssland hädanefter ska ha permanent "vintertid" efter tre år med permanent "sommartid". Samtidigt återgår landet till elva tidszoner efter tre år med nio zoner.

  • Fem NGO ”utländska agenter”

    Inrikesdepartementet registrerar ytterligare fem frivilligorganisationer som "utländska agenter". Bland dem finns en gren av internationellt kända Memorial, som bland annat utreder människorättsbrott under Sovjettiden, en miljöorganisation och tre grupper som ger juridisk rådgivning. Alla organisationerna säger att de ska fortsätta sin verksamhet som hittills och strunta i regeringens direktiv.

  • FN kräver pro-ryskt samarbete

    FN:s säkerhetsråd kräver enhälligt att de proryska separatisterna samarbetar med de internationella haveriutredarna och ger dem fritt tillträde till katastrofplatsen. Ryssland röstar för resolutionen efter att ha fått igenom kravet att utredningen ska ledas av FN:s organisation för civilflyget, ICAO, i stället för ukrainska staten. Putin lovar att utnyttja sitt inflytande över rebellerna till att få dem att samarbeta men kräver att västvärlden pressar den ukrainska regeringen till att avbryta sin militära offensiv.

  • Pro-ryska separatister misstänks för flygolycka

    President Putin fördömer den misstänkta nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över östra Ukraina och håller ukrainska regeringen ansvarig, eftersom den intensifierat striderna i området de senaste veckorna. En rad västledare misstänker proryska separatister för att ha skjutit ned planet, sannolikt med långtgående robotar som i så fall skulle ha levererats av Ryssland. Putin utsätts för starkt ökat tryck från omvärlden att ingripa mot separatisterna och sätta stopp för kriget i Ukraina. Ännu en gång hotas Ryssland med hårdare sanktioner. Putin manar ledarna i väst att inte utnyttja nedskjutningen "för egen politisk vinning".

  • Börsras i Moskva

    De utpekade ryska storföretagens aktier faller kraftigt på Moskvabörsen efter beskeden om sanktionerna.

  • EU skärper sanktionerna

    EU meddelar också skärpta sanktioner mot Ryssland men säger sig komma att avslöja detaljerna i slutet av juli. Klart är att de europeiska investeringsbankerna EIB och EBRD inte längre får finansiera ryska projekt. De enskilda sanktionerna kommer att riktas mot personer och företag som bidrar till att undergräva Ukrainas suveränitet eller som delar ansvaret för annekteringen av Krim.

  • USA skärper sanktioner

    USA skärper kraftigt sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland med motiveringen att den ryska ledningen inte infriat sina löften att dämpa konflikten i östra Ukraina. Sanktionerna riktar sig mot viktiga delar i den ryska ekonomin, liksom mot de självutnämnda ukrainska "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ryssland anklagar USA för "utpressning" och president Putin säger att sanktionerna för de amerikansk-ryska relationerna in i en "återvändsgränd".

  • Said Amirov dömd till fängelse

    Said Amirov, tidigare borgmästare i republiken Dagestans huvudstad Machatjkala i 25 år, döms till 10 års fängelse för att ha planerat att döda en politisk rival. Amirov åtnjöt länge president Putins stöd men avsattes och greps i juni 2013. Det tolkades då som att presidenten av säkerhetsskäl ville sätta stopp för Amirovs maffialiknande verksamhet inför Olympiska spelen i Sotji.

  • Vidare definition av separatistisk propaganda

    Duman utvidgar den lag som förbjuder separatistisk propaganda. Tidigare har detta förbjudits i traditionella medier men utsträcks nu även till internet och alla andra sammanhang. Att i medier eller på internet ifrågasätta Rysslands gränsdragning kan ge fem års fängelse. Att förespråka "separatism" i till exempel samtal eller brev kan straffas med fängelse i fyra år. Avsikten med lagen förmodas vara att tysta dem som ifrågasätter den ryska annekteringen av Krim.

  • Putin manar till patriotism i skolan

    President Putin rekommenderar att undervisningen i ryska skolor får en mer patriotisk inriktning för att skydda ungdomarna från utländsk påverkan. Kulturminister Vladimir Medinskij vill att undervisningen i främmande språk ska minska och att kurser i yoga ska ersättas med till exempel kurser i rysk matlagning.

  • Nya handelsavtal

    Ryssland ingår sju nya avtal med den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien om ekonomiskt samarbete, handel, transporter, jordbruk och forskning. Frågan om eventuell rysk annektering av Transnistrien berörs inte. Samtidigt förbjuds import av de flesta köttprodukter från Moldavien. Ryssland stoppar också, av "sanitära skäl", import av vissa mejerivaror från Ukraina.

  • Europeisk kritik mot massdeportation

    Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kritiserar Ryssland för massdeportation av georgiska medborgare 2006. Enligt domstolen i Strasbourg bryter den slumpmässiga utvisningen av minst 2 300 georgier mot flera människorättskonventioner.

  • Juni

  • Hotar Ukraina, Georgien och Moldavien med ”motåtgärder"

    Ryssland hotar med ekonomiska "motåtgärder" mot Ukraina, Georgien och Moldavien om den ryska ekonomin skadas av att de tre före detta Sovjetrepublikerna skrivit under ett associationsavtal med EU. 

  • EU kräver ny Ukraina-politik

    På Putins begäran återkallar parlamentets överhus den fullmakt som gett honom rätt att sända militär in i östra Ukraina. Trots det ger EU:s stats- och regeringschefer den 27 juni Ryssland tre dagars frist att i grunden ändra politik gentemot Ukraina. EU-ledarna kräver bland annat att Moskva uttryckligen stöder den ukrainska regeringens fredsplan, ger Ukraina möjlighet att med stöd av OSSE ta kontroll över gränsen mellan länderna och att Ryssland tvingar ukrainska rebeller att frige alla fångar. Om ingenting händer riskerar Ryssland hårdare sanktioner. Tysklands förbundskansler Angela Merkel hotar med "drastiska åtgärder".

  • EU förbjuder import från Krim

    EU:s utrikesministrar enas om att förbjuda import från varor från Krim. De upprepar också att EU aldrig kommer att acceptera Rysslands ”illegala” annektering av halvön.

  • Stärkt militär vid gränsen till Ukraina

    Ryssland stärker sin militära närvaro längs gränsen mot Ukraina, och president Putin ger order om nya militära övningar samt försätter 65 000 soldater i stridsberedskap. Ryssland motiverar truppsammandragningen med behovet att skydda gränsen från intrång från den ukrainska sidan.

  • Gazprom stänger leveranser

    Det ryska gasbolaget Gazprom stänger av gasflödet till Ukraina sedan det statliga gasbolaget Naftogaz i Ukraina inte betalat en skuld på motsvarande närmare två miljarder dollar innan tidsfristen löpte ut den 16 juni. Gazprom meddelar att Ukraina nu måste betala i förväg för alla gasleveranser tills dess att skulden är betald.

  • Sänder nödhjälp till östra Ukraina

    Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppger att Ryssland skickar nödhjälp till östra Ukraina via proryska rebeller. Det är första gången som en representant för Ryssland medger att Moskva har direkt kontakt med de ryska rebellerna.

  • Nekar till stridsvagnar

    Ryssland nekar till anklagelser om landet skulle ha skickat in stridsvagnar och andra bepansrade fordon i Ukraina. Istället anklagar Ryssland Ukraina för att ha kört två stridsvagnar över gränsen och in i Ryssland. Senare publicerar Natosatellitbilder som uppges visa ryska stridsvagnar rulla på gatorna i två ukrainska städer.

  • Ukrainas president lägger fram fredsplan

    När Porosjenko svärs in den 7 juni deltar Rysslands ambassadör till Ukraina. Ambassadören kallar Porosjenkos installationstal för en "lovande avsiktsförklaring". I talet håller Porosjenko fast vid att Ukraina ska vara en enad stat men lägger också fram en fredsplan för att få slut på striderna i öst (se Ukraina/Kalendarium).

