Ryssland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/

Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land, men det är inte längre en supermakt. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. De flesta av landets drygt 140 miljoner människor fick en högre levnadsstandard även om stora klyftor bestod. Under Vladimir Putins styre från 2000 och framåt har en återgång skett till ett mer auktoritärt styre med minskat svängrum för oppositionen.

Geografi och klimat

Ryssland (Ryska federationen) är världens största land och sträcker sig över elva tidszoner från Östersjön till Stilla havet. I norr avgränsas landet av Norra ishavet och i söder har Ryssland kust vid Svarta havet från Kertjsundet vid gränsen mot Ukraina till gränsen mot Georgien. Också vid Kaspiska havet finns en rysk kustremsa mellan Kazakstan och Azerbajdzjan. Kaliningradregionen (före detta Königsberg) mellan Polen och Litauen vid södra Östersjökusten tillhör Ryssland sedan 1945.

Uralbergen, som bildar en cirka 300 mil lång kedja från norr till söder, räknas av tradition som gräns mellan de europeiska och asiatiska delarna. I nordväst länkas Ryssland geologiskt samman med de nordiska länderna genom Kolahalvön och Karelen, medan huvuddelen av europeiska Ryssland upptas av Östeuropeiska låglandet. Öster om Uralbergen vidtar den flacka Västsibiriska slätten, som sträcker sig fram till floden Jenisej. Mellan floderna Jenisej och Lena ligger den Centralsibiriska högplatån. Öster därom höjer sig landskapet till det Östsibiriska höglandet. På Kamtjatkahalvön längst i öster finns verksamma vulkaner.

Mellan Svarta havet och Kaspiska havet i sydväst sträcker sig den mäktiga bergskedjan Kaukasus, vars norra del tillhör Ryssland. Där finns Europas högsta berg Elbrus.

Flera stora floder flyter från söder till norr och mynnar i Norra ishavet, till exempel de europeiska Onega och Petjora och de asiatiska Ob, Jenisej, Lena och Kolyma. Amur, som ett långt stycke utgör gränsflod mot Kina, rinner ut i Stilla havet. Europas största flod, Volga, mynnar i Kaspiska havet, medan Don flyter ut i Svarta havet. Neva mynnar i Östersjön. Den märkliga Bajkalsjön i sydöst är Eurasiens största sötvattenssjö och jordens djupaste insjö.

I Sibirien, söder om ishavskustens arktiska tundror, breder ett väldigt barrskogsområde, tajgan, ut sig. I öster upptar tajgan även områden där tjälen aldrig går ur jorden (permafrost); träden blir därför små och växer mycket långsamt. I den sydligaste delen av tajgabältet förekommer jordbruk. Stäpp- och skogsstäppbältet, som löper söder om tajgan, är till största delen uppodlat. Där finns bördiga jordar, men klimatet är obeständigt med återkommande torrperioder.

I större delen av Ryssland råder ett kalltempererat kontinentalt klimat med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. I sydväst är klimatet varmtempererat eller subtropiskt. Ishavskusten i norr har polarklimat, medan Kolahalvön, som ligger nära Golfströmmen, har ett i förhållande till läget milt klimat. I östra Sibirien är vintrarna torra och mycket kalla med temperaturer på mellan 20 och 50 minusgrader.

Om våra källor

Yta
17 075 000 km2 (2020) 1
Tid
svensk + 1-11 timmar
Angränsande land/länder
Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Vitryssland, Ukraina, Georgien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kina, Mongoliet och Nordkorea
Huvudstad med antal invånare
Moskva 10 224 000 (2008) 2
Övriga större städer
S:t Petersburg (f d Leningrad) 4 116 000, Novosibirisk 1 425 500, Niznjij Novgorod (f d Gorkij) 1 311 000, Jekaterinburg (f d Sverdlovsk) 1 293 500, Samara (f d Kujbysjev) 1 157 900, Omsk 1 134 000, Tjeljabinsk 1 077 000, Kazan 1 105 300, Rostov-na-Donu 1 068 300 (2002) 3
Högsta berg
Elbrus (5624 m ö h), Dychtau (5024 m ö h), Kljutjevskaja sopka (4750 m ö h), Belucha (4056 m ö h)
Viktiga floder
Lena, Volga, Ob, Jenisej, Amur
1. en fjärdedel av Rysslands yta utbreder sig väster om Uralbergen och räknas därmed till Europa. Eftersom nästan 80 procent av alla invånare bor i den europeiska delen hänförs Ryssland som regel till Europa i politiska sammanhang
2. uppskattning
3. folkräkning

Källor

Befolkning och språk

Rysslands befolkning är ojämnt fördelad över landets väldiga yta. Större delen av befolkningen bor i landets europeiska del. Folktätheten varierar från mindre än en invånare per kvadratkilometer i delar av Sibirien till 4 900 i Moskva.

Av Rysslands invånare är drygt fyra femtedelar etniska ryssar, det vill säga östslaver med ryska som modersmål. Vid sidan av ryssar finns en mängd andra folkslag av skilda ursprung. Största minoriteter är tatarer och ukrainare. Andra betydande minoriteter är basjkirer, tjuvasjer, tjetjener, armenier och vitryssar. Ukrainare och vitryssar är liksom ryssarna östslaviska folk, medan tatarerna och basjkirerna är turkiska folk. Resten av befolkningen, sammanlagt cirka tio procent, utgörs av mer än hundra olika nationaliteter.

Från 1992 till 2003 var den naturliga befolkningstillväxen negativ, det vill säga dödsfallen var fler än födslarna. 2012 rådde jämvikt mellan dödstal och födelsetal och sedan dess har antalet födda varit fler än antalet avlidna. Födelsetalen är betydligt högre i muslimskt dominerade områden som Tjetjenien och Dagestan i Kaukasien än i regioner med övervägande rysk befolkning.

En del av befolkningstillväxten beror på en ökande invandring. Betydligt fler personer flyttar till Ryssland än det antal som lämnar landet varje år. Utöver invandrarna finns det 11–12 miljoner migrantarbetare som befinner sig i Ryssland för att arbeta längre eller kortare perioder. Både invandrarna och migrant­arbetarna kommer i de flesta från andra före detta sovjetrepubliker, det vill säga länder som liksom Ryssland ingick i Sovjetunionen fram till dess upplösning 1991, exempelvis Ukraina samt länderna i Kaukasien och Centralasien. Av migrantarbetarna beräknas 1,5–1,8 miljoner befinna sig i landet illegalt.

Främlingsfientligheten är utbredd. De senaste åren har flera människor dödats i attacker med rasistiska förtecken.

Konflikten i Ukraina (se Utrikespolitik och försvar) har gett upphov till en flyktingström över gränsen till Ryssland. 

Genom migrationen har antalet muslimer i Ryssland ökat, vilket gett upphov till en oro för att radikal islamism ska breda ut sig. Oron får näring av det muslimska uppror mot centralmakten som pågår i ryska republiker i söder, till exempel Dagestan.

Många miljoner ryssar bor utanför Ryssland i andra före detta sovjet­republiker. Flest ryssar återfinns i Ukraina.

Språk

Ryska är ett av världens tio största språk. Det tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen och räknas jämte ukrainska och vitryska till de östslaviska språken. Dessa har sina rötter i ett äldre gemensamt språk som började utvecklas till tre självständiga språk på 1300-talet.

De äldsta bevarade skrifterna är på fornkyrkslaviska, som är liturgiskt språk för de slaviska ortodoxa kyrkorna. Kyrkslaviskan skrivs liksom ryskan med det kyrilliska alfabetet, som utvecklats ur det grekiska och fått namn efter den grekiske missionären Kyrillos (827–869).

På 1600-talet blev Moskvadialekten tongivande som ryskt ämbetsmanna- och litteraturspråk. Under Peter den store på 1700-talet rensades många kyrkslaviska element ut ur ryskan och ersattes av mer folkliga former. Dessutom upptogs ord av tatariskt ursprung, liksom lånord från franskan och tyskan.

Turkiska språk, som tillhör den altaiska språkfamiljen, talas av en rad folkgrupper i bland annat de centralasiatiska delarna av Ryssland. Finsk-ugriska språk talas av mordviner, finnar, karelare och en mängd små folkgrupper som lever vitt spridda i norra Ryssland. Vidare talas ett stort antal nordkaukasiska språk samt mongoliska och andra språk. 

Om våra källor

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
82 % ryssar, 4 % tatarer, 3 % ukrainare, 1 % tjuvasjer, basjkirer, 1 %, vitryssar samt ytterligare ett hundratal folkslag
Antal invånare
144 373 535 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
9 (2018)
Andel invånare i städerna
74,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
12,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
12,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,8 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
53,5 procent (2017)
Förväntad livslängd
73 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2018)
Förväntad livslängd för män
68 år (2018)
Språk
ryska är officiellt språk 1
1. en rad minoritetsspråk förekommer också däribland turkiska och finsk-ugriska språk

Källor

Religion

Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och utgör ett slags nationalkyrka, knuten till kulturarvet. Dess överhuvud är patriarken av Moskva och hela Ryssland, som biträds av Heliga synoden med sju medlemmar. Bland de kristna finns fortfarande en del "gammaltroende", som står i konflikt med den ortodoxa kyrkan sedan 1600-talet. I Sibirien finns drygt 1 miljon katoliker, och protestantiska samfund har bortåt 1,5 miljoner medlemmar runt om i landet.

Islam är den näst största religionen i Ryssland räknat i antalet anhängare. Mellan 15 miljoner och 20 miljoner ryska medborgare beräknas bekänna sig till islam. Flertalet av dem är sunnimuslimer. Sufiska sekter har ett starkt inflytande (sufism: islamisk mystik), men fundamentalistiska former av islam (wahhabism eller salafism) har också fått visst fäste. På vissa håll har sufister och salafister kommit i konflikt med varandra och flera imamer har mördats.

Buddismen i form av lamaism är mest spridd i Burjatien. Buddister finns också i Kalmuckien vid Kaspiska havet och i Tuva samt i vissa distrikt i Irkutsk- och Tjitaregionerna vid gränsen till Mongoliet. Antalet buddister i Ryssland har minskat på senare år till cirka en halv miljon.

I Ryssland finns ett antal judiska församlingar, främst i Moskva och S:t Petersburg. Åtskilliga ryska judar har under senare decennier utvandrat till Israel och USA. 1959 fanns det 875 000 judar i Ryssland. Uppskattningar gjorda år 2012 landade på mellan 170 000 och 200 000.

Den kommunistiska regimen i Sovjetunionen var uttryckligen ateistisk. Omkring två tredjedelar av alla kyrkor stängdes efter revolutionen 1917, och många andra förstördes eller användes till annat. År 1990 antogs en lag som garanterar fri religionsutövning och 1993 skrevs religionsfriheten in i författningen. En rad kyrkor och kloster restaurerades och det gick en våg av religiös väckelse över landet.

Den ortodoxa kyrkan och staten har nu utvecklat nära band till varandra, särskilt efter det att Vladimir Putin blev president år 2000. Putin har gynnat kyrkan i hopp om att den ska fungera som en enande kraft i samhället. Kyrkans högste ledare, patriarken Kirill, har fått ett residens i Kreml (den borg i Moskva där regeringen sitter), och Kirill gav Putin uttalat stöd i presidentvalet i mars 2012.

Om våra källor

Utbildning

Ryssland har idag en välutbildad befolkning men en stor andel högskoleutbildade. Skolsystemet bygger i huvudsak på statliga skolor men det finns privata alternativ. Den nioåriga grundskolan är avgiftsfri. Även på universitetsnivå kan man studera gratis. 

Grundskolan omfattar två stadier: ett lågstadium från årskurs 1 till 4 och ett mellanstadium från årskurs 5 till 9. Därefter kan eleven välja mellan att läsa en yrkesutbildning och en ”fullständig grundutbildning” som motsvarar svenska gymnasiestudier och tar två år. Skolan är avgiftsfri för alla elever, dock måste föräldrar ofta betala för skolböcker, skolresor och liknande.

Ryssland utbildning.jpg
Skolstarten på Kunskapens dag den 1 september är en stor begivenhet för den som börjar i ettan. 

I slutet av gymnasieutbildningen skriver alla elever slutprovet EGE (uttalas ungefär ’jigä’). Ryska och matematik är obligatoriska ämnen, därtill kan andra ämnen väljas beroende på vilken högre utbildning man vill söka sig till. Detta system infördes 2009 i syfte att bekämpa korruption inom utbildningsväsendet och förenkla antagningsprocessen till universiteten då EGE ersatte ett system där varje högskola/universitet hade egna inträdesprov. Vissa högt rankade universitet har dock behållit sina intagningsprov vilket i viss grad underminerar reformen.

Närmare 60 procent av alla ryssar mellan 25 och 64 år har ägnat sig åt akademiska studier. Det är en av de högsta siffrorna inom OECD. I landet finns flera hundra universitet. Det mest kända är Lomonosovuniversitetet i Moskva, grundat på 1700-talet.

Elever med tillräckligt höga betyg får studera gratis på ryska universitet men det finns även betalda platser. Ett annat sätt att erhålla en gratisplats på drömutbildningen är att delta i så kallade olympiader – tävlingar för gymnasielever som genomförs i alla skolämnen. Vinner man pris på en sådan tävling på nationell nivå (pristagarna kan vara så många som 80 till antalet) har man rätt att läsa det ämnet på vilket universitet som helst i hela Ryssland kostnadsfritt. Då studentbidragen är låga får många studenter ekonomiskt stöd från sina föräldrar, speciellt om de studerar i en annan stad. Ryska studenter bor ofta på studenthem om de kommer från en annan ort och det är vanligt att två eller tre personer delar rum.

Efter andra världskriget satsade Sovjetunionen väldiga resurser främst på teknisk och naturvetenskaplig forskning. Landet nådde uppseendeväckande framgångar inom rymdforskningen. Bland milstolparna i den utvecklingen kan nämnas det första atombombsprovet 1949. Sovjetunionen blev med uppsändningen av Sputnik 1957 först med att placera en satellit i omloppsbana runt jorden, och 1961 blev ryssen Jurij Gagarin den första människan i rymden. När USA under 1960-talet på allvar tog upp tävlan fick dock Sovjetunionen svårt att hålla jämna steg med amerikanerna i rymdkapplöpningen och på andra områden.

Under 1990-talet genomgick utbildningsväsendet stora förändringar. Kursplaner och läroböcker rensades från politiskt material och undervisningen i historia och litteratur började ta upp tidigare förbjudna ämnen.

Men återfall till sovjettidens utbildningspolitik förekommer. När Ryssland våren 2014 trotsade omvärlden och annekterade halvön Krim i Ukraina (se Utrikespolitik och Kalendarium) krävde utbildningsdepartementet att lärarna skulle förmedla bilden av att annekteringen var motiverad och rättfärdig.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,0 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
21 (2016)
Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,7 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,9 procent (2015)

Källor

Kultur

Ryskan blev ett skönlitterärt språk i början av 1700-talet, när Peter den stores reformpolitik medförde ett kulturellt uppsving för Ryssland. Ett århundrade senare utgav Ivan Krylov sina första fabler. Något senare framträdde den romantiske lyrikern Alexander Pusjkin (Eugen Onegin) och romanförfattaren Michail Lermontov (Vår tids hjälte) och efter dem satirikern och samhällsskildraren Nikolaj Gogol (Döda själar, Revisorn).

Från 1800-talets mitt upplevde den ryska litteraturen en blomstringstid och en rad författare blev internationellt berömda. Till de ryska klassikerna räknas Ivan Gontjarov (Oblomov), Ivan Turgenjev (Fäder och söner), Fjodor Dostojevskij (Brott och straff, Bröderna Karamazov), Lev Tolstoj (Krig och fred, Anna Karenina). Alexander Ostrovskij (Oväder) skapade det realistiska dramat. Till den följande klassiker­generationen hörde dramatikern och novellisten

Anton Tjechov (Körsbärsträdgården) och den förste proletärförfattaren Maxim Gorkij (Natthärbärget, Min barndom).
Den moderna lyriken fick sitt genombrott årtiondena närmast efter sekelskiftet genom poeter som Vladimir Majakovskij, Osip Mandelstam, Anna Achmatova och Boris Pasternak. Bland prosaförfattare efter oktoberrevolutionen 1917 (se Modern historia) kan nämnas Isaak Babel, Michail Bulgakov, Ivan Bunin och Michail Sjolochov. Den ryska teatern blev i början av 1900-talet en förebild för utlandet genom nydanande regissörer som Konstantin Stanislavskij och Vsevolod Meyerhold.

Under Stalinperioden (1929–1953) förkvävdes alla konstnärliga riktningar utom den ”socialistiska realismen”. Många betydande författare och andra konstnärer tystades. Flera greps och dog i fångläger. Efter Josef Stalins död 1953 kom ett kort ”töväder” med utgivning av samhälls­kritiska romaner liksom en framväxande kritisk och central­lyrisk poesi. En rad svartlistade pjäser, bland annat av Majakovskij och Bulga­kov, släpptes fria. Under 1970-talet fördes experimenttraditionen från 1920-talet vidare av Jurij Ljubimov vid den lilla Tagankateatern i Moskva.

Kritiken mot stalinismen kulminerade med Alexander Solzjenitsyns En dag i Ivan Denisovitjs liv (1962). Därefter hårdnade återigen kultur- klimatet. Istället förekom en omfattande illegal manuskriptspridning (samizdat) inom landet och utsmuggling av manuskript till väst. Boris Pasternaks stora roman Doktor Zjivago, som smugglades till Italien, väckte stort uppseende i väst. Pasternak tilldelades Nobelpriset 1958 men tvinga­des avsäga sig det. Solzjenitsyn fick 1970 Nobelpriset för utsmugglade romaner som Den första kretsen och Cancerkliniken. Utmärkelsen ledde till häftiga kontroverser med regimen och 1974 landsförvisades Solzjenitsyn. I början av 1970-talet tvingades eller tilläts ett stort antal andra kulturskapare att emigrera.

Under president Michail Gorbatjovs reformpolitik i slutet av 1980-talet började den sovjetiska perioden att kritiseras öppet och tidigare förbjudna författare och verk att publiceras. På 1990-talet framträdde en ung postmodernistisk generation författare med en frispråkighet och berättarteknik som de ryska läsarna inte var vana vid. Vladimir Sorokins roman Blått fett väckte uppståndelse för både experimentella stilgrepp och öppenhjärtiga sexskildringar, som sånär ledde till åtal för pornografibrott. Viktor Pelevins romaner, till exempel Omon Ra, väckte inte mindre uppståndelse. Båda dessa författare har behållit sina ställningar som de främsta inom den ryska samtidslitteraturen. En uppskattad och mer traditionellt berättande författare är Ljudmila Ulitskaja. En yngre generation författare försöker ta upp handsken efter brödernas Strugatskijs science fiction-skildringar från 1980-talet med nyskrivna fantasy-böcker. Hit hör bland annat författaren Dmitrij Gluchovskij.

Inom dramatiken sökte sig en ung generation nya vägar under slutet av 1990-talet. De slog igenom i början av 2000-talet under benämningen ”Nytt ryskt drama” och skildrade unga människors svårigheter att finna sin plats i ett samhälle där det sammanhållande kittet var våld i olika former. Till de mest intressanta dramatikerna hör Nikolai Koljada, Vasilij Sigarev, Evgenij Grisjkovets, bröderna Presnjakov, Ivan Vyrypaev och Jurij Klavdiev. Här bör också nämnas den nya dokumentära teater verbatim som företräds framförallt av lilla teatern Teatr.doc i Moskva.

Rysk film fick efter bolsjevikernas maktövertagande en särställning som propaganda­medium. Den främste nyskaparen var Sergej Eisenstein vars film Pansarkryssaren Potemkin från 1925 räknas som en internationell klassiker. Till de stora sovjetiska efterkrigsfilmerna hör Tranorna de flyga från 1957 (Michail Kalatozov) och Ballad om en soldat från 1959 (Grigorij Tjuchraj), vilka var de första som skildrade verkligheten i den lilla världen i skuggan av kriget.

Till de internationellt mest uppmärksammade ryska filmare som började sin bana under sovjettiden hör Andrej Tarkovskij med filmer som Andrej Rubljov, Solaris, Stalker och Offret. Hit hör också Alexander Sokurov med filmen Den ryska arken, och Nikita Michalkov med Brända av solen.

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 följde några svåra år för rysk filmindustri men därefter producerades en rad filmsuccéer. Hit hör Alexei Balabanovs Brodern och Brodern 2 och Cargo 200. Den senare är en mardrömsskildring om händelser runt liket från en rysk soldat som skickas hem från Afghanistan i en zinkkista. Stora kommersiella framgångar mötte fantasy-filmerna Nattväktaren och Dagväktaren av Timur Bekmambetov. Till den ”nya vågen” av ryska filmskapare under 2000-talet hör Boris Chlebnikov med filmen Att flyta fritt, Andrei Zvjagintsev med Återkomsten, Kirill Serebrennikov med Att föreställa offer och Ivan Vyrypaev med Euforiya.

Bildkonsten har en lång tradition från ikonmåleri och folkkonst via realister som Ilja Repin (död 1930) till modernismen. Den internationella konstutvecklingen har fått avgörande impulser från 1910-och 1920-talens ryska avantgarde med namn som Natalja Gontjarova, Michail Larionov, Marc Chagall, Vasilij Kandinskij, Kazimir Malevitj, Alexan­der Rodtjenko. På tidigt 1930-talet förbjöds modernismen och den partitrogna ”socialistiska realismen” upphöjdes till norm inom måleri liksom inom alla övriga konstformer, det vill säga konsten skulle vara realistisk till formen men framtidsorienterat socialistisk till innehållet.

Med tövädret under Nikita Chrusjtjov sökte de unga konstnärerna nya vägar och deras experimenterande fann först uttryck i den abstrakta expressionismen. Efter skandaler och stark kritik från kommunistpartiet tvingades den nydanande konsten att bli underjordisk. Under samlingsbeteckningen ”non-konformism” utvecklade den sovjetisk undergroundkonsten under 1970- och 1980-talen en rad riktningar av vilka först bör nämnas Moskva-konceptualismen, företrädd av Ilja Kabakov, Dmitrij Prigov och Andrej Monastyrskij samt SotsArt med bland andra Komar & Melamid, Alexander Kosolapov och Leonid Sokov.

Marknaden för rysk samtidskonst exploderade i mitten av 2000-talet och en rad gallerier och konstcentra öppnade på nedlagda industriområden. Konstaktivistiska grupper har vunnit såväl rysk som internationell ryktbarhet genom politiska protestaktioner i konstnärlig form. 
Rysk musik har utvecklats ur en rik folk- och kyrkomusiktradition. Inom folkmusiken var balalajka och dragspel de populäraste instrumenten. På 1700-talet blev S:t Petersburg Rysslands musikaliska centrum, där både tysk och italiensk musik fick stort inflytande. Konsertlivet utvecklades och en rad konservatorier och musikskolor inrättades. Bolsjojteatern i Moskva, som byggdes 1825, har utgjort nav för den ryska musikteatern med storslagna opera- och balettuppsättningar.

Stora kompositörer under 1800-talet var Nikolaj Rimskij-Korsakov och Pjotr Tjajkovskij. I det ”modernistiska” musiklivet före revolutionen 1918 märktes Alexander Skrjabin och Igor Stravinskij. Framstående kompositörer under sovjetisk tid var bland andra Sergej Rachmaninov, Sergej Prokofjev, Dmitrij Sjostakovitj och Aram Chatjaturjan. Till senare generationers ryska kompositörer hör förutom Alfred Schnittke och Sofija Gubajdulina numera den betydligt yngre Vladimir Martynov.

Om våra källor

Arbetsmarknad

Den ryska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar. Under sovjettiden dominerade industriarbete. Därefter har tjänstesektorn blivit allt viktigare. Antalet arbetsföra minskar i takt med att hela befolkningen krymper, och regeringen har därför uppmuntrat invandringen av arbetskraft.

Under sovjettiden fanns det officiellt ingen arbetslöshet, men undersysselsättningen var hög inom många områden. Arbetsuppgifterna räckte inte åt alla. Under krisåren på 1990-talet steg arbetslösheten brant och nådde en toppnotering på 13 procent år 1999. Därefter sjönk den med ett par avbrott, bland annat under krisåret 2009. De senaste åren har andelen officiellt registrerade arbetslösa legat på drygt fem procent. Statistiken anses dock osäker då många arbetslösa inte registrerar sig eftersom de ändå inte får någon ersättning.

Den största enskilda gruppen bland de yrkesarbetande är handels­anställda (14 procent). Därefter kommer industriarbetare. Andra stora grupper är lärare och personer som arbetar med transporter och kommunikation. 

Andelen yrkesarbetande kvinnor uppgår 55 procent. Kvinnor är överrepresenterade i serviceyrken.Ett hundratal yrken är enligt lag reserverade för män. Kvinnor får till exempel inte arbeta som svetsare, långtradarchaufförer, flygplansmekaniker, sjömän eller smeder.

Arbetslagarna omfattar rätten att organisera sig, förhandlingsrätt samt strejkrätt men med ett antal begränsningar. Det händer att fackligt engagerade personer utsätts för trakasserier från både arbets­givarnas och polisens sida.

De officiella fackföreningar som fanns under sovjettiden har ombildats och kallar sig numera oberoende men den viktigaste fackliga landsorganisationen, Federationen av oberoende ryska fackföreningar (FNPR) anses stå regeringen nära.

Om våra källor

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
4,5 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
14,8 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Övergången från sovjettidens centralplanerade ekonomi till marknadsekonomi blev en smärtsam omställning för stora grupper. Människor som hade vant sig vid att vara beroende av staten för sin försörjning, bostad och alla former av service förlorade plötsligt en stor del av sin grundtrygghet. Levnadsstandarden sjönk kraftigt för miljoner människor och välfärden urholkades. När den ryska ekonomin förbättrades efter millennieskiftet började levnadsstandarden stiga. Ryssland är idag ett tryggare och bekvämare land att leva i för majoritetsbefolkningen men klyftorna i samhället är stora.

En liten grupp har blivit mycket rikare, medan betydande befolkningsgrupper fortfarande lever under svåra förhållanden. Analytiker vid Handelshögskolan i Moskva beräknar att de rikaste tre procenten av invånarna i Ryssland förfogade över nästan 90 procent av alla finansiella tillgångar år 2018. Skillnaderna är också stora mellan olika landsändar och mellan stad och glesbygd.

Andelen människor som lever i fattigdom har minskat under 2000-talet, bland annat eftersom låg- och medelinkomsterna ökat. Den ekonomiska krisen 2008 – 2009 blev ett hårt slag för samhället då bland annat arbetslösheten sköt i höjden men den ryska regeringen klarade krisen utan att göra nedskärningar i den sociala välfärden. En ny nedgång kom 2014 som ett resultat av låga oljepriser och västländernas sanktioner i samband med den ryska annekteringen av Krimhalvön. Priserna på varor och tjänster har stadigt ökat sedan dess, samtidigt som den disponibla inkomsten har legat på samma nivå eller minskat. Enligt den officiella statistiken levde år 2018 knappt 13 procent under fattigdomsgränsen, eller 18,9 miljoner människor. Det är en minskning jämfört med 2017 men en ökning jämfört med åren 2010 – 2014. Samtidigt har den upplevda fattigdomen (andelen människor som bedömer sin levnadsstandard som dålig eller mycket dålig) ökat och utgör närmare 30 procent. Bland de fattiga dominerar barnfamiljer. Ett ökande problem utgör den höga belåningsgraden hos många hushåll.

Utifrån ett globalt perspektiv är det sociala skyddsnätet ganska långtgående men ersättningsnivåerna är låga och täcker inte de kostnader som de är avsedda för. Invånare har rätt till exempelvis sjukpenning, ersättning vid arbetsskada, arbetslöshetsersättning, graviditetspenning och föräldrapenning och det finns en lagstadgad minimilön. För att höja födelsetalet har regeringen infört särskilda engångsbidrag på cirka 66 000 kronor till familjer som skaffar ett andra barn som uppgår till cirka 66 000 kronor. Föräldraledighet kan användas av mamman, pappan eller av andra släktingar som tar hand om barnet. Föräldrapenning betalas ut tills barnet har fyllt 3 år.

De senaste årens mest kontroversiella reform innebar höjningen av pensionsåldern 2018. För män höjdes den från 60 till 65 år och för kvinnor från 55 till 60 år. Många ryssar menar att höjningen är ogrundad med hänsyn till medellivslängden, speciellt för män. Regeringen menar å sin sida att medellivslängden i landet ökar och hänvisar till att Pensionsmyndigheten inte kan täcka alla pensionskostnader och tvingas låna pengar från den statliga budgeten varje år. Det kan även tilläggas att många ryssar går i pension tidigare än den lagstadgade åldern, till exempel de som bor i polartrakterna, vissa tjänstemän och andra yrkesgrupper, kvinnor som har fött fem barn, föräldrar till barn med funktionsnedsättning med flera. En del ryssar går i pension i förtid tack vare att de är berättigade till så kallad invaliditetspension. De som får invaliditetspension kallas invalider. Cirka 8 procent av befolkningen har denna status. Begreppet ”invalid” har tolkats mycket vidare i Ryssland än vad vi är vana vid i Sverige. Personer med vissa kroniska men behandlingsbara sjukdomar (till exempel astma och diabetes) eller personer som råkat ut för en arbetsskada som medför en nedsättning av arbetsförmågan har tidigare klassats  som invalider men kraven har nu skärpts. Idag kan till exempel inte diabetiker få invalidstatus. Invaliditetspension kan vara tidsbegränsad eller permanent.

Hälsovården fungerar inte tillfredsställande, även om anslagen har ökat under 2000-talet. Medan invånarna i de stora städerna inte har några större problem med att få en läkartid är situationen mer ansträngd i glesbygd. Generellt kan sägas att vårdmottagningarna blir färre, lönerna för sjukvårdspersonalen är låga och det förekommer personalbrist, speciellt på landsbygden. Den statliga sjukvården är kostnadsfri, men privat sjukvård blir allt vanligare då den anses vara av bättre kvalitet. Privat sjukvård erbjuds ibland som förmån till medarbetare på stora företag.

Efter en kraftig försämring av folkhälsan under 1990-talet har situationen förbättrats på vissa områden, men trots det kvarstår en del bekymmer. Dödligheten är hög bland män i arbetsför ålder. Orsakerna är främst dåliga levnadsvanor i form av hög alkoholförbrukning och rökning, fet och vitaminfattig kost samt otrygga levnadsvillkor och otillräcklig hälsovård.

Regeringen har inlett en antialkoholkampanj som ska resultera i en halverad förbrukning till år 2020. Butikerna får inte längre sälja alkohol på natten och det är förbjudet att göra reklam för alkohol i tryckta medier och på internet. Alkoholförbrukningen i Ryssland har stadigt minskat sedan 1990-talet.

Även andra droger utgör ett stort samhällsproblem. Var fjärde frihetsberövad i Ryssland är fälld för narkotikabrott och återfallsrisken i dessa mål är stort. Narkotikakonsumtionen ökar och hänger tätt ihop med hiv/aidsepidemin, eftersom många nysmittade (drygt 43 procent) är sprutnarkomaner. En procent av invånarna, 1,4 miljoner människor, beräknas vara hivsmittade. Myndigheterna blundar dock för problemets omfattning och informerar inte om smittspridning. Det bedrivs inte heller någon  sexualundervisning i skolan. Frågan debatteras inte på grund av att det råder en allmänt pryd inställning till frågor som rör sex. Det är vanligt att man i stället ser äktenskaplig trohet och traditionella värderingar som lösning på problemet.

Bortsett från narkotikabrotten har brottsligheten i övrigt i Ryssland minskat kraftigt sedan sekelskiftet. 2019 rapporterades det att antalet frihetsberövade är det minsta sedan Sovjetunionens fall.

Det rapporteras att prostitution har blivit vanligare sedan den ekonomiska krisen 2014. Att sälja sex liksom att organisera prostitutionsverksamhet klassas som en så kallad administrativ förseelse i Ryssland vilket kan bestraffas med böter. Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som staten inte tar på allvar. 2017 mildrades straffet för ringa misshandel så att de som fälls för våld i nära relationer numera bara kan dömas till böter. Ideella organisationer och Rysslands ombudsman för mänskliga rättigheter har föreslagit att en särskild lag ska antas med övergripande åtgärder mot våld i nära relationer men något lagförslag föreligger ännu inte.

Ett särskilt problem utgör den höga självmordsfrekvensen som är en av de högsta i världen. Enligt en FN-rapport tar minst 1500 tonåringar sitt liv varje år i Ryssland, och mörkertalet antas vara stort. Dödsfall på grund av trafikolyckor går stadigt ner men är fortfarande högre än i Sverige.

Ryssland var ett av de första länderna som införde kvinnlig rösträtt (1917) och kvinnors sysselsättningsgrad under sovjettiden var hög. I och med Rysslands omvälvande historia på 1900-talet (två revolutioner, politiskt förtryck och två världskrig som skördade många mäns liv) fick kvinnorna ta på sig rollen som familjeförsörjare. Fortfarande har många kvinnor den här rollen. Bidragande orsaker är högre dödlighet och missbruksproblem bland männen (se ovan) och det stora antalet skilsmässor som leder till att kvinnan i princip ensam tar hand om barnen. Samtidigt som kvinnorna axlat den traditionellt manliga rollen förväntas de också ta hand om hemmet och barnen. Det är det som är anledningen till att barn oftast bor med sin mamma efter skilsmässan. De flesta pappor är bekväma med eller accepterar denna lösning men samhällsnormen slår hårt mot de män som faktiskt vill finnas i sina barns liv: de måste föra en mycket smärtsam kamp för att få vårdnad om sina barn då ryska domstolar oftast står på kvinnans sida.

Enligt Grant Thornton International 2017 års rapport om kvinnlig representation i affärsvärlden ligger Ryssland på första plats vad gäller antalet kvinnor på chefspositioner inom företag (47 procent). Motsvarande siffra för Tyskland är 18 procent. Trots att kvinnor ofta gör karriär förekommer det att de slår i glastaket. Det finns en lagstadgad lista på yrken som kvinnor inte kan inneha, till exempel lokförare, eftersom de anses skada kvinnans hälsa.

Trots att det finns lagar som är avsedda för att skydda minoriteter har de ofta svag ställning i Ryssland. Diskriminering förekommer och kan bestraffas som ett brott eller en administrativ förseelse men det finns ingen lag som ger diskriminerade personer rätt att kräva ersättning. HBTQ-personers rättigheter inskränks i stor utsträckning, till stor del till följd av en ökänd lag som förbjuder så kallad gaypropaganda. Homosexuella par får inte ingå äktenskap i Ryssland. Särskilt allvarlig är situationen i den kaukasiska delrepubliken Tjetjenien, där det uppges att flera homosexuella män har torterats till döds. En opinionsundersökning från april 2019 visade att 47 procent av alla ryssar anser att homosexuella personer borde ha samma rättigheter som resten av befolkningen, vilket är den högsta siffran sedan 2005.

Situationen är svår även för personer med funktionsnedsättning som ofta inte har möjlighet att röra sig fritt på grund av fysisk otillgänglighet. I Ryssland existerar fortfarande stora anstalter för människor med funktionsnedsättning samt andra som av någon anledning inte kan ta hand om sig själva (till exempel äldre människor). Dessa inrättningar rymmer ofta hundratals personer och ideella organisationer kämpar för en reform som möjliggör etableringen av gruppboenden med hemliknande förhållanden och ett begränsat antal boende.

Om våra källor

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
6 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
96,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
90,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
469 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
16 procent (2018)

Källor

Äldre historia

De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike).

Sedan även Kiev hamnat under Rurikätten växte riket, och i slutet av 900-talet kristnades det av missionärer från Bysans (Östrom). Det försvagades och splittrades dock till följd av maktkamper och invaderades vid 1200-talets mitt av mongoler, som gjorde de ryska furstarna till vasaller under Gyllene hordens khaner.

Under 1300-talet började furstendömet Moskva växa i betydelse. Efter Dmitrij Donskojs seger över mongolerna vid Kulikovo 1380 började en rysk centralstat att ta form med Moskva som centrum. Ivan ”den förskräcklige” minskade stormännens, bojarernas, makt och lät 1547 kröna sig till ”tsar av hela Ryssland”. Under hans tid utvidgades riket fram till Kaspiska havet, och Sibirien började koloniseras. Efter ”den stora oredan” valdes 1613 Michail Romanov till tsar. Under hans regering lagfästes livegenskapen, som gjorde bönderna socialt, ekonomiskt och rättsligt helt beroende av godsägarna.

Med Peter den store (1682–1725) blev Ryssland en stormakt. Förvaltningen moderniserades efter västeuropeisk förebild. Handel och industri utvecklades och en reguljär armé och flotta skapades. I öster nådde ryssarna fram till Stillahavskusten. I väster nådde de genom erövringar från Sverige fram till Östersjön, och här anlades den nya huvudstaden S:t Petersburg.