  • Putin träffar G7

    Vid högtidlighållandet av D-dagen i Frankrike träffar Putin ledarna för G7-länderna för första gången sedan krisen i Ukraina bröt ut. Putin håller enskilda samtal med flera av dem däribland den amerikanske presidenten Barack Obama. Putin träffar också Ukrainas nyvalde president Petro Porosjenko och efter mötet säger Putin att han tycker att Porosjenko har "rätt inställning" till krisen. Putin säger samtidigt att den ukrainska regeringen borde avbryta sin militära aktion i öst.

  • Ryska trupper tillbakadragna

    Nato meddelar att merparten av de ryska trupperna vid gränsen till Ukraina nu dragits tillbaka.

  • Maj

  • Fem dödade i Ingusjien

    Ryska säkerhetsstyrkor skjuter ihjäl fem personer vid en aktion i republiken Ingusjien. Enligt Ingusjiens ledare hade de fem legat bakom mordet på chefen för det regionala säkerhetsrådet i maj 2013.

  • Avtal med Vitryssland och Kazakstan

    President Putin skriver tillsammans med sina kollegor från Vitryssland och Kazakstan under ett avtal om att forma en ny ekonomisk union mellan länderna. Avtalet som ska träda i kraft 1 januari 2015 stipulerar att det inom unionen ska råda fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och arbetskraft samt att medlemmarna ska samordna delar av sin ekonomiska politik.

  • Ny president i Ukraina

    När företagsledaren Petro Porosjenko vinner presidentvalet i Ukraina den 25 maj hälsar Rysslands utrikesminister Lavrov att Ryssland är redo för en "pragmatisk dialog" med Ukrainas nye president. Men läget spetsar till sig dagen efter valet då ukrainska regeringsstyrkor intar en flygplats i östra Ukraina och regeringssidan återtar den i en blodig strid. President Putin kräver ett omedelbart slut på striderna, och utrikesminister Lavrov upplyser omvärlden om att det inte är aktuellt med någon visit i Moskva för Porosjenkos del (se även Aktuell politik).

  • Order om tillbakadragande

    Den ryske generalstabschefen uppger att de ryska soldaterna vid gränsen mot Ukraina ska vara tillbakadragna inom 20 dagar. Senare bekräftar amerikanska tjänstemän att en del soldater flyttats.

  • Politkovskajas mördare dömda

    En domstol i Moskva dömer fem män för att ha planerat och utfört mordet på den kända regimkritiska journalisten Anna Politkovskaja 2006. De dömda är tre bröder och deras farbror från Tjetjenien samt en före detta polis i Moskva. Domstolen slår fast att den som hållit mordvapnet är en av bröderna, Rustan Machmudov. Han och farbrodern, som döms för att ha planlagt mordet, får livstids fängelse. De tre övriga döms till fängelse mellan 12 och 20 år. Hösten 2012 hade en annan före detta polis dömts till fängelse för att ha skuggat Politkovskaja och överlämnat mordvapnet. Politkovskajas barn och människorättsorganisationer beklagar att utredningen ännu inte kunnat svara på frågan om vem som beordrade mordet.

  • Gas-avtal med Kina

    Putin besöker Kina och länderna sluter ett avtal om gasleveranser. Enligt avtalet, som förberetts i tio år, ska Ryssland från 2018 och framåt förse Kina med stora mängder gas. Enligt uppgifter i medier är avtalet värt 400 miljarder amerikanska dollar. För Ryssland kommer avtalet lägligt då Europa på grund av Krimkrisen försöker minska sitt beroende av rysk gas (se även Utrikespolitik och försvar). 

  • Putin beordrar reträtt

    Den19 maj uppges Putin – än en gång – ha gett de ryska soldaterna vid den ukrainska gränsen order om att återgå till sina förläggningar efter "avslutad övning". Från Ukraina kommer motstridiga uppgifter om huruvida en reträtt inletts eller ej.  

  • Avfärdar larm-rapporter om MR-kränkning

    Den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE och FN slår i två av varandra oberoende rapporter larm om kraftigt minskad respekt för de mänskliga rättigheterna i östra Ukraina och på Krim.  På Krim utsätts enligt FN-utredarna en rad grupper för trakasserier och hot efter det ryska övertagandet. Det gäller framför allt journalister, sexuella, religiösa och etniska minoriteter, aidspatienter och personer som inte ansökt om ryskt medborgarskap. Ryska utrikesdepartementet avfärdar båda rapporterna som politiskt vinklade, totalt osakliga och bara ägnade att rentvå de västliga ledarnas agerande.

  • Departement med ansvar för Kaukasus

    Putin utnämner en general till sitt personliga sändebud i norra Kaukasus och bildar ett nytt regeringsdepartement med ansvar för den oroliga muslimskt dominerade regionen. Besluten tolkas som att presidenten ger upp de försök till fredlig lösning av konflikten som togs när förre presidenten Medvedev gjorde en förmögen affärsman till sin representant i norra Kaukasus.

  • EU utökar sanktionslistan

    EU lägger till 13 ryssar och ukrainare på sin sanktionslista, bland dem Putins förste vice stabschef Vjatjeslav Volodin. Denne står redan på USA:s sanktionslista. För första gången straffar EU också två företag på Krim som konfiskerades från sina ukrainska ägare vid den ryska annekteringen av halvön. De 28 ländernas utrikesministrar hotar med utökade sanktioner om Ryssland stör det ukrainska presidentvalet 25 maj.

  • Erkänner självstyren

    Regeringen erkänner resultaten av "folkomröstningen" i de ukrainska länen Donetsk och Luhansk, där 90 respektive 96 procent uppges ha sagt ja till självstyre. Moskva kräver att resultaten tillämpas "under fredliga former".

  • Samarbetet med Moldavien äventyras

    Vice premiärminister Dmitrij Rogozin säger i en tidningsintervju att Ryssland kommer att se över sina ekonomiska förbindelser med Moldavien om regeringen i Chișinău skriver under ett associationsavtal med EU.

  • Förslag om uppskjuten folkomröstning avvisas

    Putin uppmanar överraskande de pro-ryska separatisterna i östra Ukraina att tills vidare skjuta upp den "folkomröstning" om självständighet som de utlyst till den 11 maj. De avvisar förslaget. Ett uttalande av Putin om att de cirka 40 000 ryska soldater som varit stationerade intill ukrainska gränsen skulle ha dragits bort därifrån avvisas av Nato, som säger att ingenting tyder på att så skulle ha skett. Samtidigt rapporteras rysk militär ha provskjutit ett antal ballistiska missiler, och försvarsdepartementet påpekar att de ryska styrkor som är försedda med kärnvapen hålls i "ständig stridsberedskap".

  • Lag om svordomar i kulturen

    Putin undertecknar även en lag som förbjuder användningen av svordomar i filmer, på teatrar och i medierna. Böcker som innehåller svordomar ska förses med en varningstext på framsidan. Huruvida sociala medier omfattas av lagen framgår inte. Den nya lagen väcker minnen från sovjetepoken då skribenter och konstnärer uppmanades att undvika västlig dekadens och vårda ryska traditioner.

  • Lag om kontroll av sociala medier

    President Putin skriver under en ny lag som ger myndigheterna ökad möjlighet att kontrollera internet. Enligt den nya lagen ska sajter med fler än 3000 besökare per dag nu kategoriseras som ”massmedier” och hållas ansvariga för att den information som publiceras stämmer. Bloggare kan inte längre vara anonyma och sökmaskiner och sociala fora ska tvingas att spara allt som hänt på sajten sex månader bakåt. En rad sajter svartlistas och listan över vad som  inte får  skrivas ut är lång. Lagens kritiker hävdar att lagen är så vagt formulerad att den kan användas för att stoppa alla sajter där politiska debatter förs. Även Putins eget råd för mänskliga rättigheter invänder mot lagen.

  • April

  • Fler sanktioner mot Ryssland

    Den 28 april utökar USA sanktionerna mot Ryssland genom att svartlista ytterligare sju personer med nära band till Putin, bland dem Igor Setjin som räknas som en av de mest konservativa i den inre kretsen. De som pekas ut kan inte längre resa till USA och deras eventuella banktillgångar fryses. USA förbjuder också samröre med 17 företag som är knutna till makthavarna i Kreml samt skärper reglerna för export av teknologi som kan användas i militära sammanhang. Även EU vidgar sanktionerna och lägger 15 nya namn till sin svarta lista över ryssar och ukrainare som ska bestraffas för sin inblandning i krisen (se även Mars 2014).