Den ryska expansionen fortsatte under Peters efterträdare, bland annat Katarina den stora (1762–1796). Området söder om Kaukasus införlivades, liksom Bessarabien (med bland annat nuvarande Moldavien). Krim erövrades genom krig med Turkiet. Ryssland försåg sig också med landområden vid Polens delningar 1792–1795, och 1809 erövrades Finland från Sverige.

Efter Napoleons nederlag i Ryssland 1812 blev den ryska politiken utpräglat imperialistisk utåt och reaktionär inåt. Samtidigt växte dock kraven på sociala och politiska reformer, och redan 1825 försökte de så kallade dekabristerna genomföra en statskupp för att framtvinga en liberal författning.

Efter det ryska nederlaget i Krimkriget 1856 försökte tsar Alexander II stilla oron genom en rad reformer. Livegenskapen upphävdes 1861. Reformerna var dock otillräckliga. I takt med en snabb utveckling inom handeln och industrin växte en revolutionär rörelse fram. Extrema terrorgrupper bildades och 1881 mördades Alexander II. Därefter hårdnade styret.

När Ryssland 1904 förlorade ett krig mot Japan skärptes de sociala motsättningarna. Året därpå slog regimen ned ett uppror (1905 års revolution), men samtidigt tvingades tsar Nikolaj II att 1906 införa en författning, tillåta politiska partier och inrätta ett parlament, duman. Året därpå antogs en jord­reform. Demokratiseringen var dock halvhjärtad och oron växte. År 1911 mördades regeringschefen Pjotr Stolypin. Ständiga strejkvågor svepte genom landet.

De ryska motgångarna i första världskriget ledde till en ny kris, som 1917 mynnade ut i februarirevolutionen (mars enligt vår kalender). Tsaren abdikerade, och det uppstod en dragkamp om makten (dubbelväldet) mellan å ena sidan de revolutionära arbetar- och soldatråden (sovjeterna) och å den andra duman, som bildade en provisorisk regering.

Regeringen lyckades inte få den inrikespolitiska oron under kontroll. Den 7 november (oktoberrevolutionen enligt den julianska kalendern) grep kommunisterna, som då kallades bolsjevikerna, makten. En regering, folkkommissariernas råd, upprättades. Till rådet hörde bland andra Vladimir Lenin, Lev Trotskij och Josef Stalin.

Till bolsjevikernas första åtgärder hörde förstatligande av jorden samt fredsförhandlingar med Tyskland. Genom kapitulationen, som undertecknades i mars 1918, förlorade Ryssland omfattande territorier som landet dock till stor del fick tillbaka efter Tysklands slutliga nederlag. Finland och de baltiska länderna förklarade sig självständiga. När ”vita” generaler med visst stöd av Storbritannien, Frankrike, USA och Japan försökte störta den ”röda” regimen utbröt inbördeskrig, som pågick 1918–1921.

”De röda” vann inbördeskriget, men ekonomiskt kaos vid krigets slut tvingade fram en tillfällig reträtt från den tidigare socialiseringspolitiken. Den nya ekonomiska politiken (NEP) tillät under åren 1921–1928 viss privat företagsamhet inom jordbruk, handel och småindustri. Målet var att återställa ekonomin till samma nivå som före kriget, vilket också lyckades.

År 1922 bildades Sovjetunionen. Det var formellt ett frivilligt förbund mellan unionsrepublikerna Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Transkaukasien med ett visst mått av självstyre för de enskilda republikerna, men eftersom makten inte låg hos de statliga institutionerna utan hos kommunistpartiet var frivilligheten skenbar.

Kommunistpartiets ledare Lenin lade grunden till ett system som utmärktes av en allsmäktig maktapparat bestående av partiet, staten och säkerhetstjänsten. Möjligheterna till fri debatt inom kommunistpartiet ströps. 1921, samma år som Lenin förbjöd alla politiska partier utom kommunistpartiet, infördes det så kallade fraktionsförbudet inom partiet. Det innebar förbud mot gruppbildningar inom partiet, det vill säga förbud mot alla försök att utforma alternativa politiska program.

Alla ledande bolsjeviker ställde sig bakom detta beslut. När Stalin i slutet av 1920-talet tystade sin siste konkurrent om makten, Nikolaj Bucharin, kunde han använda de partiregler som Bucharin själv varit med om att införa. Till partireglerna hörde också den så kallade demokratiska centralismen, som tvingade lägre nivåer inom partiet att underkasta sig den styrande partigruppen. Denna organisationsprincip, som utformats när partiet verkade underjordiskt i Tsarryssland, fortsatte att gälla under alla år av sovjetmakt. Partiets högsta organ bestod av politbyrån, sekretariatet och centralkommittén.

1924 avled Lenin. De följande åren lyckades chefen för par­tiets sekretariat, Josef Stalin, stegvis samla makten i sina händer och undanröja alla konkurrenter i den högsta partiledningen. Åren 1929–1932 genomdrev han en brutal kollektivisering av jordbruket, där all mark förstatligades och övergick i så kallade kolchoser, som på papperet ägdes kollektivt, eller i stora statsjordbruk, sovchoser. Välbärgade bönder, så kallade kulaker, förvisades med sina familjer till avlägsna landsdelar där flertalet dog.

I de bördiga jordbruksområdena i Ukraina utbröt svår hungersnöd och flera miljoner människor svalt ihjäl. Samtidigt inleddes en intensiv industrialisering, där man särskilt satsade på den tunga industrin. Ett system för central planstyrning av hela ekonomin byggdes upp.

Denna ”revolution uppifrån” slog sönder den tidigare ekonomiska och sociala strukturen i samhället och gjorde alla människor beroende av staten för sin försörjning. Priset för denna samhällsomvandling blev mycket högt i form av svält, sjukdomar och andra umbäranden. Säkerhetspolisen fick allt större befogenheter för att stävja alla protester.

Den stalinistiska terrorn mot så kallade folkfiender under åren 1934–1938 slog mot alla sektorer av samhällslivet, främst statsapparaten, partiapparaten och militären, men den drabbade hög som låg. Miljontals människor avrättades, deporterades eller dog i läger.

Mot slutet av 1930-talet försökte Stalin förebygga ett befarat angrepp från Hitler-Tyskland. I augusti 1939 undertecknade Sovjetunionens och Tysklands utrikesministrar Vjatjeslav Molotov och Joachim von Ribbentrop en pakt med löften om neutralitet och hemliga klausuler som delade upp Europa i ryska och tyska intressesfärer. Följande vecka anföll Tyskland Polen. Sovjetunionen marscherade in i Polen från öster, angrep Finland och ockuperade de baltiska staterna och Bessarabien.

När det tyska anfallet på Sovjetunionen ändå kom den 22 juni 1941 var den sovjetiska beredskapen dålig. Den militära ledningen var till stora delar ung och oerfaren, eftersom Stalins terror hade slagit hårt mot officerskåren. Tyskarna ryckte fram blixtsnabbt. På senhösten 1941 ockuperade de ett område som rymde närmare hälften av Sovjets förkrigsbefolkning.

Krigets vändpunkt blev slaget vid Stalingrad 1942–1943, som slutade med tysk kapitulation. Röda armén gick därefter till offensiv, återerövrade förlorade områden och trängde igenom Östeuropa och in i Tyskland. Vid Jaltakonferensen 1945 drog Stalin, Roosevelt och Churchill upp planerna för ockupationen av Tyskland efter krigsslutet.

Krigets kostnader blev ohyggliga för Sovjetunionen. Minst 27 miljoner människor miste livet och landet utsattes för ofantliga materiella skador. Ändå gick landet ut ur kriget som den enda verkliga stormakten i Europa med underlydande stater i ett framväxande ”socialistiskt block”. Territoriellt hade Sovjetunionen vuxit avsevärt genom införlivandet av östra Polen, norra Ostpreussen, Transkarpatien, Bessarabien, norra Bukovina, delar av Karelen, de baltiska staterna samt delar av ögruppen Kurilerna och ön Sachalins södra del.

LÄSTIPS! Läs mer om Ryska revoutionen i UI:s nätidning Utrikesmagasinet
Ryska revolutionen - oundviklig och katastrofal

Om våra källor

Modern historia

De närmaste åren efter andra världskriget satt Josef Stalin kvar vid makten och samhället förblev hårt kontrollerat. Stalins efterträdare Nikita Chrusjtjov intog under 1950-talet en mjukare linje men Chrusjtjovs störtades och samhällsklimatet skärptes igen. Först på 1980-talet mot bakgrund av en tilltagande ekonomisk kris en verklig reformpolitik "perestrojka" under Michail Gorbatjov. Öppningen ledde till ökande spänningar inom och mellan landets delrepubliker, och den sista december 1991 upplöstes Sovjetunionen och ersattes av 15 nya stater.

Kort efter Stalins död 1953 började den stalinistiska person­kulten kritiseras och det hårda greppet om kulturlivet mjuknade något. 1956 höll efterträdaren Nikita Chrusjtjov sitt ”hemliga tal” på den 20:e partikongressen, där han fördömde Stalins politik. Chrusjtjov ville reformera systemet, men han skaffade sig många fiender inom partiet genom ideliga förändringar.

Chrusjtjov störtades 1964 och efterträddes av Leonid Brezjnev, varvid en ideologisk och kulturell åtstramning inleddes. Brezjnevs konservativa politik, som låg mer i linje med det stalinistiska arvet, blev tydligare efter den sovjetiska invasionen av Tjeckoslovakien 1968. Med väst inleddes en period av avspänning, men förtrycket inom landet ökade.

Under de sista åren före Brezjnevs död 1982 blev den ekonomiska krisen för sovjetsystemet uppenbar. Långa köer utanför butiker med dagligvaror talade sitt tydliga språk. Tillväxttakten hade börjat avta redan under 1950-talet och nu drabbades ekonomin av en allvarlig stagnation. Det centraliserade planekonomiska systemet var en stor, ineffektiv byråkrati, där det blivit viktigare att uppfylla planerna kvantitativt än att förbättra varorna och utveckla tekniken. All seriös ekonomisk reformverksamhet sköts på framtiden. Brezjnevs död förändrade inget i det avseendet, eftersom han efterträddes av de nästan lika gamla och sjuka Jurij Andropov och Konstantin Tjernenko.

När den betydligt yngre Michail Gorbatjov i mars 1985 tog över posten som generalsekreterare för kommunistpartiet befann sig landet i en djup kris. Kapprustningen med USA hade blivit en allt tyngre börda för Sovjetunionen i takt med att ekonomin stagnerade. Den sovjetiska författningen från 1977 fastslog i sin paragraf sex att kommunistpartiet var ”det sovjetiska samhällets ledande och riktningsgivande kraft och kärnan i dess politiska system och i alla statliga och samhälleliga organisationer”. Partiet kontrollerade allt organiserat liv i samhället. Medborgarnas möjligheter att påverka politikens utformning var minimala.

Reformpolitik

Gorbatjov försökte reformera och liberalisera det kommunistiska systemet, men detta satte hela systemet i gungning. Hans inrikespolitiska reformprogram hade tre nyckelord: glasnost, (öppenhet i pressen och den politiska debatten), perestrojka (omvandling av främst det ekonomiska livet) och demokratizatsija (demokratisering av det politiska livet). Han började frigöra pressen och övriga massmedier från partiets kontroll, fortsatte med organisationslivet och tillät så kallade informella grupper att bildas. Han införde folkvalda församlingar som inte stod under partiets kontroll. Det undergrävde alltmer partiets auktoritet. I mars 1990 ströks slutligen paragraf sex om kommunistpartiets ledande roll ur författningen. Förändringsprocessen blev betydligt mer långtgående än vad Gorbatjov ursprungligen hade avsett. Han ville modernisera och effektivisera näringslivet och samhället i stort men väckte därmed okontrollerbara politiska krafter till liv. Sovjetunionen började knaka i fogarna, både som politiskt-ekonomiskt system och som unionsbildning.

Den kommunistiska epoken avslutades med en misslyckad statskupp 19–21 augusti 1991. Kuppen var ett desperat försök av gammalkommunister i den högsta ledningen att stoppa den utveckling som Gorbatjov hade inlett. Men kuppförsöket fick inte stöd av militären och andra viktiga grupper i samhället och föll snabbt samman. Misslyckandet stärkte just de processer som kuppmakarna velat hejda, det vill säga unionens sönderfall och en upplösning av det kommunistiska systemet.

När Gorbatjov återvände till Moskva från sin tillfälliga husarrest på Krim framgick det snart att Sovjetunionen hade förändrats. Det politiska initiativet hade övergått till Gorbatjovs rival Boris Jeltsin, som i juni hade valts till president i Ryssland, den största delrepubliken i Sovjetunionen. Medan Gorbatjov satt fången på Krim hade Jeltsin i Moskva tagit kommandot för det samlade motståndet mot kuppmakarna.

Historia efter Sovjetunionens upplösning

Efter kuppförsöket lät Jeltsin upplösa och förbjuda det sovjetiska kommunistpartiet. Den 8 december 1991 samlades företrädare för de tre slaviska sovjetrepublikerna Ryssland, Ukraina och Vitryssland i den vitryska orten Belovesjkaja Pusjtja och beslöt upplösa Sovjetunionen. De förklarade att de ville ersätta unionen med en lösligare form av samarbete mellan de forna sovjetrepublikerna. Oberoende staters samvälde (OSS) bildades den 21 december 1991 av elva stater (de baltiska staterna samt Georgien deltog inte). Den 25 december avgick Gorbatjov som Sovjetunionens president och Ryssland blev en självständig stat.

Vid det laget hade Jeltsin hunnit presentera ett omfattande ekonomiskt reformprogram och tillsätta en ny regering med ekonomen Jegor Gajdar som drivande kraft.

Övergången från sovjettidens centralplanerade, resursslösande och ineffektiva produktion till en modern marknadsekonomi blev plågsam för ryssarna. En viktig punkt i den nya regeringens program var att släppa priserna fria. Detta ledde till stora prishöjningar och en snabbt växande inflation. Konsumentpriserna ökade med 2500 procent från december 1991 till december 1992. För medborgarna blev prishöjningarna en chock. Inflationen gjorde deras besparingar värdelösa. Samtidigt inleddes en överföring av statlig egendom till privata ägare. Privatiseringen var avsedd att effektivisera företagen, men den ledde också till att en stor del av den statliga egendomen samlades hos några få finansmän, senare kallade oligarker, medan levnadsstandarden för breda befolkningsgrupper sjönk kraftigt. Produktionen minskade och många stora industriföretag upphörde att fungera. Statsbudgeten drogs med ständiga underskott och Ryssland blev svårt skuldsatt.

Skärpta motsättningar i toppen

Jeltsin och regeringen utsattes snart för hård kritik för såväl den ekonomiska politiken som för utrikespolitiken. I det ryska politiska livet fanns inget samförstånd om vart landet var på väg. Motsättningarna mellan presidenten och parlamentet skärptes under 1992 och 1993. Författningen från 1978 gällde ännu men kunde inte reglera maktfördelningen i det nya samhällssystemet. Resultatet blev maktkamp och politisk blockering.

I september 1993 tog sig Jeltsin rätten att upplösa parlamentet och utlysa val till ett nytt parlament. Den kommunistiska och nationalistiska oppositionen beskrev åtgärderna som en statskupp, förklarade Jeltsin avsatt och utropade en ny rege­ring. Jeltsins motståndare barrikaderade sig i parlamentsbyggnaden Vita huset och försökte med våld inta TV-tornet samt borgmästarbyggnaden. Först efter det att Jeltsin den 5 oktober låtit krigsmakten beskjuta parlamentsbyggnaden kunde han besegra sina motståndare. Det skedde till priset av 150 människors död.

Parlamentsvalet i december 1993 underströk motsättningarna kring reformpolitiken. Inget politiskt block fick majoritet i duman, vilket bidrog till att regeringen trots nationalisternas och kommunisternas starka ställning i regel kunde lotsa sina förslag genom parlamentet.

Samtidigt med parlamentsvalet genomfördes en folkomröstning om en ny författning, vilken gav presidenten stora befogenheter på parlamentets bekostnad.

Krig i Kaukasien

I december 1994 ingrep Ryssland militärt för att kväsa strävandena till självständighet i republiken Tjetjenien i norra Kaukasien. Ingripandet var tänkt som en enkel och snabb operation men utvecklades till ett blodigt krig (se Tjetjenien). Striderna, som krävde stora förluster bland såväl ryska värnpliktiga som civilbefolkningen i Tjetjenien, väckte stark motvilja utomlands men även i Ryssland.

I parlamentsvalet i december 1995 bidrog femprocentsspärren till att minska antalet partier i duman till fyra. Den största gruppen blev kommunisterna, men de fick inte egen majoritet. Presidentvalet sommaren 1996 vanns av Jeltsin i andra omgången. Hans främsta rival var kommunistledaren Gennadij Ziuganov. Jeltsins första uppgift efter valet blev att få slut på kriget i Tjetjenien. Hans ombud Alexander Lebed lyckades i augusti 1996 förhandla fram ett preliminärt fredsavtal med tjetjenernas befälhavare Aslan Maschadov. Kriget i Tjetjenien var därmed över för den gången.

De följande åren blev oroliga med ständiga motsättningar mellan regeringen och parlamentet och täta byten av premiär­ministrar.

I augusti 1998 föll statsfinanserna samman. Staten kunde inte betala sina inhemska lån och rubelns värde mot andra valutor minskade drastiskt. Finanskraschen visade sig emellertid bli en hälsokur för den ryska ekonomin. Att värdet på rubeln sjunkit gynnade exporten då ryska varor blev billigare utomlands. Importvaror steg i pris vilket stimulerade inhemsk tillverkning. På världsmarknaden steg samtidigt oljepriset till rekordhöga nivåer, vilket kraftigt ökade de ryska exportinkomsterna. En period av stadig tillväxt på omkring 7 procent per år följde. Levnadsstandarden började stiga och konsumtionen tog fart.

Jeltsin väljer Putin

Hösten 1999 inleddes ett generationsskifte i den ryska politiken. Jeltsin utsåg då överraskande förre chefen för säkerhetstjänsten, Vladimir Putin, till ny premiärminister och presenterade samtidigt Putin som sin kandidat inför presidentvalet i juli år 2000.

I Nordkaukasien hade situationen kraftigt försämrats. Radikala islamister under befäl av den tjetjenske rebelledaren Sjamil Basajev och saudiern Chattab trängde in i republiken Dagestan och tog kontroll över några bergsbyar. Putin drog igång en stor offensiv och rebellerna drevs ut ur Dagestan. Offensiven fortsatte med syfte att en gång för alla krossa rebellaktiviteten i Tjetjenien och få slut på den laglöshet som rått i bergsrepubliken de senaste åren (läs mer i kapitlet Uppror i Tjetjenien).

Den nya ryska offensiven i Tjetjenien fick till skillnad från kriget 1994–1996 till en början brett stöd av den ryska allmänheten och alla tongivande politiska partier. En bidragande orsak var en serie sprängattentat mot hyreshus i Moskva och andra ryska städer i början av hösten. Hundratals människor omkom i attentaten, som officiellt tillskrevs tjetjenska terrorister.

Putins kraftfulla agerande mot Tjetjenien gjorde honom snabbt till Rysslands populäraste politiker. Hans popularitet bidrog till att Enighet, det parti han stödde, erövrade 23 procent av rösterna i parlamentsvalet i december 1999 och blev näst största parti i duman. Störst blev som tidigare komunistpartiet med 24 procent, men som helhet blev den nya duman betydligt mer villig att samarbeta med regeringen än sina föregångare.

Putin blir president

Nyårsaftonen 1999 meddelade Jeltsin överraskande att han skulle avgå i förtid. I enlighet med författningen överlämnade han sina befogenheter till premiärminister Putin. I presidentvalet 27 mars 2000 fick Putin över 50 procent av rösterna redan i första valomgången.

Putin klargjorde att han ville stärka statsmakten i Ryssland och började 2000 med att begränsa de regionala ledarnas makt (se Politiskt system). Putin vidtog också åtgärder mot de så kallade oligarkerna, som under Jeltsin-tiden hade fått oproportionerligt stort inflytande i samhället. Oligarkernas finansimperier växte fram under 1990-talet och omfattade banker, oljebolag, fastigheter, industriföretag och massmedier. Via sina kontakter med politiker på nyckelposter och sin kontroll över viktiga massmedier kunde de påverka politiken. Putin gjorde klart att oligarkerna inte längre kunde räkna med att slippa undan sina skatteskulder och att den ”lagens diktatur” han utlovat också skulle gälla finansvärldens mäktiga.

Förundersökningar om skatteflykt, förskingring och andra oegentligheter inleddes mot flera stora finansimperier. Många gladdes över att presidenten verkade inställd på att bryta upp sammanflätningen mellan makt och ägande i det nya Ryssland. Andra såg med oro hur tillslagen i första hand riktades mot oligarker som kontrollerade viktiga massmedier. Slutresultatet blev ett ökat statligt inflytande över massmedierna, särskilt TV.

Sommaren 2003 ingrep myndigheterna mot det stora oljebolaget Yukos affärer. Bolagets huvudägare Michail Chodorkovskij greps, anklagad för att olagligt ha tillskansat sig statlig egendom under privatiseringarna på 1990-talet och för skatte­brott. Det egentliga motivet bakom tillslaget antogs vara att Chodorkovskij hade visat egna politiska ambitioner och ekonomiskt hade understött flera oppositionspartier. Chodorkovskij dömdes 2005 till åtta års fängelse. År 2010 dömdes han ytterligare en gång för förskingring.

Storseger för Putintrogna

Dumavalet 2003 blev en storseger för de partier som stödde president Vladimir Putin. Störst blev det nybildade Enade Ryssland, som fick drygt en tredjedel av rösterna. Kommunistpartiet gick starkt tillbaka. Totalt blev två tredjedelar av platserna i duman besatta av ledamöter som var lojala mot presidenten. Putin kunde därmed lätt driva igenom alla sina förslag i parlamentet.

Presidentvalet i mars 2004 blev en promenadseger för Vladimir Putin, som fick omkring 70 procent av rösterna. Inga allvarliga oegentligheter förekom vid själva valet, men utländska observatörer kritiserade massmediernas klara favorisering av Putin i valkampanjen.

Parallellt med att Putin tog ett fastare grepp om makten blev terrorism ett allt mer påtagligt hot mot ryssarna i vardagen. Det andra kriget i Tjetjenien hade visat sig ännu mer utdraget och blodigt än det första, och i takt med att rebellerna trängdes tillbaka på slagfältet ökade terrordåden runt om i landet.

Flera uppmärksammade terrordåd, bland annat ett utdraget gisslandrama på en teater hösten 2002 och ett antal självmords­attentat utomhus, hade drabbat huvudstaden Moskva med många dödsoffer som följd. I Beslan i republiken Nordossetien tog terrorister i september 2004 barn, lärare och föräldrar som gisslan och hotade att spränga hela byggnaden i luften. Dramat slutade i ett blodbad som kostade minst 340 människor, däribland många barn, livet.

Med hänvisning till Beslandramat förklarade Putin att statsmakten måste stärkas ytterligare. Vallagen ändrades så att det blev svårare för mindre partier att komma in i duman. Spärren mot småpartier höjdes till sju procent och dumans ledamöter skulle i fortsättningen enbart utses i proportionella val enligt partilistor.

En omstridd lag som skärpte statens kontroll av frivilligorganisationer trädde i kraft 2006. Alla frivilligorganisationer måste registrera sig och förbjöds att ta emot bidrag från utlandet. Motiveringen var att man skulle förhindra att organisationerna utnyttjades för spioneri och omstörtande verksamhet, men enligt kritiker hotade lagen att kväva det spirande ryska civilsamhället.

Oron i Kaukasien sprids

Situationen i Nordkaukasien förblev orolig och visade att konflikten i Tjetjenien hade spritt sig till angränsande republiker. I Kabardino-Balkarien genomförde rebellgrupper en serie samordnade attacker mot polisstationer och andra offentliga byggnader med över 100 döda som följd. I många av de nordkaukasiska smårepublikerna var fattigdomen och arbetslösheten stor och både korruption och kriminalitet frodades. Det fick många unga män att söka sig till radikala islamistiska grupper med band till de tjetjenska rebellerna.

När Putins ämbetstid gick mot sitt slut meddelade han att han ämnade följa grundlagen som förbjöd honom att ställa för omval (se Politiskt system). Istället siktade Putin på att bli premiärminister efter skiftet på presidentposten 2008. Därmed ställde han upp i dumavalet hösten 2007 som kandidat för Enade Ryssland. Partiet vann stort med 63 procent och fick 315 av de 450 platserna i duman. Två andra Kremltrogna partier kom också in. Det starkt reducerade kommunistpartiet med 11 procent av rösterna och 57 platser blev enda oppositionsparti i duman.

Den internationella övervakningen av valet var liten. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) hade bara fått visum för 300 valobservatörer. I sin rapport sade OSSE att valet inte kunde kallas rättvist, eftersom oppositionen hade haft så små möjligheter att göra sig hörd under valkampanjen.

I december samma år nominerade Enade Ryssland och andra Kremltrogna partier Dmitrij Medvedev, biträdande premiär­minister och styrelseordförande i energibolaget Gazprom som presidentkandidat. Medvedev, som var doktor i juridik, var sedan många år nära vän och medarbetare till Putin.

Medvedev mot seger

Med Putins stöd i ryggen gick Medvedev mot en självklar seger i presidentvalet i mars 2008. Flera tilltänkta oppositionskandidater, bland andra förre premiärministern Michail Kasianov och förre schackvärldsmästaren Garri Kasparov, hindrades på formella grunder att ställa upp.

I valet fick Medvedev nära 70 procent av rösterna. Kommunisternas kandidat Gennadij Ziuganov fick 18 procent och Liberaldemokraternas ledare Vladimir Zjirinovskij 9 procent. Valdeltagandet var nära 70 procent. Även det valet kritiserades av valobservatörer, dels därför att oberoende kandidater inte hade fått en rättvis chans att ställa upp, dels därför att motkandidaterna hade haft små möjligheter att komma fram i TV.

Medvedev inledde sin presidentperiod 2008 med att markera att han tänkte fortsätta sin företrädare Vladimir Putins politik. Han utsåg också Putin till sin premiärminister med utvidgade befogenheter. Kontrollen över guvernörerna i landets regioner flyttades över från presidenten till regeringen, och flera personer ur Putins förvaltning som president fick ministerposter i hans regering.

Nyordningen innebar att Ryssland för första gången fick ett system där två personer tillsammans utövade den högsta verkställande makten. I omvärlden uppfattades arrangemanget som ett sätt för Putin att fortsätta styra fast bakom kulisserna. Putin och Medvedev uppträdde nu i olika roller. Medvedev intog en mer liberal hållning och talade mycket om behovet av modernisering, av ett fritt och aktivt näringsliv utan alltför stor statlig inblandning, ett bättre rättsväsende, en mindre korrumperad statsförvaltning och friare massmedier. Putin betonade behovet av statlig styrning av ekonomin och samhällsutvecklingen i stort och framhöll gärna att Ryssland fortfarande var en stormakt i den internationella politiken.

Eftersom presidenttrogna partier hade en överväldigande majoritet i parlamentet, duman, kunde författningsändringar lätt drivas igenom. Hösten 2008 antog duman en lag som förlängde presidentens mandatperiod från fyra till sex år med början vid valet 2012. Också dumans mandattid förlängdes, från fyra till fem år.

Oppositionen förblev under Medvedevs första år svag och splittrad. Det enda oppositionsparti som var representerat i duman var Kommunistpartiet.

Ekonomiska problem

Ekonomin försämrades i spåren av den internationella finanskrisen från 2008 och på grund av oljeprisets nedgång. När arbetslösheten ökade kom tecken på social oro, men i takt med att oljepriset steg återhämtade sig den ryska ekonomin relativt snabbt även om tillväxten förblev lägre än före finanskrisen.

I de lokal- och regionalval som hölls under 2009 och 2010 vann Putins parti Enade Ryssland stort. Både oppositionen och det det oberoende valövervakningsorganet Golos hävdade att många oegentligheter hade förekommit.

När Putin i september 2011 meddelade att han tänkte ställa upp i presidentvalet i mars 2012 och det stod klart att det var uppgjort sedan länge att Putin och Medvedev åter skulle byta jobb med varandra blev det droppen som fick bägaren att rinna över för många väljare. Stödet för både Putin och Medvedev började dala.

Demonstrationer i städerna

I valet till parlamentet, duman, i december fick Enade Ryssland bara 49 procent av rösterna jämfört med 64 drygt 63 procent i valet 2007. När dumavalet följdes av ett stort antal rapporter om valfusk gav sig nya grupper ut på gatorna för att demonstrera. Under veckorna efter valet ordnades flera stora demonstrationer med krav på omval i Moskva och andra städer.

Oppositionsrörelsen fortsatte att samlas till manifestationer i början av 2012 även om mötena drog mindre skaror än före jul. Samtidigt ordnade Putins anhängare motdemonstrationer.

Valförlusten och demonstrationerna försatte Putin på defensiven för första gången sedan han blev president år 2000, men Putin var långt mer populär än sitt parti och han lyckades vinna presidentvalet som hölls i början av mars 2012. Putin saknade trovärdiga motkandidater och omvaldes med drygt 60 procent av rösterna (han fick över 70 vid valet 2004). Särskilt på landsbygden var stödet för Putin starkt.

Läs vidare i Aktuell politik.

LÄSTIPS – läs mer om Ryssland i UI:s nättidning Utrikesmagasinet
Ryska revolutionen – oundviklig och katastofal (2017-12-19)
Att rätta till sitt förflutna – en rysk historia (2018-01-10)

Om våra källor

 

Uppror i Tjetjenien

Under sovjetstatens sammanbrott i slutet av 1991 passade tjetjenerna på att utropa självständighet. Två blodiga krig utkämpades innan den ryska ledningen lämnade över styret av republiken till en Moskvatrogen regering.  

Tjetjenernas inledde sitt utbrytningsförsök när den ryska centralmakten i Moskva var alltför upptagen av inre maktkamper för att ta itu med det. Först när den dåvarande ryske presidenten Boris Jeltsin hade befäst sin ställning i Moskva i slutet av 1993 riktades blickarna på allvar mot Tjetjenien och då var det för sent att få tjetjenerna att backa. Deras ledare Dzjochar Dudajev höll fast vid kravet på full självständighet för Tjetjenien. Samtidigt bredde laglösheten ut sig i och kring Tjetjenien. Tåg som passerade genom området plundrades. Tjetjenska ligor gjorde räder in i angränsande områden, tog gisslan och kapade fordon. Dudajev var själv inblandad i ideliga sammandrabbningar med inhemska motståndare.

Första Tjetjenienkriget

I december 1994 hade Moskva fått nog. Stora ryska markförband marscherade in i Tjetjenien för att kväsa upproret och återupprätta rysk kontroll över området. Den ryska försvarsledningen förklarade att det skulle bli en snabb affär på några veckor.

Men kriget blev utdraget och mycket blodigt. Unga ryska värnpliktiga, ofta med bara några månaders militärutbildning, stupade i tusental. Försöken att inta huvudstaden Groznyj med hjälp av fallskärmsjägare misslyckades och övergick i utdragna bombningar och artillerianfall.

Allt utspelades inför öppen ridå, i närvaro av både ryska och utländska TV-kameror och reportrar som rörde sig fritt i området. Den ryska allmänheten, som dagligen såg krigets fasor på TV hemma i vardagsrummet, tog avstånd från hela krigsföretaget. Omvärlden började också allt skarpare fördöma det ryska övervåldet i Tjetjenien.

Inför det ryska presidentvalet 1996 hade kriget i Tjetjenien blivit en så stor belastning för president Jeltsin att han tvingade fram ett avtal om eld upphör och tog hem alla ryska styrkor därifrån.

Frågan om Tjetjeniens ställning uppsköts till år 2001. Under mellantiden skulle tjetjenerna få sköta sig själva, även om republiken till namnet fortfarande tillhörde Ryska federationen.

Uppgörelsen hälsades med lättnad i Ryssland. Kriget hade kostat cirka 80 000 människor livet, de flesta civila. Städer och byar var sönderskjutna och hundratusentals människor hade flytt sina hem. Den ryska krigsmakten hade tillfogats stora prestigeförluster och Rysslands internationella anseende hade skadats. Nu ville ryssarna ha lugn och ro nere i Kaukasus.

Men laglösheten grep omkring sig i det krigshärjade Tjetjenien. I många städer terroriserade gangsterligor civilbefolkningen, och kidnappningar blev ett sätt att tjäna pengar. Till detta kaos bidrog att Ryssland inte uppfyllde sitt löfte om storskaligt bistånd till återuppbyggnad av Tjetjenien.

Andra Tjetjenienkriget

I augusti 1999 gjorde tjetjenska rebeller en räd in i grannrepubliken Dagestan och intog flera byar med målet att upprätta en islamisk republik.

Ryssland, som fruktade ett nytt kaukasiskt storkrig, svarade med en omfattande militär insats för att driva bort inkräktarna. Det gick trögt, vilket ledde till att Jeltsin utnämnde chefen för den ryska säkerhetstjänsten, Vladimir Putin, till ny rysk premiärminister. Putin drog igång en stor offensiv mot de tjetjenska rebellerna och drev snabbt ut dem ur Dagestan.

Då kom nästa dråpslag. Kraftiga sprängladdningar exploderade i hyreshus i Moskva och Volgodonsk och cirka 300 människor dödades i september 1999. Attentaten skapade krisstämning i hela Ryssland. Den gamla ryska rädslan för aggressiv islamisk fundamentalism fick påspädning av skräcken för internationell terrorism. Nu krävde den ryska allmänheten handling.

Putin meddelade att "terroristbaserna i Tjetjenien" skulle krossas en gång för alla. Så startade en ny storoffensiv. Ryssland hade lärt sig av egna misstag. I stället för en markoffensiv inleddes nu en skoningslös bombning av det tjetjenska territoriet. Det höll till en början de ryska förlusterna nere, men förödelsen blev desto större för civilbefolkningen.

Ryska trupper kunde efterhand tåga in i det ena samhället efter det andra, till slut även i huvudstaden Groznyj, men det var ruinstäder man intog. De ryska marktrupperna mötte också denna gång hårdnackat motstånd från välbeväpnade och starkt motiverade rebeller.

Hemma i Ryssland fick Putin, som i januari 2000 blivit Rysslands president, stöd av opinionen för sin hårda linje mot rebellerna trots att de ryska förlusterna snart översteg förlusterna i det förra kriget.

De ryska styrkorna krossade allt mer omfattande motstånd på slättlandet i norr. De rebeller som återstod, några tusen man, förskansade sig i svårtillgängliga bergsområden i söder, där ryssarna inte kunde komma åt dem.

Trots upprepade ryska försäkringar om att "kriget i stort sett var över" noterade de tjetjenska styrkorna då och då framgångar som gav eko i massmedierna. De ryska styrkorna hämnades sådana angrepp genom att göra så kallade upprensningsaktioner, "zatjistki", i byar som misstänktes hysa rebeller. Upprensningsaktionerna innebar ofta att alla tjetjener av manligt kön från tolv års ålder och uppåt fördes bort och misshandlades, en del så svårt att de avled.

Nya terrordåd i Ryssland

I takt med att rebellstyrkorna trängdes tillbaka på slagfältet ökade terrordåden, både i Tjetjenien och i andra delar av Ryssland.

I oktober 2002 stormade ett femtiotal unga tjetjener, både män och kvinnor, in i en Moskvateater under pågående föreställning och hotade att spränga både sig själva och publiken i luften. Över 800 människor hölls som gisslan i flera dygn, innan ryska styrkor släppte in gas i lokalen och stormade teatern. Alla rebeller dödades under stormningen och 130 personer i gisslan avled senare av den gas som hade använts vid fritagningen.

Det blodigaste terrordådet skedde i september 2005, när över tusen barn, lärare och föräldrar togs som gisslan i Beslan i Nordossetien, som ligger nära Tjetjenien. Efter några mardrömslika dygn upplöstes dramat i vild skottlossning och explosioner som beräknas ha kostat minst 330 personer livet, många av dem barn.

När striderna i Tjetjenien ebbade ut överlämnade Moskva kontrollen över Tjetjenien till en Moskvatrogen tjetjensk regering. År 2007 utsågs den hårdföre Ramzan Kadyrov till ny tjetjensk president av president Putin i Moskva. Kadyrov hade då redan startat ett stort program för återuppbyggnad av tjetjenska städer och byar. Under de följande åren kunde tiotusentals människor flytta in i nya moderna bostäder i Groznyj och andra städer. Tillvaron stabiliserades, åtminstone på ytan. 