  • Tillslag mot sociala medier

    En domstol i Moskva dömer den kände regimkritikern Aleksej Navalnyj för ärekränkning. Han ska betala motsvarande drygt 5 000 kronor i böter för att via twitter ha kallat en lokal politiker för drogmissbrukare. Navalnyj, som sitter i husarrest (se Februari), är förbjuden att använda sociala medier och förnekar att det är han som ligger bakom twittermeddelandet.

    Pavel Duriov som grundat VKontakte, Rysslands motsvarighet till Facebook, lämnar företaget och landet. Durov hävdar att han blivit tvingad från sin post sedan han vägrat att avslöja vilka som använt VKontakte för att organisera västvänliga aktioner i Ukraina. Enligt Durov kontrolleras nu VKontakte av två av Putins närmaste allierade.

  • Lättare att bli rysk medborgare

    Putin signerar en ny lag som gör det lättare för ryskspråkiga personer utanför Ryssland att få ryskt medborgarskap. Det räcker med att bevisa att man talar ryska och lever i Ryssland eller har släktingar som levt i landet.

  • Upprättelse för krimtatarer

    President Putin skriver under ett dekret om att ge krimtatarerna återupprättelse. Tatarerna anklagades under andra världskriget för att samarbeta med Nazi-Tyskland och deporterades till Centralasien. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 har många tatarer återvänt till Ukraina. Dekretet omfattar även andra grupper som utsattes för förföljelse under Stalineran (se Modern historia), såsom armenier, tyskar och greker. Utspelet ses som en flirt med tatarerna vilka närmast enhälligt motsatt sig Krims anslutning till Ryssland.

  • Ukrainsk aktion i Slovjansk

    När den ukrainska armén inleder en aktion för att återta kontrollen över staden Slovjansk dödas fem separatister, och Putin kallar den ukrainska offensiven för "dödsstöten" för uppgörelsen i Genève.

  • Avtal om avväpning utan förändring

    Vid samtal i Genève mellan EU, USA, Ryssland och Ukraina i mitten av april enas parterna om att alla illegala militära grupperingar i Ukraina ska upplösas och att alla som ockuperar byggnader ska lämna dem och låta sig avväpnas. Avtalet omfattar också en amnesti för alla som deltagit i regeringsfientliga aktioner. Avtalet leder dock inte till någon förändring i östra Ukraina, där proryska styrkor fortsätter sin ockupation av offentliga inrättningar. Ryssland gör inte heller något för att uppmuntra de pro-ryska styrkorna att avbryta sina aktioner.

  • Folkomröstningens resultat fel

    Det ryska människorättsrådet, tillsatt av Putin, avslöjar att de officiella siffrorna från folkomröstningen på Krim var felaktiga. Rådets utredning visar att snarare bara 30–50 procent av invånarna på Krim deltog i omröstningen, inte 83 procent som det påståtts, och att bara 50–60 procent av dessa röstade för anslutning till Ryssland, inte 97 procent. Totalt skulle därmed bara 15–30 procent av invånarna på halvön ha stött den ryska annekteringen. Rapporten tas snabbt bort från presidentkansliets hemsida.

  • Varnar för våld mot pro-ryssar

    När pro-ryska demonstranter tar över regeringsbyggnader i flera städer i östra Ukraina och i Donetsk utlovar en folkomröstning om anslutning till Ryssland, varnar Moskva Ukraina för att använda våld mot ockupanterna. Moskva upprepar också sitt krav på att Ukraina ska omvandlas till en federation.

  • Misstänkta ukrainare grips

    Ryska säkerhetstjänsten griper 25 ukrainare som misstänks för att ha planerat terrorattentat mot mål i Ryssland.

  • Nato säger upp samarbete med Ryssland

    Försvarsalliansen Nato säger upp allt civilt och militärt samarbete med Ryssland på grund av Krimkonflikten. Natochefen Anders Fogh Rasmussen kallar det ryska övertagandet av halvön för "det allvarligaste hotet mot säkerheten i Europa på en hel generation". Rasmussen öppnar dock för att dialogen i det så kallade Nato-Rysslandsrådet ska kunna fortsätta inte minst när det gäller utvecklingen i Ukraina. Natos avståndstagande gäller fram till organisationens möte i juni då relationerna till Ryssland ska ses över igen. Samtidigt som Nato visar Ryssland kalla handen erbjuds Ukraina ett närmare samarbete med alliansen, en utveckling som går på tvärs mot Moskvas krav på neutralitet för Ukraina. Natos eventuella planer på att upprätta permanenta baser i de baltiska staterna oroar också ryssarna.

  • Höjer gaspriser

    Det halvstatliga gasbolaget Gazprom höjer priserna på gas till Ukraina med uppemot 50 procent. Ryssland kräver också att Ukraina betalar tillbaka den rabatt på gas som landet åtnjutit under de senaste fyra åren. Det handlar om över 11 miljarder amerikanska dollar.

  • Mars

  • Premiärminister besöker Krim

    Sista dagen i mars besöks Krim av premiärminister Dmitrij Medvedev. Han tillkännager att Krim ska omvandlas till en specialzon med lägre skatter och minskad byråkrati. Avsikten är att locka dit företag.

  • Tatarer för autonomi

    Tatarerna på Krim håller kongress och röstar för att inleda en process som ska leda till etnisk och territoriell autonomi. Tatarerna, som utgör 12 procent av Krims befolkning, motsatte sig den process som ledde till Rysslands annektering av Krim (se Ukraina: Kalendarium).

  • Ryssland och USA i dialog om Ukraina

    Rysslands och USA:s utrikesministrar träffas för att diskutera konflikten kring Ukraina. Ryssland försäkrar att landet inte har för avsikt att gå in i Ukraina och föreslår att den ryska minoritetens intressen ska främjas genom att landet omvandlas till en federal stat som lovar att förhålla sig neutral och aldrig gå med i förvarsalliansen Nato. Samtalen leder inte till något konkret men parterna är överens om att fortsätta dialogen. Samtidigt rapporteras Moskva dra tillbaka en del av de ryska styrkor som laddats upp vid gränsen till Ukraina. Enligt USA och EU har Ryssland placerat 30 000 till 40 000 mannar vid gränsen. Moskva och källor i Ukraina hävdar att en del av soldaterna håller på att tas hem men detta kan inte bekräftas av Nato.

  • FN-resolution mot annekteringen

    FN:s generalförsamling antar en resolution enligt vilken Rysslands annektering av Krim är illegal. Resolutionen, som inte är bindande, antas med röstsiffrorna 100–11, medan 58 länder lägger ned sina röster. Rysslands FN-ambassadör säger att det är "mycket uppmuntrande" att "nästan hälften" av FN:s medlemmar inte stödjer resolutionen.

  • Sjunkande ekonomisk tillväxt

    En omfattande kapitalflykt på grund av Krimkrisen väcker oro. Enligt ekonomiminister Aleksej Uljukajev hotar tillväxten att falla till 0,6 procent då investerare kan komma att föra ut motsvarande 100 miljarder dollar från landet.

  • Mer rysk militär mot Ukraina

    Ytterligare ryska pansarförband och stridsflygplan rapporteras ha flyttats mot gränsen till Ukraina, i både Vitryssland och Ryssland.

  • Utesluts ur G8

    Världens stora industriländer meddelar att Ryssland utestängs från den tidigare sammanslutningen G8 som nu istället blir G7. Ett möte som skulle ha hållits i ryska Sotji i juni flyttas till Bryssel.

  • Kontrollerar alla militära anläggningar

    Ryska trupper tar inom loppet av två dygn kontroll över tre baser på Krim och kontrollerar nu alla militära anläggningar på halvön. Ukrainas tillförordnade president Oleksandr Turtjynov, som också är överbefälhavare, beordrar alla ukrainska styrkor att lämna Krim. I samband med maktövertagandet har Ryssland beslagtagit 12 av Ukrainas 17 örlogsfartyg.

  • Fler EU-sanktioner

    EU utökar sina sanktioner till att omfatta ytterligare tolv personer. Samtliga 33 är nu namngivna.