År 2009 förklarade Putin operationen i Tjetjenien för avslutad, men under ytan har våldet fortsatt med sporadiska attacker på ryska intressen samt ständiga rapporter om bortrövanden, tortyr och mord som aldrig klaras upp. Kadyrovs privata milis, som är ökänd för sin brutalitet, anklagas för en stor del av övergreppen.

Hösten 2016 omvaldes Kadyrov för en ny femårsperiod.

Läs mer om Tjetjenien i Konflikter: Nordakaukasien.

Politiskt system

Det politiska systemet i Ryssland ger presidenten stor makt. Författningen från 1993 drar tydliga gränser mellan den verkställande makten, det vill säga president och regering, den lagstiftande makten (parlamentet), och den dömande makten som består av domstolsväsendet. Tanken är att dessa ska balansera varandra, men i praktiken dominerar presidenten helt och hållet. I början av 2020 meddelade president Vladimir Putin att han har för avsikt att ändra grundlagen och den rådande maktbalansen.

Presidenten väljs i allmänna val och kan endast sitta två perioder i rad. Mandatperioden var fram till slutet av 2008 fyra år, men då antogs en författningsändring som innebär att mandatperioden från och med valet 2012 blev sex år. Därmed kunde Vladimir Putin, som varit president mellan 2000 och 2008, väljas om för en ny period 2012 och ännu en gång 2018. Våren 2020 antogs ett antal nya författningsändringar som bland annat innebär att Putins tidigare mandatperioder räknas bort, "nollställs" och att han kan ställa upp på nytt i nästa val 2024. 

Parlamentet består av ett underhus, duman, och ett överhus, federationsrådet.

Presidenten utser regeringschef (premiärminister) som därefter ska godkännas av duman. Övriga ministrar utses av premiärministern och presidenten gemensamt. Presidenten anger riktlinjer för landets politik, och i realiteten är det presidentens rege­ring. Presidenten utser vidare höga ämbetsmän, till exempel domare i författningsdomstolen, högsta domstolen och förlikningsdomstolen samt riksbankschefen.

Presidenten är även landets högste militäre befälhavare och har direkt ansvar över ministerier som sysslar med landets inre och yttre säkerhet såsom försvars-, inrikes-, utrikes-, justitieministerierna samt ministeriet för katastrofsituationer, och även de olika underrättelse- och säkerhetsorganisationer som efterträtt sovjet­tidens underrättelsetjänst KGB.

Till sin hjälp har presidenten två rådgivande organ, Nationella säkerhetsrådet och Statsrådet.

Nationella säkerhetsrådet har stort inflytande och omfattar inrikes-, utrikes- och försvarsministrarna, chefen för nationalgardet samt cheferna för landets interna och externa säkerhetstjänster. 

Statsrådet spelar en mer undanskymd roll. Rådet består bland annat av ledarna för de 83 så kallade federationssubjekten (se nedan).

Dumans 450 delegater valdes tidigare i direkta val på fyra år, men 2008 förlängdes mandattiden till fem år. Spärren mot småpartier ligger på fem procent. (Spärren var sju procent 2007–2013). 2014 ändrades valsystemet så att hälften av dumans ledamöter utses proportionellt genom partilistor, hälften genom direktval i enmansvalkretsar.

Duman sköter det mesta av behandlingen av lagförslag men godkännande krävs i båda kamrarna. För att en lag skall träda i kraft måste den undertecknas av presidenten. Om han inlägger veto (vägrar underteckna) kan vetot röstas ned med två tredjedelars majoritet i båda kamrarna.

Till federationsrådet sänder vart och ett av federationens 83 subjekt två delegater, en utsedd av guvernören och en av den regionala församlingen. I federationsrådets uppgifter ingår att godkänna utnämningar till höga ämbeten, besluta om undantagstillstånd och användning av militär samt att ratificera internationella avtal. Federationsrådet måste också vara med och godkänna budgeten.

Formellt kan en majoritet av duman fälla regeringen i en misstroende­omröstning, i praktiken är det dock mycket svårt. Presidenten kan avsättas av parlamentet efter ett komplicerat riksrättsförfarande om presidenten har begått högförräderi eller liknande brott.

I januari 2020 lade president Vladimir Putin överraskande fram en rad förslag till grundlagsändringar som han vill underställa en folkomröstning. Putin vill bland annat ge parlamentet större inflytande över regeringsbildningen. Han planerar att stärka det rådgivande Statsrådets inflytande och ändra lagstiftningen kring presidentval (läs mer i se Aktuell politik).

Hård kontroll

Under Vladimir Putins styre har Ryssland utvecklats mot ett samhällssystem av ”kontrollerad mångfald”. I de val som hållits till parlamentet (duman) och regionala församlingar har olika partier ställt upp, men de flesta är lojala mot maktgruppen i Kreml (se Politiska partier). Eftersom de viktigaste massmedierna, främst TV, till största delen kontrolleras av staten har fristående politiska grupperingar och kandidater ytterst små möjligheter att göra sig gällande. Putin har också genomdrivit ett antal lagar som förvårat oppositionens verksamhet (se Aktuell politik).

Oppositionen utanför duman har försökt att nå ut till medborgarna genom att då och då anordna demonstrationer som ofta skingrats hårdhänt av polisen. En annan form av protester har anordnats vid flera tillfällen av unga konstnärer som i utställningar, installationer och andra offentliga aktioner kritiserat den rådande ordningen i det ryska samhället.

Opinionsundersökningar visar att ryssarna har lågt förtroende för landets politiska institutioner och inte tror sig ha stora möjligheter att påverka någonting i samhället. På traditionellt ryskt maner ger de missnöjda medborgarna i första hand odugliga byråkrater och lokala politiker skulden för missförhållandena. De är medvetna om att det är en auktoritär form av demokrati de lever i och skulle gärna ha mer politiskt inflytande, men de flesta ser inga realistiska alternativ till de ledare de har.

Omfattande korruption

Ett skäl till befolkningens bristande tillit till makthavarna är den utbredda korruptionen, som förvärrades under 2000-talet och utgjorde en bromskloss för näringslivet och de enskilda medborgarna. Den uppsvällda statsförvaltningen, där enskilda tjänstemän har rätt att utdela tillstånd av skilda slag och gärna tar betalt för det, är en grogrund. En annan är sammanflätningen mellan politisk och ekonomisk makt. Det ”återförstatligande” av företag inom främst energisektorn som har skett under Putins presidenttid har gett statstjänstemän och makthavare i nyckelpositioner både inflytande och ägande i vinstgivande verksamheter (se även Demokrati och rättigheter.)

Förvaltning

Den ryska staten är officiellt en federation, bestående av 83 så kallade federationssubjekt. Efter det att Ryssland erövrat Krimhalvön från Ukraina våren 2014 lade Moskva två subjekt till listan, Krim och Sevastopol, men dessa erkänns inte som ryskt territorium av omvärlden.

Federationssubjekten likställs av författningen men är indelade på olika grunder. Republikerna, de autonoma kretsarna samt den autonoma regionen är inrättade för landets nationella minoriteter. De övriga är geografiskt avgränsade administrativa enheter.

I varje region finns en folkvald församling samt en förvaltningschef, som regel kallad guvernör. Dessa utses i allmänna val för en mandatperiod på fem år. En guvernör kan inte sitta mer än två perioder i följd. Alla som kandiderar till guvernörsposten måste ha ett visst stöd av lokala fullmäktigeledamöter och tjänstemän för att få ställa upp i valet.

För att se till att guvernörerna följer lagar och förordningar och inte överskrider sina befogenheter har Kreml inrättat åtta stora ”federala distrikt”, vart och ett lett av en representant för presidenten. Krim och Sevastopol utgör ett nionde federalt distrikt. 

Rättsväsende

Domstolar på alla nivåer lyder direkt under centralmakten. De högsta organen är författningsdomstolen, högsta domstolen samt högsta förlikningsdomstolen (för tvister inom arbetslivet). Författningsdomstolen granskar att federala lagar, presidentdekret, regeringsförordningar, parlamentsbeslut samt republikers och lägre administrativa nivåers författningar, lagar och beslut stämmer överens med den federala författningen.

Domarna föreslås av presidenten och utses av federationsrådet. Övriga federala domare utses av presidenten. Även riksåklagaren föreslås av presidenten och godkänns av federationsrådet. Åklagare på lägre nivåer utses av riksåklagaren.

Politiska partier

Det ryska partisystemet är föränderligt. Partier bildas, byter namn, ingår allianser och försvinner igen. Under 2000-talet har partisystemet dock fått fastare form och åtskilliga mindre partier har försvunnit. I gengäld har den politiska mångfalden minskat och Kremls inflytande ökat.

Efter de stora demonstrationer som hölls i Ryssland i protest mot resultatet i parlamentsvalet i slutet av 2011 ändrades lagen så att det blev betydligt lättare att bilda nya politiska partier. Tidigare krävdes det att ett tilltänkt parti skulle ha 40 000 medlemmar. Efter lagändringen räckte det med 500.

Enade Ryssland (Jedinnaja Rossija) bildades 2003 genom en sammanslagning av två andra partier. Partiet har inget egentligt program men företräder krafter i den politiska mitten, inte minst i affärslivet, och stöder den sittande maktgruppen i Kreml. Enade Ryssland vann en storseger i valet 2007 och fick två tredjedelars majoritet i duman. Valet 2011 blev dock ett oväntat bakslag. Enade Ryssland tappade nära 80 mandat och lyckades med knapp nöd få egen majoritet i duman. Partiet fick revansch i valet 2016 med över 100 nya mandat och kontrollerade därmed åter mer än två tredjedelar av platsrena i duman. 

Ett rättvist Ryssland (Spravedlivaja Rossija) bildades strax före valet 2007 för att ge väljarna ett icke-kommunistiskt vänsteralternativ som betonar välfärdsfrågor. Partiet har en nära anknytning till maktapparaten i Kreml men samtidigt har några av dess ledamöter i duman spelat en framträdande roll inom den nya oppositionsrörelsen. Partiet tappade mer än hälften av sina mandat i valet 2016.

Liberaldemokratiska partiet (Liberaldemokratitjeskaja Partija Rossii) är ett missnöjesparti med nationalistisk framtoning. Partiledaren Vladimir Zjirinovskij är känd för sitt utmanande uppträdande, men i alla viktiga omröstningar brukar partiet stödja regeringen. Liberaldemokraterna har sitt starkaste fäste i medelstora städer, där många är missnöjda med förhållandena i landet. Även Liberaldemokraterna gick bakåt i valet 2016 men mindre än de andra två.

Ryska kommunistpartiet (Kommunistitjeskaja Partija Rossijskoj Federatii, KPRF) är det enda egentliga oppositionspartiet i duman. Partiet som leds av Gennadij Ziuganov, är uppbyggt av spillrorna från det sovjetiska kommunistpartiet som förbjöds hösten 1991. Partiet är nationalistiskt och förordar en utpräglad vänsterpolitik med större statligt inflytande i det ekonomiska livet och en jämnare fördelning av inkomst och förmögenhet. Partiet blev störst i dumavalen 1995 och 1999 men gick under 2000-talet starkt tillbaka. En vändning kom i valet 2011 då partiet nästan fördubblade sin röstandel, men i valet 2016 svängde pendeln tillbaka. Partiet tappade flest mandat av alla men hamnade ändå på andra plats.

Bland partierna utanför parlamentet märks Jabloko med partiledaren Grigorij Javlinskij. Jabloko förblev ett litet men ganska stabilt socialliberalt parti under hela 1990-talet men har inte klarat att ta sig över spärren mot småpartier i något av de senaste dumavalen.

Den mest kände regimkritikern, Aleksej Navalnyj, har gjort flera försök att  bilda partier men har inte lyckats få något av dem registrerat. Navalnyj agerar istället inom ramen för Antikorruptions-stiftelsen som han bildade 2011.

Om våra källor

Demokrati och rättigheter

De demokratiska bristerna är stora i Ryssland trots att demokrati och rättssäkerhet garanteras i konstitutionen. Press- och yttrandefriheten är begränsad. I fängelserna finns politiska fångar och oberoende mediers och oppositionella politikers arbete hindras på olika sätt. På internet är debattklimatet friare än i andra sammanhang men myndigheterna har försökt att inskränka yttrandefriheten även där.

Formellt sett kan politiska partier bildas fritt men framstående oppositionella politiker får systematiskt avslag på sina registreringsansökningar. En av de främsta oppositionspolitikerna, Aleksej Navalnyj, har försökt att få sitt parti registrerat hos justitiedepartementet sedan 2012 utan framgång. Under den tiden har partiet bytt namn tre gånger och hållit nio konstituerande möten. Även den tidigare parlamentsledamoten Dmitrij Gudkov har sedan 2018 kämpat för att få tillstånd att byta namn på det parti som han leder och få sig godkänd som partiets ordförande.

Val i Ryssland är för det mesta fredliga, men valfusk förekommer, särskilt i fall då regimens kandidaters ställning är svag. Det finns inga formella hinder för kvinnor och minoriteter att delta i det politiska livet men kvinnor är kraftigt underrepresenterade i parlamentet (knappt 16 procent av ledamöterna i duman är kvinnor).

Rätten att demonstrera är begränsad. Alla demonstrationer måste godkännas i förväg av myndigheterna, förutom så kallade enmansdemonstrationer. Det är svårt att få tillstånd om demonstrationen uppfattas som en protest mot det nuvarande politiska systemet. Deltagare i icke-godkända demonstrationer riskerar att utsättas för polisens våld, få böter och sättas i så kallad ”administrativ arrest” på några dagar. I avskräckande syfte åtalas enstaka deltagare i demonstrationer för våld mot polis och döms till fängelsestraff eller får en villkorlig dom. Det har även förekommit att deltagare i tillåtna demonstrationer straffas.

Framstående oppositionella politiker förföljs och trakasseras, bland annat genom politiskt motiverade domar (se nedan). 2015 mördades före detta premiärministern och liberalen Boris Nemtsov, och myndigheterna har inte förmått att hitta den som beställde mordet.

Civilsamhället verkar under press från myndigheternas sida. Ideella organisationer som anses bedriva politisk verksamhet (ett begrepp som tolkas ganska brett) samt utländska medier kan utpekas som ”utländska agenter” för att de direkt eller indirekt får finansiering från utlandet (det gällde 74 organisationer i april 2019). Att klassas som ”utländsk agent” leder till ett  försämrat inhemskt rykte och dessa organisationer under ställs ett omfattande regelverk när det gäller att redovisa sin finansiering. Om de misslyckas hotar böter. Många organisationer har valt att inte ta emot utländsk finansiering för att inte bli klassade som ”utländsk agent”. Därmed minskar deras resurser och möjligheter att bedriva sin verksamhet.

Utländska och internationella icke-statliga organisationer kan även stämplas som ”icke-önskvärda” om de anses hota Rysslands nationella säkerhet. En ”icke-önskvärd” organisation är förbjuden att bedriva verksamhet i Ryssland (15 organisationer hade denna status i april 2019). Om en organisation fortsätter bedriva verksamhet trots förbudet kan det leda till bötesstraff och, vid upprepade förseelser, fängelse för medlemmar i organisationen.

Ryssland har en livskraftig ideell sektor. Det finns många organisationer som verkar aktivt för förbättrade villkor för till exempel föräldralösa barn, personer med funktionsnedsättning samt andra utsatta grupper men rätten att engagera sig i intresseorganisationer inskränks ibland, särskilt när det gäller organisationer som arbetar med politiskt känsliga frågor. I samband med att myndigheterna stämplade den brittiskt baserade organisationen Open Russia (Otkrytaja Rossija) som”icke-önskvärd” inleddes även en förföljelsekampanj mot aktivister i en rysk organisation med samma namn. Aktivister i den ryska organisationen har fått böter och åtal har väckts som kan leda till fängelse. Även medarbetare i Aleksej Navalnyjs stiftelse mot korruption trakasseras regelbundet och anklagas för att ha brutit mot diverse regelverk.

Korruption

Ryssland hamnade på plats 137:e bland 180 länder och kom på en klar bottenplats bland länderna i Europa i Transparency Internationals senaste index över korruption i världen (se rankningslista här). Trots att staten uttryckligen utlyst en kamp mot korruption ger ansträngningarna lite resultat eftersom tjänstemännen som ansvarar för bekämpning av korruption ofta själva är involverade i korruptionshärvor. Ett antal höga tjänstemän, inklusive ministrar, har visserligen åtalats för korruption under de senaste åren, men det ses snarare som resultatet av interna maktstrider än som uppriktiga försök att bekämpa fenomenet.

Den utbredda korruptionen väcker missnöje hos befolkningen. I början av 2017 avslöjade Alexej Navalnyj en storskalig korruptionshärva kring premiärminister Dmitrij Medvedev och hans innersta krets i en film med titeln ”Han är ingen dumbom” (On vam ne Dimon; finns på Youtube med engelsk text). Filmen har genererat 30 miljoner visningar och avslöjandet ledde till stora demonstrationer mot korruption runtom i landet. I mars 2017 protesterade tiotusentals människor i minst 97 städer mot korruption på hög nivå och i synnerhet mot premiärministern.

Yttrandefrihet och medier

Den ryska konstitutionen garanterar bland annat yttrande- och pressfrihet och innehåller ett censurförbud. I praktiken är dock yttrandefriheten numera starkt beskuren. Både statlig censur och självcensur bland journalister förekommer. I Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex ligger Ryssland på plats 149 av 180 undersökta länder (se rankningslista här).

Majoriteten av medierna är lojala mot staten och förmedlar nyheter på ett sätt som gynnar makthavarna i Kreml. Det finns ett fåtal oberoende medier som kritiskt granskar offentlig verksamhet. Några exempel är TV-kanalen Dozjd (www.tvrain.ru), radiostationen Echo Moskvy, kvalitetstidningarna Novaja Gazeta, Vedomosti, Nezavisimaja Gazeta och The New Times samt en rad regionala medier. Lettlands huvudstad Riga är säte för en oberoende nyhetssajt – meduza.io – som publicerar material på ryska och engelska.

Efter Putins återinträde på presidentposten 2012 intensifierades myndigheternas försök att begränsa yttrandefriheten genom ett antal nya lagar. Syftet sades vara att bekämpa extremism, förtal av enskilda och övergrepp på barn samt skydda religiösa känslor och försvara traditionella värderingar, men lagarna är så vagt formulerade att de även kan användas för att tysta oppositionella röster.

Oberoende mediers verksamhet hämmas också genom att de kan straffas för minsta överträdelse av det detaljrika och motstridiga regelverket. Tidningen The New Times blev bötfälld på 22 miljoner rubel (drygt 3 miljoner kronor) för att ha redovisat information om sin finansiering på ett sätt som myndigheterna ansåg var inkorrekt. Tidningen lyckades samla det nödvändiga beloppet med hjälp av crowfunding och undgick att gå i konkurs. Både traditionella och nya medier stäms ofta för förtal av politiker och affärsmän som pekats ut i reportage. Stämningarna leder oftast till att medierna tvingas betala kränkningsersättning.

Enligt 2019 års undersökning använder 81 % ryssar internet varje dag och internet är idag den mest öppna plattformen för utbyte av åsikter. På sistone har dock försök företagits för att begränsa yttrandefriheten på internet. I mars 2019 antogs en lag som skulle stoppa medier från att publicera "falska nyheter" och respektlösa uttalanden om staten på internet. Denna lag skulle enligt kritikerna kunna användas för att hindra spridningen av kritiska synpunkter i största allmänhet. (Läs mer om den nya lagen i Utrikesmagasinets artikel "Ryska försök att begränsa yttrandefriheten på internet") Lagen tillämpades för första gången två dagar efter att den trätt i kraft. En ännu mer repressiv lag träder i kraft i november 2019, den så kallade lagen om ”suveränt” eller ”hållbart” internet som innebär att ryska operatörer inte kan ansluta sig till rotservrar utomlands (de stora globala servrar som hanterar domännamn). Myndigheterna säger att den nya lagen är till för att garantera medborgare i Ryssland en stabil och trygg tillgång till det globala nätet medan människorättsorganisationer menar att lagens huvudsakliga syfte är att ge myndigheterna möjlighet att blockera tillgången till internet för allmänheten, till exempel vid stora demonstrationer när internetuppkopplingen är avgörande för effektiv informationsspridning.

Hot och våld mot enskilda journalister och oberoende medieföretag förekommer. Journalister som bevakar politiska manifestationer löper risken att gripas tillsammans med vanliga demonstranter med böter eller administrativ arrest som möjlig följd. Det händer också att journalister som sysslar med känsliga ämnen mördas öppet eller omkommer under märkliga omständigheter. Det mest kända fallet är mordet på den undersökande journalisten och Putinkritikern Anna Politkovskaja. Hon sköts i hissen på väg upp till sin lägenhet 2006. År 2018 mördades tre ryska journalister som granskade den ryska organisationen Vagners verksamhet i Centralafrikanska republiken (Vagner påstås rekrytera legosoldater och ha koppling till en av Putins närmaste män Evgenij Prigozhin).

Ryssland har etablerat flera statliga medier (Sputnik, Russia Today) som sänder nyheter till utlandet på flera språk. Dessa medier försöker sprida Rysslands officiella syn på händelserna i världen. Den ryska regimen har även anklagats upprepade gånger för försök att påverka opinion och valresultat i flera västländer. För att utföra påverkansoperationer använder sig Kreml av organisationen Internet Research Agency (IRA), en så kallad trollfabrik. IRA sprider information med budskap som gynnar den ryska ledningen i sociala medier. Den amerikanska Mueller-rapporten konstaterade 2019 att den ryska regeringen genom hackerattacker och påverkansoperationer försökte lägga sig i 2016 års valkampanj i USA. 28 ryska medborgare har åtalats för brott som framkommit i rapporten.

Rättsväsen och rättssäkerhet

Domstolars oberoende garanteras i den ryska konstitutionen men det händer att domstolar fattar politiskt motiverade beslut i känsliga ärenden. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har till exempel dömts för flera fall av bedrägeri. Navalnyj hävdar att domarna syftar till att stoppa honom från att kandidera i val. Han har i flera fall fått medhåll av Europadomstolen för mänskliga rättigheter (se Kalendarium, 9 april 2019).

Rättssäkerheten är låg i politiskt motiverade mål. Försvaret får ofta inte lägga fram sina argument utan domstolen dömer på den bevisning som åklagaren lägger fram. Stora rättssäkerhetsbrister förekommer även under förundersökningen. Rättssäkerheten är högre i de icke-politiska rättsprocesserna, men det förekommer att ekonomiskt starkare parter uppnår framgång genom korruption.

Enligt en rapport som presenterades sommaren 2019 fanns det minst 236 politiska fångar i Ryssland. Rapporten hade gjorts av en amerikansk juristorganisation, Perseus Strategies, som ägnar sig åt fall som rör mänskliga rättigheter. Studien utfördes med stöd av den ryska människorättsorganisationen Memorial, som gjorde en liknande studie år 2015. Då uppgick antalet politiska fångar till 46.

En av de mest uppmärksammade politiska fångarna på senare tid är Oyub Titijev, chef för Memorials kontor i Tjetjenien. Titijev greps 2018 och som dömdes till fyra års fängelse för påstått narkotikainnehav. Han släpptes dock i förtid sommaren 2019, en vecka efter ett annat uppmärksammat fall då en grävande reporter på en oberoende nyehtssajt greps, också anklagad för droginnehav, men som överraskande frikändes och släpptes nästan direkt efter omfattande protester bland medier och allmänhet (se Kalendarium; 21 juni 2019).  

Grupper som utsätts för förföljelse är till exempel anarkister, medlemmar i organisationen Open Russia (Otkrytaja Rossija) och Jehovas vittnen (se Religion). Andra kontroversiella fall är de så kallade Novoe Velitjije- och Set-affärerna ungdomar fängslats anklagade för terrorism (se Kalendarium, 28 oktober 2018 respektive 17 oktober 2017.  Rättsprocessen mot den berömde regissören Kirill Serebrennikov och hans medarbetare har också väckt uppmärksamhet. Serebrennikov greps 2017 och åtalades för bedrägeri med kulturpengar. Åtalet betraktades av många som politiskt motiverat då Serebrennikov i sitt arbete kommit i konfikt både med den ortodoxa kyrkan och med vissa kulturinstitutioner. I början av hösten 2019 underkände en domstol i Moskva emellertid åtalet och skickade tillbaka det till åklagarna.

Dödsstraff är i princip avskaffat genom författningsdomstolens dom. 2018 rapporterade den myndighet som motsvarar den svenska kriminalvården att antalet frihetsberövade var rekordlågt. Detta är resultatet av en långvarig trend. En bidragande orsak är att häktningstiden numera multipliceras med 1,5 innan den dras av från fängelsetiden. 

Enligt vissa forskare är det största problemet med det ryska rättsväsendet ett inbyggt systemfel. I boken ”The new autocracy” skriver Ella Paneyach och Dina Rosenberg att interna överbyråkratiserade regelverk och inkonsekventa befordringsregler leder till att anställda väljer att gå vidare med enkla fall, åtalar de mest skyddslösa individerna och ignorerar de allvarligare och mer svårlösta brotten. Eftersom det är omöjligt att följa alla regelverk konsekvent tvingas anställda i rättsväsendet inte sällan att bryta mot lagen när de utför sina arbetsuppgifter, skriver de båda forskarna.

Ryssland har en författningsdomstol vars uppgift är att se till att grundlagens regler inte överträds. Författningsdomstolen är i princip lojal med regimen men försöker i vissa fall mildra effekterna av lagar som begränsar rättighetsskyddet genom att tydligare fastställa lagarnas tillämpningsområde (och därmed minska risken för att de tillämpas godtyckligt). Författningsdomstolen har även befogenhet att ogiltigförklara lagar och förordningar. Denna befogenhet används ganska ofta, särskilt när det gäller föreskrifter från mindre inflytelserika myndigheter.

Sedan sovjettiden har rättsmedvetandet hos befolkningen ökat: fler utkräver sina rättigheter i domstol och många som förlorar går vidare till Europadomstolen. Ryssland är det land som står för flest anmälningar till Europadomstolen.  

Författningsdomstolen fattade 2015 ett beslut som innebär att Rysslands domstolar får avvika från Europadomstolens beslut i de fall de går emot den ryska ”konstitutionella identiteten”. Fram till 2019 har författningsdomstolen vägrat verkställa Europadomstolens beslut två gånger. I de allra flesta fall som rör enskilda individer verkställs Europadomstolens domar, det vill säga staten betalar ut ersättning och ser över domarna. Däremot går det trögt att implementera Europadomstolens rekommendationer när det gäller att komma tillrätta med systemfel, till exempel förbättra förhållanden i häkten och fängelser, motverka godtycklig lagstiftning och utfärdande av orättvisa domar.

Mellan åren 1998 och 2018 betalade Ryssland ut cirka 2 miljarder euro i enlighet med Europadomstolens domar. Det sammanlagda belopp som staten betalade ut som ersättning för kränkningar av medborgarnas rättigheter var 70 gånger större 2010 jämfört med 2001.

Putins återkomst till makten år 2012 påverkade utvecklingen i rättsväsendet negativt. Antalet politiskt motiverade domar har ökat och antalet fängelsestraff per år har slutat minska. Enskilda vinner numera mindre ofta i skattemål eller andra förvaltningsmål som kan tillföra pengar till staten. Denna tendens utgör den del av det fenomen som beskrivs som ”människor blivit den nya oljan”, det vill säga att skatter, avgifter och böter håller på att ersätta olja som statens huvudinkomstkälla.

En färsk reform av extremistlagstiftningen passar också in i den här tendensen. Mellan 2013 och 2018 dömdes 1 000–2 000 personer till böter eller fängelse för ”extremistiska" uttalanden och delningar av ”extremistiskt” material på internet. I och med en lagändring i slutet av 2018 nedgraderades dock engångsförseelser av detta slag från brott till ”administrativa förseelser” vilket ledde till att antalet fängelsestraff sjönk medan bötesstraff blev vanligare.

Förhållandena i fängelser är usla och har inte förbättrats nämnvärt sedan sovjettiden. Tortyr i fängelser är ett känt problem och frågan uppmärksammades särskilt under 2018 efter att videoklipp som dokumenterade tortyr spridits på internet. Den oberoende nyhetsajten Meduza sammanställde sedan en lista på över 100 rapporterade tortyrfall under 2018.

Åklagarmyndigheten rapporterade i april 2019 att överträdelser i fängelser förekommer i varannan region i Ryssland samt att det pågår förundersökningar i över 50 fall av misstänkt maktmissbruk. Trots detta dyker nya uppgifter om tortyr upp i medier regelbundet.

Källor till denna text

Aktuell politik

Våren 2012 återvaldes Vladimir Putin till president efter att ha styrt i bakgrunden som regeringschef i fyra år (se Modern historia). Tillbaka på presidentposten genomdrev Putin en hårdare kontroll av det politiska livet samtidigt som han stärkte det ryska inflytandet utomlands. Erövringen av Krim från Ukraina våren 2014 liksom det ryska engagemanget i Syrien från 2015 fick Putins popularitet att skjuta i höjden. 2018 valdes han om utan konkurrens men därefter dalade opinionssiffrorna till följd av en rad inrikespolitiska problem. Oberoende av detta har Putin lyckats skapa en situation där han har möjlighet att sitta kvar på sin post till 2036. 

Parlamentsvalet 2011 och presidentvalet 2012 (se Modern historia) omgärdades av massiva protester vilket fick regeringen att genomdriva en rad lagar som pressade tillbaka regimkritikerna. Demonstrations- och mötesrätten inskränktes genom att det blev svårare att få tillstånd att hålla demonstrationer och straffen höjdes betydligt för att ha organiserat, deltagit i eller informerat om demonstrationer som saknade tillstånd. Lagen om extremism som är vagt formulerad användes också för att stoppa regimkritiker. Samtidigt stärkte staten sin kontroll över internet som blivit ett viktigt instrument för motståndet mot regimen.

De skärpta lagarna fick avsedd effekt. Demonstrationerna blev färre och antalet deltagare sjönk kraftigt. 

Samtidigt inleddes flera rättsprocesser för korruptionsbrott mot den kände regimkritikern Aleksej Navalnyj. 2011 anklagades Navalnyj och hans vän, affärsmannen Pjotr Ofitserov, för att ha tillfogat det statliga företaget Kirovles materiell skada. De dömdes 2013 för förskingring till 5 respektive 4 års fängelse villkorligt. 2014 dömdes Navalnyj och hans bror Oleg för förskingring i det så kallade Yves Rocher-målet. För Oleg Navalnyj blev påföljden fängelse i 3,5 år medan Aleksej återigen fick en villkorlig dom. Domarna upphävdes senare av Europadomstolen som också konstaterade att politiska motiv hade legat bakom Aleksej Navalnyjs husarrest i samband med Yves Rocher-målet.

I april 2015 sköts oppositionspolitikern Boris Nemtsov till döds vid en kvällspromenad i Moskva. Nemtsovs anhängare anklagade Kreml för att ligga bakom mordet, och pekade på att Nemtsov var i färd med att publicera en rapport om Rysslands inblandning i Ukraina. Putin avfärdade anklagelserna och lovade att hitta förövarna. Fem tjetjener greps och dömdes för morden, men Nemtsovs familj menar att de som verkligen låg bakom attentatet gått fria.   

Patriotismen viktig

Med Putins återkomst som president kom ett främjande av konservativa värden, den rysk-ortodoxa tron, bevarande av rysk kultur och patriotism. Från 2012 antogs en rad lagar i avsikt att stärka konservativa och patriotiska värderingar och begränsa vad som av myndigheterna ansågs vara skadligt västligt och ”liberalt” inflytande. Exempel på sådana lagar är förbud mot att kränka någons religiösa känslor och förbud mot att propagera för homosexualitet bland minderåriga. Inslag från sovjettiden saknades inte heller. Statliga program för patriotisk fostran av medborgarna väcktes återigen till liv.

Putins konservativa linje understöddes av växande högerextrema krafter som ofta agerade ”stormtrupper” gentemot liberala krafter. Samtidigt lät Putin representanter för säkerhetstjänsten och militären, så kallade siloviki, få större inflytande över beslutsfattandet medan liberala reformförespråkare trängdes tillbaka. Silovikis inflytande blev särskilt tydligt efter det att kriget i Ukraina startade 2014 (se Utrikespolitik och försvar).  Å andra sidan framstår inte siloviki som en särskild enad grupp. Till följd av flera ombildningar finns det idag nio större säkerhetsmyndigheter som mest ägnar sig åt maktstrider sinsemellan.

Starkt stöd för Putin

Den internationella finanskrisen som drabbade Ryssland hösten 2008 blev slutet på en lång period av stark ekonomisk tillväxt. Sedan dess har den ekonomiska utvecklingen varit trög och de fonder som byggdes upp under åren före finanskrisen har urholkats. 2014 förvärrades läget då oljepriserna rasade samtidigt som Ryssland drabbades av västländernas ekonomiska sanktioner som bestraffning för den ryska annekteringen av Krim samma år (se Utrikespolitik och försvar). Inflationen sköt i höjden och de ekonomiska problemen blev kännbara för många ryssar.

Trots de ekonomiska påfrestningarna var stödet stort för Putin efter annekteringen av Krim då 70 procent av ryssarna slöt upp bakom honom. I augusti samma år tyckte 87 procent av ryssarna att han gjorde ett bra jobb. Det var den högsta siffran sedan kriget mot Georgien i augusti 2008 då 88 procent av ryssarna stöttade Putin. Också inblandningen i Syrienkriget (se Utrikespolitik och försvar) har gett Putin poäng på hemmaplan där opinionen stöder insatser mot islamister mot bakgrund av de muslimskt färgade separatistupproren i Kaukasien (se nedan).

Stödet för Putin var ett uttryck för befolkningens strävan efter en stark ledare och stabilitet efter det kaotiska 90-talet. Bristen på trovärdiga alternativ spelade också in. Rent allmänt var det politiska intresset lågt liksom tilltron till makthavarna.

Färre än 48 procent av de röstberättigade tog sig till vallokalerna i parlamentsvalet i september 2016. Det var långt färre än vid valet 2011. Putins stödparti Enade Ryssland gick kraftigt framåt på bekostnad av de tre övriga stora partierna. Regimkritikerna tycks inte ha funnit det mödan värt att delta i valet. Inget verkligt oppositionsparti klarade femprocentsspärren. Från hela landet kom rapporter om valfusk och valet kritiserades av Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE för oegentligheter.

Sedan dess har sociologer noterat ett skifte i det allmänna medvetandet: behovet av stabilitet har börjat överskuggas av krav på förändring och rättvisa.

Nya protester

I mars 2017 lyckades Aleksej Navalnyj få till stånd stora manifestationer mot korruptionen inom makteliten. Protestmarscher ägde rum inte bara i de stora städerna utan på en rad mindre orter runt om i Ryssland. Inför presidentvalet 2018 organiserade Navalnyj en rad protestaktioner med det gemensamma namnet Zabastovka izbiratelej (Väljarstrejk) mot makthavarnas beslut att inte tillåta Navalnyj ställa upp i presidentvalet. Hundratals personer, inklusive Navalnyj själv, greps av polisen för deltagande i otillåten demonstration men majoriteten släpptes senare utan straff. Inför Putins installation som president arrangerades ännu en serie demonstrationer i ett antal ryska städer. Protesternas slagord löd On nam ne tsar’ (Han är inte vår tsar). Cirka 1 600 personer över hela Ryssland greps för sitt deltagande i manifestationerna och dömdes till kännbara straff.

En pensionsreform som skulle medföra en höjning av pensionsåldern till 65 år för män och 60 år för kvinnor blev mycket impopulär hos befolkningen på alla samhällsnivåer. Staten ansågs ha brutit mot sitt löfte att tillhandahålla social trygghet. Trots de många protestaktionerna under senvåren och sommaren 2018 genomfördes reformen. Protesterna mot pensionsreformen tyder på ett förändrat tankesätt hos ryssar: den gamla uppfattningen att invånarna är förmånstagare av statens tjänster får ge vika för inställningen att medborgarna kan utkräva rättigheter av staten eftersom statens verksamhet finansieras av medborgarna.

Åren 2018–2019 kännetecknades av storskaliga protester mot en sopreform. Invånarna i mindre städer utanför Moskva gick ut och demonstrerade mot fortsatt användning av överfulla soptippar som spred giftiga och illaluktande gaser. Då det inte längre gick att transportera Moskvas sopor till omgivande städer beslutade makthavarna att skicka dem till regioner i norra Ryssland och snart tog protesterna fart även där.

Omvald Putin möter motgångar

Våren 2018 hölls presidentval. Navalnyj meddelade att han ämnade ställa upp i presidentvalet våren 2018 men hans kandidatur stoppades av valmyndigheten med hänvisning till att han dömts för förskingring. Enligt vallagarna får en kandidat inte vara dömd.

Utan Navalnyj saknades verkliga utmanare till Putin i presidentvalet. Putin vann som väntat av med över 76 procent av rösterna, vilket var mer än 16 procentenheter högre än vid valet 2012. På andra plats kom kommunistpartiets kandidat Pavel Grudinin som vann närmare 12 procent av rösterna. Oppositionen anklagade valen för att vara riggade och oberoende valövervakare rapporterade en rad fall av röstfusk. 

Efter 2018 blev det alltmer uppenbart att Putins popularitet bland medborgarna var i dalande. Folkligt missnöje yttrade sig i en rad regionala val 2018 där ett antal oppositionella kandidater vann över Enade Ryssland och partiet förlorade sin majoritet i flera regionala parlament. Denna utveckling var ny i ett Ryssland där den styrande eliten inte utmanats av oppositionskrafterna på nästan två decennier. 2019 rapporterades stödet för Putin vara det lägsta som opinionsundersökningsinstitutet VTSIOM uppmätt sedan de började med denna typ av frågor 2006. Intresset för Putins årliga frågestund med allmänheten var även det rekordlågt 2019.

Bakslag i lokalval

Spänningen var stor inför lokal- och regionvalen hösten 2019 efter en sommar präglad av protester. I maj lyckades invånarna i centrala Jekaterinburg (en stad vid Uralbergen) hejda byggandet av en katedral i en park, och i juni frikändes en känd grävande journalist som frihetsberövats för påstått narkotikabrott. Därefter arrangerades flera demonstrationer mot det korrupta rättsväsendet och för frikännandet av andra politiska fångar.

Under sommaren utbröt också protester i Moskva efter valkommissionens beslut att inte godkänna ett antal oppositionella politiker som kandidater till stadsfullmäktige. Moskvabornas missnöje yttrade sig i gatuprotester som ägde rum varje lördag under en och en halv månads tid fram till valet den 8 september.

De manifestationer som inte var godkända av myndigheterna slogs brutalt ner av polisen, som grep såväl demonstranter som vanliga förbipasserande stadsbor. Den absoluta majoriteten av de gripna dömdes till böter, men ett tjugotal personer åtalades för olika typer av brott mot samhällsordningen. 

Valet i Moskva blev ett kännbart nederlag för Putin. Eftersom de flesta av oppositionens kandidater var hindrade från att ställa upp uppmanade Navalnyj väljarna att rösta på vilken kandidat som helst som skulle kunna slå en kandidat som var lojal med makthavarna i Kreml. Ingen av kandidaterna vågade ställa upp för det allt mer impopulära Enade Ryssland (Putins stödparti). Putins allierade valde att beteckna sig som oberoende men det hjälpte inte. Kremls stödtrupper förlorade en tredjedel av sina platser i Moskvas stadsfullmäktige och lyckades bara behålla majoriteten med knapp marginal.  

Putin på reformhumör ändrar grundlagen

I början av 2020 överraskade Putin såväl landets politiker som sina landsmän då han i sitt årliga tal till parlamentet lanserade en rad grundlagsreformer, bland annat gällande maktbalansen mellan olika statsorgan.

Putin sade i sitt tal att han vill ge parlamentet större inflytande över regeringsbildningen och andra utnämningar samt stärka det rådgivande Statsrådets roll. Ett annat förslag var att begränsa antalet omval till presidentposten och skärpa kraven på presidentkandidater och andra personer på offentliga befattningar. Vidare ville Putin ge den ryska grundlagen företräde framför internationell lag. Han förebådade också en begränsning av det kommunala självstyret.

Putins utspel utlöste en rad spekulationer om vad som egentligen var på gång. De flesta bedömare var eniga om att reformerna syftade till att säkra Putins fortsatta inflytande även efter det att hans nuvarande mandat löper ut 2024. På pappret såg reformerna ut att ge parlamentets båda kammare mer makt men förslagen innebar inte någon egentligen förskjutning av makten från presidenten till parlamentet (läs mer i UI:s nättidning Utrikesmagasinet).

Några timmar efter Putins utspel kom nästa överraskning: premiärminister Dimitrij Medvedev meddelade i samförstånd med Putin att han och regeringen skulle avgå för att bana väg för förändringarna. Putin nominerade Michail Misjustin – chef för det ryska skatteverket – till Medvedevs efterträdare.  

Medvedev har till stor del stått i fokus för missnöjet med regeringspartiet och när Putin nominerade en teknokrat till ny premiärminister tolkades det som ett sätt att visa väljarna att Putin ville göra rent hus med det gamla och tillsätta ett nytt lag som kan genomföra de reformer som väntar. Medvedev flyttades samtidigt till en nyinrättad post: som vice ordförande för nationella säkerhetsrådet. Därmed skulle han komma att arbeta nära Putin som är ordförande för rådet.  

Förlängt mandat för Putin

När Putins reformpaket skulle klubbas igenom i duman i en andra läsning den 10 mars tog saken ytterligare en vändning. En Putintrogen ledamot lade fram ett förslag om att nollställa Putins fyra mandatperioder som president när hans nuvarande mandat går ut 2024. Förslaget presenterades som en överraskning och Putin sade sig acceptera idén om författningsdomstolen inte har något emot den. Därefter antogs förslaget genast av duman tillsammans med de övriga grundlagsändringarna. Det godkändes strax därpå även av parlamentets överhus, federationsrådet.

Under sommaren 2020 hölls en icke bindande folkomröstning om reformerna. Som väntat godkändes ändringarna. Närmare 78 procent av dem som röstade sade ja. 

Ändringen av grundlagen gick Putins väg men för Enade Ryssland kvarstår problemen. Enligt det oberoende opinionsinstitutet Levada ligger stödet för Enade Ryssland sedan två år tillbaka runt 30 procent. Det är ett kraftigt ras jämfört med valet 2016 då partiet vann 54 procent av rösterna och en majoritet i parlamentets underhus, duman. Landets ekonomiska problem som urholkat levnadsstandarden har knappast gjort Enade Ryssland mer populärt och läget förvärrades när coronapandemin nådde Ryssland under våren 2020. President Putin har fortfarande höga popularitetssiffror jämfört med ledare i väst men har ändå fått se sin popularitet dala. 

I september 2020 hölls val i knappt hälften av Rysslands 85 regioner gällande allt från guvernörsposter till mandat i lokala styrande församlingar. Som en följd av Enade Rysslands ökade impopularitet valde ett antal av partiets kandidater att ställa upp som oberoende. Oppositionen hindrades från att kandidera på en rad platser vilket beredde vägen för Enade Ryssland och andra Kremltrogna kandidater. De lade beslag på alla guvernörsposter och vann även på regional nivå men tappade på flera ställen i lokala val där oppositionen lyckades göra några inbrytningar.  I städerna Tomsk och i Novosibirsk i Sibirien vann anhängare till Putinkritikern Aleksej Navalnyj platser i stadsfullmäktige. Det var på en resa i de städerna för att organisera motståndet mot Enade Ryssland som Navalnyj en knapp månad före valet förgiftades med nervgiftet novitjok. Navalnyj överlevde och fördes till Tyskland för vård (läs mer i Kalendarium).  

Islamiskt kalifat och terrorism

I norra Kaukasien pågår sedan många år tillbaka ett uppror mot centralmakten. Läget i Tjetjenien har stabiliserats efter 1990-talets krig (se Modern historia) men våldet har spritt sig till angränsande republiker och har nu sitt centrum i Dagestan. Den ryska militären har under lång tid inte kunnat få full kontroll över regionen. År 2007 utropade rebellerna en i Kaukasus en islamisk stat, Emiratet Kaukasus, som dock försvagades under 2010-talet delvis beroende på att radikaliserade grupper började ansluta sig till Islamiska statens kamp i Syrien från 2014. De flesta så kallade ”IS-krigare” från Ryssland hade sitt ursprung i Kaukasien. Emiratet upplöstes under åren 2015-2017. Sedan dess har rebellrörelsen splittrats, men än skymtar inget slut på konflikten (läs mer om konflikten i Nordkaukasien: Tjetjenien och Dagestan)

Rebeller från Kaukasien ligger också bakom ett antal terrorattentat i Ryssland mot institutioner som representerar den ryska staten. Under åren 2009 till 2011 dödades åtskilliga människor i sprängattentat mot tåg, tunnelbanan och en flygplats i Moskva. I slutet av 2013 inträffade ett dubbelattentat med många dödsoffer i staden Volgograd i södra Ryssland. Inför OS i Sotji 2014 svor rebellerna att utföra massakrer men spelen kunde genomföras utan blodspillan. 2017 exploderade en bomb i tunnelbanan i Sankt Petersburg och 16 personer miste livet. Enligt uppgifter från organisationen Kavkasskij Uzel genomfördes totalt 86 terrordåd i Ryssland mellan 2000 och 2018, i vilka drygt 1300 människor miste livet och närmare 3 300 skadades.

Följ den löpande politiska utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS – läs mer om Ryssland i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Coronasmittan göder misstro mot Putin (2020-04-01)
Svårtolkat utspel av Putin håller Ryssland i ovisshet (2020-01-24)
Dåliga nyheter för ryska makthavare (2019-09-20)
Ryska försök att begränsa yttrandefriheten på internet (2019-02-08)
Sex år till i Kreml – inget får rubba Putins ordning (2018-05-16)
Vladimir Putin – a tsar without lojal subjects? (2018-04-23)
Konservativ tsar Putins förebild (2018-03-11)
Att rätta till sitt förflutna – en rysk historia (2018-01-10)
Ryska revolutionen – oundviklig och katastofal (2017-12-19)
Dagens Ryssland hyllar starka män – inte revolutioner (2017-12-01)
"Unga i Ryssland har förlorat sina illusioner" (2016-12-20)

Fakta – politik

Officiellt namn
Rossijskaja Federatsija (Rossija)/ Ryska Federationen (Ryssland)
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
president Vladimir Putin (2012–) 1
Regeringschef
premiärminister Michail Misjustin (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Enade Ryssland 343, Kommunistpartiet 42, Liberaldemokraterna 39, Ett rättvist Ryssland 23, övriga 3 (2016) 2
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Enade Ryssland 238, Kommunistpartiet 92, Liberaldemokraterna 56, Ett rättvist Ryssland 64 (2011) 3
Valdeltagande
drygt 67 % i presidentvalet 2018; knappt 48 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2021; presidentval 2024
1. Putin var även president under perioden 2000 till 2008
2. siffrorna syftar på ledamöterna i underhuset, duman
3. siffrorna syftar på ledamöterna i underhuset, duman

Källor

Utrikespolitik och försvar

Den ryska utrikespolitiken inriktas på att stärka landets roll som en stormakt som alltid får ett ord med i laget när internationella kriser ska lösas. Ryssland har försökt odla goda relationer i alla riktningar men hävdar rätten att slå vakt om sina nationella intressen, särskilt i närområdet, vilket har lett till en konfrontation med västländerna. Erövringen av Krim från Ukraina 2014 utlöste den värsta krisen mellan Ryssland och väst sedan det kalla krigets dagar.

Vid Sovjetunionens sammanbrott 1991 tog Ryssland över Sovjetunionens internationella förpliktelser. Det innebar bland annat att Ryssland fick en permanent plats i FN:s säkerhetsråd med vetorätt. Samtidigt drabbades Ryssland av en ekonomisk kris efter Sovjetunionens sönderfall och upplösningen av den östliga försvarsalliansen Warszawapakten. De ryska trupperna i Centraleuropa och baltstaterna drogs tillbaka och baser i tredje världen stängdes.

De första åren efter unionsupplösningen 1991 vände sig Ryssland västerut och försökte tillmötesgå västmakternas önskemål om reformer för att underlätta integrationen i det internationella samarbetet. Handeln med Europa ökade, främst genom export av olja och gas, och en rad länder i Öst- och Centraleuropa blev beroende av denna.

Ryssland var med och grundade en rad regionala organisationer, t.ex. Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet. Staten blev medlem i Europarådet 1995 och stannade kvar där trots kriget i Tjetjenien (se Uppror i Tjetjenien) och alltfler brott mot demokrati och mänskliga rättigheter. Ryssland togs också in som medlem i G7-gruppen av ledande industriländer. 1998 slöts ett samarbetsavtal med EU och 2005 antogs en handlingsplan rörande politik, ekonomi, rättsfrågor och yttre säkerhet, för vilken ett gemensamt råd inrättades.

Efter terrordåden mot USA den 11 september 2001 uttryckte Putin sitt stöd för USA i kampen mot internationell terrorism och accepterade Natos militära intervention mot talibanregimen i Afghanistan 2001. Ryssland bildade 2002 ett gemensamt råd med Nato (Nato-Russia Council) för kamp mot terrorismen och för nedrustning, och deltog i Nato-övningar, bland annat i Östersjön. 2010 ingick president Medvedev partnerskap för modernisering (av Ryssland) med EU och en rad länder.

Men ända sedan 1990-talet har Ryssland hela tiden betonat att det är och ska förbli en stormakt och vänt sig mot USA: s dominans i världspolitiken. I stället förespråkas en multipolär värld med Ryssland som en av ’polerna’. Moskva har kraftigt försvarat Rysslands ställning som en av de fem permanenta medlemmarna med vetorätt i FN:s säkerhetsråd, och Ryssland har, ofta tillsammans med Kina, använt sig av vetorätten för att försöka stoppa FN-ingripanden i olika krishärdar, till ex i Kosovo 1999, Irak 2003 och i Syrien under inbördeskriget från 2011.

Under 2000-talets första årtionde, då president Putin stärkte sin makt samtidigt som både nationalismen och ekonomin växte, hade den ryska entusiasmen för samarbete med väst falnat. Moskva krävde alltmer inflytande och respekt i världssamfundet. Landet motsatte sig att först de forna allierade Polen, Tjeckien och Ungern, sedan de baltiska staterna sökte och fick medlemskap i Nato 2004. Den ryska ledningen föreslog att Nato skulle upplösas liksom Warszawapakten och framhöll i stället Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), där alla Europas stater är med och har vetorätt, som gemensamt säkerhetsforum.

Ryssland ogillade dessutom EU:s Östliga partnerskapsprogram från 2009, som initierats av Sverige och Polen och som syftade till ökat samarbete om politiska och ekonomiska reformer i sex tidigare sovjetrepubliker – Vitryssland (Belarus), Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Inte heller ville Ryssland medverka i EU:s strategi för samarbete i Östersjöområdet.

När Putin återinträdde som president i maj 2012 ökade den interna repressionen och efter angreppet på Ukraina 2014 (se nedan), uppstod en kris relationen med väststaterna. Rysslands deltagande i G7 stoppades och samarbetet med Ryssland i Nato-Russia Council avbröts. EU och Nato införde ekonomiska sanktioner mot Ryssland, som svarade med att stoppa livsmedelsimport från samma länder, öka sin import från andra länder samt satsa på självförsörjning. Förhandlingarna med EU om en förlängning av samarbetsavtalet, som skulle leda till visumfrihet, avbröts.

I samband med Ukrainakriget intensifierade Ryssland sitt propagandakrig mot västliga demokratier. Nyhetsbyrån Sputnik och TV-kanalen RT (tidigare Russia Today) är nu verksamma i en rad länder där de på många språk sprider nyheter utifrån rysk synvinkel. Med cyberkrigföring och så kallade trollfabriker i sociala medier har Ryssland också försökt påverka opinionsbildning och valprocesser i väst, inte bara i små grannstater som Estland utan också i USA. Ryssland stödde Donald Trumps valkampanj 2016 och hade stora förhoppningar på honom när han vann, eftersom han uttryckt sympati för Putin och riktat kritik mot Nato. Men dessa förhoppningar kom på skam. USA avskaffade inte sanktionerna mot Ryssland utan skärpte dem i samband med att Ryssland av allt att döma låg bakom ett giftmordförsök i Storbritannien mot en före detta rysk underrättelseagent.

Ryssland har också aktivt försökt öka splittringen inom Europa, genom att utveckla kontakter med högerradikala regeringar och partier (som i Ungern och Frankrike) samt spela på oppositionsgruppers fientlighet mot USA, Nato, EU, invandrare och flyktingar.

Därmed är Rysslands relationer till demokratierna i väst numera mycket frostiga.

Relationer till forna sovjetrepubliker

Allra viktigast för Rysslands stormaktsställning är att behålla det dominerande inflytandet inom det forna sovjetiska området och hålla väststaterna borta från detsamma. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 bildades därför de Oberoende staters samvälde (OSS) för samarbete mellan före detta sovjetrepubliker. OSS kom att omfatta alla de forna sovjetrepublikerna utom baltstaterna. Samarbetet ledde till många avtal, men få förverkligades. De flesta av OSS-länderna ville stärka sitt oberoende och söka stöd i väst. Moskva övergick då till att försöka utveckla relationerna till de OSS-länder som var mest beroende av Ryssland, dvs Vitryssland, Armenien samt länderna i Centralasien. Viktigast blev det militära samarbetet inom Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (CSTO på engelska) bildad 1992. CSTO omfattar Ryssland, Vitryssland (Belarus), Armenien, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan. Samarbetet innebär bland annat rysk vapenexport till de andra medlemmarna och gemensamma övningar. Organisationen ses som en motsvarighet till Nato med ömsesidiga försvarsförpliktelser.

Efter flera försök att skapa gemensamma institutioner på det ekonomiska området bildade Ryssland, Vitryssland och Kazakstan år 2015 den Euroasiatiska ekonomiska unionen (EEU), till vilken Armenien och Kirgizistan snart anslöt sig. Med EU som förebild syftar den till fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och arbetskraft, inklusive tull- och visumfrihet.

Tätast band inom OSS har Ryssland och Vitryssland (Belarus). 1999 träffade länderna en uppgörelse om att bilda en ”union”. I avtalstexten heter det att länderna ska vara både suveräna och integrerade med varandra, men det mesta av de samarbeten som länderna avtalat har aldrig förverkligats och förhållandet har tidvis varit turbulent. Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenka vill bevara landets självständighet och därmed sin egen makt. Lukasjenko har vägrat att erkänna den ryska annekteringen av Krim 2014 och försöker behålla normala relationer med Ukraina liksom att upprätthålla goda relationer med EU-länderna. Vitrysslands manöverutrymme gentemot Moskva begränsas dock av landets stora ekonomiska beroende, främst på energiområdet. När Vitryssland fört en alltför självständig politik, har Ryssland som påtryckningsmedel höjt priserna på energi eller stoppat import av vitryska varor.

För att utöva tryck på de stater som efter Sovjetunionens upplösning motsatte sig rysk kontroll, till exempel baltstaterna, stöttade Ryssland ländernas ryska minoriteter med pengar, ryska pass och propagandamedel. Tvisterna om baltstaternas gränsdragning mot Ryssland löstes i stort sett på 1990-talet, men Estlands och Lettlands vägran att automatiskt ge sina rysktalande invånare medborgarskap utgör fortfarande ett problem i relationerna. Baltstaterna å sin sida kritiserar Rysslands vägran att erkänna att de ockuperades av Sovjetunionen under och efter andra världskriget.

Baltstaterna gick med i Nato och EU 2004. Deras ekonomiska beroende av Ryssland är numera obetydligt, samtidigt som Ryssland försöker minska sitt beroende av transporterna genom Baltikum. I början av 2000-talet började Ryssland bygga olje- och godsterminaler i Finska viken samt lade en gasledning genom Östersjön direkt till Tyskland (Nord Stream). I samarbete med Tyskland byggs för närvarande en andra gasledning (Nord Stream 2). Projektet har väckt en viss debatt efter annekteringen av Krim, dels på grund av att det berövar Ukraina framtida transitinkomster från gasexport den vägen, dels för att länder längs ledningens stäckning oroar sig för de säkerhetspolitiska följderna av rysk aktivitet nära kusterna.      

Konflikten i Georgien

Efter den så kallade Rosenrevolutionen 2004 i Georgien (se GEORGIEN: Modern historia) fick landet en ny ledning som strävade efter medlemskap i EU och Nato. Detta oroade Ryssland som därför ökade stödet för de grupper som kämpade för att de georgiska regionerna Sydossetien och Abchazien skulle bli självständiga. Genom att underblåsa de interna konflikterna försvagade Ryssland Georgiens chanser till medlemskap i EU och Nato. Efter utbrytningsförsök på 1990-talet hade ryska fredsbevarande styrkor placerats ut i Abchazien och Sydossetien, och invånarna där hade erbjudits ryskt medborgarskap. Då Georgien i augusti 2008 försökte ta militär kontroll över Sydossetien, slog Ryssland genast tillbaka med motiveringen att ryska landsmän hotades av folkmord. Ryssland ockuperade både Sydossetien och Abchazien och delar av själva Georgien tills kriget kunde avslutas fem dagar senare genom medling av EU.

Efter kriget erkände Moskva Abchazien och Sydossetien som självständiga stater vilket inga väststater eller ens några andra OSS-stater gjorde. Ryssland ingick militära allianser med utbrytarrepublikerna. Ryska militärbaser upprättades och ryska soldater övertog gränsbevakningen mot Georgien.

Krig i Ukraina

Relationerna mellan Ryssland och Ukraina efter Sovjetunionens upplösning reglerades 1997 genom ett vänskapsavtal och ett avtal som gav Ryssland rätt att fortsätta arrendera en del av den tidigare sovjetiska flottbasen i Sevastopol på Krim. Denna halvö hade 1954 överförts från den ryska till den ukrainska sovjetrepubliken. Ett skäl var att Krim saknade landförbindelse med Ryssland och främst försörjdes från Ukraina. 

Hösten 2013 utbröt emellertid en öppen konflikt mellan Ryssland och Ukraina. När den Rysslandsvänlige presidenten i Ukraina, Viktor Janukovytj, avvisade ett associationsavtal med EU och ingick ett avtal med Ryssland uppstod en växande folklig proteströrelse. Stora demonstrationer anordnades i huvudstaden Kiev. Efter blodiga försök att stoppa protesterna flydde Janukovytj till Ryssland i februari 2014 och en västvänlig regering tog över. Med i regeringen satt för en kort tid också några representanter för det högerextrema partiet Svoboda. Ryssland kallade händelserna i Kiev för en fascistisk kupp som kunde leda till att Nato övertog flottbasen i Sevastopol och till förtryck av rysktalande i Ukraina. Snabbt ockuperade ryska styrkor tillsammans med lokala separatister hela Krim, där cirka 60 procent av befolkningen är rysk. I en snabbt arrangerad folkomröstning som genomfördes under vapenhot och som fördömdes som illegal av omvärlden röstade 97 procent för självständighet. Därefter anslöts Krim och Sevastopol till Ryska federationen. All ukrainsk egendom beslagtogs inklusive militärbaser.

Detta var första gången sedan andra världskriget som en europeisk stat erövrade en del av ett annat land. Reaktionen från omvärlden blev stark. Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och en rad internationella avtal. USA och EU införde stegvis skärpta ekonomiska sanktioner mot ryska makthavare och personer på Krim men kunde i praktiken inte göra något åt fullbordat faktum.

Ryssland förstärkte sina militära styrkor på Krim och fick därmed ett dominerande inflytande över hela Svarta havet. Enligt ett avtal från 2003 skulle kontrollen över Azovska sjön vara delad mellan Ryssland och Ukraina men Rysslands annektering av Krim ändrade läget. 2018 färdigställdes en bilbro vid som förbinder Krim med ryskt fastland. Som ett led i detta skärpte Ryssland också kontrollen över Kertjsundet och den innanför liggande Azovska sjön. I november 2018 beslagtog Ryssland tre ukrainska marinfartyg som försökt segla in i Azovska sjön vid Kertjsundet. Ryssland hävdade att fartygen kränkt dess territorialvatten och besättningarna fängslades.

Parallellt med erövringen av Krim 2014 utbröt ett uppror i de ryskdominerade provinserna Donetsk och Lugansk i Ukraina. Liksom på Krim stöddes lokala separatister av ryska ”rådgivare” och fick vapen. Också där genomfördes ”folkomröstningar” och utropades ”folkrepubliker”. Centralmakten i Kiev tog till vapen i april 2014 och började tränga tillbaka separatisterna varpå Ryssland ingrep i augusti med ”frivilliga” soldater och omfattande vapenhjälp. I juli sköts av misstag ett malaysiskt passagerarplan ned och alla 298 ombord omkom. Roboten sköts upp från en separatistkontrollerad by i Ukraina. Den internationella kommission som utredde händelsen slog fast att roboten var rysktillverkad och avfyrades från en ramp som förts in i Ukraina från Ryssland samma dag.

Efter månader av strider undertecknades med västlig medverkan två avtal om vapenstillestånd i Minsk – i september 2014 respektive februari 2015 – men läget är fortsatt spänt och sporadiska strider förekommer. Enligt FN har omkring 13 000 dödsoffer skördats och miljontals människor har flytt till andra delar av Ukraina eller till Ryssland.

Ryssland tycks inte sträva efter att formellt införliva Donetsk och Lugansk även om en ekonomisk och social integrering pågår mellan dessa områden och Ryssland. Invånarnas ID-handlingar är till exempel giltiga i Ryssland och de kan också få ryska pass. Avsikten med stödet till separatisterna är i första hand att förhindra att Ukraina blir medlem i Nato (vilket inte är sannolikt så länge konflikten pågår) och att landet istället anpassar sig till Ryssland. Men Ukraina fjärmar sig alltmer från Ryssland och har till exempel slutit ett associationsavtal med EU. Ingen lösning på konflikten kan skönjas.

Efter annekteringen av Krim ökade också den militära spänningen mellan Ryssland och Nato. Då de baltiska staterna och Polen begärde hjälp mot det upplevda hotet från Ryssland, placerades mindre Natostyrkor i dessa länder. Ryssland svarade med att förstärka sina styrkor, inte minst i det strategiska Kaliningradområdet, bland annat genom att där placera ut nya Iskandermissiler som kan bära kärnvapen och har en räckvidd på minst 40 mil. Ryssland har också utfört gränskränkningar och andra provokationer i Östersjöområdet, även mot Sverige och Finland, som varnats för att ansluta sig till Nato.

Grannar i Asien

Under sovjettiden var Ryssland vid flera tillfällen på gränsen till krig med Kina men sedan 1990-talet har förbindelserna förbättrats. Moskva kallar nu Kina för ”strategisk partner”. 2001 slöts ett vänskaps- och samarbetsavtal, som innebar reglering av gränsfrågan, ökad handel, rysk vapenexport och samverkan mot USA:s dominans i världspolitiken,. Tillsammans med Kina bildade Ryssland och fyra centralasiatiska stater 2001 Shanghai Cooperation Organisation (SCO) med syfte att lösa inbördes säkerhetsproblem, bekämpa terrorism och separatism, främja handel samt upprätthålla stabilitet, det vill säga motstå förändringar i riktning mot demokrati av västlig modell. Sedermera har även Indien och Pakistan anslutit sig.

När väst införde sanktioner mot Ryssland efter erövringen av Krim 2014 intensifierades samarbetet med Kina. Alltfler gemensamma militärövningar hölls och avtal slöts om olje- och gasledningar till Kina. Kina blev Rysslands främsta handelspartner.

Problemet för Ryssland är att medan den ryska ekonomin stagnerar har den kinesiska vuxit oavbrutet. Kinas ekonomi har blivit den näst största i världen, och Ryssland riskerar att bli ekonomiskt beroende. Rysk export till Kina domineras av råvaror, medan Kina exporterar alltmer industri- och konsumtionsvaror och tillverkar sina egna vapen. Kina investerar inte heller så mycket i Ryssland som väntat och rättar sig efter västliga sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Kina övertagit Rysslands roll som den främsta handelspartnern för de centralasiatiska staterna där Kina även byggt vägar, gas- och oljeledningar. Kina ökar nu sitt inflytande i hela Asien genom jätteprojektet Nya Sidenvägen (Belt and Road Initiative), som ska länka Kina landvägen till Europa genom Centralasien och sjövägen till Afrika.

Som motvikt mot Kina har Ryssland sedan länge försökt dra in Indien, sin gamle vän sedan sovjettiden, i samarbetet, men det försvåras av konflikter mellan Indien och Kina. Ryssland vill också bygga ut kontakterna med den ekonomiska stormakten Japan för att få fler investeringar i Sibirien, men detta hindras av den mångåriga tvisten om några öar i ögruppen Kurilerna, som Sovjet ockuperade i slutet av andra världskriget. Japans försvarsallians med USA är en annan stötesten.

Mellanöstern

Medan USA:s inflytande i Mellanöstern minskat har Rysslands militära ingripande i Syrien stärkt Rysslands ställning i Mellanöstern. Moskva har nu goda relationer med de flesta stater. Vänskapen gynnas i vissa fall av de ryska ledarna avstår från att blanda sig i andra staters ”inre angelägenheter”, till exempel genom att kritisera demokratiska brister och kränkningar av mänskliga rättigheter. När det gäller bidrag till återuppbyggnad och ekonomisk utveckling har Ryssland dock föga att bidra med jämfört med USA, EU eller Kina.

Under sovjettiden stödde Ryssland auktoritära regimer med socialistiska förtecken som Algeriet, Egypten, Syrien och Libyen, men under 1990-talets interna kriser hade Ryssland inte råd att upprätthålla stödet till gamla bundsförvanter. Istället inriktade sig Ryssland på ekonomiska vinster genom vapenexport till och energisamarbete med alla länder i Mellanöstern inklusive konservativa stater som Saudi-Arabien.

Som ett resultat av den USA-ledda interventionen i Irak 2003 (se IRAK: Modern historia) som Ryssland motsatte sig förlorade Moskva sina kontakter med detta land och senare även med Libyen, då landets diktator Muammar Gaddafi störtades under den så kallade arabiska våren 2011 (då folkliga revolter med krav på demokratiska reformer ledde till maktskiften i flera arabländer).

Men Ryssland fick nya möjligheter att återta inflytande. När militären kom tillbaka till makten i Egypten, regionens folkrikaste land, och dess relationer med USA försämrades slöt Ryssland nya avtal med Egypten om handel och investeringar, inklusive ryska vapen och kärnkraftverk, samt turism.

Syrien är Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern sedan sovjettiden och där har man behållit en flottbas, landets enda i Medelhavet. När den arabiska våren nådde Syrien och ett inbördeskrig bröt ut 2011, stödde Ryssland den sittande presidenten Bashar al-Assad och inlade flera veton i FN mot att avsätta honom. När USA hotade att ingripa på grund av regimens användning av kemiska vapen 2013, initierade Ryssland den process som ledde till att den syriska regeringen lämnade ifrån sig sina kemvapen.

När sedan de sunnitiska rebellerna, inklusive den Islamiska statens styrkor 2015 verkade hota inta Damaskus, trädde Ryssland in för att rädda Assad med vapenmakt. Det var första gången sedan kriget i Afghanistan på 1980-talet som Ryssland agerade utanför Sovjetunionens territorium. Ryssland sände krigsfartyg till flottbasen, upprättade en flygbas nära Latakia vid kustenoch bombade närliggande ”terroristfästen” utan större hänsyn till civila offer i sjukhus och hjälpkonvojer. Däremot gjordes få insatser i östra Syrien mot IS, som framhållits som det främsta terrorhotet. Det ryska flyget i samverkan med iranska markstyrkor synes ha hjälpt al-Assadregimen till seger i inbördeskriget.

Ryssland utvecklade också sina relationer med Iran som sedan 1979 års revolution bojkottats av västmakterna. Iran köpte ryska vapen och ryssar hjälpte till att bygga landets första kärnkraftverk. Ryssland motsatte sig sanktioner i FN mot Iran angående Irans kärnkraftsprogram men när det framkom tecken på att landet planerade bygga kärnvapen oroades också Ryssland. Tillsammans med västländer medverkade Ryssland till ett avtal 2015 som begränsade Irans kärnkraftsprogram i utbyte mot hävande av sanktioner. Detta tillät Ryssland att återuppta exporten av vapen och kärnkraftsteknologi.

Rysslands relationer med Nato-landet Turkiet har också förändrats. Mellan länderna råder en viss konkurrens om inflytande i Kaukasien och de står på varsin sida i Syrienkriget, där Turkiet främst vill bekämpa kurderna. Hösten 2015 inträffade en kris, då Turkiet sköt ned ett ryskt flygplan som varit på bombuppdrag i Syrien. Ryssland straffade Turkiet med ekonomiska sanktioner, men konflikten bilades då Ankara bad om ursäkt för nedskjutningen. Turkiet har blivit en viktig handelspartner genom turism och energisamarbete. En gasledning över Svarta havet har byggts (Blue Stream) och en till är under konstruktion (Turk Stream) vilken Ryssland hoppas ska leda vidare till Europa.

Försvar

Sovjetunionen räknades på sin tid som en militär supermakt jämbördig med USA, men genom statens upplösning 1991 halverades den ryska krigsmakten. Trupper togs hem och baser stängdes, men några blev kvar i forna sovjetrepubliker.  Även kärnvapnen utomlands togs hem och kärnvapen blev Rysslands främsta avskräckningsmedel under 1990-talet.

När den ryska ekonomin växte under 2000-talet ökade också anslagen till försvaret varje år medan de flesta Nato-länder fortsatte nedrusta. Säkerhetssektorn blev största posten i den ryska budgeten. Sedan 2014 har anslagen till militären mätt i andel av BNP legat runt fyra-fem procent av BNP och därmed varit högre än motsvarande anslag i USA och Kina, se här (länk till grafen Militärutgifternas andel av BNP) . 

2008 initierades ett militärt reformprogram med målet att 70 procent av vapnen skulle vara moderna och en miljon man vara i beredskap till år 2020. Antalet officerare skars ned, fler soldater kontraktsanställdes och värnplikten gjordes kortare och effektivare samtidigt som vapensystemen moderniserades, även genom import. Målen tycks i stort sett ha uppnåtts.

Allt större och mer komplexa övningar har hållits, ofta nära gränserna. 2007 sade Ryssland upp CFE-avtalet som begränsade Natos och Warszawapaktens konventionella styrkor i Europa. Vid samma tid återupptog det strategiska bombflyget sina patrullflygningar över världshaven, Norra marinen höll övningar i Atlanten, och Svartahavsmarinen avdelade fartyg också för Medelhavet.

I mars 2010 enades Ryssland och USA om ett nedrustningsavtal som skulle ersätta Start 1-avtalet från 1991. Start-1 reglerade ländernas innehav av kärnvapen med lång räckvidd – över 500 mil (även kallade strategiska kärnvapen). Det nya avtalet (Sort) innebar drastiska nedskärningar av antalet långdistanskärnvapen. År 2011 ratificerades ännu ett nedrustningsavtal (New Start) som går ut 2021. Genom New Start enades Putin och USA:s president Barack Obama om ytterligare minskning av långdistanskärnvapnen. Gränsen sattes till 1 550 kärnvapenspetsar vardera.

Oenighet om INF-avtalet som begränsar antalet medeldistanskärnvapen i Europa ledde till att det avtalet sades upp av först USA och sedan Ryssland i februari 2019. INF-avtalet som slöts 1987 förbjuder kärnvapen med en räckvidd på mellan 50 och 500 mil. USA sade upp avtalet med hänvisning till att Ryssland sedan länge brutit mot avtalet. Enligt USA har en ny rysk robot (9M729) en räckvidd som faller inom det förbjudna intervallet medan Moskva hävdar att den nya roboten endast når 48 mil. Ryssland har i sin tur anklagat USA för andra brott mot avtalet.

Under 2010-talet har Ryssland ökat sin militära närvaro i Arktis genom att placera markstyrkor på Kolahalvön, upprätta marin- och flygbaser längs kusten och på öarna i Ishavet. Genom militärövningar ända upp till Nordpolen understryks ryska krav på en stor del av havet där klimatförändringar väntas öppna nya handelsleder samt göra det möjligt att utvinna mineraltillgångar som ännu är omöjliga att exploatera.

LÄSTIPS - läs mer om rysk utrikespolitik i Världspolitikens Dagsfrågor
Putins Ryssland: På jakt efter globalt inflytande (nr 7–8 2019)

och i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
The Russia-Iran Relationship in a Sanctions Era (2019-11-20)

 

Fakta – försvar

Armén
280 000 man (2017)
Flygvapnet
165 000 man (2017)
Flottan
150 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
3,9 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
11,4 procent (2019)

Källor

Ekonomisk översikt

Ryssland har enorma naturtillgångar, en bred industriell bas och en relativt välutbildad befolkning. Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn växer, men beroendet av råvaruproduktion är fortfarande stort. Den omfattande olje- och gasexporten ger Ryssland ett stort överskott i handeln med utlandet, men gör samtidigt den ryska ekonomin mycket känslig för prissvängningar på världsmarknaden. Det blev uppenbart hösten 2014 då ett kraftigt prisfall på olja fördjupade de omfattande ekonomiska problem som utlösts av Rysslands inblandning i kriget i Ukraina.