  • Nato-oro för ryska trupper

    Natos militära befälhavare i Europa, Philip Breedlove, varnar för ryska truppansamlingar vid gränsen till Ukraina. Breedlove uttrycker särskilt oro för utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien.

  • Lag om införlivande av Krim

    Den 21 mars skriver Putin under lagen om att införliva Krim med Ryska federationen, sedan parlamentet godkänt det. Krim har därmed formellt annekterats och två nya federala enheter skapas: republiken Krim och den federala staden Sevastopol.

  • Umarov uppges död

    En webbsida som sköts av rebeller i Kaukasus meddelar att den tjetjenske rebelledaren Doku Umarov är död. Umarov ska ha dött martyrdöden, säger sajten men inga detaljer ges.

  • Ryssarna positiva till Krim-politik

    Ryssarna själva ger presidenten väl godkänt. Sedan krisen utbröt har Putins popularitetssiffror stigit. Enligt opinionsundersökningar som gjorts under krisen stöder nära 70 procent av ryssarna politiken mot Ukraina. Kritiska röster tystas. Tre större nyhetssajter som gett uttryck för en annan bild än regimens blockeras av myndigheterna. Till dem hör regimkritikern Aleksej Navalnyjs blogg. Hans medarbetare fortsätter dock att skriva på bloggen.

  • Tecknar avtal om Krims anslutning

    Vid en ceremoni i parlamentet den 18 mars undertecknar Putin ett avtal med ledarna på Krim om en anslutning av Krim till Ryssland. Putin uppger samtidigt att Ryssland inte har några planer på att ta över andra delar av Ukraina. Avtalet skulle senare granskas av författningsdomstolen och antas av parlamentet, men Kreml meddelar att man från och med undertecknandet betraktar Krim som en del av Ryssland. Västvärlden utfärdar nya fördömanden. Även Japan stämmer in kören och USA hotar med utvidgade sanktioner.

  • Erkänner Krim självständigt

    Dagen efter folkomröstningen skriver president Putin under ett dekret som formellt erkänner Krim som en självständig stat. Därefter informerar han parlamentets båda kamrar om Krims begäran att få ansluta sig till Ryssland. Putin uppmanar de lagstiftande organen att godkänna Krims begäran. I ett tal fördömer Putin sin företrädare Nikita Chrusjtjovs beslut att överlåta Krim till Ukraina och säger att halvön i ryssarnas hjärtan alltid varit och alltid kommer att vara en oskiljaktig del av Ryssland.

  • Folkomröstning på Krim

    Den 16 mars hålls en folkomröstning på Krim om anslutning till Ryssland. Omröstningen resulterar i ett nästan enhälligt ja till  anslutning och halvöns lokala parlament förklarade formell självständighet för Krim och vädjar till Moskva om att få uppgå i Ryska federationen (se även Ukraina: Aktuell politik). Dagen före folkomröstningen demonstrerar runt 50 000 personer i centrala Moskva mot Rysslands agerande på Krim. Folkomröstningen fördöms av EU och USA som svarar med att införa sanktioner mot ett antal högt uppsatta ryssar och ukrainare. EU:s sanktioner riktar sig mot 21 personer från Ryssland och Ukraina som anses ha spelat en nyckelroll i processen på Krim. De 21, som inte namnges, blir portade i EU och får sina banktillgångar frysta. USA fryser också bankkonton och andra tillgångar för sju höga ryska tjänstemän och fyra separatistledare på Krim. Till de ryssar som drabbas hör Dmitrij Rogozin, biträdande premiärminister och Valentina Matvijenko, talman i det ryska parlamentets överhus. Tidigare har USA belagt ett antal presoner med inreseförbud i USA och avbrutit sitt militära samarbete Ryssland. Nato ställer in planerna på att tillsammans med Ryssland eskortera det fartyg som förstör syriska kemvapen i Medelhavet. Eskorten skulle ha blivit det första gemensamma uppdraget mellan Nato och Ryssland någonsin.

  • Dekret om bro mellan Krim och ryska fastlandet

    Mitt under krisen signerar premiärminister Medvedev ett dekret som innebär startskottet för byggandet av en bro över det smala sund som skiljer Krim från det ryska fastlandet i öster. Broprojektet har gamla anor. Första försöket att skapa en fast förbindelse över sundet gjordes under andra världskriget.

  • Rubeln sjunker

    Utvecklingen i Ukraina får värdet på den ryska valutan, rubeln, att störtdyka och skapar oro på världens aktiebörser. När rubeln når en rekordlåg nivå gentemot dollarn under vad som kallas "Den svarta måndagen" försöker den ryska centralbanken hejda fallet genom att höja räntan.

  • Fler ryska trupper till Krim

    Ryssland fortsätter att föra in soldater och militär utrustning till Krim. Strider mellan rysk militär och ukrainskt försvar rapporteras. Två personer dödas när pro-ryska demonstranter försöker storma den ukrainska säkerhetstjänstens högkvarter. Ryska utrikesdepartementet säger att allt fler grupper i östra Ukraina vädjar om ryskt skydd och att vädjandena "kommer att tas under övervägande".

  • Veto om folkomröstning

    I FN:s säkerhetsråd lägger Ryssland in veto mot en amerikansk resolution om att olagligförklara folkomröstningen. Alla länder i rådet röstar för resolutionen utom Kina som lägger ned sin röst och Ryssland som röstar mot. Ryssland framstår som allt mer internationellt isolerat.

  • Omvärlden fördömer Krimpolitik

    Det ryska agerandet fördöms av USA och  flera G7-stater (se vidare Ukraina: Aktuell politik). När Krims lokala parlament röstar för att halvön ska brytas loss från Ukraina och anslutas till Ryssland säger det ryska parlamentets båda kamrar att de är redo att snabbt anta en lag som gör en anslutning möjlig. Moskva beskyller regeringen i Kiev för att inte ha kontroll och meddelar att Ryssland anser sig ha rätt att "skydda ryska liv" i hela Ukraina.

  • Ryska styrkor till Krim

    Parlamentets överhus ger president Putin rätt att sätta in trupper i Ukraina. Ryska elittrupper rapporteras därefter ta kontroll över Krimhalvön i Ukraina där majoriteten av invånarna är ryskspråkig och där den ryska Svartahavsflottan har sin bas. President Putin hävdar att det rör sig om lokala "självförsvarsstyrkor".

  • Februari

  • 500 gripna efter demonstration mot Bolotnaja-straff

    Sju personer döms till fängelse i upp till fyra år för att ha attackerat polisen  demonstrationen på Bolotnaja-torget i Moskva i maj 2012. Demonstranter i Moskva och S:t Petersburg protesterar mot domarna. Närmare 500 demonstranter grips, däribland två medlemmar av punkbandet Pussy Riot samt oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. De flesta släpps efter en kort tid. Navalnyj och två andra oppositionsledare döms dock till runt tio dagars fängelse. Navalnyj sätts strax därpå i husarrest. 

  • Kallar hem ambassadör i Ukraina

    Ryssland kallar hem sin ambassadör i Ukraina sedan parlamentet i Kiev avsatt den ukrainske, rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj. Premiärminister Medvedev varnar för att utvecklingen i grannlandet nu utgör "ett verkligt hot mot ryska intressen och ryska medborgares liv".

  • Lag om nytt valsystem

    President Putin undertecknar en lag om nytt valsystem. Lagen innebär att hälften av dumans ledamöter hädanefter ska väljas genom direktval i enmansvalkretsar. Den andra hälften ska väljas proportionellt enligt partilistor. Spärren för partier att ta sig in i parlamentet sänks från 7 procent till 5 procent av rösterna. 

• 2013

  • December

  • Lag mot websajter

    30 december

    President Putin undertecknar en lag som gör det möjligt för myndigheterna att inom 24 timmar och utan domstolsorder stänga websajter som anses sprida uppmaningar till upplopp, deltagande i olagliga möten eller annan ”extremistisk” verksamhet. Dekretet kommer därefter att användas för att stänga ned tusentals websajter. 

  • Amnesti för tjugotusen fångar

    Putin utfärdar en amnesti för tjugotusen fångar, däribland de två fängslade medlemmarna i Pussy Riot, 30 Greenpeace-aktivister som greps i september 2013 samt den före detta oligarken Michail Chodorkovskij.