Övergången från sovjettidens centralplanerade, resursslösande och ineffektiva produktion till en modern marknadsekonomi var plågsam för ryssarna. Under Rysslands första tid som självständig stat på 1990-talet sjönk levnadsstandarden för breda befolkningsgrupper kraftigt. Produktionen minskade och många stora industriföretag upphörde att fungera. Statsbudgeten drogs med ständiga underskott och Ryssland blev svårt skuldsatt.

I augusti 1998 föll statsfinanserna samman. Staten kunde inte betala sina inhemska lån och rubelns värde mot andra valutor minskade drastiskt.

Finanskraschen och nedskrivningen av värdet på rubeln visade sig bli en hälsokur för den ryska ekonomin. Exporten gynnades, medan importen blev dyrare, vilket främjade landets egen tillverkning. På världsmarknaden steg samtidigt oljepriset till rekordhöga nivåer, vilket kraftigt ökade de ryska exportinkomsterna. En period av stadig tillväxt på omkring 7 procent per år följde. Levnadsstandarden började stiga och konsumtionen tog fart.

Ägandet hade under 1990-talet koncentrerats till ett fåtal mycket rika personer, oligarker, som köpt upp statliga råvarutillgångar. Även utländska storföretag började köpa in sig i den ryska råvaruutvinningen.

När Putin blev president 2000 såg han till att minska oligarkernas politiska makt (se Modern historia). Statens inflytande över näringslivet ökade åter vilket kylde ned utländska investerares lust att satsa pengar i Ryssland.

Parallellt med förstatligandet av strategiskt viktiga tillgångar såsom oljeindustrin genomfördes en serie reformer för att stärka marknadsekonomin. Reglerna för företag förenklades, liksom skattelagstiftningen. Inkomstskatten blev lika för alla, 13 procent. Bolagsskatten och momsen sänktes samtidigt som indrivningen av skatter blev mer effektiv och statsbudgeten började visa överskott.

De stora inkomsterna från exporten av olja och naturgas gjorde att ryska regeringen kunde betala av statsskulden och bygga upp en mäktig valutareserv. När den globala finanskrisen slog till hösten 2008 kunde regeringen tack vare reserverna för en tid hålla uppe rubelns värde och hjälpa inhemska banker och företag som hade tagit stora utlandslån. Det hindrade inte att kurserna på Moskvabörsen föll kraftigt, delvis till följd av kriget i Georgien i augusti samma år, delvis till följd av de sjunkande oljepriserna. Mot slutet av året skrevs rubelns värde ned med totalt cirka 20 procent. Samtidigt krympte valutareserven kraftigt.

Tillväxten blev drygt 6 procent 2008, men eftersom ekonomin såg ut att vara på väg in i en period av tillbakagång valde centralbanken i början av 2009 att åter sänka värdet på rubeln som nådde sin lägsta nivå mot dollarn på nära sex år.

Bruttonationalprodukten minskade 2009 med totalt nästan 8 procent och arbetslösheten ökade. Som följd av krisen togs vissa initiativ för att modernisera ekonomin, bland annat genom investeringar i teknologi och forskning. En ny privatiseringsvåg inleddes 2011.

Ekonomin började återhämta sig förhållandevis snabbt jämfört med andra länder som drabbats av finanskrisen och uppvisade en tillväxt på runt 4 procent under perioden 2010–2011. Men endast litet hade ändrats ifråga om den ryska ekonomins grundläggande problem: ett ensidigt beroende av exporten av olja och gas, en omfattande byråkrati, utbredd korruption samt ett osäkert rättsläge för investerare.

Under 2014 förändrades läget då omvärlden införde omfattande sanktioner mot Ryssland till följd av Ukrainakriget (se Utrikespolitik och försvar samtKalendarium). Ryska banker fick problem att låna pengar utomlands, utländska investerare flydde landet, rubeln rasade i värde och inflationen sköt i höjden. Det förbud mot import av mat från EU, USA och några andra västländer gjorde att många butikshyllor gapade tomma och ryssarna började hamstra. Krisen förstärktes av det dramatiska prisfall på olja som ägde rum under andra halvan av 2014. Från att ha legat på över 100 dollar per fat under sommaren mer än halverades priset fram till januari 2015 då bottennoteringen låg på strax över 40 dollar fatet. Regeringen försökte dämpa krisen genom att höja räntan och stödköpa rubel men raset gick inte att hejda. Internationella kreditvärderingsinstitut sänkte Rysslands status till skräpnivå och förutspådde att landets ekonomi skulle krympa med 4 till 5 procent under det kommande året.

President Putin konstaterade i början av 2015 att han och regeringen varit naiva då de räknat med att oljepriset skulle vara stabilt. Regeringen lanserade samma månad ett omfattande stödpaket för att motverka krisen.

Sedan dess har oljepriset stigit men ligger långt från tidigare nivåer och marknaden är fortfarande skakig. Efter en djupdykning 2015 har den ryska tillväxten legat över nollstrecket men på en låg nivå och de utländska sanktionerna fortsätter att hämma utvecklingen.

I början av 2018 lanserade regering en rad "nationella projekt" i syfte att få fart på tillväxten och höja levnadsstandarden. Projekten omfattade investeringar motsvarande mer än 400 miljarder amerikanska dollar i infrastruktur, digitala ekonomi, utbildning och hälsovård fram till 2024. De första två åren gick dock förverkligandet av reformerna trögt. Den regering som tillträdde i början av 2020 lovade att öka takten. 

Om våra källor

Fakta – Ekonomi

BNP per person
11 289 US dollar (2018)
Total BNP
1 657 554 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
1,3 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
3,1 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
12,3 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
54,1 procent (2018)
Inflation
4,5 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
14,6 procent (2018)
Utlandsskuld
492 763 miljoner US dollar (2017)
Valuta
rubel

Källor

Naturtillgångar och energi

Ryssland har gott om tillgångar på olja, naturgas, guld, diamanter, järnmalm, nickel och andra värdefulla mineraler.

Tyngdpunkten i oljeutvinningen finns i Västsibirien. Där ligger också världens största gasfält, Urengoj, med utvinning under mycket svåra klimatförhållanden. Tillsammans med Saudiarabien är Ryssland sedan början av 2000-talet världens största oljeproducent.

Olja och gas fraktas genom väldiga rörledningssystem till andra före detta sovjetrepubliker liksom till importörer i andra delar av världen. Under ”oljeboomen” i början av 2000-talet blev ledningarna otillräckliga och satsningar inleddes för att bygga fler. År 2002 färdigställdes en gasledning från södra Ryssland till Turkiet (Blue Stream) och 2011 öppnades en rysk-tysk ledning på Östersjöns botten (Nord Stream). Projektet för att bygga en gasledning i Svarta havet till Bulgarien och vidare västerut i Europa (South Stream) lades på hyllan i slutet av 2014 då Bulgarien, som en protest mot Rysslands annektering av Krim, hoppade av projektet. Istället byggs nu en ny gasledning från Turkiet genom Svarta havet till Turkiet (Turk Stream) och vidare till södra och sydöstra Europa. Bygget beräknas vara klart under 2019. För närvrande pågår också byggandet av Nord Stream 2 från Ryssland till Tyskland genom Östersjön (se även Utrikespolitik och försvar). En ny stor gasledning planeras från Sibirien till Japan och Stillahavsområdet.  

Till skillnad från olje- och gasfyndigheterna är koltillgångarna utspridda. De viktigaste stenkolsfälten finns i Ural samt i Östsibirien, medan brunkol i dagbrott finns i Västsibirien. Kolet spelade en avgörande roll för sovjetekonomin, men numera börjar många kolgruvor bli olönsamma och läggs ned. Järnmalm finns vid Kursk, Ural och i Sibirien.

Medan många andra branscher kom under statlig kontroll under 2000-talet genomfördes en omfattande privatisering av elindustrin mellan 2006 och 2008. Det statliga monopolet bröts och nästan all elproduktion, borträknat vattenkraft, kärnkraft och kraftöverföring, övergick i privat ägo.

Värmekraftverk svarar för två tredjedelar av den inhemska elproduktionen. Många av dem drivs med naturgas. Vattenkraftverk förser landet med runt 15 procent av den el som förbrukas, och kärnkraften svarar för resten.

Säkerheten vid de sovjetiskbyggda kärnkraftverken anses vara låg, och övergången till säkrare reaktorer går långsamt. Tolv reaktorer av samma typ som i Tjernobyl i Ukraina, där en svår kärnkraftsolycka inträffade 1986, var fortfarande i bruk i början av 2000-talet. Rege­ringen har lagt fram planer på att bygga ut kärnkraften.

Miljö

Decenniers rovdrift på naturtillgångarna och nonchalans inom alla samhällssektorer har vållat oerhörda skador på den ryska miljön. Miljon­tals människor lever i områden som är svårt nedsmutsade av giftiga industriutsläpp.

Som ekologiska katastrofområden räknas bland annat områden som drabbats av radioaktivt avfall från olyckan i Tjernobyl och från kärnvapenanläggningar.

Nedsmutsningen påskyndar skogsdöden och har gjort allt fler floder olämpliga för fiske och bad eller som vattentäkter.

Floden Volga som rinner ut i Kaspiska havet står för mycket av nedsmutsningen av denna världens största insjö. Längs stränderna var sälar förr en vanlig syn. Nu återstår uppskattningsvis en tiondel av det bestånd som fanns för omkring 100 år sedan. Arten betraktas som utrotningshotad till följd av jakt och industriutsläpp, inte minst från oljeutvinning. Ut i sjön rinner stora mängder orenat avloppsvatten samt radioaktiva ämnen från kärnkraftverk. Också bestånden av fisken stör, som ger den berömda ryska kaviaren, har minskat kraftigt till följd av föroreningarna.

Medvetenheten om att förstörd miljö på sikt hotar hela landets utveckling börjar nu sakta sprida sig, och hösten 2004 anslöt sig Ryssland efter lång tvekan till Kyotoprotokollet om begränsning av utsläpp av växthusgaser.

Om våra källor

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
4 943 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
6603 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
1 732 027 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
12,0 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
3,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbruket är en efterbliven sektor i den ryska ekonomin och uppvisar dålig avkastning. Tvångskollektiviseringen på 1930-talet (se Äldre historia) skapade ineffektiva storjordbruk som bara långsamt delades upp i mindre, familjeägda enheter.

De viktigaste jordbruksområdena är Volgaregionen, västra Sibirien, norra Kaukasus, Ural och området runt Moskva. De mest odlade sädesslagen är vete, råg, havre och majs. Dessutom odlas potatis, sockerbetor, hampa, bomull, oljeväxter och en stor mängd andra grödor. I de norra delarna av landet bedrivs främst boskapsskötsel.

Under 1990-talet hade jordbruksproduktionen gått kraftigt tillbaka och mycket livsmedel behövdes då importeras, men omkring år 2000 kom en vändning. 2002 kunde Ryssland för första gången sedan tsartiden börja exportera spannmål. Runt tio senare var Ryssland världens femte största veteexportör.

Nästan halva Rysslands yta täcks av skog och timmer är en viktig exportprodukt. Även skogsbruket hämmas av arvet från sovjettidens rovdrift och avkastningen är betydligt mindre än i exempelvis Sverige.

Ryssland svarar för nästan en fjärdedel av världsproduktionen av färsk och djupfryst fisk. Men utfiskning och förorening av floder och sjöar har lett till sjunkande fångster i egna vatten. Ett fiskeförbud för stör infördes 2008. Den ryska fiskeflottan tar numera en stor del av sin fångst i Atlanten, Norra ishavet och i Stilla havet.

Om våra källor

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
3,1 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
13,3 procent (2016)

Källor

Industri

Ryssland ärvde från Sovjetunionen en råvaruslösande och tekniskt efterbliven industri som inte kunde konkurrera på världsmarknaden. Det ledde till ett kraftigt produktionsfall på sammanlagt 45 procent mellan 1990 och 1998. Många stora fabriker stod i praktiken stilla i åratal, medan utrustningen blev alltmer föråldrad.

Kring år 2000 vände utvecklingen. De följande åren ökade industriproduktionen med i genomsnitt 8 procent om året. Framför allt stärktes råvaru-, energi- och metallindustrin. I takt med ökande investeringar moderniserades vissa industrier som därmed också kunde öka sin export. Flera ryska storföretag, bland andra Rusal och Norilsk nickel, etablerade sig också utomlands.

Den ryska regeringen har under 2000-talet haft en ambition att satsa mer på forskning och högteknologi för att diversifiera ekonomin och minska olje- och gasindustrins dominans. Ett ryskt ”Silicon Valley” har skapats i vetenskapsstaden Skolkovo utanför Moskva och IT-industrin växer, men utvecklingen går långsamt.

Från 2007 bildades ett stort antal statliga industriföretag inom teknologisektorn, bland annat inom försvarsteknik och flyg- och fartygsteknik. Samtidigt infördes en lag som begränsade utländska företags investeringar i så kallade strategiska industrier.

Tillverkningen av konsumtionsvaror hade låg prioritet på sovjettiden. När gränserna öppnades för import fick de inhemska företagen svårt att hävda sig. När värdet på rubeln skrevs ned 1998 blev importen dyrare vilket satte fart på den ryska produktionen för hemmamarknaden, bland annat tillverkningen av bilar och livsmedel. Men när rubeln steg i värde igen och konsumenterna fick bättre ekonomi tog import­varorna tillbaka en del av sina förlorade marknadsandelar.

Militärindustrin drabbades hårt av det stora produktionsraset under 1990-talet, men i slutet av decenniet började statens beställningar av krigsmateriel åter öka, samtidigt som exporten sköt fart. Under 2000-talets början hade Ryssland återtagit den gamla sovjetiska positionen som en av världens ledande vapenexportörer.

Om våra källor

Utrikeshandel

Rysslands export domineras fortfarande av olja, naturgas och andra råvaror, vilket gör landet sårbart för plötsliga prisfall på råvarumarknaderna. Olja, oljeprodukter, naturgas och kol står för omkring hälften av landets exportintäkter, medan andelen ”maskiner och utrustning” har sjunkit kraftigt. Vapenexporten har ökat under 2000-talets första år, efter den kraftiga nedgången under 1990-talet. Rysktillverkade vapen säljs bland annat till Kina och Indien.

De viktigaste importvarorna utgörs av maskiner, fordon och livsmedel. Viktigaste handelspartner är Tyskland, USA, Storbritannien, Italien och Kina. Viktigaste handelspartner inom OSS är Ukraina, Vitryssland och Kazakstan. Med EU har Ryssland ett partnerskaps- och samarbetsavtal, vars avsnitt om handel trädde i kraft 1995. Följden är att en rad restriktioner för den ryska exporten till EU har hävts. Genom EU:s utvidgning till 27 medlemsländer har handeln med EU blivit ännu viktigare och svarar nu för mer än hälften av den ryska utrikeshandeln.

I början av juli 2010 ingick Ryssland också en tullunion med Vitryssland och Kazakstan. Tanken var att tullarna mellan länderna i unionen skulle harmoniseras för att i ett senare skede avvecklas. På längre sikt var målet att tillåta fri rörlighet över gränserna för arbetskraft och kapital och att införa en gemensam valuta.

Efter arton år av förhandlingar välkomnades Ryssland i december 2011 som medlem av världshandelsorganisationen WTO. Medlemskapet trädde i kraft sommaren 2012 efter att det godkänts av den ryska duman. Genom WTO-medlemskapet öppnade sig Ryssland för ökad handel med omvärlden och kom i åtnjutande av handelslättnader på en rad områden. Dessutom förband sig Ryssland att inte tillämpa tull- och exportskatter över vissa nivåer och åtog sig att inte diskriminera utländska produkter och aktörer.

Om våra källor

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
443 130 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
248 701 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
113 455 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
42 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
olje, oljeprodukter, naturgas, timmer, trävaror, metaller, kemikalier, vapen
Största handelspartner
Tyskland, USA, Storbritannien, Italien, Kina, Ukraina, Vitryssland, Kazakstan

Källor

Kalendarium

  • Kalendarium

    • 2020

      • Oktober

      • Navalnyj anklagar Putin för att ligga bakom förgiftningen

        Regimkritikern Aleksej Navalnyj ger en första intervju sedan han blev utsatt för nervgiftet novitjok på en resa i Sibirien i augusti (se 20 augusti 2020). Navalnyj anklagar president Putin för att ligga bakom förgiftningen. ”Jag kan inte se någon annan förklaring” säger Navalnyj som framhåller att novitjok, som togs fram under sovjettiden, är så omgivet av restriktioner att det endast är någon av de högsta cheferna inom säkerhetstjänsten som kan ge order om att det ska användas. Anklagelsen mot Putin avfärdas av ryska myndigheter som ”grundlösa och oacceptabla”. I intervjun för den tyska veckotidningen Der Spiegel uppger Navalnyj att han planerar att återvända till Ryssland. Han säger att han inte tänker ge Putin ”den gåva” som det skulle innebära om han stannade utomlands. ”Mitt jobb nu är att vara killen som inte är rädd”, säger Navalnyj och lovar att fortsätta sin kamp mot korruption på hög nivå.

      • September

      • Historiker dömd till straffarbete

        Historikern Jurij Dmitrijev döms till 13 års straffarbete i ett kontroversiellt mål. Domstolen menar att Dmitrijev gjort sig skyldig till sexbrott mot barn medan hans anhängare hävdar att han åtalas som straff för att han kartlagt människorättsbrott under sovjetledaren Josef Stalins tid vid makten (1924–1953).  Dmitrijev har kartlagt och dokumenterat ett antal massgravar med offer för Stalins terror. Han greps för första gången 2016 anklagad för innehav av barnpornografibilder. Bilderna föreställde Dmitrijevs styvdotter naken. Enligt Dmitrijev togs bilderna för att dokumentera flickans viktuppgång. 2018 frikändes han i ett nytt domslut men det upphävdes i sin tur av en högre domstol och Dmitrijev ställdes på nytt inför rätta, nu anklagad för att ha tvingat ett barn till sexuella handlingar. I juli 2020 dömdes han till 3,5 års fängelse vilket innebar att han snart skulle vara fri eftersom tiden i häkte räknas av strafftiden. Både åklagarna och Dmitrijev överklagade emellertid domslutet vilket ledde till den nya och betydligt hårdare domen på 13 års straffarbete i vad domstolen kallar "ett hårdfört" läger.

      • Skärpta pandemirestriktioner i Moskva

        En uppgång i spridningen av coronaviruset föranleder Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin att beordra äldre invånare i huvudstaden att i huvudsak hålla sig hemma. Antalet smittade per dag har ökat kraftigt och har nu nått samma nivå som i juni. Samma sak gäller Ryssland i stort. Ryssland har hittills haft 1,1 miljon bekräftade smittade och över 20 000 människor har avlidit.  

      • Navalnyjs tillgångar blockerade

        Medan Navalnyj låg i koma på ett tyskt sjukhus (se 20 augusti 2020) gav en rysk domstol order om att hans tillgångar skulle frysas, meddelar Navalnyjs talesperson Kira Jarmysj. Dels låstes Navalnyjs bankkonton, dels förbjöd domstolen transaktioner kopplade till hans lägenhet i en förort i Moskva. Det innebär att Navalnyj inte kan sälja eller låna på lägenheten men han kan fortsätta att bo i den. Domstolens utslag baseras på en dom från oktober 2019 som säger att Navalnyj, hans allierade Ljubov Sobol och den antikorruptionsfond som Navalnyj leder ska betala miljonskadestånd till ett cateringföretag som serverar skolluncher (se 28 oktober 2019). Myndigheterna har även agerat mot Sobol. I augusti meddelade hon att hon fått sina bankkonton tömda av kronofogden.

      • Fler EU-tjänstemän portas

        Utrikesdepartementet meddelar att listan över EU-tjänstemän som inte får besöka Ryssland kommer att utökas med nya namn. UD hänvisar i sitt uttalande till aggressiva aktioner från EU:s sida men ger inga exempel. Ryssland har dock nyligen anklagats av omvärlden för att ha förgiftat regimkritikern Aleksej Navalnyj. Enligt uttalandet från UD omfattar den ryska listan nu lika många namn som den lista som EU upprättat över ryssar som inte får komma in i EU.

      • Navalnyj återhämtad och på benen

        Regimkritikern Aleksej Navalnyj, som förgiftades en månad tidigare (se 20 augusti 2020), har nu piggnat till så pass på sjukhuset i Berlin att han kan gå på darrande ben. Han gör comeback på Instagram genom att lägga upp ett foto på sig själv där han tar sig nedför en trappa. Navalnyj uppger att han sedan några dagar kan andas utan hjälp och att han till en början när han vaknade upp hade svårt att känna igen personer och inte visste hur han skulle göra för att forma ord och tala. Ett par dagar senare uppmanar Navalnyj ryska myndigheter att skicka honom de kläder han hade på sig när han insjuknade. Navalnyj säger att eftersom det funnits spår av nervgiftet novitjok på hans hud borde det också finnas novitjok på kläderna och att de därmed utgör ett viktigt bevis på att han blivit förgiftad.

      • Putin redo ge Lukasjenko miljardlån

        President Putin tar emot Belarus omstridde president Aleksandr Lukasjenko i Sotji och ger sin gäst ett löfte om lån värt 1,5 miljarder dollar. Ett sådant lån skulle göra det möjligt för Belarus att täcka både förestående betalningar på statliga lån och en energinota från Ryssland. Putin uppger att gemensamma militärövningar ska hållas i Belarus varje månad under det kommande året. Enligt Putin har Lukasjenko också bekräftat planer på att ändra den belarusiska författningen. Resan till Sotji ses allmänt som ett kvitto på att en försvagad Lukasjenko blir alltmer beroende av makthavarna i Ryssland.

      • Framgång för oppositionen i lokalval

        Oppositionen vinner några symboliska segrar i lokala val. Under tre dagar, från den 11 till 13 september, hålls val i 41 av landets 85 regioner. I 18 regioner väljs en ny guvernör, i 11 regioner utses ledamöterna i regionala styrande församlingar och i 22 regioner gäller valen lokala beslutande församlingar.  President Putins stödparti Enade Ryssland eller andra Kremltrogna kandidater vinner på de flesta håll. På en rad platser hindras oppositionen från att ställa upp men i Sibirien gör allierade till Putins främste kritiker Aleksej Navalnyj vissa inbrytningar på lokal nivå. I staden Tomsk, som Navalnyj just hade lämnat när han blev förgiftad den 20 augusti, vinner hans allierade två platser stadsfullmäktige samtidigt som stödet för Enade Ryssland sjunker från över 52 procent till knappt 25 procent. I staden Novosibirsk lyckas sex allierade till Navalnyj bli invalda i stadsfullmäktige, och även här tappar Enade Ryssland stöd. Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos meddelar att en strid ström av rapporter om oegentligheter kommit in från deras utsända observatörer. 

      • Navalnyj förgiftad av novitjok

        Tysklands regering meddelar i ett uttalande att det finns ovedersägliga bevis för att den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj som vårdas på ett sjukhus i Berlin har utsatts för nervgiftet novitjok. Beskedet från Tyskland stärker misstankarna om Moskva ligger bakom förgiftningen då endast Ryssland har tillgång till novitjok. Nyheten utlöser kraftiga fördömande från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, USA, EU och Nato och det spekuleras om nya och hårdare sanktioner mot Ryssland. Börsen rasar i Moskva och rubeln faller till sitt lägste värde gentemot euron på fyra år. En talesman för den ryska regeringen förnekar att den ryska staten har något med saken att göra och klagar på att de tyska läkarna inte delgett Ryssland några bevis för att novitjok ska ha använts. Navalnyj blev sjuk när han var på hemväg från en resa i Sibirien där han organiserat en kampanj för att underminera stödet för det Putintrogna partiet Enade Ryssland inför regional- och lokalvalen den 11 till 13 september.  De tyska fynden från behandlingen av Navalnyj granskas bland annat av Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige som i mitten av september meddelar att det garanterat rör sig om novitjok. 

      • Augusti

      • Putin lovar ge Lukasjenko militärt stöd

        President Putin utlovar militärt stöd till Belarus president Aleksandr Lukasjenko som är hårt ansatt av omfattande demonstrationer. Oppositionen i Belarus hävdar att Lukasjenko vunnit presidentvalet genom fusk och kräver hans avgång. Putin uppger att Ryssland dragit samman en trupp som kan sättas in om situationen i grannlandet urartar vilket enligt Putin är fallet om ”extremister sätter eld på bilar och hus och börjar ta över administrativa byggnader”.   

      • Navalnyj kollapsar under flygtur – förgiftning misstänks

        Regimkritikern Aleksej Navalnyj kollapsar under en flygtur från Sibirien till Moskva och tas in på sjukhus vid en mellanlandning i Omsk. Navalnyj befinner sig på en rundresa i Ryssland för att stötta regimkritiker och uppmana sina landsmän att taktikrösta i regionvalen i september på ett sätt som gynnar oppositionen. En av Navalnyjs medarbetare säger att han troligen blivit förgiftad av det te han drack på flygplatsen innan de steg ombord på planet. Navalnyj tas om hand på intensivvårdsavdelningen på ett sjukhus i staden Omsk. Några dagar senare flygs han till Tyskland för vård.  

      • Coronavaccinet Sputnik-V presenteras

        Ryssland meddelar att landet är först i världen med att godkänna ett vaccin mot coronaviruset. Vetenskapsmän i väst och världshälsoorganisationen WHO tar emot nyheten med viss skepsis och det påpekas av vaccinet inte genomgått ett omfattande så kallat fas-3-test.. President Putin avvisar alla farhågor och säger att en av hans döttrar tagit vaccinet och att han ”vet att det är effektivt och ger långvarig immunitet”. Vaccinet, som kallas Sputnik-V efter den satellit som skickades upp av Sovjetunionen på 1950-talet, har utvecklats av forskningsinstitutet Gamaleva i samarbete med landets försvarsdepartement. Några dagar efter tillkännagivandet meddelar det ryska hälsodepartementet att en första omgång doser av vaccinet tillverkats.  

      • Juli

      • Regimkritiska protester i Chabarovsk i öst

        Omfattande demonstrationer bryter i staden Chabarovsk i sydöstra Sibirien till stöd för regionens guvernör Sergej Furgal. Två dagar tidigare har Furgal gripits av polis och flugits till Moskva, anklagad för att vara inblandad i mord eller mordförsök på flera affärsmän under 2004 och 2005. Furgal som representerar det Liberaldemokratiska partiet vann en stor och förödmjukande seger över kandidaten för president Putins stödparti Enade Ryssland i guvernörsvalet 2018. Antalet demonstranter uppges av olika källor till mellan 10 000 och 40 000 och demonstrationen uppges vara den största i stadens historia. Gripanden av guvernören utlöser regimfientliga känslor bland demonstranterna som ropar slagord som ”Moskva försvinn” och ”Sergej är vårt val”. På andra håll i regionen hålls mindre manifestationer till stöd för Furgal. Demonstrationerna i staden Chabarovsk fortsätter under de följande veckorna.

      • Ja till Putins grundlagsreform i folkomröstning

        En veckas omröstning om president Putins förslag till grundlagsändringar avslutas. Valkommissionen meddelar dagen därpå att ryssarna med stor majoritet sagt ja till reformerna. En av förändringarna innebär att Putins nuvarande och tidigare mandatperioder ska strykas, ”nollställas”, när hans nuvarande mandat går ut 2024. Därmed kan Putin kan ställa upp för två nya mandatperioder och, om han vinner, sitta kvar som president till 2036. Kommissionen uppger att närmare 78 procent av dem som röstat godkänt förslagen. Valdeltagandet anges till 65 procent. Förslagen hade redan godkänts av parlamentets båda kammare men Putin ville att de även skulle underställas en folkomröstning. Regeringen har gjort mycket för att underlätta för folk att rösta, skriver nyhetsbyrån AFP. Provisoriska vallokaler har upprättats över hela landet i tält, i bussar och till och med på parkbänkar. Den sista valdagen, onsdagen den 1 juli, har gjorts till nationell helgdag och priser i form av lägenheter, bilar och kontanter har lottats ut bland väljarna. Regimkritikern Aleksej Navalnyj avfärdar resultatet i omröstningen och säger att det ”utgör rekord i röstförfalskning” medan den oberoende valövervakningsorganisationen Golos rapporterar att den fått in 2 100 anmälningar om oegentligheter, bland annat från tjänstemän som tvingats rösta. Även USA och EU kritiserar brister i valprocessen och uppmanar den ryska regeringen att utreda klagomålen.    

      • Mars

      • Moskva stängs ned

        Strängare regler införs i Moskva som är den stad som är värst drabbad av coronapandemin. Moskvaborna får nu endast lämna sina hem för att handla eller gå till apoteket. Enda undantagen är personer med samhällsbärande arbeten som sjukvårdspersonal och poliser samt sjuka som behöver vård. Det är också tillåtet att rasta hunden eller gå ut med soporna. Liknande restriktioner införs på andra hålla i landet. Några dagar tidigare har president Putin meddelat att alla ryssar måste hålla sig hemma en vecka från den 28 mars. Alla restauranger och caféer i landet måste också hålla stängt. Gränserna mot omvärlden är nu helt slutna.

      • Folkomröstning skjuts på framtiden

        President Putin meddelar att den planerade folkomröstning om de nya grundlagsreformerna (se 10 mars) skjuts upp. Enligt den ursprungliga planen skulle omröstningen ha hållits den 22 april. Något nytt datum anges inte. 

      • Ja i domstol till grundslagsändringar

        Författningsdomstolen ger grönt ljus för de grundlagsändringar som parlamentet nyligen godkänt och som ger president Putin möjlighet att sitta kvar som president fram till år 2036 (se 10 maj 2019). Oppositionsledare som Aleksej Navalnyj kritiserar reformerna och säger att de gör Putin till president på livstid. De senaste dagarna har oppositionsanhängare protesterat mot grundlagsändringarna genom ett antal enmans-manifestationer, den enda form av demonstration som inte kräver tillstånd. 18 000 personer, däribland advokater och människorättsaktivister, har också skrivit under en online-protest mot ändringarna.

      • Gränserna mot omvärlden stängs

        Ryssland stänger alla gränser mot omvärlden i ett försök att begränsa spridningen av coronaviruset. Endast ryska medborgare tillåts resa in i landet. Samtidigt meddelar Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin nya förhållningsorder i staden. Skolor och universitet stängs, folksamlingar på mer än 50 personer förbjuds och äldre människor uppmanas hålla sig hemma. Tre dagar senare rapporteras det första dödsfallet i covid-19 då en äldre multisjuk kvinna i Moskva avlider. 

      • Putin får chans sitta kvar som president till 2036

        Parlamentets underhus, duman, godkänner de grundlagsändringar som president Putin lade fram i början av året (se 15 januari 2020). Duman godkänner samtidigt ett antal nya tillägg till grundlagen, varav ett går ut på att Putins nuvarande och tidigare mandatperioder ska strykas, ”nollställas”, när hans nuvarande mandat går ut 2024. Det innebär att Putin då kan ställa upp för två nya mandatperioder och, om han vinner, sitta kvar som president till 2036. Förslaget hade lagts fram samma dag av den före detta kosmonauten Valentina Teresjkova som numera sitter i duman för Putin stödparti Enade Ryssland. Teresjkova motiverade förslaget med att Putin besitter "en massiv auktoritet". Dagen därpå antar duman tilläggen i en tredje och sista omröstning och reformpaketet går vidare till parlamentets överhus där det också godkänns. Putin som tidigare uteslutit att ändra grundlagen för att kunna sitta kvar som president meddelar nu att han kan tänka sig att gå med på en nollställning av sina mandatperioder med hänvisning till den globala instabilitet som coronapandemin väntas föra med sig. Förslagen ska underställas en rådgivande folkomröstning som är planerad till den 22 april. Dessförinnan väntas ett utslag från författningsdomstolen i fråga om Teresjkovas förslag.  

      • Avtal om vapenvila i Syrien

        President Putin tar emot sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdoğan i Moskva för att diskutera en vapenvila i nordvästra Syrien mellan turkiska styrkor å ena sidan och ryskstödda syriska regeringsstyrkor å andra sidan. Efter sex timmars samtal enas Putin och Erdoğan om att frysa fronterna, inrätta en säkerhetskorridor och släppa fram hjälpsändningar till civila.

      • Corona når Moskva

        Myndigheterna rapporterar att Moskva har fått sitt första fall av covid-19. En ung man som besökt Italien blev sjuk efter hemkomsten och är nu inlagd på sjukhus. I slutet av februari införde Ryssland restriktioner för inresor från Sydkorea och Iran, två av de länder som hittills drabbats värst av coronasmitta.   

      • Januari

      • Coronafall i Sibirien – gränsen mot Kina stängs

        Ryssland rapporterar sina första fall av coronasmitta. Två kineser i Sibirien har testats positivt och isolerats. Dagen innan har Ryssland meddelat att gränsen mot Kina ska stängas.

      • Reformpaket klubbas rekordsnabbt

        En dryg vecka efter det att president Putin presenterat sina politiska reformförslag (se 15 januari 2020) antas de av parlamentets underhus, duman. Förslagen debatteras endast under ett par timmar innan de klubbas igenom.  (Ett lagförslag måste antas av duman tre gånger för att bli godkänt; det ska även godkännas av parlamentets överhus, federationsrådet.)

      • Ryssar åtalas för mordförsök

        Bulgariska åklagare väcker åtal mot tre ryssar som är anklagade för att ha försökt ta livet av tre bulgarer 2015. Emilyan Grebev, ägare till en vapenfabrik, Grebevs son och chefen för fabriken utsattes för någon form av substans som förgiftade dem. Fallet har kopplats ihop med den nervgiftsattack som skedde mot en före detta rysk dubbelagent och hans dotter i Storbritannien 2018 även om inget nervgift användes mot bulgarerna. De substanser som hittades i det bulgariska fallet var bland annat bekämpningsmedel. Enligt en teori kan dådet ha motiverats av att Grebevs affärsverksamhet hotade mäktiga ryska intressen i landet. Namnen på de tre ryssarna nämns inte när åtalet presenteras.  

      • Ny regering presenteras

        En vecka efter Misjustins tillträde som president presenteras den nya ombildade regeringen. President Putin behåller utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Sergej Sjojgu, finansminister Anton Siluanov och energiminister Alexander Novak medan ministrarna för hälsa, utbildning, arbete och ekonomisk utveckling byts ut. 

      • Michail Misjustin ny regeringschef

        Parlamentet godkänner Michail Misjustin som ny premiärminister efter Dimitrij Medvedev. Därmed får landet en regeringschef som inte är politiker utan teknokrat. Misjustin var fram till sin utnämning chef för det ryska skatteverket och har gjort sig känd för att ha moderniserat myndigheten vilket ökat statens skatteinkomster avsevärt. I sitt tal till parlamentet utlovar Misjustin "verkliga förändringar" och säger att regeringen måste återupprätta sitt förtroende inom affärsvärlden och verka för innovationer. Misjustin har en vecka på sig att sätta samman en regering. Parlamentet röstar också för att göra Medvedev till vice ordförande för nationella säkerhetsrådet.

      • Grundlagsreformer lanseras – regeringen avgår

        Regeringen avgår sedan president Putin föreslagit en rad grundlagsändringar. Putin presenterar sina förslag i sitt årliga tal inför parlamentets ledamöter. Putin vill bland annat ge parlamentet större inflytande över regeringsbildningen. Putin planerar vidare att ge det rådgivande Statsrådet större makt och ändra lagstiftningen kring presidentval. I framtiden ska det inte vara möjligt att sitta mer än två mandatperioder totalt på presidentposten. (Putin är just inne på sin fjärde mandatperiod.) Samtidigt ska kraven på presidentkandidater och andra personer som besitter offentliga befattningar skärpas. Presidenten får till exempel inte ha haft medborgarskap eller uppehållstillstånd i ett annat land och ska ha bott i Ryssland minst 25 år. Några timmar efter Putins tal meddelar premiärminister Medvedev att regeringen avgår för att bereda väg för Putins reformer. Putin utser chefen för det ryska skatteverket, Michail Misjustin, till Medvedevs efterträdare. Medvedev ska enligt planerna bli vice chef för det nationella säkerhetsrådet som leds av Putin.

    • 2019

      • December

      • Polen ges skulden för andra världskriget

        Relationen till Polen ansträngs av ett ordkrig om hur andra världskriget började. President Putin anklagar Polen för antisemitism och för att ha spelat under täcket med Nazi-Tyskland under upprinnelsen till andra världskriget. Putin säger bland annat att ryska forskare hittat dokument som gör gällande att Polen samarbetade med Tyskland före kriget och att Polens ambassadör till Berlin vid den tiden hyllade Hitlers planer på ett Europa utan judar. Den polska regeringen avvisar anklagelserna och kritiserar Moskva för ”förnyad stalinistisk propaganda”. Bakgrunden till ordkriget är en resolution som Europaparlamentet antog i september på initiativ av polska parlamentariker och som väckt upprörda känslor i Moskva. Enligt resolutionen banade den icke-aggressionspakt som Sovjetunionen slöt med Nazi-Tyskland 1939 väg för andra världskrigets utbrott. Putin kallar resolutionen för nonsen och pekar på att även västländerna och Polen gjorde upp med Nazi-Tyskland genom Münchenöverenskommelsen 1938 då Tyskland och Polen fick delar av Tjeckoslovakien. Enligt Putin hade Sovjetunionen inte något annat val än att försöka blidka Tyskland genom en pakt eftersom västländerna inte ville liera sig med Sovjetunionen.

      • Toppmöte enas om vapenvila i Ukraina

        President Putin och den ukrainske presidenten Zelenskyj möts i Paris, med Frankrike och Tyskland som medlare. Syftet är att skapa förtroende mellan parterna, så att avtal om konflikten i Ukraina som slöts i Minsk redan 2015 kan genomföras. Om striderna i östra Ukraina upphör, skulle en politisk lösning kunna sättas i verket kring de Moskvastödda separatistenklaverna Donetsk och Luhansk. Beskeden från toppmötet är att vapenvila ska råda före nyår och att utväxling av samtliga fångar ska genomföras. Truppreträtt från tre konfliktområden i östra Ukraina ska ske senast i mars 2020; vilka tre konfliktzoner har man ännu inte enats om. Fler gränsövergångar ska öppnas för civila. Konflikten om Krim behandlas inte på toppmötet.

      • 125 000 ukrainare har fått ryska pass

        Sedan ryskt medborgarskap utlovades till personer i östra Ukraina har Ryssland beviljat 125 000 människor i rebellkontrollerade och Moskvastödda områden ryska pass, meddelar inrikesminister Vladimir Kolokoltsev. 160 000 ansökningar har kommit in, inlämnade i en region som gränsar till Ukraina. Alla har inte hunnit behandlas.

      • November

      • Ukraina får tillbaka fartyg

        Ryssland återlämnar tre militära ukrainska fartyg som togs i beslag i samband med en konfrontation i Kertjsundet i november 2018. Besättningarna har fått återvända hem i september. Att beslaget hävs är ett av inslagen i förbättrade relationer och internationella försök att få till en fredsöverenskommelse mellan Ukraina och Ryssland. 

      • Fängelse för krimtatater

        Sex tatarer från Krim, som greps efter det att Ryssland annekterade halvön 2014, döms i en militärdomstol i Rostov till långa fängelsestraff. De anses skyldiga till medlemskap i den islamistiska terroristorganisationen Hizb-ut-Tahrir. Alla sex har nekat till anklagelserna, och människorättsorganisationer hävdar att de dömts på politiska grunder därför att krimtatarer motsätter sig rysk överhöghet. 

      • Byggstart för rysk reaktor i Iran

        Ryssland och Iran tar nästa steg i sitt kärnkraftssamarbete: en ceremoni med byggstart för en andra reaktor i kärnkraftverket Bushehr vid Persiska viken. I det internationella avtalet från 2015 om Irans kärnenergiprogram, som tillkom för att försvåra för Iran att framställa kärnvapen, finns inget förbud mot civil kärnkraft. Enligt avtalet är det också Ryssland som ska förse Irans kraftindustri med radioaktivt bränsle. Den första reaktorn i Bushehr togs i bruk 2011. En tredje reaktor planeras.

      • Oktober

      • Navalnyj döms betala skadestånd

        En rysk domstol beordrar regimkritikern Aleksej Navalnyj och hans allierade Ljubov Sobol att betala motsvarande 1,4 miljoner amerikanska dollar i skadestånd till ett cateringföretag. Skälet är att Navalnyjs antikorruptionsfond FBK i en rapport har påstått att företaget serverat undermålig mat till skolbarn som därigenom blivit sjuka. Domstolen kräver också att rapporten tas tillbaka. Det utpekade företaget kontrolleras av affärsmannen Jevgenij Prigozjin som står nära president Putin.         

             

      • Rysk-polsk utredning av flygkrasch

        Polska och ryska utredare inleder gemensamt en ny granskning av flygkraschen i ryska Smolensk 2010 då 96 människor miste livet. Bland dödsoffren fanns Polens president Lech Kaczyński och stora delar av landets politiska elit, som var på väg till en minneshögtid. Hos det polska regeringspartiet PiS och dess starke man, bror till den omkomne presidenten, finns övertygelsen att kraschen var ett terrordåd. 

      • September

      • Styrkor i Abchazien rustas upp

        President Putin meddelar via dekret att de militära styrkorna i den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien ska moderniseras, på rysk bekostnad. Georgien anklagar Ryssland för att stödja separatister i två områden, Sydossetien och Abchazien. 2008 ledde konflikterna till öppet krig. 

      • Omfattande polisaktion mot Navalnys nätverk

        Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj uppger att polisen, nationalgardet och säkerhetstjänsten genomfört razzior i en samordnad aktion mot hans kontor och medarbetare i över 40 städer. Enligt Navalnyj är razziorna ett resultat av att ledningen är skakad efter söndagens lokalval i Moskva då kandidater lojala med president Putin förlorade en tredjedel av platserna i stadsförsamlingen. Navalnyj anser att valresultatet beror på hans kampanj för att få väljarna att konsekvent rösta bort kandidater som stöder makthavarna i Kreml. De flesta oppositionella eller oberoende kandidater var hindrade från att ställa upp.

      • Åtal mot känd regissör avvisas

        En domstol i Moskva avvisar åtalet mot film- och teaterregissören Kirill Serebrennikov som suttit i husarrest i ett och ett halvt år anklagad för att ha förskingrat statliga kulturpengar. Domstolen menar att åtalet är motsägelsefullt och därför inte kan användas som underlag för en dom. Åtalet skickas tillbaka till åklagarmyndigheten. Domstolen häver också Serebrennikovs reseförbud. Serebrennikov har hela tiden hävdat att anklagelserna varit fabricerade. I sin gärning har Serebrennikov kommit i konflikt både med ortodoxa kyrkan och med kulturmyndigheterna.

      • 70 släpps i fångutväxling mellan Ryssland och Ukraina

        Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Det är 70 fångar, 35 från vardera landet, som får återvända till sina hemländer. Fångutväxlingen ses som ett första steg mot att minska spänningarna mellan länderna. En av de ryssar som får lämna Ukraina är Volodymr Tsemach, som ses som ett viktigt vittne när det gäller nedskjutningen av ett malaysiskt plan, MH17, i Ukraina 2014. Pro-ryska separatister misstänks ligga bakom dådet. Frisläppandet av Tsemach är kontroversiellt och Nederländerna har vädjat om att han skulle hållas kvar i Ukraina. Bland dem som nu får återvända till Ukraina hör filmregissören Oleg Sentsov, den rysk-ukrainska journalisten Kirill Vysjinskij och 24 ukrainska sjömän.  De senare tillfångatogs vid Kertjsundet hösten 2018 (se November 2018). Det noteras att inga krimtartarer finns med bland de frisläppta ukrainska fångarna. Efter fångutväxlingen rapporteras president Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ha haft en diskussion om att inleda nya fredssamtal.

      • Moskvaval motgång för Putin

        Lokal- och regionval hålls över hela landet. President Putins stödtrupper förlorar en tredjedel av sina platser i Moskvas stadsfullmäktige efter en kampanj från oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Eftersom de flesta av oppositionens kandidater var hindrade från att ställa upp uppmanade Navalnyj väljarna att rösta på vilken kandidat som helst som skulle kunna slå en kandidat som var lojal med makthavarna i Kreml. Följden blir att de Kremltrogna förlorar 13 mandat och får nöja sig med 25 av stadsfullmäktiges 45 mandat. Ingen av de Kremltrogna kandidaterna ställde denna gång upp för Putins stödparti Enade Ryssland som blivit allt mer impopulärt i Moskva. Istället registrerade de sig som oberoende kandidater men väljarna tycks ha noterat den kringgående manövern. Medan Putins allierade tappare mark vinner Kommunistpartiet 8 mandat och ökar från 5 till 15. Småpartierna Jabloko och ett Rättvist Ryssland får 3 mandat vardera. President Vladimir Putins talesman Dmitrij Peskov tonar ned nederlaget och påpekar att Enade Ryssland varit mycket framgångsrikt i övriga lokal- och regionval. Guvernörsvalen som hölls i 16 regioner vanns i samtliga fall en kandidat trogen Kreml. Valdeltagandet uppgår till drygt 20 procent.

      • Augusti

      • Moskva nekar till mord i Berlin

        Ryssland förnekar all inblandning i mordet på en före detta tjetjensk separatist som skjutits ihjäl i en park i Berlin några dagar tidigare. Tyska medier har spekulerat om att mordet skulle ha varit en hämnd för att den mördade mannen haft en ledande roll i kampen mot ryska styrkor under det andra Tjetjenienkriget från 1999 och tio år framåt.

      • Regimkritiker erbjuds fristad i Ukraina

        Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att det ska bli lättare för ryssar som är politiskt oliktänkande att få ukrainskt medborgarskap eller asyl i Ukraina.

      • Möten med utländska forskare regleras

        En professor publicerar ett öppet brev i protest mot ett dekret som regeringen utfärdade i juli och som förbjuder ryska forskare att träffa utländska kollegor utan tillstånd. Ryska och utländska forskare ska enligt dekretet inte träffas på tumanhand och inte utanför arbetstid. Utländska forskare som vill besöka ryska institutioner ska ansöka om tillstånd i god tid och de måste räkna med att få sina mobiler och klockor omhändertagna under besöket.

      • Tiotusentals protesterar i Moskva

        En jättedemonstration hålls i Moskva med krav på att ett antal fängslade oppositionella och oberoende kandidater ska tillåtas ställa upp det kommande lokala valet (se 20 juli). Även i Rysslands andra stad Sankt Peterburg hålls en demonstration.  Arrangörerna uppger att 50 000 personer deltar i manifestationen i Moskva medan polisen uppskattar antalet deltagare till 20 000. Lördagens marsch har myndigheternas tillstånd. Drygt 130 personer grips när de försöker marschera mot de byggnader som hyser presidentens administration. Vid två olagliga demonstrationer för samma sak, i slutet av juli och början av augusti, grep polisen 1 400 respektive 1 000 personer. 

      • Explosion och hög strålning vid robottestområde

        Vid en marinbas i Archangelskregionen, där det finns ett testområde för vapensystem, sker en explosion och försvarsdepartementet bekräftar fem personer dödats. I regionen noteras förhöjda strålningsvärden och oroliga invånare köper upp apotekens förråd av jod som kan ge visst skydd mot cancerframkallande radioaktivitet. Först efter några dagar erkänner myndigheterna att explosionen orsakat radioaktiva utsläpp under några timmar. De uppger att nivåerna varit för låga för att utgöra någon fara, en uppgift som den ryska grenen av miljöorganisationen Greenpeace ifrågasätter.

      • Kedjeexplosioner i ammunitionslager

        En brand utlöser stora explosioner på en militärbas väster om Krasnojarsk i Sibirien. Efter inledande förvirring beordras evakuering av omkring 10 0000 människor, från alla byar inom två mils radie. Tio stora fraktflygplan och fem helikoptrar sätts inför att vattenbomba härden. Basen utanför staden Atjinsk, som har lagrat drygt 55 000 artilleripjäser, är en av Rysslands äldsta och skulle enligt tidigare planer avvecklas till 2022. Trakten runt Krasnojarsk är en av flera i Sibirien som under sommaren har härjats av stora skogsbränder, men brandområdena ligger ett gott stycke mot nordost från Atjinsk.

      • Navalnyjs stiftelse granskas

        Myndigheterna meddelar att en undersökning inletts mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs stiftelse som ägnar sig åt att avslöja korruption på hög nivå. Stiftelsen lever på donationer och anklagas nu för att ägna sig åt penningtvätt av miljonbelopp. Några dagar innan undersökningen inleds publicerar stiftelsen en rapport där Moskvas vice borgmästare, Natalia Sergunina, anklagas för att ha sålt åtråvärda stadsegendomar billigt till familjemedlemmar. Några dagar senare fryser myndigheterna stiftelsens tillgångar. 

      • Massgripanden i Moskva

        Polisen genomför nya massgripanden vid ytterligare en demonstration till stöd för de oppositionspolitiker som blockerats från att ställa upp i lokalvalen i Moskva i september. Omkring tusen personer grips vid protesten som genomförs i form av en promenad i stan. Cirka 6 000 personer promenerar. De flesta av de kandidater som berörs sitter fängslade sedan en liknande demonstration en vecka tidigare (se 27 juli).

      • Juli

      • Rekordmånga gripna efter demonstration

        Närmare 1 400 personer grips efter att ha deltagit i en icke auktoriserad protest i Moskva med krav på att myndigheterna ändrar sig och låter ett antal oppositionspolitiker ställa upp i lokalvalen i september (se även 20 juli). Runt 3 500 personer rapporteras ha deltagit i protesten som bryts upp av polisen med våld. Massgripandet är det största sedan 2012. De flesta av de gripna släpps efter några timmar. 160 döms till böter medan runt 60 blir kvar i häktet. Den mest kände oppositionsledaren Aleksej Navalnyj  hade gripits och dömts till en månads fängelse redan före demonstrationen. Navalnyj förs från fängelset till sjukhus med symptom som enligt hans personliga läkare kan tyda på förgiftning, men den teorin avfärdas av läkarna vid den statliga institution där Navalnyj undersöks.

      • Ukraina beslagtar rysk tanker

        Ukraina beslagtar ett ryskt tankfartyg i en ukrainsk hamn nära floden Donaus utlopp i Svarta havet. Tankern ska, under annat namn, ha haft en roll i den blockad av Kertjsundet – inloppet till Azovska sjön ­– som Ryssland genomförde i november 2018. Händelsen slutade med att tre ukrainska marinfartyg togs i beslag och besättningarna fängslades i Ryssland. Besättningen på den ryska tankern tillåts återvända hem via Moldavien.

      • Stor protest till stöd för oppositionen inför lokalval

        En stor demonstration hålls i Moskva mot att ett antal populära oppositionspolitiker hindrats från att ställa upp i lokalvalen i september. Politikerna, till exempel Aleksej Navalnyj, llja Yasjin and Ljubov Sobol, anklagas för att ha förfalskat en del av de 5 000 namnunderskrifter som krävs för att få kandidera. Protesten som godkänts av myndigheterna är den största sedan 2012 då tiotusentals människor demonstrerade i samband med återinstallerandet av Vladimir Putin som president. Enligt oberoende organisationer som bevakar deltagande i demonstrationer uppgår antalet deltagare denna gång till över 20 000. Polisen anger en lägre siffra: 12 000. Några dagar senare grips Navalnyj och döms till 30 dagars fängelse för att ha planerat en protest utan tillstånd kommande helg. Ett antal andra oppositionspolitiker får sina hem genomsökta och kallas till polisförhör av samma skäl.

      • Oppositionella hindras delta i lokalval

        Myndigheterna underkänner närmare 60 kandidaturer inför lokalvalen i Moskva i september. Bland dem som stoppas finns flera kända oppositionella som Aleksej Navalnyj, Ljubov Sobol och Dimitri Gudkov. Myndigheterna hävdar att en del av de namnunderskrifter som kandidaterna samlat in till stöd för sina kandidaturer är falska. De underkända kandidaterna hävdar att de har bevis för att underskrifterna är verkliga men myndigheterna inte velat titta på dessa. Sobol inleder en hungerstrejk med krav på en öppen granskningsprocess av namnunderskrifter.

      • Ryssland förbjuder flyg till Georgien

        De redan ansträngda relationerna till Georgien skruvas åt ett ytterligare ett snäpp då ett ryskt förbud för kommersiell flygtrafik mellan länderna träder i kraft. President Putin beslutade om flygförbudet i juni efter stora demonstrationer mot Ryssland i Georgiens huvudstad Tbilisi. Samma dag som flygförbudet börjar gälla röstar det ryska parlament för fler sanktioner mot Georgien. Vilka sanktioner som kan komma ifråga definieras inte men det kan till exempel bli ett stopp för import av georgiskt vin och mineralvatten. Anledningen till parlamentarikernas agerande är att en känd georgisk journalist i TV uttalat grova förolämpningar mot president Putin.

      • Juni

      • Europarådet slutar straffa Ryssland

        Europarådets parlamentarikerförsamling röstar för att Ryssland ska få tillbaka sin rösträtt. Beslutet var väntat. Ryssland förlorade sin rösträtt i församlingen efter annekteringen av Krim 2014 och reagerade dels med bojkott, dels med att sluta betala sitt bidrag till organisationens budget. Sedan dess har Europarådets medlemsländer försökt hitta en lösning för att slippa utesluta Ryssland. Ukrainas delegation tågar ut i protest mot rösträttsbeslutet.

      • Känd människorättsaktivist friges

        Ojub Titijev, chef för den ryska människorättsorganisationen Memorials kontor i Tjetjenien, friges i förtid. Titijev har suttit fängslad sedan januari 2018 och dömdes i mars 2019 för droginnehav till fyra års straffarbete. Hans anhängare har anklagat myndigheterna för att ha hittat på historien om knarkinnehav i syfte att stoppa Titijevs undersökning av uppgifter om ett hemligt fängelsesystem i Tjetjenien. Titijev friges en vecka efter att polisen tvingats släppa en reporter som också gripits för droginnehav (se 6 juni).

      • Misstänkta för nedskjutning namnges

        Tre ryska medborgare och en ukrainsk rebelledare är misstänkta för mord efter nedskjutningen av ett trafikflygplan över Ukraina 2014. Utredarna presenterar nytt bevismaterial. 298 människor dog när det malaysiska planet sköts ned över rebellkontrollerat område i öster. Den robot som användes har tidigare spårats till ett luftvärnsregemente i Ryssland. Merparten av dödsoffren var från Nederländerna och utredarna hoppas kunna ställa de ansvariga inför rätta där.

      • Putin sparkar poliser

        President Putin avskedar två höga polischefer som en följd av fiaskot kring gripandet av journalisten Ivan Golunov (se 6 juni). Chefen för Moskvas västra distrikt får gå liksom chefen för Moskvapolisens enhet för drogbekämpning.

      • Hundratals gripna vid protest i Moskva

        Polisen griper hundratals deltagare vid en demonstration i Moskva. Manifestationen var tänkt som en protest mot gripandet av den journalisten Golunov (se 6 juni)men dagen före demonstrationen släpps Golunov. De som ändå demonstrerar kräver straff för dem som stod bakom gripandet av Golunov. De kräver också att polis- och rättsväsendet reformeras. Polisen uppger att 1 200 personer deltar i manifestationen och att 200 grips. Organisationen OVD Info anger en högre siffra: över 420 gripna. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj tillhör dem som grips. Han döms till tio dagars fängelse för att ha organiserat protesten. Fyra dagar senare den 16 juni hålls ytterligare en demonstration mot polisens metoder. 1 600 personer rapporteras delta i den protesten. 

      • Grävande reporter falskt anklagad

        Ivan Golunov, grävande reporter vid den oberoende nyhetssajten Meduza, grips och anklagas för försök att sälja droger. Golunovs kollegor ser gripandet som en hämndaktion för hans journalistiska verksamhet och en storskalig stödkampanj inleds. Tre av landets största dagstidningar publicerar identiska förstasidor med texten ”Jag/Vi är Ivan Golunov”, något som inte tidigare hänt i Ryssland. Journalister och vanliga medborgare står oavbrutet i enmansdemonstrationer i flera dagar, vilket bidrar till att Golunov efter en vecka frikänns helt och släpps. Polisen uppger att det inte finns några bevis för att Golunov ska ha förfogat över droger. Därefter arrangeras flera demonstrationer mot rättsväsendet (se 12 juni).

      • Finbesök från Kina ger Huawei avtal

        President Putin tar emot Kinas ledare, Xi Jinping, och säger att relationerna mellan länderna nu befinner sig på en enastående nivå. Xi:s besök i Moskva och Sankt Petersburg sägs syfta till att stärka de ekonomiska banden. I samband med mötet skriver det kinesiska telekomföretaget Huawei, som i väst uppfattas som ett säkerhetshot, ett avtal med sin ryska motsvarighet MTS om att bygga ut landets 5G-nät.

      • Maj

      • Havsrättsdomstol går emot Ryssland

        Internationella havsrättsdomstolen, som har säte i Hamburg, uppmanar Ryssland att omedelbart frige de 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade sedan sammanstötningen till havs vid Krimhalvön (se 25 november 2018). Domstolen kräver också att beslaget av tre ukrainska fartyg hävs. Ryssland anser att havsrättsdomstolen inte har rätt att avgöra frågan.

      • Folkliga protester stoppar katedralbygge

        Borgmästaren i Jekateringburg meddelar att planer på att bygga en ny katedral i en populär park i staden skrinlagts. Beskedet kommer efter kraftiga folkliga protester mot bygget och sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Även president Putin har engagerat sig i frågan och sagt att invånarnas åsikt måste respekteras. Borgmästaren meddelar att den lokala opinionen nu ska avläsas innan byggets öde avgörs.

      • Svenska diplomater beordras resa hem

        Moskva utvisar två svenska diplomater. Svenska UD uppger att diplomaterna utvisas som ett svar på att Sverige vägrat att förlänga visumet för en rysk diplomat i Stockholm samt avvisat en visumansökan från en annan rysk diplomat. 

      • April

      • Nordkoreas ledare på besök för att få stöd

        President Putin tar emot Nordkoreas ledare Kim Jong-Un i staden Vladivostok i öst dit den nordkoreanske ledaren rest med sitt bepansrade tåg för att söka ryskt stöd i konflikten med USA om en nedrustning av landets kärnvapen. För Moskva är det viktigt att få en roll i förhandlingarna, och Kims besök är ett välkommet led i denna process. Enligt den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA säger Kim till Putin att sammanbrottet vid mötet med USA:s president Trump i Hanoi i februari (se Nordkorea: Kalendarium) berodde på att USA kom dit men en ensidig och dålig attityd. Putin konstaterar att Nordkorea ”behöver få garantier för sin säkerhet och sin suveränitet” och menar att om USA levererar sådana garantier kan dödläget i förhandlingarna brytas. President Trump kommenterar det hela med att säga att han uppskattar hjälpen från både Ryssland och Kina. Dagen efter Kims besök reser Putin till Peking för att dryfta frågan med de kinesiska ledarna.

      • Moskva fördömer ny språklag i Ukraina

        Moskva fördömer den lag som det ukrainska parlamentet just antagit och som begränsar bruket av ryska språket i Ukraina. Lagen gör det obligatoriskt för bland andra statstjänstemän, läkare, lärare och domare att tala ukrainska i offentliga sammanhang, annars hotar böter. Maria Zacharova, talesperson för ryska UD kallar lagen "skandalös". Enligt beslutet ska lagen tillämpas först om tre år; under tiden ska man bygga upp ett system för undervisning i ukrainska. Den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyj, som själv gärna talar ryska även offentligt, lovar att lagen ska ses över.

      • Invånare i Ukraina erbjuds ryska pass

        President Putin skriver under ett dekret som gör det lättare för personer som är bosatta i separatistenklaverna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina att få ryska pass. Reaktionen blir skarp från Ukrainas tillträdande president Volodymyr Zelenskyj som kallar Ryssland ”angriparstat”. Fyra dagar senare säger Putin att Ryssland överväger att göra det lättare för alla ukrainare att få ryskt medborgarskap. Zelenskyj svarar med att erbjuda ukrainskt medborgarskap till "alla som lider under auktoritära och korrupta regimer men först och främst till ryssarna eftersom de lider mest av alla".

      • Trump friad från anklagelser om valsamarbete med Moskva

        “Vad var det vi sa?” Så kan man sammanfatta Moskvas kommentarer till slutsatserna i den amerikanska Muellerutredningen som bland annat undersökt om president Trump och hans stab samarbetat med Ryssland under presidentvalskampanjen i USA 2016. Utredningen konstaterar i sin rapport som nu till stora delar offentliggjorts att det inte går att slå fast att medlemmar av Trumps kampanj konspirerat eller samordnat sig med den ryska regeringen i avsikt att påverka valet 2016. Efter valet pekade samtliga federala underrättelsetjänster ut Ryssland som ansvarigt för hackerintrång, proganda, falska nyheter och desinformation i syfte att påverka valet till Trumps fördel, men anklagelserna om att Trumpmedarbetare samarbetat med Ryssland kan enligt utredningen inte bekräftas. Moskva har hela tiden förnekat all form av inblandning i valet. 

      • Norrman dömd för spioneri

        En pensionerad norsk gränsvakt, Frode Berg, döms till 14 års straffarbete för spioneri. Berg greps i Moskva 2017 och anklagas för att ha tagit emot handlingar rörande den ryska marinen från en rysk före detta polis. Berg har erkänt att han agerat kurir åt den norska underrättelsetjänsten men sagt att han trott att han endast transporterat pengar.  

      • Ny dom mot Kreml i Europadomstolen

        Europadomstolen för mänskliga rättigheter ger för andra gången på ett halvår Moskva bakläxa när det gäller behandlingen av regimkritikern Aleksej Navalnyj (se även 15 november 2018). Domstolen fördömer att Navalnyj sattes i husarrest under en lång period 2014 och menar att den inte stod i proportion till de brott som Navalnyj anklagades för samt att det är uppenbart att Navalnyj sattes i husarrest för att stoppa hans aktiviteter. Domstolen beordrar Ryssland att betala Navalnyj ett skadestånd på 20 000 euro samt ersätta honom för utgifter på motsvarande drygt 2 600 euro. 

      • Nato skärper åtgärder mot Ryssland

        Utrikesministrarna från Natoländerna beslutar med hänvisning till rysk ”aggression” att alliansen ska utöka sin spaningsverksamhet och hålla militärövningar i Svarta havet till stöd för Ukraina och Georgien (som båda vill bli Natomedlemmar och har ryskstödda separatiststyrkor inom sina gränser). Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo ska Nato också studera strategier för hur man ska bemöta icke-konventionell krigföring, detta mot bakgrund av att Ryssland bland annat anklagas för att försöka påverka demokratiska val i västländer.

      • Mars

      • Soldater sänds till Venezuela

        Den statliga ryska nyhetsbyrån Sputnik meddelar att två ryska militärplan under helgen levererat trupper och utrustning till Venezuela där Ryssland och USA stöder var sin sida i en pågående maktkamp mellan presidenten och parlamentets talman. Inga detaljer redovisas. Nyhetsbyrån AFP rapporterar några dagar senare att planen medfört 100 soldater och tonvis med utrustning. USA:s president Trump reagerar på nyheten med att kräva att Ryssland tar tillbaka trupperna. Moskva svarar att soldaterna kommer att vara där ”så länge det behövs” och att USA inte behöver bekymra sig om Rysslands relationer till en traditionell allierad. I den konflikt som pågår i Venezuela stöder Ryssland den sittande presidenten medan USA och 50 andra länder erkänt parlamentets talman som president.

      • Kommunistpartiet marscherar mot Putins politik

        Kommunistpartiet anordnar protestdemonstrationer i Moskva och andra städer. I Moskva deltar flera tusen personer i manifestationen mot sjunkande levnadsstandard, korruption och nya lagar som begränsar yttrandefriheten (se 18 mars). Både yngre och äldre deltar i protesten som leds av partiets långvarige ledare Gennadij Ziuganov.

      • Känd människorättsaktivist dömd

        Chefen för den ryska människorättsorganisationen Memorials kontor i Tjetjenien, Ojub Titijev, döms för droginnehav till fyra års straffarbete. Titijev har suttit fängslad sedan januari 2018. Hans anhängare anser att anklagelserna är uppdiktade för att stoppa Titijevs arbete. Enligt försvarsadvokaterna kan fallet kopplas till Titijevs utredning av uppgifter om ett hemligt fängelsesystem i Tjetjenien. Enligt organisationer som bevakar mänskliga rättigheter används anklagelser om droginnehav regelmässigt för att tysta journalister och männskorättsaktivister i Tjetjenien.

      • Nya medielagar kritiseras

        President Putin skriver under några kontroversiella lagförslag som ska förebygga falska nyheter och förhindra publicering av information på internet som anses visa brist på respekt för staten. Genom Putins signering träder lagarna i kraft och det blir därmed förbjudet att "sprida information som visar vanvörd för staten. Det blir också förbjudet att "sprida falsk information på internet som utgör hot mot medborgares liv eller hälsa, allmän ordning och säkerhet”. En statlig myndighet Roskomnadzor avgör vad som är falska nyheter och ålägger medier att ta bort sådana i sina flöden. Medier som vägrar kommer att blockeras. ”Dessa nya förbud och bestraffningar är inte bara en fortsättning av den repressiva politik som Putin inledde 2012 utan tar den till en helt ny nivå, säger Jurij Dzjibladze i en kommentar till nyhetsbyrån AFP. Dzjibladze, som leder Center för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter, menar att lagtexterna är så vaga att de inte bara kan användas för att stoppa falska nyheter utan även för att förhindra spridning av åsikter som makthavarna ogillar. Dzjibladze pekar också på likheterna mellan de nya lagarna och de förbud som fanns under Sovjettiden mot ”underminering av det sovjetiska systemet” och ”anti-sovjetiska kampanjer och propaganda”. Alexander Tjerkasov från landets mest kända människorättsorganisation, Memorial, konstaterar i en kommentar att ”från och med nu är det polisen som kommer att avgöra vad som är falska nyheter”. Lagarna mötet även kritik i duman (parlamentet) när lagarna behandlades där och av Kremls eget människorättsråd. Läs mer om lagen i Utrikesmagasinets artikel "Ryska försök att begränsa yttrandefriheten på internet".

      • Demonstration mot internetlagförslag

        Demonstrationer äger rum i Moskva och andra städer i protest mot ett lagförslag som ska hindra att rysk trafik på internet passerar genom utländska servrar. Enligt regeringen syftar lagen till att stärka cybersäkerheten men kritikerna menar att den kan användas av myndigheterna för att styra och censurera aktiviteter på internet. Lagen som nu behandlas i parlamentet, duman, väntas träda i kraft den 1 november.

      • Ryssland bekräftar stöd till Venezuela

        Utrikesminister Lavrov tar emot Venezuelas vicepresident i Moskva och gör samtidigt klart att Ryssland ämnar fortsätta stödja den venezolanske presidenten Nicolas Maduro som utkämpar en bitter maktkamp med talmannen i landets parlament (se VENEZUELA: Aktuell politik). USA stöder talmanhnen som utropat sig till interimspresident. Därmed hamnar Ryssland och USA på var sin sida i den eskalerande konflikten. Maduro och hans allierade – däribland Ryssland – anklagar USA för att försöka iscensätta en kupp i Venezuela.

      • Februari

      • Minskat stöd för Putin

        I sitt årliga tal till nationen försöker president Putin motverka fallande popularitetssiffror genom att utlova förbättrade levnadsvillkor. Putin säger att bland annat att familjer med många barn ska få höjda barnbidrag och skattelättnader. Han utlovar också finansiell hjälp vid husköp samt satsningar på sjukvård och skola. Putins sviktande popularitet oroar makthavarna i Kreml. Efter att ha drivit igenom kritiserade reformer, bland annat en höjning av pensionsåldern, fick Putin i januari godkänt av 64 procent av ryssarna enligt en  undersökning från det oberoende Levadainstitutet. Det är den lägsta siffran på fem år. I sitt tal berör Putin också relationen till USA med anledning av det nyss uppsagda avtalet om medeldistansrobotar (se 2 februari). Putin varnar USA för att placera ut nya robotar i Europa och gör klart att Moskva skulle uppfatta en sådan åtgärd som ett allvarligt hot.

      • Sanktioner för konfrontation i Azovska sjön

        EU inför sanktioner mot åtta ryska medborgare som hålls ansvariga för den militära konfrontation som inträffade då Ryssland uppbringade ukrainska fartyg som var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet (se 25 november 2018).

      • Skiljedom om bankbeslag på Krim

        Privat Bank, bankföretaget som har Ukrainas största utlåning, vinner ett mål mot Ryssland vid Permanenta skiljedomstolen i Haag. Banken fick sina tillgångar på Krim beslagtagna när Ryssland annekterade halvön 2014. Banken var då privatägd men den har senare, 2016, förstatligats av ukrainska myndigheter som bedömt den som underfinansierad: mycket av lånestocken klassades som osäkra fordringar. I skiljedomstolens utslag som går i ukrainsk favör framkommer inget belopp som Ryssland anses skyldigt att betala.

      • Jehovas vittne döms till fängelse

        Dansken Dennis Christensen döms till sex års fängelse. Hans brott är att han är medlem av det religiösa samfundet Jehovas vittnen. 2017 stämplades Jehovas vittnen som en extremistorganisationen av ryska myndigheter och Christensen döms följaktligen för "extremism". Sedan 2017 har över 40 Jehovas vittnen fängslats eller satts i husarrest i väntan på åtal. Christensen är den förste som hamnar i fängelse. 

      • Fördubblad satsning på Krim

        Inom de närmaste tre åren ska 310 miljarder rubel (cirka 43 miljarder kronor) investeras i infrastruktur på Krimhalvön, meddelar den ryske premiärministern Medvedev. Han uppger att det är en fördubbling av de anslag som fördelats till Krim sedan den ryska annekteringen av Krim 2014.

      • Ryssland hoppar av kärnvapenavtal med USA

        Ryssland meddelar att landet drar sig ur nedrustningsavtalet INF (Intermediate-Range Nuclear Forces) från 1987. Det ryska utspelet kommer dagen efter det att USA informerat omvärlden om sina planer på att lämna avtalet med hänvisning till att Ryssland brutit mot det. Avtalet undertecknades på sin tid av Ronald Reagan och Michail Gorbatjov (ledare för det dåvarande Sovjetunionen) och anses ha banat väg för den fortsatta nedrustning som följde och i förlängningen för att kalla kriget tog slut. Enligt avtalet skulle alla robotar med en räckvidd mellan 50 och 550 mil skrotas. USA har anklagat Ryssland för att ha utvecklat en ny robot (9M729) med en räckvidd som faller inom avtalet. Moskva hävdar att den nya roboten endast kan flyga 48 mil och anklagar i sin tur USA för andra överträdelser mot avtalet. I samband med att INF-avtalet sägs upp meddelar president Putin att landet är redo att utveckla nya kraftfulla vapen om USA rubbar balansen i Europa. 

      • Januari

      • Ingen lösning i ötvist med Japan

        President Putin tar emot Japans premiärminister Shinzo Abe som besöker Moskva. De båda ledarna diskuterar samarbetet länderna emellan; bland annat vill Ryssland att handelsutbytet ska öka. Tvisten om fyra sydliga öar i ökedjan Kurilerna mellan Kamtjatkahalvön och Japan kommer också upp. Båda länderna gör anspråk på öarna som besattes av Sovjetunionen i slutskedet av andra världskriget. Tvisten har hindrat länderna från att ingå ett fredsavtal efter kriget. Så sent som i november enades Putin och Abe om att försöka lösa knuten och få till stånd ett fredsavtal, men vid mötet i Moskva nås ingen överenskommelse om öarna.

      • Utvisade georgier tilldöms skadestånd

        Europadomstolen för mänskliga rättigheter bekräftar ett utslag från 2014 i vilket Ryssland fördöms för att ha genomfört massutvisningar av georgier under en konflikt mellan Ryssland och Georgien 2006. Mer än 1 500 georgier utvisades från Ryssland efter det att Georgien i september 2006 anklagat fyra ryska officerare i huvudstaden Tbilisi för spioneri och bett dem lämna landet. Europadomstolen beordrar nu Ryssland att betala 2 000 euro i skadestånd till var och en av dem som utvisats och mellan 10 000 och 15 000 euro till dem som fängslats.

      • Ny lag används mot oppositionsaktivist

        Anastasia Sjevtjenko, medlem av oppositionsrörelsen Open Russia, åtalas för att ”upprepade gånger ha deltagit i aktiviteter som arrangerats av en icke önskvärd organisation”. Hon sätts enligt Amnesty International i husarrest i väntan på rättegång. Amnesty uppger att Sjevtjenko är den första person som åtalats enligt lagen om ”icke önskvärda organisationer”. Hon riskerar upp till sex års fängelse om hon döms. Åtalet utlöser mindre protestaktioner i Moskva, S:t Petersburg, Jekaterinburg och Kazan.

      • EU straffar agenter för nervgiftsattentatet

        EU inför sanktioner mot fyra medlemmar av den ryska säkerhetstjänsten GRU för delaktighet i nervgiftsattacken mot en tidigare rysk dubbelagent i Salisbury i England våren 2018. Två GRU-agenter beläggs med reseförbud inom EU och får eventuella tillgångar inom unionen frusna. Agenterna har enligt EU haft tillgång till, transporterat och använt nervgiftet. Sanktioner införs även mot GRU:s två högsta chefer.