  • Ekonomiskt stöd till Ukraina

    Ryssland lovar ekonomiskt stöd till Ukraina som skakas av demonstrationer efter regeringens nej till ett associations- och samarbetsavtal med EU.  Ryssland sänker gaspriset  med cirka 30 procent och köper ukrainska statsobligationer för 15 miljarder amerikanska dollar. Länderna undertecknar också en rad avtal om industriellt och ekonomiskt samarbete. Uppgörelsen kritiseras av oppositionen i Ukraina som menar att den  är en rysk muta för att få den ukrainska regeringen  att avstå från att ingå avtalet med EU.

  • Terrordåd i Volgograd dödar 34 personer

    Sammanlagt 34 personer dödas i två bombdåd dagarna efter varandra i staden Volgograd (f d Stalingrad) i södra Ryssland.  Misstankarna faller på militanta islamister från Kaukasus. Dagarna efter bombdåden grips över 700 personer i jakten på fler terrorister och tusentals poliser genomför personkontroller på olika platser i staden.

  • Putin tar tillbaka uppgift om Iskander-missiler

    Ryska utrikesministeriet bekräftar medieuppgifter om Iskandermissiler i gränsområdet till Baltikum och Kaliningrad. Ryssland har länge hotat att placera dessa vapen här om inte USA avvecklar sina planer på missilförsvarssystem med bas i Polen och Tjeckien. Uppgiften skapar kritik i USA och några dagar senare meddelar Putin att beslut om utplacering ännu inte är fattat. 

  • November

  • Relationerna med Vitryssland upptinade

    De frostiga relationerna till Vitryssland tinas sedan den vitryska regeringen gått med på att  den verkställande direktören för Uralkali, som  gripits ochanklagats för maktmissbruk, ska överföras till Ryssland och ställas inför rätta i hemlandet.

  • Oktober

  • Ännu ett åtal mot Navalnyj

    Ett nytt åtal lämnas in mot Aleksej Navalnyj. Denna gång anklagas han för att tillsammans med sin bror har förskingrat miljontals rubler för en filial till det franska kosmetikföretaget Yves Rocher samt från en rysk firma. Navalnyj avfärdar åtalet som "nonsens".

  • Tiotusentals i protest mot Putin

    Uppemot tiotusen personer demonstrerar i Moskva mot president Putins styre och kräver frigivande av politiska fångar.

  • Stopp för import från Litauen

    Ryssland stoppar all import av mejeriprodukter från Litauen. Bedömare menar att beslutet är en hämnd mot att Litauen stödjer länder i Östeuropa som, mot Rysslands vilja, närmar sig EU. Ryssland hävdar att upphörandet beror på  att Litauens kontroll av produktionen är alltför dålig. EU:s kommission för hälsofrågor säger sig ha fullt förtroende för produkterna. 

  • Navalnyjs straff mildrat

    Den domstol som behandlar överklagandet av korruptionsdomen mot Aleksej Navalnyj (se Juli) håller fast vid att Navalnyj är skyldig men omvandlar det femåriga fängelsestraffet till villkorlig dom. Navalnyj hävdar fortsatt att åtalet mot honom är politiskt motiverat och säger att han ska överklaga även den villkorliga domen som riskerar att hindra honom från att ställa upp i nästa presidentval 2018.

  • Greenpeace i åtal efter aktion mot rysk oljerigg

    Trettio aktivister från miljöorganisationen Greenpeace åtalas för sjöröveri efter en protestaktion mot en rysk oljerigg i havet norr om Ryssland. Sjöröveri kan ge mellan 10 och 15 års fängelse men händelsen rubriceras senare som huliganism vilket kan ge 7 års fängelse. 

  • September

  • Självmordsbombare dödar två i Dagestan

    Två personer dödas och sex skadas när en självmordsbombare utlöser en bilbomb i republiken Dagestan.

  • Navalnyj hävdar fusk i borgmästarval

    Oppositionsledaren Navalnyj gör ett bättre val än väntat  i Moskvas borgmästar-val men förlorar  ändå mot den Putintrogne kandidaten Sergej Sobjanin. Då Sobjanin får 51,3 procent av rösterna och Navalnyj 27 procent behövs ingen andra valomgång. Navalnyj hävdar att fusk förekommit och kräver  en andra valomgång. Han lämnar också in över 900 anmälningar om oegentligheter till Moskvas stadsdomstol och 36 distriktsdomstolar.

  • Konflikten med Vitryssland skärps

    Konflikten med Vitryssland skärps när vitryska åklagare formellt utpekar Uralkalis störste aktieägare, den ryske oligarken Sulejman Kerimov, som misstänkt för maktmissbruk. Vitryssland efterlyser Kerimov. 

  • Augusti

  • Diplomatisk konflikt med Vitryssland

    Ryssland dras in i en diplomatisk konflikt med Vitryssland sedan vitrysk polis gripit verkställande direktören för det ryska företaget Uralkali. Gripandet sker kort efter det att Uralkali avbrutit samarbetet med sin vitryska partner Belaruskali. Enligt vitryska åklagare ska de högsta direktörerna inom Uralkali ha berikat sig själva genom illegala transaktioner, till en kostnad för Vitryssland på 100 miljoner amerikanska dollar. Det ryska utrikesdepartementet överlämnar en skarpt formulerad protest till den vitryske ambassadören i Moskva. Ryska oljebolag beordras minska sina leveranser till Vitryssland med 25 procent.

  • Imam dödas i Ingusjien

    Den fredsivrande chefen för säkerhetsrådet i Ingusjien, Ahmed Kotiev, dödas.

  • Putin förbjuder protester under OS

    President Putin utfärdar ett dekret som förbjuder demonstrationer och möten i Sotji under vinter-OS 2014.

  • Amerikansk-ryska relationer ansträngs efter Snowden

    Relationerna till USA ansträngs när Ryssland ger den amerikanske före detta säkerhetsagenten Edward Snowden tillfällig politisk asyl. Snowden är eftersökt av USA för att ha läckt hemlig information om ett amerikanskt övervakningssystem (se USA: Aktuell politik/Kalendarium). Händelsen får USA:s president Obama att ställa in ett planerat möte med president Putin i samband med G20-mötet i Sankt Petersburg i september. Obamas beslut kritiseras av de ryska ledarna.

  • Chodorovskij får avkortat fängelsestraff

    Högsta domstolen avvisar Chodorkovskijs begäran att domen mot honom ska upphävas men kortar hans straff med två månader.  Det innebar att han skulle frisläppas i augusti 2014. Genom benådning släpptes han dock redan i december 2013. 

  • Juli

  • Chodorovskij får kompensation

    Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter slår fast att rättegången mot den före detta oligarken och regimkritikern Michail Chodorkovskij för skattefusk år 2005 gått orätt till, och de ryska myndigheterna åläggs att betala ut en kompensation på 10 000 euro. Domen om fängelsestraff kvarstår dock. 

  • Navalnyj dömd till fängelse

    Aleksej Navalnyj döms till fem års fängelse för korruption i målet gällande timmeraffären i Kirov (se April 2013). Han släpps dagen därpå mot borgen i väntan på att domen överklagas. Navalnyj vidhåller att han är oskyldig och döms av politiska skäl.

  • Avliden Magnitskij förklaras skyldig

    Nästan fyra år efter sin död förklaras advokaten Sergej Magnitskij av en domstol i Moskva  skyldig till skattebedrägeri. Något straff utdöms dock inte. Ärendet har betraktats som politiskt grundat och lett till ansträngda relationer med USA. (Se även November 2009, September 2011, December 2012 samt Mars 2013.)

  • Ny lag ger företag amnesti

    Duman antar en lag om amnesti för tusentals företagare som på lösa grunder fängslats för ekonomiska brott. Tvister mellan företag har ofta rutinmässigt lett till fängelsedomar, vilket nu anses hämma landets ekonomiska utveckling.

  • Oppositionell borgmästare gripen

    Jevgenij Urlasjov, den ende oppositionelle borgmästaren i en större rysk stad, Jaroslavl, grips av polis, anklagad för mutbrott. 