      • Observatörer till omstritt sund

        Ryssland går med på att tyska och franska observatörer ska övervaka fartygstrafiken genom Kertjsundet öster om Krimhalvön. Förslaget bottnar i höstens militära konfrontation i sundet (se November 2018). Tyskland och Frankrike bildade 2014 tillsammans med Ryssland och Ukraina ett gemensamt forum för att på hög nivå dryfta konflikten i östra Ukraina.

      • Ukrainska sjömän kvar i ryskt häkte

        De 24 ukrainska besättningsmän som hålls fängslade i Ryssland efter händelser i Kertjsundet vid Krimhalvön (se 25 november 2018) blir kvar i häkte. En domstol i Moskva har förlängt häktningstiden till sista veckan i april. Ukrainarnas marinfartyg var på väg in i Azovska sjön från Svarta havet när ryska styrkor öppnade eld mot dem. Sjömännen riskerar sex års fängelse, eftersom Ryssland anser att de gjorde sig skyldiga till en gränskränkning.

    • 2018

      • December

      • Utökade sanktioner mot Ukraina

        Ryssland inför importförbud för en rad varor från Ukraina. Förbudet omfattar bland annat blöjor, bröd, solrosolja, choklad, vete, öl och vin. Listan över personer och företag som är föremål för ryska sanktioner har också förlängts. Den omfattar nu 567 personer och 75 företag, som får eventuella tillgångar i Ryssland frusna.

      • Stängsel skiljer Krim från Ukraina

        Ett sex mil långt stängsel har rests på norra Krim. Stängslet utgör gräns mellan Ukraina och halvön som Ryssland annekterade 2014. Det behövs för att skydda Krimbor mot den ukrainska regeringen, hävdar en företrädare för Krimparlamentet i ryska medier.

      • Putin skryter om ny långdistansrobot

        President Putin meddelar att testuppskjutningen av en ny typ av långdistansrobot har varit framgångsrik. Den nya roboten färdas enligt Putin 20 gånger ljudets hastighet och kan inte upptäckas av andra länders försvarssystem. Putin säger att den ska tas i bruk under 2019 och kommer att ”trygga Rysslands säkerhet under kommande årtionden”. Sedan USA och Ryssland i början av februari sade upp INF-avtalet som begränsar antalet medeldistanskärnvapen i Europa har företrädare för den ryska regeringen vid flera tillfällen yppat planer för att upprusta landets kärnvapenarsenal.

      • Tankar om grundlagsändring luftas

        Parlamentets talman, Vjatjeslav Volodin, föreslår en översyn av landets grundlag för att bedöma ”dess relevans”. Tidigare under månaden har president Putin framfört liknande tankar vid ett par tillfällen och bland annat sagt att grundlagen ”inte är någon gammal fossiliserad konstruktion, utan en levande organism under utveckling”. En ändring av grundlagen skulle kunna ge Putin möjlighet att sitta kvar vid makten även efter det att hans nuvarande mandat går ut 2024. Enligt gällande regler kan han inte väljas om för ytterligare en period.

      • Läget i Tjetjenien kritiseras av OSSE

        OSSE anklagar i en rapport regeringen i Moskva för att se mellan fingrarna med människorättsbrott i Tjetjenien. Enligt organisationen finns det klara bevis för att där förkommer övergrepp på homosexuella, droganvändare, rättsaktivister, advokater och oberoende medier. Det handlar om trakasserier, förföljelser, godtyckliga gripanden, tortyr, försvinnanden och utomrättsliga avrättningar, men för Moskva är det viktigare att bevara stabiliteten i Tjetjenien än att utreda och kritisera människorättsbrott skriver OSSE. 

      • Oppositionspolitiker stoppad i omval

        När omval till guvernörsposten hålls i Primorij Kraj-regionen vinner Kremls kandidat, den tillförordnade guvernören Oleg Kozjemyjako, med knappt 62 procent av rösterna. Den populäre oppositionspolitikern Andrej Isjtjenko från kommunistpartiet får dock inte ställa med motiveringen att han inte samlat in det antal underskrifter som krävs för en kandidatur. Isjtjenko deltog i valet i september och såg ut att gå mot en seger när resultaten plötsligt svängde snabbt till förmån för Kremls kandidat. Detta ledde till protester och anklagelser om valfusk och myndigheterna gick med på att arrangera omval. Det var enligt nyhetsbyrån AFP första gången i Rysslands moderna historia som något sådant hände. Även omvalet blir nu ifrågasatt på grund av att Isjtjenko hindras att delta.

      • Diplomatiskt gräl med Slovakien

        Ryssland utvisar en slovakisk diplomat som ett svar på att Slovakien några veckor tidigare utvisat en spionerianklagad ryss stationerad i Bratislava. ”Ovänliga handlingar medför alltid proportionerliga svarsåtgärder” säger ryska UD:s språkrör Maria Zacharova till nyhetsbyrå Tass. Zacharova menar att Slovakien borde ha tagit upp saken med Moskva innan utvisningen verkställdes.

      • Pussy Riot tilldöms skadestånd

        Europadomstolen för mänskliga rättigheter avvisar ett ryskt överklagande och slår fast att ryska myndigheter ska betala skadestånd till de medlemmar av punkbandet Pussy Riot som fängslades efter att ha framfört en Putinkritisk sång i en kyrka i Moskva 2012. Domstolen anser att det ryska rättssystemet inte tillräckligt noga prövat om bandmedlemmarna uppmanat till våld, hat eller intolerans vid sitt framträdande i kyrkan. Sammanlagt ska de tre bandmedlemmarna ha 37 000 euro i skadestånd anser domstolen.

      • Skärpt övervakning i Moskva

        Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin meddelar att alla existerande övervakningskameror i staden ska ersättas av ett system som kan identifiera ansikten. Processen ska vara slutförd under 2019. Syftet är att stävja brottlighet men kritiker påpekar att systemet även kommer att kunna användas för att ingripa mot oppositionella.

      • November

      • Ukraina inför krigslagar

        Det undantagtillstånd som Ukraina infört efter konflikten Kertjsundet (se 25 november) träder i kraft. Undantagslagarna gäller bland annat längs gränsen mot Ryssland. Ryska män i vapenför ålder (16–60 år) förbjuds resa in i de berörda områdena. Av besked från president Porosjenko framgår att man befarar att det ska bildas ”privatarméer”, styrkor som motsätter sig Ukrainas armé på samma sätt som i de Moskvavänliga separatistenklaverna i öster. Undantagslagarna gäller under månad: de upphävs 26 december. 

      • Tillspetsad konflikt vid Krim

        Konflikten vid Krimhalvön skärps. Enligt ett avtal mellan Ukraina och Ryssland från 2003 ska Azovska sjön och Kertjsundet utgöra gemensamt territorialvatten, men ryska gränsvakter beskjuter nu ukrainska marinfartyg som försöker passera sundet. Ryssarna anklagar de ukrainska fartygen för att illegalt ha seglat in på ryskt territorialvatten utanför Krimhalvön som Ryssland annekterade 2014. Flera besättningsmän såras och tre ukrainska fartyg tas i beslag. Totalt 24 ukrainska besättningsmän grips och sätts i ryskt förvar (se även 16 januari 2019). Ett tankfartyg placeras vid den nybyggda bron mellan Krim och Ryssland så att Azovska sjön och östukrainska hamnar blockeras i ett dygn. Båda länderna begär att FN:s säkerhetsråd tar upp händelsen. 

      • Sjunkande stöd för Putin

        Mer än 80 procent av ryssarna håller president Putin ansvarig för landets problem enligt en opinionsundersökning gjord av det oberoende institutet Levada Center. Enligt undersökningen som gjordes i oktober 2018 anser 60 procent att Putin är ”helt och hållet” ansvarig. Det var det sämsta resultat som Putin fått gällande denna fråga under de senaste sex åren. Putin omvaldes som president i mars 2018 med mer än 77 procent av rösterna men Putins popularitet har dalat till följd av den impopulära pensionsreform som han genomdrev sommaren 2018 (se 19 juli och 29 augusti 2018). Idag skulle endast 56 procent rösta på honom enligt Levadas undersökning.

      • Navalnyj får stöd av Europadomstolen

        Europadomstolen för mänskliga rättigheter fördömer polisens upprepade gripanden av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Domstolen hänvisar till sju gripanden mellan 2012 och 2014 som domstolen anser har kränkt Navalnyjs mötesrätt och rätt till en rättvis rättegång. Navalnyj dömdes alla gångerna för att antingen ha brutit mot reglerna för offentliga demonstrationerna eller för att ha vägrat åtlyda polisens order. I två av fallen bedömer domstolen att gripandena syftade till att ”motverka politisk pluralism”. Navalnyj hälsar domstolens utslag med tillfredsställelse. Domstolen hade 2017 fördömt Ryssland för gripandena men gick den gången inte på Navalnyjs linje att gripandena var politiskt motiverade vilket fick Navalnyj att överklaga. Enligt domen ska Ryssland betala Navalnyj motsvarande 50 000 euro i skadestånd. 

      • Gnissel med Österrike efter spionavslöjande

        Den vanligtvis förhållandevis goda relationen med Österrike ansträngs då österrikiska myndigheter meddelar att en pensionerad överste misstänks för att ha spionerat för Ryssland sedan 1990-talet. Misstankarna leder till att utrikesminister Karin Kneissl ställer in en planerad resa till Moskva. Kreml förnekar anklagelserna och kallar dem "oacceptabla".

      • USA straffar ekonomiska aktörer på Krim

        USA inför sanktioner mot personer och företag som straff för att de bedrivit affärer på Krimhalvön som Ryssland annekterade från Ukraina 2014. Bland dem som får sina eventuella tillgångar i USA frusna och som bannlyses när det gäller finansiella transaktioner är Vladimir Zaritskij, ägare till en hotellkedja och före detta överbefälhavare för Rysslands artilleri. Två personer beläggs med sanktioner för att ha begått människorättsbrott i östra Ukraina.

      • Sanktioner införs mot Ukraina

        Ryssland meddelar att 322 ukrainare och 68 ukrainska företag får sina tillgångar i Ryssland frusna. De ryska sanktionerna är en vedergällning för de åtgärder som den ukrainska regeringen vidtagit för att begränsa ryska företags verksamhet i Ukraina. Regeringen i Kiev har också blockerat tillgången till ryska sociala medier.

      • Oktober

      • Manifestation för fängslade ungdomar

        Små demonstrationer hålls i Moskva, S:t Petersburg och några andra ryska städer i protest mot att tio tonåringar sitter i förvar, anklagade för extremism och för att ha planerat en statskupp. Organisationen OVD-Info uppger att 18 demonstranter grips i Moskva och 40 i S:t Petersburg. Ungdomarna hämtades av polis i mars efter att ha skickat meddelanden till varandra på Telegram (en rysk motsvarighet till Messenger) i en grupp kallad "Ny storhet" (Novoe Velitjie). Ungdomarna erkänner att de skrivit regimkritiska meddelanden sinsemellan men att rörde sig om ett utbyte av åsikter och att de inte hyste några kupplaner. Enligt ungdomarna och deras advokater startades gruppen av en FSB-agent som arbetade under täckmantel och som uppmuntrade medlemmarna att uttala sig kritiskt och organisera sig. 

      • Starkare band till Uzbekistan

        President Putin besöker Uzbekistan och länderna sluter en rad samarbetsavtal till ett sammanlagt värde av motsvarande 27 miljarder dollar. Med rysk finansiering ska bland annat ett kärnkraftverk byggas i västra Uzbekistan. Det ska säkra energitillgången i hela Centralasien samtidigt som regionen knyts närmare Ryssland politiskt och ekonomiskt vilket är en viktig poäng för Moskva som tävlar med Kina om inflytande i Centralasien. Under 2017 ökade den bilaterala handeln mellan Ryssland och Uzbekistan med en tredjedel.

      • Twitter visar inlägg från ryska "trollfabriker"

        Twitter offentliggör misstankar om att över tio miljoner inlägg har gjorts av ”trollfabriker” i Ryssland och Iran för att påverka allmänheten i andra länder. I meddelandena, som lagts ut mellan 2013 och 2018, finns referenser till bland annat det senaste presidentvalet i USA och den brittiska folkomröstningen om medlemskapet i EU. Totalt tros 4 570 Twitterkonton ha använts i sådana syften. 3 800 av kontona kopplas till Ryssland.

      • Ryssland och Egypten knyter närmare band

        Presidenterna Vladimir Putin och Abd al-Fattah al-Sisi skriver under samarbetsavtal mellan Ryssland och Egypten som – utan detaljer – beskrivs som ”strategiska”. Kontakterna har stärkts på senare år trots en händelse 2015, då jihadister i Egypten lyckades genomföra ett bombdåd mot ett flygplan fullt med ryska turister och 224 personer dog. Direktflyg har återupptagits i år, medan charterturismen från Ryssland ännu ligger nere. Bland aktuella samarbetsplaner finns en rysk ekonomisk zon vid Suezkanalen och Egyptens första kärnkraftverk, som enligt avtal från 2015 ska byggas vid Medelhavet nära den gamla krigsskådeplatsen El Alamein.

      • Ryska protester mot kyrkobeslut

        Ryskortodoxa kyrkan kapar alla band till det ekumeniska ortodoxa patriarkatet i Istanbul. Anledningen är att Ukrainas ortodoxa kyrka har fått självständig ställning efter att ha varit underordnad ryskortodoxa kyrkan sedan 1686. Besluten har fattats vid en synod i Istanbul – ett kyrkomöte som är ortodoxa kyrkors högsta beslutande organ. Det ekumeniska patriarkatet i Istanbul, lett av en patriark som också har titeln ärkebiskop av Konstantinopel, betraktas som moderkyrka av många ortodoxa. Ukrainska kyrkans självständighetssträvanden har att göra med att ryskortodoxa kyrkan stöder den politiska ledningen i Moskva; bland annat har kyrkoledningen ställt sig bakom Rysslands annektering av Krimhalvön.

      • Agenter anklagas för cyberattack mot kemvapenövervakare

        Försvarsdepartementet i Nederländerna meddelar att landets underrättelsetjänst i april avstyrt en cyberattack mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPWC) i Haag. Enligt försvarsdepartementet greps och utvisades fyra ryska agenter som skulle ha utfört attacken mot OPCW som vid den tidpunkten utredde nervgiftsattacken på en rysk dubbelspion i Storbritannien i mars. Utrikesminister Lavrov medger att de fyra ryssarna, som han kallar specialister, ska ha befunnit sig i Nederländerna men säger att det inte var något skumt med deras besök där. Lavrov säger att de fyra var på ett rutinuppdrag och att det hela rör sig om ett missförstånd.

      • Regissör ger upp hungerstrejk

        Den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov, som är dömd till fängelse i Ryssland för terrorism, ger upp sin hungerstrejk för att slippa bli utsatt för tvångsmatning. Han är i dåligt skick efter att ha matvägrat i 145 dagar. Den ryska kriminalvården säger till nyhetsbyrån Interfax att han får medicinsk vård. I slutet av månaden tilldelas Sentsov Sacharovpriset, EU-parlamentets människorättspris. Från rysk sida är reaktionen skarp: priset avfärdas som ”politiskt”, riktat mot Ryssland.

      • Landbyte vållar oro i Ingusjien

        Ett avtal om byte av territorium mellan Ingusjien och Tjetjenien orsakar omfattande demonstrationer i Ingusjien. Demonstranterna som rapporteras uppgå till uppemot 40 000 personer vänder sig emot att republikernas ledare kommit överens om bytet utan att rådfråga folket. Deltagarna i protesterna kräver att Ingusjiens ledare avgår och att en folkomröstning hålls om frågan.

      • Pensionsreformen blir lag trots protesterna

        President Putin undertecknar den omstridda pensionsreformen som därmed blir lag. Reformen som orsakat omfattande protester under flera månader har dessförinnan antagits i tre omröstningar i duman och en i parlamentets överhus federationsrådet. Pensionsåldern ska nu höjas gradvis, från 55 till 60 år för kvinnor och från 60 till 65 år för män

      • September

      • Konflikt med Ukraina om transporter i Svarta havet

        Ukraina anklagar Ryssland för att störa civil fartygstrafik. Sedan Ryssland annekterade Krimhalvön 2014 måste fartyg som är på väg till och från ukrainska hamnar vid Azovska sjön – ett bihav till Svarta havet – passera genom ett sund omgivet av ryskkontrollerat område. Fartygen kontrolleras av rysk personal, med långa väntetider som följd, och den bro som Ryssland har byggt över sundet till Krim begränsar storleken på fartyg som kan passera. 

      • Frigiven Navalnyj fängslas direkt igen

        Efter en månad bakom galler döms Putinkritikern Aleksej Navalnyj till fängelse i ytterligare 20 dagar. Direkt när ha släpps ur fängelset grips Navalnyj och döms till 20 dagars fängelse för att han uppmanat ryssarna att protestera mot den höjning av pensionsåldern som regeringen beslutade om i juli. Under september har flera protester arrangerats, bland annat den 9 september då landet höll val till regionala och lokala församlingar, men även efter det.

      • USA vidgar sanktionerna

        USA utökar sin sanktionskampanj mot Ryssland till att också omfatta Kina, där en militär inköpsenhet i Kina och dess chef blir föremål för sanktioner sedan Peking köpt ryska stridsflygplan och luftvärnsrobotar. Enligt USA kringgår köpet amerikanska sanktioner mot Moskva som införts som en följd av Rysslands agerande i Ukraina 2014 samt den påstådda inblandningen i det amerikanska valet 2016. USA utökar också sanktionerna mot Ryssland till att omfatta ytterligare 33 individer och enheter som har kopplingar till rysk militär och underrättelseverksamhet.

      • "Pussy Riot-medlem förgiftad"

        Medlemmar av dissidentgruppen Pussy Riot uppger att en av dess medlemmar, Pjotr Verzilov, utsatts för ett förgiftningsförsök. En tänkbar anledning skulle enligt Pussy Riot vara att Verzilov försökt ta reda på vad som hänt med tre ryska journalister som dödats när de undersökte ryska legosoldaters aktiviteter i Centralafrikanska republiken

      • Motbevis om nedskjutningen av MH17

        Ryssland lämnar ut uppgifter som ska bevisa att den robot som sköt ned ett passagerarplan över östra Ukraina 2017 avfyrades av ukrainska styrkor. En expertgrupp som utreder frågan har tidigare gett Ryssland skulden för nedskjutningen (se Maj 2018). Ryssland som vid presskonferensen lämnar ut serienumret på den BUK-robot som träffade planet hävdar att roboten placerades i Ukraina under sovjettiden och att den aldrig återfördes till Ryssland efter Sovjetunionens upplösning 1991. Expertgruppen uppger att den kommer att titta närmare på de ryska uppgifterna

      • Nederländerna utvisar misstänkta hackare

        Medier i Nederländerna rapporterar att landets underrättelsetjänst i våras gripit två ryssar som misstänks ha planerat en hacker-attack mot ett schweiziskt laboratorium som utredde nervgiftsattacken mot en rysk dubbelagent i Storbritannien i mars. De gripna männen, som antas ha varit agenter för den ryska underrättelsetjänsten GRU, rapporteras ha utvisats efter gripandet. Utrikesminister Lavrov avfärdar uppgifterna som grundlösa.

      • Stor militärövning i öster

        Militärövningen ”Vostok-18” som kallas den största i landets historia inleds i östra Ryssland. Trehundratusen ryska soldater deltar och även några tusen kinesiska soldater. Den västliga försvarsalliansen Nato fördömer övningen som en repetition inför ”en storskalig konflikt”. Övningen sammanfaller med ett ekonomiskt toppmöte som president Putin står värd för i staden Vladivostok vid Stilla havet. En av gästerna är den kinesiske president Xi Jinping. Vid mötet bekräftar de båda ledarna Rysslands och Kinas allt närmare relationer.

      • Motigt för Putins stödparti i regionalval

        Protesterna mot pensionsreformen präglar regional- och lokalvalen. Dels hålls stora protester mot reformen i samband med valet och ett stort antal människor grips, dels resulterar vrede över reformen och andra ekonomiska umbäranden i att Putins stödparti Förenade Ryssland gör sitt sämsta val på ett årtionde. Putins allierade Sergej Sobjanin lyckades behålla borgmästarposten i Moskva men i flera andra regioner får Förenade Rysslands kandidater se sig slagna av andra kandidater. Ytterligare andra misslyckas med att vinna mer än 50 procent i första omgången och tvingas därmed ställa upp i en andra omgång där flera av dem förlorar. Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj hade uppmanat ryssarna att under valdagen protestera mot regeringen och tusentals människor rapporteras ha hörsammat uppropet. Enligt den oberoende organisationen OVD-Info greps över 1000 demonstranter, de flesta i Moskva, Sankt Petersburg och Jekaterinburg. (9/9)

      • London pekar ut misstänkta för nervgiftsattack namnges

        Brittiska myndigheter namnger de två ryssar som misstänks för att ha försökt mörda den före detta dubbelagenten Sergei Skripal och hans dotter i den engelska staden Salisbury i mars genom att utsätta paret för nervgiftet novitjok. En europeisk arresteringsorder utfärdas för männen, som enligt brittiska myndigheter arbetar för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Såväl USA som Kanada, Tyskland och Frankrike delar britternas bedömning om att den ryska regeringen sannolikt godkänt förgiftningsförsöken. Uppgifterna avfärdas av den ryska regeringen som "oacceptabla". En talesman för den ryska regeringen säger att ingen i den ryska ledningen eller någon i förvaltningen har någon del i det som hänt i Salisbury.

      • Augusti

      • Putin backar om höjd pensionsålder för kvinnor

        I ett TV-tal aviserar president Putin en förändring av den planerade höjningen av pensionåldern. Putin meddelar att den allmänna höjningen för kvinnor ska begränsas till fem år, från 55 år till 60 istället för 63 som tidigare föreslagits. Kvinnor med fler än tre barn ska få pensionera sig ännu tidigare. Höjningen för män ligger fast från 60 till 65 år. Putin som tidigare lovat att inte höja pensionsåldern har förlorat stort i popularitet sedan höjningen blev känd. Efter att ha haft stöd av 80 procent av ryssarna i maj sjönk stödet för Putin till 64 procent när reformen lanserades juli, och motståndet mot reformen har genererat en rad stora manifestationer runt om i landet. Putin säger sitt tal att reformen är nödvändig för att undvika finansiell kollaps och hyperinflation. Eftergifterna stoppar inte demonstrationerna. Nya manifestationer hålls några dagar senare i Moskva och andra stora städer.

      • Ny dom mot Navalnyj

        En domstol i Moskva dömer oppositionsledaren Aleksej Navalnyj till 30 dagars fängelse för att ha organiserat en protest utan tillstånd i januari. Under förhandlingarna påpekar Navalnyj att myndigheterna inte en enda gång har bifallit hans ansökningar om att få genomföra demonstrationer. Navalnyj tillägger att målet med att fängsla honom just nu är att hindra honom från att organisera demonstrationer i samband med regionalvalen den 9 september.

      • Avtal om Kaspiska havet

        De fem länder som har kust mot Kaspiska havet – Kazakstan, Azerbajdzjan, Iran, Ryssland och Turkmenistan – undertecknar ett avtal som reglerar dess juridiska status. Avtalet undertecknas av ländernas ledare i hamnstaden Aktau i Kazakstan. Kaspiska havets status har varit oklar sedan Sovjetunionens upplösning 1991. Konflikten har gällt om det är en insjö eller ett innanhav. Ett innanhav skulle omfattas av FN:s havsrätt, medan rätten till en insjö måste förhandlas länderna emellan. Oklarheten har lett till ansträngda relationer staterna emellan samt oklarheter om vem som har rätt att utvinna de rika olje- och naturgasresurserna. Avtalet föreskriver att Kaspiska havet varken är en insjö eller ett hav, utan har ”speciell juridisk status”. Det innebär att ytvattnet ska användas gemensamt av de fem staterna, medan havsbottnen och tillgångarna i den ska delas upp, Hur dessa gränser ska dras säger avtalet inget om. Störfisket som ger kaviar regleras med hjälp av kvoter. Avtalet slår även fast att inga andra länder får upprätta militärbaser vid Kaspiska havet vid sidan av de fem staterna.

      • Fler får fängelse för likes på nätet

        Det ryska företaget mail.ru som driver de populära sociala online-nätverken VK och Odnoklassniki slår larm om att ett ökande antal användare åtalas för att ha lajkat och delat material online. Mail.ru menar att myndigheterna är onödigt hårda när de agerar mot internanvändare och företaget kräver i ett uttalande att lagarna ändras. Enligt organisationen Agora som granskar hur mänskliga rättigheter efterlevs i Ryssland dömdes 43 personer till fängelse för de poster de lagt upp på internet under 2017. 

      • Juli

      • EU straffar brobyggare

        EU utökar sina sanktioner mot Ryssland genom att inkludera sex företag som deltagit i byggandet av den nya bron över Kertjsundet som förbinder det ryska fastlandet med den annekterade Krimhalvön. Sanktionerna innebär reseförbud och frusna tillgångar inom EU. Sammanlagt står nu 44 företag/organisationer och 155 personer på EU:s sanktionslista.

      • Protester mot höjd pensionsålder

        Det ryska parlamentet, duman, antar i en första omröstning en impopulär lag som höjer pensionsåldern från 55 till 63 år för kvinnor och från 60 till 65 år för män. Det är första gången på nästan 90 år som pensionsåldern höjs. Reformen har orsakat stora missnöjesdemonstrationer runt om i Ryssland. Enligt opinionsundersökningar är 80 procent av ryssarna emot höjningen, och 2,8 miljoner personer rapporteras ha skrivit på en petition riktad mot reformen. På grund av den låga förväntade livslängden i Ryssland skulle den planerade höjningen innebära att fyrtio procent av alla män och tjugo procent av alla kvinnor aldrig uppnår pensionsåldern, skriver nyhetsbyrån AFP. Veckorna efter omröstningen arrangeras fler protester mot reformen.

      • Kritik från Europadomstolen

        Europadomstolen kritiserar Ryssland på två punkter: för att ha gjort för lite för att ta reda på vem som beställde mordet på journalisten Anna Politovskaja 2006 och för att ha utsatt de fängslade medlemmarna i punkbandet Pussy Riot för kränkande och hotfull behandling under tiden som de satt häktade samt under rättegången. Domstolen ålägger Ryssland att betala 20 000 euro till Politovskajas efterlevande och 16 000 euro till de två bandmedlemmar som dömdes till fängelse. Ett lägre belopp tilldöms en tredje bandmedlem som fick villkorlig dom.

      • Omstritt möte mellan Putin och Trump

        President Putin möter sin amerikanska kollega Donald Trump under två timmar i Helsingfors i Finland. Förväntningarna på vad mötet ska leda till är låga och det är efter mötet oklart vad det egentligen gett, eftersom endast de två ledarna och deras tolkar var närvarande. Många bedömare anser dock att mötet blev en framgång för Putin som kunde visa på att Ryssland inte längre är isolerat internationellt. Trump får på hemmaplan kritik för att framstå som vek gentemot Putin, i synnerhet när Trump säger att han tror på Putin när denne än en gång förnekar att den ryska staten skulle ha blandat sig i den amerikanska valrörelsen 2016. Putin kommenterar inte Trumps uttalanden men ger i en TV-intervju sken av att vara nöjd med mötet. Putin beskriver Trump som välinformerad och lättpratad samt säger att han är en god lyssnare. 

      • Ryska agenter åtalas i USA för ingrepp i Clintons valkampanj

        Tolv personer vid den ryska militära underrättelsetjänsten GRU åtalas för att ha hackat Demokratiska partiets datorer under den amerikanska valkampanjen 2016. De åtalade anklagas för att ha utfört ”storskaliga cyberoperationer” i syfte att stjäla dokument och e-post från det demokratiska lägret. Inga amerikaner åtalas eftersom åklagarsidan bedömer att de kampanjarbetare som haft kontakt med hackarna inte känt till att dessa var ryska agenter. Ryssland har nekat till alla anklagelser om inblandning i cyberattackerna.

      • Hungerstrejk för fångar i Ryssland

        Tillståndet beskrivs som allvarligt för den ukrainske filmregissören Oleh Sentsov som sitter fängslad i Ryssland, dömd för terrorbrott, och som har hungerstrejkat i 50 dagar. Sentsov kräver att alla politiska fångar från Ukraina ska friges. Han greps på Krimhalvön 2014 och avtjänar straffet på en avlägsen ort i Ryssland. 

      • Maj

      • Östersjöledningar blir slagträ i gasträta

        Ett nytt steg tas i gastvisten med Ryssland när statliga ukrainska Naftogaz agerar för att få ryska aktier i Östersjöprojektet Nord Stream beslagtagna. Naftogaz, som stöder sig på en skiljedom meddelad i Stockholm i februari, har vänt sig till schweiziska myndigheter med sin begäran, som är riktad mot den ryska energijätten Gazprom. Konsortiet Nord Stream är registrerat i Schweiz, med Gazprom som majoritetsägare, för att bygga två ledningar genom Östersjön. Ledningarna möjliggör rysk gasexport till Västeuropa utan ukrainska mellanhänder.

      • Komplott runt Kremlkritiker i Kiev

        Den Kremlkritiske journalisten och författaren Arkadij Babtjenko, som ett dygn tidigare rapporterats mördad vid sin bostad i Kiev, framträder inför medier i Ukraina. Babtjenko är rysk medborgare men lever i exil eftersom han känner sig hotad. Den ukrainska säkerhetstjänsten hävdar att Babtjenko en tid levt under ett påtagligt mordhot och att det är anledningen till att ett mord på honom iscensattes. Krigserfarenhet från de ryska krigen mot separatister i Tjetjenien på 1990-talet fick Babtjenko att börja skriva. 2015 tilldelades han Tucholskypriset av Svenska PEN. Rysslands regering anklagar nu Ukraina för att använda Babtjenko i propagandasyfte.

      • Experter ger Ryssland skulden för nedskjutningen av MH17

        Den expertgrupp som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan i östra Ukraina 2014 uppger att roboten som träffade planet kom från en luftvärnsbrigad baserad i staden Kursk i södra Ryssland. Utredarna säger sig ha bilder som visar hur robotsystemet fördes på en fordonskolonn till den ukrainska sidan om gränsen, där proryska rebeller opererar. Utredarna som tidigare varit osäkra på vilka som avfyrade roboten säger nu att den endast kunde ha avfyrats av utbildad rysk militär och inte av rebellerna själva. Alla de 298 ombord miste livet när MH17 sköts ned på väg från Kuala Lumpur till Amsterdam. Ryssland avvisar utredarnas slutsatser.

      • Ommöblering i regeringen

        Utrikesminister Sergej Lavrov, försvarsminister Sergej Sjojgu och finansminister Anton Siluanov får behålla sina jobb när premiärminister Medvedev ombildar regeringen. Även ekonomiminister Maxim Oresjkin får sitta kvar. Vice premiärminister Vitalij Mutko avsätts som sportminister. Mutko anses ha varit en av arkitekterna bakom det dopingprogram som var orsaken till att Ryssland bannlystes från OS i Nordkorea i början av året. Till dem som inte fick fortsätta hör också rymdminister Dimitri Rogozin samt den minister som handhar nödsituationer, Vladimir Putjkov. Den senare hade fått utstå kritik efter en storbrand i köpgalleria i Sibirien i mars då många människor miste livet. 

      • Navalnyj dömd till fängelse

        Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms till 30 dagars fängelse för att ha arrangerat protester inför president Putins installation i början av maj. Navalnyj befinns skyldig till att ha arrangerat demonstrationer utan tillstånd. En dryg vecka senare grips även några nära medarbetare till Navalnyj. De åtalas och döms på samma grunder som Navalnyj och får kortare fängelsestraff – som längst en månad.

      • Bro till Krim invigd

        President Putin inviger den nya bron mellan det ryska fastlandet och Krimhalvön som annekterades av Ryssland 2014. Putin kör en lastbil med byggarbetare över den 19 kilometer långa bron som i och med invigningen blir den längsta i Europa. Bron ska kompletteras med en järnväg som väntas vara klar under 20219. Ingivningen väcker ilskna reaktioner i Ukraina som säger att Ryssland fortsätter att agerar vid sidan av internationella lagar. Ukraina har tidigare kritiserat brobygget för skada miljön och hindra större fartyg från att gå in Azovska sjön och där angöra ukrainska hamnar.

      • Sanktioner mot valtjänstemän på Krim

        EU inför sanktioner mot fem högre tjänstemän vid valkommissionen på Krim. De straffas för att de varit med och arrangerat presidentval på halvön som annekterades av Ryssland 2014. Sanktionerna innebär att de fem inte kan resa inom EU och de får sina eventuella tillgångar inom EU-området frusna. Med det senaste tillskottet omfattar EU:s sanktionslista nu 155 individer. Sanktionerna förnyas varje halvår.

      • Regeringen döms betala skadestånd till Krimföretag

        Internationella skiljedomstolen i Haag beordrar den ryska regeringen att betala motsvarande 159 miljoner amerikanska dollar till 19 privata företag på Krim för skador som orsakats av den ryska annekteringen av området i mars 2015. Efter annekteringen nationaliserade Ryssland omkring 480 företag på Krim. Sedan dess har företagen på olika vägar försökt få kompensation för förlorad egendom. Ryssland meddelar att landet inte godtar domen och inte kommer att rätta sig efter den.

      • Medvedev fortsätter som regeringschef

        Duman röstar för att ge Dimitri Medvedev förnyat förtroende som regeringschef. 374 av dumans ledamöter röstade för Medvedev och 56 emot. Medvedev stöds av Enade Ryssland och Liberaldemokratiska partiet medan Ett rättvist Ryssland och Kommunistpartiet motsätter sig hans kandidatur.

      • Fjärde gången gillt för Putin

        Vladimir Putin svärs in som president för fjärde gången. Några timmar efter installationen utfärdar Putin ett dekret som sätter följande mål för den kommande mandatperioden fram till 2024: fattigdomen ska halveras, pensionerna ska höjas och den förväntade livslängden ska öka till 78 år (mot drygt 71 år idag). Putin har höga förtroendesiffror för sin utrikespolitik men när det gäller ekonomin är det sämre ställt. Enligt opinionsinstitutet Levada Center anser 45 procent av ryssarna att Putin har varit oförmögen att fördela statens tillgångar på ett rättvist sätt.

      • Många gripna vid anti-Putin-manifestationer

        Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och hundratals av hans supportrar grips i samband med demonstrationer mot president Putin över hela landet. Mötena har arrangerats i protest mot den förestående installationen av Putin som president för en ny mandatperiod. Manifestationer hålls i över tjugo  städer, även i Sibirien och Fjärran östern. Enligt den organisationen OVD-Info som övervakar gripanden vid massprotester grips sammanlagt 1600 personer i tjugosex städer – däribland 700 i Moskva, 230 i Sankt Peterburg, 160 i Tjeljabinsk, 75 i Jakutsk, över 60 i Krasnojarsk och fler än 40 i Astrakan. Myndigheterna uppger lägre siffror för antalet gripna – 300 i Moskva och 200 i Sankt Petersburg.

      • Mindre pengar till militären

        Stockholms fredsforskningsinstitut Sipri uppger i en rapport att omvärldens sanktioner under 2017 drabbade de ryska statsfinanserna så hårt att regeringen tvingade skära i landets försvarsutgifter för första gången på nästan tjugo år. Enligt Sipri spenderade Ryssland närmare 55 miljarder euro på förvaret under 2017 vilket var en 20-procentig minskning jämfört med 2016.

      • Mars

      • "Utvisningskriget" trappas upp

        USA, Nato, ett antal EU-länder och handfull länder utanför EU utvisar i en samordnad aktion över 120 ryska diplomater till följd av nervgiftsattacken mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Länderna agerar i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagat Ryssland för att ligga bakom attacken (se 14 mars). Moskva förnekar all inblandning och svarar några dagar senare med att utvisa lika många diplomater från de länder som agerat mot Ryssland. Utöver detta stängs det amerikanska konsulatet i Sankt Petersburg och Storbritannien får order om att minska sin representation i Ryssland med ytterligare drygt 50 personer. 

      • Putin omvald som president

        Vladimir Putin väljs om till president för en ny sexårsperiod. Putin får 77,5 procent av rösterna vilket är en högre siffra än i tidigare val. På andra plats kommer Kommunistpartiets kandidat Pavel Grudinin med 11,9 procent. Ultranationalisten Vladimir Zjirinovskij blir trea med 5,7 procent och TV-kändisen Ksenija Sobtjak får 1,5 procent. Oppositionen och oberoende valövervakare uppger att fusk förekommit vid en lång rad vallokaler, till exempel genom att valarbetare stoppat ned extra röstsedlar med Putins namn i valurorna. I många fall filmas överträdelserna och läggs ut på det oberoende valövervakningsorganet  Golos hemsida.  Putins kampanjstab menar att Storbritannien gett Putin draghjälp genom anklagelserna om giftattacken i Salisbury (se 14 mars). Anklagelserna ska ha fått ryssarna att sluta bakom Putin uppger en talesman för Putins kampanj. På den ockuperade Krimhalvön får Putin mer än 92 procent av rösterna. Valdeltagandet anges till 67 procent. 