  • Juni

  • Lag om homosexualitet undertecknas

    President Putin undertecknar en lag som skärper straffen för den som "propagerar homosexualitet bland minderåriga". Den som sprider propaganda för "icke-traditionella sexuella relationer" till ungdomar kan dömas att böta upp till 200 000 rubel (cirka 35 000 kronor). Presidenten skriver också under en lag som förbjuder kränkande av personers religiösa känslor. Straffet kan bli böter på upp till drygt 50 000 kronor.

  • Golos förbjuds

    Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos (jfr April 2013) förbjuds av regeringen på ett halvår för att den vägrat att registrera sig som "utländsk agent". 

  • Demonstranter kräver frigivning av Bolotnaja-åtalade

    Tusentals demonstranter i Moskva kräver att  de tolv personer som åtalats  för upplopp och våld under Bolotnaja-upploppet i maj 2012  ska friges. De anklagade menar att de provocerades av polis.

  • Putin ordförande i ny stödorganisation

    President Putin väljs till ordförande i en nybildad politisk stödorganisation kallad Allryska folkfronten.

  • Maj

  • Amerikansk diplomat utvisas

    En amerikansk diplomat grips och utvisas för spioneriverksamhet.

  • Enighet med USA om Syrien

    Ryssland och USA enas om att gemensamt försöka pressa den syriska regimen och oppositionen att sätta stopp för blodbadet i Syrien.

  • April

  • Dialog med Kina om Kurilerna

    Japan och Ryssland enas om att inleda en dialog för att lösa frågan om de omtvistade öarna Kurilerna i havet norr om Japan. Dispyten är skälet till att länderna aldrig skrivit ett formellt fredsavtal efter andra världskriget. Beslutet tas när Shinzo Abe besöker Moskva. Det är den första visiten av en japansk regeringschef i Moskva på tio år.

  • Valövervakaren Golos fälls enligt ny lag

    Det oberoende valövervakningsorganet Golos blir den första frivilligorganisation som bötfälls för att ha underlåtit att följa den lag som antogs i juli 2012 och som säger att organisationer som tar emot utländskt stöd är skyldiga att registrera sig som "utländska agenter". Golos tog 2012 emot ett utländsk pris för sitt arbete men har sagt att prispengarna genast lämnades tillbaka. 

  • Rättegång mot Navalnyj inleds

    En rättegång inleds mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som anklagas för att ha förskingrat 16 miljoner rubler från en timmerfirma i regionen Kirov år 2009. Navalnyj avfärdar åtalet som "absurt" och som ett sätt för myndigheterna att försök tysta honom.

  • Duman antar religionslag

    Duman antar en lag mot hädelse som medför skärpta straff för den som befinns skyldig till kränkning av religiösa känslor. Brottet kan ge upp till tre års fängelse eller böter på motsvarande 9 700 amerikanska dollar. Innan den träder i kraft ska lagen antas av parlamentets överhus, federationsrådet, samt undertecknas av president Putin.

  • Mars

  • Utländska NGO:s genomsöks

    En rad utländska NGO:s (frivilligorganisationer) får sina kontor genomsökta av skattemyndigheterna i enlighet med ”agentlagen”. (se Juli 2012)

  • Magnitskijs fall stängs

    En domstol i Moskva ger klartecken för en rättegång mot advokaten Sergej Magnitskij, som avled i ett häkte 2009. Han är anklagad för skattebrott och greps efter att själv ha anklagat statliga ämbetsmän för att ha försnillat motsvarande 230 miljoner USA dollar genom skattebedrägeri. Detta är första gången en död man rannsakas inför domstol i Ryssland. Misstankarna att Magnitskij dödades i sin cell svärtade Rysslands anseende i omvärlden och ledde till en långdragen konflikt med USA.Den kommitté som utrett Magnitskijs död i häktet konstaterar att inget brott begåtts och stänger fallet.

  • Februari

  • Dumaledare avgår efter skattefusk

    Ledaren för dumans kommitté för etiska frågor, Vladimir Pechtin, tvingas avgå sedan Navalnyj och hans kollegor avslöjat att Pechtin äger en lyxegendom i Florida som han underlåtit att deklarera.

  • Centralbanks-chef påtalar kapitalflykt

    Centralbankschefen Sergej Ignatsiev säger att motsvarande 49 miljarder amerikanska dollar fördes ut ur Ryssland illegalt under 2012. Kapitalflykten motsvarar 2,5 procent av landets BNP och kontrolleras enligt Ignatsiev till stor del av en välorganiserad kriminell grupp. Chefen för ryska motsvarigheten till rikskriminalpolisen föreslår att en speciell finanspolis byggs upp för att bekämpa olaglig kapitalflykt.

  • Januari

  • Putin avsätter Dagestans president

    Putin avsätter Dagestans president Magomedsalam Magomedov med påstådda motiv att han misslyckats med att kväsa det islamistiska upproret i republiken.. Magomedov ersätts tills vidare av Ramzan Abdulatipov från Putins stödparti Enade Ryssland.

  • Ryska soldater dödar tjetjenska rebelledare

    Ryska soldater uppges ha dödat två tjetjenska rebelledare i distriktet Vedeno i Tjetjenien. De dödade tjejerna, två bröder Gakajev, anklagades bland annat för att ha varit delaktiga i mordförsök på Tjetjeniens Moskvastödde president Ramzan Kadyrov. 

• 2012

  • December

  • Ny lag kortar straff för Chodorovskij

    Till följd av ändrad lag för ekonomisk brottslighet får den före detta oligarken Michail Chodorkovskij och hans medarbetare Platon Lebedev  sina fängelsestraff för bedrägeri och skattesvindel kortade med två år.

  • Amerikanare förbjuds adoptera ryska barn

    Ryssland antar en lag som förbjuder amerikanska medborgare att adoptera ryska barn. Lagen ses som ett direkt svar på ett beslut i USA:s kongress att svartlista ryska medborgare som misstänks för inblandning i den ryske advokaten Sergej Magnitskijs död i ett häkte 2009 (se November 2009 och September 2011). Den ende som ställts till svars för Magnitskijs död, en före detta chef för sjukvårdsavdelningen vid fängelset där Magnitskij hölls, frias samtidigt av en domstol i Moskva. 

  • Polis dömd för inblandning i Politkovskaja-mord

    En före detta polis döms till elva års fängelse för inblandning i mordet på journalisten Anna Politkovskaja. Polisen ska ha skuggat Politkovskaja och försett hennes baneman med ett vapen.  

  • Navalnyj åtalad på nytt

    Aleksej Navalnyj åtalas på nytt, denna gång tillsammans med sin bror. Åtalet gäller bedrägeri och penningtvätt när de båda  arbetade med ett posttransportföretag. 

  • November

  • Försvarsminister avskedas

    Efter en korruptionsskandal avsätter Putin försvarsminister Anatolij Serdjukov och chefen för de väpnade styrkorna general Nikolaj Makarov. Avsättandet av Serdjukov förvånar omvärlden, då han ansetts lojal med Putin. Under sina år som försvarsminister har Serdjukov emellertid skurit ned och moderniserat försvaret, vilket gett honom många fiender. 
    Ny försvarsminister blir Sergej Sjojgu,  tidigare  chef för den ryska räddningstjänsten. Chef för de väpnade styrkorna  blir general Valerij Gerasimov som ledde de ryska styrkorna under det andra kriget i Tjetjenien vilket inleddes 1999 (läs mer om konflikten i Tjetjenien). 

  • Oktober

  • Misstänkta terrorister dödas i Kazan

    I Tatarstan dödas två misstänkta terrorister och en polis vid en räd mot ett misstänkt tillhåll för terrorister i staden Kazan. 

  • Imam dödas i Dagestan

    En imam som propagerat för fred och delar av hans familj dödas staden Derbent i Dagestan. Därmed har fem muslimska ledare dödats under året.

  • Myndighet för patriotism inrättas

    Putin upprättar en ny myndighet, för att stärka patriotismen i landet. . Putins kritiker varnar för att myndigheten bromsar moderniseringen av samhället och jämför den med Ministeriet för agitation och propaganda som fanns på sovjettiden. 

  • Kommitté för opposition utses

    Regimkritiker utser en kommitté som ska samordna oppositionen mot Putin.  Politiske, aktivisten Aleksej Navalnyj,författaren och kolumnisten Dmitrij Bykov, schackspelaren Garry Kasparov och  före detta vice premiärministern Boris Nemtsov är bland dem som väljs in. 

  • Ny lag om förräderi

    Duman antar en ny lag som breddar definitionen av förräderi. Oppositionen hävdar att lagen kommer att kunna användas för att fängsla så gott som alla ryssar som har kontakt med utlänningar. Straffskalan omfattar upp till 20 års fängelse.

  • Enade Ryssland segrar i lokalval

    Enade Ryssland segrar i lokalval i de flesta av Ryssland regioner. Partiet vinner alla de fem guvernörsposter som är utlystna till val och dominerar i såväl borgmästarval som val till lokala, beslutande församlingar. Även vid detta val förekommer uppgifter om att myndigheterna manipulerat valet. 

  • September

  • Pussy Riot-medlem friad

    En av de medlemmar i punkbandet Pussy Riot, som  dömts till fängelse släpps fri, då hon aldrig deltog i sången. De andra två bandmedlemmarna skickas i oktober till var sitt fångläger. 

  • USAID beordras upphöra

    Regeringen beordrar det amerikanska biståndsorganet USAID att avsluta sin verksamhet i Ryssland. USAID har sdan 1990-talets början, bland annat stött det ryska civilsamhället. Kreml anklagar nu USAID för att blanda sig i den ryska inrikespolitiken. Beslutet leder till att relationerna mellan de två länderna ansträngs ytterligare. 

  • Augusti

  • Religiös ledare dödad i Dagestan

    En högt uppsatt muslimsk ledare och minst fem andra dödas i ett självmordsattentat i Dagestan. Dådet är ytterligare ett i raden av attentat mot muslimska ledare som vänder sig mot extremistiska tolkningar av islam (se även Juli 2014).

  • Juli

  • Dåd mot religiösa ledare i Tatarstan

    I Tatarstan skadas republikens högste muslimske ledare, muftin av Tatarstan, allvarligt i ett bombdåd och samma dag skjuts den före detta vice muftin till döds.. Båda dåden skylls på islamiska extremister.

  • Självmordsbombare dödar sju i Ingdusjien

    Sju polismän dödas av en självmordsbombare i  Ingusjien. Bomben exploderar vid en begravning för en polisman som sköts till döds dagen innan. Attacken äger rum bara några dagar efter det att beväpnade män öppnat eld i moské och skadat sju personer i den närbelägna republiken Dagestan.

  • Navalnyj åtalas för förskingring

    En av ledarna för massprotesterna mot Putin runt årsskiftet, advokaten och bloggaren Aleksej Navalnyj, åtalas för förskingring. Navalnyj anklagas för bedrägeri i samband med en timmeraffär i regionen Kirov för tre år sedan. (se även april 2013).

  • Pussy Riot-medlemmar döms till fängelse

    Tre medlemmar av punkbandet Pussy Riot döms till två års fängelse för att de i februari framfört en protestsång mot Putin i Frälsarkatedralen. Uppträdandet väckte en proteststorm bland religiösa ryssar. Domaren slår fast att bandmedlemmarna gjort sig skyldiga till huliganism och "allvarligt undergrävt den sociala ordningen".

  • Duman godkänner WTO-medlemskap

    Duman godkänner med liten marginal Rysslands medlemskap i världshandelsorganisationen WTO. Medlemskapet träder därmed i kraft.

  • Nya lagar för press på oppositionen

    Duman antar flera lagar som sätter press på oppositionen:

    1. Frivilligorganisationer som får utländskt ekonomiskt stöd och arbetar med politiska frågor måste registrera sig som "utländska agenter". De måste  underkasta sig ekonomisk granskning och  redogöra för sin verksamhet. Lagen godkänns senare president Putin.

    2. Förtal, som hade avkriminaliserats 2011, blir åter straffbart.  Böter kan bli 5 miljoner rubler (motsvarande en miljon svenska kronor).

    3. Regeringen får rätt att stänga internetsajter utan rättslig prövning. Initiativtagarna till lagförslaget hävdar att den bara är till för att stoppa spridning av olagligt material som övergrepp på barn, men kritiker befarar att den ska utnyttjas som ett bredare censurredskap. 

  • Juni

  • Direktval till guvernörsposter

    Direktval återinförs till guvernörsposterna ute i landet (jämför December 2011). Enligt den nya lagen måste alla kandidater till guvernörsposten ha stöd av ett visst antal lokala fullmäktigeledamöter och tjänstemän för att få ställa upp i val.  

  • Böter för demonstrationer chockhöjs

    Böter för deltagande i demonstrationer utan tillstånd och som orsakar skada på egendom eller personer, höjs från 5 000 rubler (motsvarande drygt tusen kronor) till 300 000 rubler (motsvarande drygt 64 000 kr) för deltagare och det dubbla för organisatörer.

  • Maj

  • Sprängämnen hittas

    Den nationella säkerhetstjänsten  hittar missiler, granatkastare och sprängämnen som skulle användas vid attentat i samband med vinter-OS i Sotji. Attentatsplanerna ska ha utarbetats av den tjetjenske rebelledaren Doku Umarov. 

  • Demonstration mot Medvedev

    En mindre demonstration äger även rum när Dmitrij Medvedev utses till regeringschef av parlamentet, duman. 

  • Hundratals gripna vid demonstration

    Putin installeras som president. Den 6 maj, dagen före installationen, hålls en stor demonstration på Bolotnaja-torget i Moskva med tiotusentals deltagare. Demonstrationen mynnar ut i våldsamma sammandrabbningar mellan aktivister och polis. Hundratals demonstranter grips. Tretton personer åtalas senare för uppvigling. 

  • Mars

  • Dumaförslag till ny partilag

    Duman antar ett lagförslag som gör det lättare att bilda politiska partier. Förslaget skickas vidare till parlamentets överhus, federationsrådet.

  • Putin blir president – protester

    Putin vinner som väntat presidentvalet med drygt 63 procent av rösterna. På andra plats kommer kommunistpartiets kandidat Gennadij Ziuganov med 18 procent. Affärsmannen Michail Prochorov blir trea med 8 procent. De två övriga kandidaterna - det nationalistiska Liberaldemokratiska partiets Vladimir Zjirinovskij samt Sergej Mironov som kandiderar för Ett rättvist Ryssland får 6 respektive 4 procent.
    Även denna gång förekommer rapporter om valfusk men inte i samma utsträckning som vid dumavalet i december. Dagen efter valet demonstrerar runt 20 000 människor i Moskva i protest mot resultatet. Över 550 människor grips. De flesta släpps dagen därpå men en del döms till kortare fängelsestraff.

  • Februari

  • Oppositionella kräver omval

    Oppositionen mot Putin håller en ny demonstration i Moskva med tiotusentals deltagare som kräver omval. Drygt en vecka före valet antyder samstämmiga opinionsmätningar att Putin kommer att få en absolut majoritet av rösterna och därmed segra redan i den första av två valomgångar.

• 2011

  • December

  • Ryssland blir medlem i WTO

    Efter 18 år av förhandlingar antas Ryssland som medlem av världshandelsorganisationen WTO. Medlemskapet träder i kraft när det ratificeras av Ryssland vilket ska ske inom 220 dagar (se juli 2011). 

  • Demonstrationer efter påstått valfusk

    Valproceduren anklagas för valfusk, bland annat av privatpersoner som dokumenterat röstningen. Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos hemsida blir hackad. Rapporterna om fusk leder till demonstrationer i Moskva. Under dessa grips över  tusen människor grips tillfälligt, däribland några kända oppositionella. Som ett svar på demonstrationerna utlovar Medvedev politiska reformer "för att underlätta för medborgarna att delta i den politiska processen". De allmänna valen till regionala guvernörsposter ska återinföras, säger han. Valen avskaffades av Putin år 2004 och sedan dess har guvernörerna utsetts av Kreml. Medvedev uppger också att det ska bli enklare att grunda partier och registrera sig som kandidat i president- och parlamentsval. 

  • Enade Ryssland får egen majoritet i parlamentet

    I valet till duman (parlamentet)  rasar Putins Enade Ryssland från 64 procent (2007) till drygt 49 procent. Fördelningen av de röster som lagts på de partier som inte kommer in i parlamentet  resulterar emellertid i att Enade Ryssland får egen majoritet i parlamentet. De tre övriga partierna i duman går framåt. Kommunistpartiet ökar mest - från drygt 11 till drygt 19 procent. Ett rättvist Ryssland kommer på tredje plats med drygt 13 procent (mot tidigare knappt 8) och Liberaldemokraterna får knappt 12 procent (mot tidigare drygt 8).

  • September

  • Magnitskij misshandlad - utredning

    En utredning utförd av det företag där den avlidne advokaten Sergej Magnitskij arbetade (se November 2009) visar att Magnitskij redan var död när han blev hämtad av ambulans från det häkte där hans hölls. Vakterna ska ha bundit Magnitskij vid en säng och slagit honom med batonger. Rapporten överlämnas till Ryska presidentrådet för mänskliga rättigheter. 

  • Putin presidentkandidat

    Vid Enade Rysslands partikongress tillkännager premiärminister Putin att han kommer att kandidera i presidentvalet 2012. President Medvedev och Putin säger att de båda kommer att stödja varandra i ett försök att byta roller, så att Medvedev blir premiärminister och Putin president. 

  • Augusti

  • Attentat i Tjetjenien under ramadan-fest

    Nio personer, de flesta poliser, dödas i ett självmordsattentat i Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Dådet, som är det allvarligaste i staden på flera år, iscensätts under den fest som avslutar muslimernas fastemånad ramadan.

  • Före detta polis anklagas för Politkovskaja-mord

    En före detta polis i Moskva grips misstänkt för att ha organiserat mordet på Anna Politkovskaja. Polischefen ska ha anlitat tjetjenen Machmudov som antas ha utfört mordet.

  • Maj

  • Machmudov gripen för Politkovskaja-mord

    Rysk polis griper tjetjenen Rustan Machmudov som anklagas för att ha skjutit ihjäl Anna Politkovskaja.

  • Mars

  • Militär tar på sig Umarovs död

    Rysk militär säger sig ha dödat den kaukasiske islamistledaren Doku Umarov som tagit på sig flygplatsattentatet, men uppgiften ifrågasätts.

  • Februari

  • Skidåkare dödas i attentat i Kabardino-Balkarien

    Fem skidåkare dödas i olika attentat i Kabardino-Balkarien, inte långt från blivande OS-staden Sotji.

  • Januari

  • Självmordsdåd på Domodedovo

    Minst 35 personer dödas i ett självmordsdåd på Moskvaflygplatsen Domodedovo.

• 2010

  • December

  • Förlängt straff för Chodorovksij

    En domstol dömer förre Yukos-ägaren Michail Chodorkovskij, som fortfarande avtjänar ett åttaårigt fängelsestraff, för förskingring. Chodorkovskij måste därmed stanna i fängelse till 2016. I väst betecknas domen som politisk, eftersom Chodorkovskij innan han greps hade stött oppositionen.

  • September

  • Bilbomb i Nordossetien

    Fem ryska soldater dödas i ett självmordsattentat mot en armébas i Dagestan. I Nordossetien dödas 16 personer av en bilbomb på en marknad.

  • Medvedev avskedar Luzjkov

    Medvedev avskedar Moskvas mångårige borgmästare Jurij Luzjkov. Denne har anklagats för korruption och för passivitet under de stora skogsbränderna runt Moskva under sommaren. Han har också kritiserat Medvedev för att denne låtit stoppa ett motorvägsbygge i en Moskvaförort.

  • Augusti

  • Islamistledare dödad

    I Dagestan dödar ryska antiterroriststyrkor Magomedali Vagabov, en radikal islamistledare som anklagas för att ligga bakom attentaten mot Moskvas tunnelbana.

  • Juli

  • Rysk spionring i USA avslöjas

    En rysk spionring avslöjas i USA. De amerikanska myndigheterna griper tio ryssar som erkänner sig skyldiga och flygs till Wien där de utväxlas mot fyra ryssar som suttit fängslade i Ryssland för att ha spionerat för västs räkning.

  • MR-rådgivare avgår

    Ella Pamfilova, presidentens rådgivare i frågor om de mänskliga rättigheterna, avgår sedan duman antagit en lag som ger säkerhetstjänsten större befogenheter. Det utlöser spekulationer om en maktkamp i Kreml mellan konservativa krafter och mer liberalt sinnade grupper.

  • Skogsbränder dödar i Moskva

    Stora skogsbränder rasar utanför Moskva och sveper in staden i smog. Minst 50 människor omkommer.

  • Mars

  • Attentat i Stavropol

    Sex människor dödas i ett attentat mot en konserthall i den sydryska staden Stavropol.

  • Sprängdåd i Kaukasus

    Tolv personer dödas i Dagestan och två i Ingusjien i olika sprängdåd.

  • 39 personer döda i attentat i Moskva

    I Moskva dödas 39 personer i två självmordsattentat mot tunnelbanan.

  • Enade Ryssland vinner val

    I nya lokal- och regionalval vinner åter Enade Ryssland, men med sämre resultat än föregående år. Valmyndigheten kritiserar oegentligheter vid valen.

  • Januari

  • Demonstration i Kalingrad

    Stor protestdemonstration mot regeringen i Kaliningrad.

• 2009

  • November

  • Magnitskij avlider i fängelse

    Advokaten Sergej Magnitskij avlider i fängelse. Myndigheterna uppger att han avlidit av ett hjärtfel medan människorättsaktivister hävdar att han nekats vård och dessutom misshandlats av polisen. Fallet väcker stor uppmärksamhet i omvärlden. Magnitskij hade avslöjat hur några högt uppsatta militärer på olaglig väg tagit över företag och skapat sig stora förmögenheter. Efter avslöjandet greps Magnitskij för skattebrott på initiativ av en av dem som pekats ut som skyldig i bedrägerihärvan. (Se även September 2011.)

  • Sprängdåd dödar 26 människor

    Minst 26 människor dödas i ett sprängdåd mot ett snabbtåg från Moskva till S:t Petersburg.

  • Oktober

  • Stor seger för Enade Ryssland

    Enade Ryssland vinner stort i lokal- och regionalval. Oppositionen talar om valfusk.

  • Augusti

  • Politkovskaja-rättegång avbryts

    Den nya rättegången mot tre män, åtalade för inblandning i mordet på Anna Politkovskaja, avbryts på begäran av Politkovskajas anhöriga. De kräver en kompletterande utredning av vem som beställde mordet.

  • Självmordsbombare i Ingusjien

    Minst 20 människor dödas när självmordsbombare angriper en polisstation i Ingusjien.

  • April

  • GRU-chef avskedas

    Medvedev avskedar chefen för den militära underrättelsetjänsten GRU, general Valentin Korabelnikov. Denne har varit kritisk mot omvandlingen av armén till en mobil stridsstyrka. Ny GRU-chef blir förre biträdande chefen Aleksandr Sjiljachturov.

  • Februari

  • Anklagade för mord på Politikovskaja frias

    Tre personer, två tjetjenska bröder och en rysk f d polis som anklagas för delaktighet i mordet på Anna Politkovskaja 2006, frikänns i en rättegång. Domen överklagas.

  • Åtgärd för fler jobb

    Medvedev utlovar stort stödpaket för att skapa nya jobb. Flera guvernörer avskedas.

• 2008

  • December

  • Polisvåld mot demonstrationer

    I Vladivostok använder kravallpolis våld för att skingra demonstranter som protesterar mot höjda importtullar och stigande arbetslöshet i finanskrisens spår.

  • Nya allianser

    Flera små liberala partier utanför parlamentet samlas i alliansen Solidaritet. Samtidigt bildar högerliberaler alliansen Pravoje Delo (Den rätta saken).

  • President-tid förlängd

    Parlamentets underhus, duman, inför nya lagar som förlänger presidentens ämbetsperiod från fyra till sex år med början vid valet 2012. Samtidigt förlängs dumans mandattid från fyra till fem år.

  • Mars

  • Dmitrij Medvedev president

    Dmitrij Medvedev vinner presidentvalet med över 70 procent av rösterna. Han utser förre presidenten Vladimir Putin till premiärminister.