      • Brittiska diplomater utvisas

        Moskva svarar på utvisningen av 23 ryska diplomater från London några dagar tidigare med att beordra lika många brittiska diplomater att lämna Moskva. Storbritannien får också order att stänga sitt konsulat  i Sankt Peterburg. Vidare förbjuds en brittisk kultur- och utbildningsorganisation att verka i landet.

      • Ryssar utvisade efter nervgiftsattack

        23 ryska diplomater utvisas från Storbritannien sedan den brittiska regeringen kommit fram till att Ryssland legat bakom den nervgiftsattack som en rysk före detta spion och hans dotter utsatts för i staden Salisbury den 4 mars. Nervgiftet ska enligt uppgift ha tillverkats i Ryssland. Enligt den brittiska regeringschefen Theresa May har Ryssland inte kunnat förklara hur nervgiftet kunde användas i attacken och därmed kan man bara dra en enda slutsats enligt May: ”att den ryska staten var skyldig till mordförsöket på herr Skripas och hans dotter”. May drar också tillbaka en inbjudan till den ryske utrikesministern att besöka London och meddelar att varken regeringsmedlemmar eller medlemmar av den brittiska kungafamiljen kommer att närvara vid fotbolls-VM i Ryssland senare i år. Den brittiska linjen får stöd av såväl EU som Nato samt de tyska och amerikanska regeringarna. Ryssland nekar till att ha något med saken att göra och anklagar Storbritannien för att vilja misskreditera Ryssland med avsikt.  

      • Putin lovar att Krim ska förbli ryskt

        I en dokumentär som sänds en vecka före presidentvalet i Ryssland säger Vladimir Putin att Krimhalvön aldrig kommer att återlämnas till Ukraina. ”Under inga omständigheter”, är Putins svar i en intervju som har producerats av hans kampanjstab och sänds via en anhängares sociala medier-konton.

      • Fångutväxling med Ukraina

        Ukraina och Ryssland genomför en fångutväxling. Myndigheter i båda länderna bekräftar att två soldater från vardera sidan utväxlats.

      • Putin håller tal till nationen

        I sitt årliga linjetal lovar Putin att inom sex år halvera fattigdomen i landet. Han kommer också med en rad löften riktade till vanliga ryssar, bland annat att förbättra situationen för äldre, ge lärare högre löner, öka tillgången till sjukvård i vissa delar av landet och att satsningar på infrastruktur. Presidenten meddelar också att Ryssland utvecklar nya kärnvapen, däribland en interkontinental robot som ”är oövervinnlig”.  

      • Nytt stridsäpple i gasträta

        Den ryska energijätten Gazprom vägrar att återuppta gaslevereranser till Ukraina som skulle ha inletts den 1 mars, med hänvisning till oklarheter i kontrakt. Leveranserna har legat nere sedan i november 2015, medan parterna hållit i gång en tvist om priset. EU-kommissionen är redo att medla. I Ukraina råder, liksom i stora delar av Europa, ovanligt sträng vinterkyla.

      • Februari

      • Nytt avgörande i gastvist

        Ännu ett inslag i en komplicerad tvist mellan Ryssland och Ukraina uppges ha avgjorts av en skiljedomstol i Stockholm. Ryska Gazprom har beordrats betala 4,63 miljarder dollar i transitavgifter för gasleveranser genom Ukraina, uppger ukrainska källor enligt AFP. Netto skulle det handla om drygt 2,5 miljarder, eftersom ett tidigare utslag tvärtom ålägger ukrainska Naftogaz att betala 2 miljarder till den ryska energijätten. Skiljedomstolens utslag är inte offentliga.

      • Ryskt veto i fråga om Jemen

        Ryssland lägger in veto mot en resolution i FN:s säkerhetsråd som är tänkt att pressa Iran och försvåra leveranser av vapen till huthierna i Jemen. I stället antar rådet ett ryskt förslag om att förlänga FN:s sanktioner mot Jemen, utan att nämna Iran.

      • Vitrysk mjölk stoppas

        Ett tillfälligt stopp införs för bland annat mjölk och grädde från Vitryssland med hänvisning till de sanitära förhållandena och djurskötseln i produktionen. Stoppet ska vara tills åtgärder vidtagits. Ungefär en fjärdedel av den ryska konsumtionen av mejerivaror importeras, och en stor del av varorna kommer från Vitryssland; mellan 78 och 92 procent under perioden januari till november 2017, enligt rysk statistik som återges av AFP.

      • Ryssar åtalas för att ha hjälpt Trump

        Tretton ryska medborgare och tre ryska företag åtalas för att under falska identiteter har försökt stärka Trumps chanser i valet 2016. Åtalet är det första som den amerikanske åklagaren Robert Mueller väcker som gäller direkt inblandning i valet. Enligt åtalet har ryssarna utgivit sig för att vara amerikaner och ofta företrätt gräsrotsrörelser när de agerat via Facebook och Instagram, köpt digital reklam och spridit falska uppgifter. Tolv av de åtalade ska ha arbetat i en trollfabrik kallad Internet Research Agency, som ägnat sig åt ett informationskrig mot USA med hjälp av hundratals falska konton på sociala medier. Trumps säkerhetsrådgivare säger vid en säkerhetskonferens i Tyskland att bevisen för Rysslands inblandning i valet är obestridliga. Moskva avfärdar uppgifterna som "absurda". 

      • Ryssar dödade i Syrien

        Ryssland bekräftar för första gången icke-militära förluster i Syrien. Det framkommer att ryska medborgare mist livet när den USA-ledda alliansen anfallit ett gasfält på östra sidan om floden Eufrat en vecka tidigare. 15 ryssar, anställda vid det ryska säkerhetsföretaget Wagner, har enligt nyhetskällor dött när ett vapenförråd sprängts. Ryska UD anger antalet dödsoffer till ”troligen fem”. 

      • Januari

      • Protester inför valet

        Protestmarscher mot det stundande presidentvalet hålls i ett dussin ryska städer. I Moskva deltar runt 4 000 människor under slagord som "Ned med tsaren" och "Väljarstrejk". Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj grips av polis när han håller tal. I Jekateringburg deltar ungefär tusen personer i en protest ledd av den lokale borgmästaren. Filmer på demonstrationerna sänds ut av Navalnys medarbetare. Polisen stoppar en av sändningarna genom att bryta sig in i Navalnyjs högkvarter men två medarbetare fortsätter att sända från hemlig ort. De två grips några dagar senare när de återkommer till Moskva.   

      • Rysk soldat fängslad i Ukraina

        Ryske medborgaren Viktor Agejev, 22 år, har dömts till tio års fängelse för att ha stridit mot ukrainska armén i separatistrepubliken Luhansk, säger hans advokat till nyhetsmedier. Agejev tillfångatogs i juni och uppgav kort efteråt för medier att han sänts till Ukraina av ryska armén, trots att ryska myndigheter förnekar att ryssar som strider i Ukraina gör det på uppdrag av staten. Agejev uppges senare ha tagit tillbaka sina uppgifter om att han var arméanställd.

      • Stiftelse bakom Navalnyj stoppas

        En domstol ger order om att den stiftelse som står bakom regimkritikern Aleksej Navalnys verksamhet ska stängas. Navalnyj hälsar via en talesman att stängningen inte kommer att stoppa honom. 

      • Rysk Syrienkonferens utan oppositionen

        I ryska Sotji inleds en Syrienkonferens, men viktiga aktörer har tackat nej till att delta. Den största oppositionella paraplyorganisationen SNC uteblir liksom företrädare för det område i norra Syrien där kurderna har inrättat en form av självstyre. FN-medlaren Staffan de Mistura är på plats trots, eller på grund av, farhågor för att Ryssland, Iran och Turkiet genom sina Syrieninitiativ underminerar FN:s fredssträvanden.

      • Ukrainsk lag upprör Moskva

        Moskva fördömer den lag som Ukrainas parlament antagit dagen innan och som officiellt klassar striderna i östra delen av landet mellan regeringsstyrkor och Moskvavänliga separatister som en ”tillfällig rysk ockupation”. Rysslands utrikesdepartement beskriver Ukrainas uttalande som ”förberedelse för ett nytt krig”.

      • Känd människorättsaktivist gripen

        Chefen för den ryska människorättsorganisationen Memorials kontor i Tjetjenien, Ojub Titijev, grips och fängslas i två månader, anklagad för droginnehav. Anklagelserna avfärdas av Amnesty International och andra människorättsorganisationer som falska. En vecka senare bränns Memorials kontor i grannrepubliken Dagestan ned.

      • HD säger nej till Navalnyj

        Högsta domstolen avslår en begäran från regimkritikern Aleksej Navalnyj som krävt att domstolen skulle häva valkommissionens beslut att ogiltigförklara hans kandidatur i presidentvalet i mars (se December 2017). En talesman för Navalnyj säger att oppositionsledaren nu kommer att vända sig till författningsdomstolen för att få sin kandidatur godkänd, men han medger att chanserna att det ska lyckas är små.  

    • 2017

      • December

      • Browder dömd till straffläger

        En domstol i Moskva finner den brittiske medborgaren William Browder skyldig till att ha gjort konkurs avsiktligt och dömer honom till nio år i straffläger och omfattande böter. Browder, som döms i sin frånvaro, är chef för investmentbolaget Hermitage Capital Management med stor verksamhet i Ryssland. Det var för Browders bolag som den avlidne advokaten Sergej Magnitskij arbetade när han avslöjade omfattande korruptionsaffärer som den ryska staten och ryska tjänstemän anklagades för att ha varit inblandade i. Efter Magnitskijs död i ryskt fängelse 2009 initierade Browder en kampanj mot de ryska ledarna och fick den amerikanska kongressen att anta Magnitskijlagen 2012. Lagen medger sanktioner mot personer som varit inblandade i korruptionsaffärerna som Magnitskij avslöjade eller hans död. Detta är andra domen mot Browder. 2013 dömdes han också till nio års straffläger anklagad för skattefusk.

      • Bomb i snabbköp skadar tretton

        Tretton människor skadas när en hemmagjord bomb exploderar på ett snabbköp i S:t Petersburg. En man som misstänks ha placerat ut bomben fångas på en övervakningskamera när han lämnar en ryggsäck i varuhuset, men han undgår att gripas av polis. Ingen organisation säger sig ligga bakom dådet. 

      • Navalnyjs kandidatur stoppas

        En enhällig valkommission avvisar oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs nominering till kandidat i presidentvalet den 18 mars. Skälet är att Navalnyj dömts för förskingring och en presidentkandidat får inte ha något brottsligt förflutet. Navalnyj menar att anklagelserna mot honom är fabricerade för att hindra honom från att ställa upp i valet. När valkommissionens beslut blir känt uppmanar Navalnyj sina anhängare att visa sitt missnöje genom att bojkotta valet. 

      • Dispyt om gas avgjord

        Både Ryssland och Ukraina hävdar att de vunnit en dispyt om leveranser av gas från Ryssland till Ukraina. Dispyten är nu avgjord av en skiljedomstol i Stockholm som sänker det pris Ryssland får ta ut för gasleveranser till Ukraina, men som samtidigt  upprätthåller en skyldighet för Ukraina att köpa gas från Ryssland.

      • USA-sanktioner mot Tjetjeniens ledare

        USA inför sanktioner mot Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov som enligt amerikanska myndigheter personligen varit involverad i olika former av förtryck, tortyr och mord. Sanktionerna antas med stöd av Magnitskijlagen från 2012 som ger USA möjlighet att straffa personer vilka anses vara inblandade i en stor skattefuskhärva som avslöjades av advokaten Sergej Magnitskij 2008. Efter avslöjandet fängslades Magnitskij. Han dog i häkte ett år senare. Enligt lagen kan sanktioner också riktas mot personer som hålls ansvariga för Magnitskijs död.

      • Moldavien kallar hem ambassadör

        Moldavien kallar hem sin ambassadör i Ryssland tills vidare. Anledningen är enligt det moldaviska utrikesdepartementet att trakasserierna från ryska myndigheter har ökat under senare tid och att den ryska regeringen inte har svarat på Moldaviens begäran om en förklaring till detta. Åtgärden syftar till att förhindra att något händer som skadar relationerna mellan de bägge länderna uppger utrikesdepartementet för medier. President Dodon, som har varma relationer till Ryssland, säger att han är rasande över utrikesdepartementets beslut som han menar är ännu ett uttryckt för hur landets EU-vänliga regeringen försöker undergräva relationerna till Moskva.

      • Över 80 krimtatarer inför rätta

        Ryska myndigheter på Krim ställer 86 tatarer inför rätta för protester mot maktövertagandet på Krim. Krimtaterna är turkisktalande muslimer som i stort antal deporterades under Stalindiktaturen. Många återvände efter Sovjetunionens upplösning, då Ukraina (med Krim) blev självständigt. Tatarer som nyligen invänt mot den ryska annekteringen av Krim har dömts till böter, trots att de genomfört sina manifestationer en och en vilket inte kräver tillstånd enligt rysk lag. 

      • Oppositionella sajter blockeras

        Ryska myndigheter blockerar regimkritikern Michail Chodorkovskijs sajt Open Russia och andra sajter kopplade till den. En av de webbplatser som blockeras är ”Istället för Putin”, en sajt som främjar oppositionspolitiker, till exempel Aleksej Navalnyj.

      • Trupper tas hem från Syrien

        I samband med att president Putin besöker Syrien och träffar sin syriske kollega Bashar al-Assad ger han order om en partiell rysk reträtt från landet. Ryssland gick in i Syrienkriget hösten 2015 för att hjälpa den syriska regeringen att besegra de olika rebellgrupperna. Putin säger att ryssarna nu kan dra sig tillbaka efter att de ryska styrkorna krossat ”de internationella terroristerna” och slutfört sitt uppdrag på ett ”briljant sätt”. Knappt två veckor senare, den 22 december, meddelar försvarsminister Sergej Sjojgu att reträtten fullbordats. Ryssland behåller dock tre bataljoner i Syrien liksom de två ryska baserna, flygbasen Khmeimim och flottbasen i Tartus. Sjojgu framhåller också att Ryssland fortsatt kommer att ha militärfartyg och ubåtar på plats i Medelhavet.   

      • Putin ställer upp i valet

        President Putin tar bladet från munnen och meddelar att han ämnar söka jobbet som president för en ny mandatperiod. Vid ett möte med arbetarna på en bilfabrik i staden Nisjnij Novgorod levererar Putin det besked som alla väntat på: att han ställer upp som kandidat i presidentvalet i mars 2018. Om Putin blir vald kommer han ha suttit vid makten 24 år i ett sträck (under åren 2008 till 2012 som regeringschef medan Dimitrij Medvedev var president).

      • USA-medier klassas som "utländska agenter"

        Justitieministeriet meddelar att de amerikanska medieföretagen Voice of America och Radio Free Europe/Radio Liberty samt sju underenheter till dessa nu betecknas som ”utländska agenter”. Det betyder att företagens verksamhet måste undergå en omfattande granskning från ryska myndigheter sida (se även 25 november 2017). Konflikten mellan USA och Ryssland kring respektive lands medier fortsätter när den amerikanska kongressen strax därpå portförbjuder journalister från den statliga ryska kanalen RT som i USA ses som en propagandakanal för den ryska regeringen. Ryssland svarar med att porta de amerikanska medier som klassats som utländska agenter från det ryska parlamentet.

      • Ryssland utestängs från OS

        Internationella olympiska kommittén beslutar att bannlysa Ryssland från OS i Sydkorea med hänvisning till Rysslands "systematiska manipulation av det system som ska förhindra doping vid olympiska spel". Ryska idrottsmän som av kommittén anses vara fria från doping kommer dock att tillåtas ställa upp under OS-flaggan och i neutrala dräkter. President Putin kallar beslutet för politiskt motiverat och förnekar att det skulle finnas ett statligt doping-program i Ryssland. 

      • Navalnys kampanjledare fängslad

        Oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs närmaste medarbetare, Leonid Volkov, grips och döms till fängelse i en månad. Volkov hålls ansvarig för en demonstration som organiserades utan tillstånd i staden Nizjnij Novgorod i slutet av september 2017. Navalnyj säger att domen mot Volkov visar att ledarna i Kreml är oroade över oppositionens inflytande.

      • Trumps rådgivare ljög om ryska kontakter

        Den amerikanska utredningen om eventuell rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016 tar en dramatisk vändning när Trumps före detta säkerhetsrådgivare Michael Flynn erkänner sig skyldig till att ha ljugit om sina kontakter med den ryska regeringen under valkampanjen. Flynns erkännande leder till att han åtalas. Av de fyra personer som hittills åtalats under utredningen är Flynn den som varit högst uppsatt.

      • November

      • Riskfyllt kritisera makthavarna online

        En domstol i Sankt Peterburg dömer en 43-årig man till två års straffläger för att han i ett inlägg på sociala medier uppmanat ryssarna att resa sig mot en “ickepopulär regim”. Det är inte ovanligt att personer i Ryssland döms för att gjort inlägg på sociala medier, skriver nyhetsbyrån AFP och citerar två fall: i december 2016 dömdes en internetanvändare till två års straffarbete för att ha kritiserat Rysslands bombningar i Syrien. Ett halvår tidigare dömdes en rysk ingenjör till två år och tre månades straffläger för att spridit texter som var positiva till regeringen i Ukraina.

      • Ny lag försvårar för utländska medier

        President Putin undertecknar en ny lag som gör det möjligt för myndigheterna att klassificera utländska medieföretag som ”utländska agenter” vilket innebär att de måste underkasta sig en omfattande granskning av sin verksamhet och finansiering. Tidigare har lagen varit begränsad till frivilligorganisationer, och många av dem har tvingats stänga efter att ha stämplats som utländska agenter. Den nya lagen antogs i all hast av duman och federationsrådet sedan den ryska nyhetsbyrån RT klassats som utländsk agent i USA i enlighet en amerikansk lag som är till för att identifiera lobbyister och advokater som arbetar för att främja utländska intressen i Washington. RT som återger den ryska regeringens syn på förhållandena i världen har figurerat i den pågående amerikanska utredningen om rysk påverkan på det amerikanska presidentvalet 2016. 

      • Nya veton mot kempvapenutredning

        Ryssland lägger återigen in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot ett amerikanskt förslag om att förlänga en expertutredning av vem som bär ansvar för att kemvapen användes mot den syriska byn Khan Sheikhun i april. Två dagar senare fälls genom ryskt veto ett liknande förslag som lagts fram av Japan.  

      • Putin träffar Trump

        President Putin möter sin amerikanske kollega Donald Trump i samband med ett toppmöte i Asien. Presidenterna säger i ett gemensamt uttalande att det "inte finns någon militär lösning" i Syrien, men de betonar att IS ska bekämpas. Alla stridande parter manas att delta i de FN-förhandlingar om Syrien som ska inledas i Genève den 28 november.

      • Stillsamt revolutionsfirande

        Hundraårsdagen av ryska revolutionen passerar utan att uppmärksammas nämnvärt. De stora militärparader som präglade revolutionsårsdagarna under kommunisttiden är nu avskaffade och dagen är inte längre en allmän helgdag. Myndigheterna gärna vill tona ned högtidlighållandet av revolutionen som blev startskottet för sju årtionden av repressivt enpartistyre. Kommunistpartiet och en vänstergrupp håller dock begränsade manifestationer i Moskva medan president Putin bland annat ägnar dagen åt att inviga en kyrka.  

      • Minst 260 grips i samband med protest mot Putin

        Minst 260 människor grips i Moskva i samband med en protest mot Vladimir Putin. Demonstranterna tros ha anknytning till oppositionspolitikern Vjatjeslav Maltsev och hans nationalistiska rörelse. 

      • Rysk kritik mot FN-utredare

        Ryssland hävdar att de utredare från FN och OPCW som ger Syriens regering ansvaret för sarinanvändningen mot en syrisk by i april drar fel slutsatser. Att sarin släpptes ut i byn är styrkt, men Ryssland anser att giftet redan fanns på platsen och att ansvaret ska sökas på rebellsidan. 

      • Putin besöker Teheran

        Rysslands president Vladimir Putin är på plats i Teheran för ett statsbesök, senast var 2015. Med president Hassan Rohani dryftar han Syrien, där båda länderna stöder Bashar al-Assads regim och parallellt med FN:s ansträngningar försöker genomdriva ett eget fredsinitiativ. De diskuterar också Irans omstridda kärnenergiprogram och bilaterala frågor. Representanter för det jättelika ryska oljeföretaget Rosneft och det statliga iranska oljebolaget träffas också. De stakar ut vägen för ett mångmiljonsamarbete kring både olja och gas. 

      • Oktober

      • "Det finns inte ett enda litet bevis"

        Utrikesminister Sergej Lavrov vidhåller Rysslands nekande till att ha blandat sig i den amerikanska valkampanjen på ett sätt som var till fördel för Donald Trump. “Det finns inte ett enda litet  bevis för detta” säger Lavrov. Han uttalar sig efter att tre före detta medlemmar av Trumps kampanjstab åtalats i USA inom ramen för den utredning som pågår kring anklagelserna om Rysslands inblandning i valet (se USA: Kalendarium). 

      • Putin hedrar Stalins offer

        Ett nationellt monument till minnen av offren för Sovjetledaren Josef Stalins terror avtäcks i Moskva av president Putin. Försöken att skapa ett sådant monument har pågått i över sextio år. Processen initierades på 1950-talet av Stalins efterträdare Nikita Chrusjtjev. I sitt tal säger Putin att det är viktigt att komma ihåg denna tragiska period i Rysslands historia. Han kritiseras för cynism och hyckleri av 40 före detta politiska fångar. De skriver i ett öppet brev i samband med ceremonin att makthavarna tenderar att beskriva förtrycket som något som tillhör det förgångna men att den politiska repressionen i Ryssland fortsätter och ökar under Putin.

      • Stärkt militärt samarbete med Filippinerna

        Försvarsminister Sergej Sjojgu besöker Filippinerna och skriver under två avtal om militärt samarbete mellan Ryssland och Filippinerna. Ryssland överlämnar också arméfordon samt gevär till president Rodrigo Duterte som är i färd med att stärka banden till Ryssland och Kina efter att ha distanserat sig från landets mångårige allierade USA.

      • Krimtatarer friges

        De fängslade krimtatariska ledarna Ilmi Umerov and AchtemTjijgoz friges oväntat efter en uppgörelse mellan Ryssland och Turkiet. Umerov hade i september 2017 dömts till två års fängelse för separatism då han kritiseras Rysslands ockupation av Krim. Samma månad dömdes Tjijgoz till åtta års fängelse för att ha organiserat en olaglig demonstration. 

      • Ryskt veto mot granskning av kemvapenattack

        Ryssland lägger in veto i FN:s säkerhetsråd mot att förlänga en expertutredning av vem som bär ansvar för att kemvapen användes mot den syriska byn Khan Sheikhun i april.  Det uppges vara nionde gången Ryssland genom veto stoppar ett FN-agerande som skulle kunna få negativa konsekvenser för regimen i Syrien.

      • Utsatta journalister beväpnar sig

        Cheferna på den kritiskt granskande tidningen Novaja Gazeta meddelar att medarbetarna ska få vapenträning och förses med icke dödliga vapen för att kunna förvara sig mot överfall. Attacker på journalister och oppositionella har blivit allt vanligare. Den senaste attacken ägde rum den 23 oktober då en kvinnlig radiojournalist knivhöggs i nacken vid en attack inne på redaktionen till den liberala radiostationen Echo of Moscow. 

      • Mediekändis "utmanar" Putin

        TV-kändisen Ksenija Sobtjak meddelar att hon kandiderar i nästa presidentval. 35-åriga Sobtjak har försökt profilera sig som en liberal journalist men är mest känd för att leda en dokusåpa som går ut på att de medverkande ska bli kära i varandra och bilda par. Hon är dotter till förre borgmästaren i Sankt Petersburg, Anatolij Sobtjak, som var Putins politiske mentor på 1990-talet. Initierade bedömare är övertygade om att Ksenija Sobtjaks kandidatur inte varit möjlig utan Kremls välsignelse. Hennes deltagande förmodas vara avsett att ge lite lyster åt valet och få det att framstå som mer demokratiskt. Valet riskerar annars att framstå som avgjort på förhand om Putin ställer upp, vilket han förmodas göra. 

      • Unga gripna för terrorplaner

        Säkerhetstjänten FSB gör det första gripandet i vad som kommer att utvecklas till ett terrormål mot ett antal unga män som anklagas för att vara medlemmar i en terroristorganisation kallad Nätverket (Set). Sammanlagt grips elva personer som anklagas för vapeninnehav och för att ha planerat bomdåd under presidentvalet och fotbolls-VM. De gripna uppger att de torterats av FSB för att erkänna de påstådda brotten. Om de döms riskerar de upp till tio års fängelse.

      • Hård kritik mot Navalnyj-dom

        Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (ECHR) slår fast att domen mot Aleksej Navalnyj för bedrägeri och penningtvätt (se December 2014) var "godtycklig och uppenbart orimlig". Domstolen beordrar ryska staten att betala skadestånd till honom och hans bror Oleg, som dömdes samtidigt. I februari 2017 dömdes Navalnyj till fem års fängelse villkorligt för förskingring. Han hävdar att båda domarna varit avsedda att hindra honom att ställa upp i presidentvalet 2018. 

      • Protester på Putins födelsedag

        I ett åttiotal ryska städer demonstrerar tusentals människor mot president Putin på hans 65-årsdag och kräver att han ska avgå. Demonstrationerna genomförs på initiativ av den fängslade oppositionsledaren Navalnyj. Flest människor deltar i Putins hemstad Sankt Petersburg, där omkring 3 000 samlas. I Moskva deltar ett tusental personer i protesten. Enligt organisationen OVD-Info, som granskar politiska gripanden, grips mer än 270 personer över hela landet, varav mer än 60 i Sankt Petersburg. Polisen hävdar att 136 gripits och att samtliga snabbt frigivits men att åtal kommer att väckas mot 71 av dem. I Sankt Petersburg rapporteras polisen ha stoppat demonstrationståget med bryska metoder.

      • Navalnyj får 20 dagars fängelsestraff

        Regimkritikern Aleksej Navalnyj döms till 20 dagars fängelse. Enligt domstolen har Navalnyj upprepade gånger brutit mot de lagar som reglerar offentliga sammankomster. Navalnyjs anhängare ser domslutet som ett sätt för myndigheterna att stoppa hans improviserade valkampanj, skriver nyhetsbyrån AFP. Den senaste månaden har Navalnyj rest runt i landet och hållit möten för att samla stöd för sin kandidatur. Genom fängslandet hindras Navalnyj från att leda ett möte kommande helg i president Putins hemstad S:t Petersburg.

      • September

      • Skärpta sanktioner mot banker och energibolag

        USA inför ytterligare restriktioner för lån till ryska finansinstitutioner och energibolag vilket ökar pressen på flera storbanker samt olje- och  gasföretag som Rosneft, Gazprom och Lukoil. 

      • Ryska kemvapen på sophögen

        President Putin meddelar att Ryssland har förstört landets sista kemiska vapen och uppmanar USA att göra detsamma.

      • Ytterligare en krimtatarisk ledare fängslad

        Ilmi Umerov, tidigare vice talman i krimtatarernas numera upplösta inofficiella parlament, döms till fängelse i två år för separatism. Enligt åklagarna har Umerov gjort uttalanden som undergrävt Rysslands sammanhållning genom att i en intervju ha krävt att den ryska annekteringen av den ukrainska halvön ska upphöra.

      • FN kritiserar övergrepp på Krim

        FN:s människorättskommission anklagar Ryssland för att begå allvarliga övergrepp på halvön Krim som ockuperades från Ukraina 2014. I en rapport anklagas ryska soldater samt deras lokala stödtrupper för godtyckliga fängslanden, försvinnanden, tortyr och minst en utomrättslig avrättning. Enligt komissionen ersätts ukrainska lagar av ryska och det förekommer att invånare på Krim tvingas anta ryskt medborgarskap. De som inte räknas som ryssar berövas grundläggande rättigheter. Kommissionen hävdar också att rättssystemet är partiskt och att de som anmäler övergrepp har liten chans att få sin sak prövad. 

      • Journalist på Krim dömd för separatism

        En journalist på den ockuperade Krimhalvön döms till två och ett halvt års fängelse villkorligt och får yrkesförbud i tre år för att ha "uppmuntrat separatism". Journalisten, Nikolaj Semena, som arbetade för en USA-finansierad radiostation på Krim, greps i april 2016 sedan radion hade sänt ett inslag där Semena uppmanade till en civil blockad av Krim. 

      • Krimtatarisk ledare fängslas

        En domstol på Krim dömer en av de mest framträdande krimtatariska ledarna till fängelse i åtta år. Achtem Tjijgoz, som varit vice ordförande för tatarernas beslutande politiska församling, mejlis, döms för att ha organiserat en olaglig demonstration i februari 2014. Medborgarrättsrörelser beskriver rättegången som ett led i en pågående rysk kampanj mot de invånare på Krim som motsatt sig det ryska maktövertagandet.

      • Oppositionen går fram i lokalval i Moskva

        Regionala och lokala val hålls över hela Ryssland. I 16 regioner utses nya guvernörer. Alla posterna vinns av kandidater som representerar president Putins stödparti Enade Ryssland med 64 till 89 procent av rösterna. Valdeltagandet är dock betydligt lägre än vid tidigare val, bara mellan 30 och 50 procent av de röstberättigade bryr sig om att rösta. I Moskva går oppositionen mot Putin fram. Omkring 15 procent av mandaten i stadens 14 kommunfullmäktigeförsamlingar tillfaller kandidater som tillhör oppositionen. I Moskva är valdeltagandet lägre än på andra håll, knappt 15 procent. 

      • Augusti

      • Moskva tvingas stänga konsulat i USA

        Det diplomatiska bråket mellan Washington och Moskva trappas upp då USA beordrar ryssarna att stänga landets konsulat i San Francisco samt två andra byggnader utanför Washington respektive New York. Åtgärden fördöms av Moskva som också kritiserar amerikanska FBI:s planer på att utrymma byggnaderna och genomsöka dem. 

      • Journalist dömd till fängelse

        En journalist döms till tre och ett halvt års fängelse för extremism. Journalisten har byggt en hemsida åt en grupp som driver en kampanj för att politiker och tjänstemän ska kunna ställas till svars för sina handlingar, men som enligt myndigheterna endast är en täckmantel för en annan förbjuden organisation vilken har som mål att störta regeringen. Journalisten säger att han inte gjort något fel och att han straffas för att ha skrivit ett undersökande reportage om misstänkt korruption i samband med ett byggprojekt inom rymdindustrin. Organisationen Reportrar utan gränser fördömer processen och säger i en kommentar att åtalet saknar grund. 

      • Fyra år i straffläger för våld mot polisen

        Ytterligare en demonstrant döms till ett flerårigt fängelstraff för att ha tagit till våld under de stora anti-korruptions-demonstrationerna i mars. Vid en domstol i Moskva erkänner Andrej Kosych att han sparkat och riktat slag mot två polismän i samband med demonstrationen. För detta döms han till fyra år i straffläger. I en kommentar säger oppositionsledaren Aleksej Navalnyj att domen är "monstruös" och han kallar ledamöterna i domstolen för kriminella.  (se även Juli 2017)  

      • Nya EU-sanktioner fördöms

        Ryssland reagerar med ilska på ett beslut från EU om att utfärda nya sanktioner mot tre företag och tre personer som straff för att de flyttat gasturbiner från södra Ryssland till Krim. Gasturbinerna kommer från det tyska företaget Siemens som motsatt sig flytten. De tre personerna, däribland landets vice energiminister, får sina eventuella tillgångar i EU frusna och beläggs med reseförbud inom unionen. Sammanlagt omfattas nu över 150 personer samt 40 företag av EU:s sanktioner.  

      • Bråk med Moldavien eskalerar

        Moldaviens västvänliga regering förklarar den ryske vice premiärministern Dmitrij Rogozin icke önskvärd i Moldavien för "grov inblandning i landets angelägenheter". I slutet av juli stoppades Rogozins flygplan när han var på väg mot Moldavien för att besöka de ryska separatisterna i utbrytarrepubliken Transnistrien. Eftersom Rogozin sedan 2014 förbjuds att resa in i EU, på grund av sitt stöd för den ryska annekteringen av ukrainska Krim, tilläts inte hans flygplan komma in i vare sig ungerskt eller rumänskt luftrum samtidit som de moldaviska luftfartsmyndigheterna sagt ifrån att Rogozin inte skulle få landa där. Rogozins plan tvingades istället gå ned i Minsk i Vitryssland. Ryska utrikesdepartementet lämnar in en kraftfull protest mot moldaviska regeringens "ansvarslösa uppträdande", som enligt Moskva bara syftar till att skada relationerna mellan länderna.

      • Navalnyj dömd till böter

        En domstol i Moskva dömer oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och två av hans medarbetare till böter för att ha brutit mot reglerna för offentliga evenemang då de uppmanat sin anhängare att gå ut på gatorna och dela ut flygblad till stöd för Navalnyj (se Juli 2017). Navalnyj får motsvarande 50 000 kronor i böter medan de två övriga döms att betala lägre summor.

      • Juli

      • USA straffas för nya sanktioner

        Ryssland ger USA order om att banta sin stab av diplomater och lokalanställda i Ryssland med över 700 personer. I fortsättningen får de amerikanska beskickningarna i Ryssland bara omfatta 455 personer, lika många som Ryssland har i USA. Ryssarna ger också USA order att utrymma ett sommarhus utanför Moskva samt en lagerlokal inne i staden. Det ryska agerandet är ett svar på att den amerikanska kongressen  röstat för att införa nya sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna riktas mot högt uppsatta ryssar mål på grund av den påstådda ryska inblandningen i valet 2016 samt Rysslands annektering av Krim 2014. President Putin ställde sig först avvaktande inför hotet om nya sanktioner men säger nu att Ryssland måste göra något för att besvara de "oförskämda" sanktionerna. "Vi har väntat länge nog på att situationen ska förbättras men även om den gör det ser det ut att dröja länge", uppger Putin som även varnar för att fler åtgärder kan vidtas som svar på sanktionerna.

      • Flera års fängelse för demonstranter

        En anhängare till oppositionsledaren Aleksej Navalnyj döms den 21 juli till två och ett halvt års fängelse för våld i samband med de stora demonstrationer mot korruption bland makthavarna som hölls i slutet av mars 2017. Mannen döms för att ha kastat en tegelsten på en polisman. Dagen innan hade två andra demonstranter dömts till ett och ett halvt år respektive åtta månader i fängelse för våld mot poliser. Hundratals av dem som deltog i demonstrationerna har tidigare dömts men fått betydligt lindrigare straff såsom böter eller upp till tio dagar i fängelse. Navalnyj själv dömdes först till 30 dagars fängelse, men domen ändrades senare till 25 dagar. 

      • Putin söker charma ungdomar

        President Putin deltar i en livesänd TV-show som riktar sig till ungdomar. Avsikten antas vara att Putin vill försöka öka sitt stöd bland ungdomar. På senare tid har många unga engagerat sig i oppositionens protester. Putin intar en ledig stil med uppknäppt skjorta men undviker att svara på känsliga frågor, till exempel om han ämnar ställa upp i nästa presidentval. Putin säger också att oppositionen inte bör ägna sig åt att ”spekulera” kring ämnen som korruption.

      • Skärpt övervakning av internet

        Det ryska underhuset röstar för ett förslag som förbjuder ryska medborgare att använda tjänster som ger dem tillgång till sajter som bannlysts av myndigheterna. Internet är ett viktigt forum för opposition mot regeringen och lagförslaget har kritiserats grupper som är aktiva på internet vilka kallar det både är vagt formulerat och allt för restriktivt. Förslaget går nu visare för behandling i överhuset.

      • Ryssland blir skyldigt Nederländerna skadestånd

        Internationella skiljedomstolen i Haag ålägger Ryssland att betala 5,4 miljoner euro till Nederländerna som ersättning för att Ryssland år 2013 beslagtog ett fartyg från miljörörelsen Greenpeace som seglade under nederländsk flagg. De 30 personer som befann sig ombord greps och hölls fängslade i flera månader. Fartyget lämnades tillbaka efter nio månader och en del utrustning hade då förstörts enligt Greenpeace. Ryssland avvisar domstolens utslag och menar att den inte har rätt att döma i frågan. En talesman för ryska UD påpekar att domstolen inte tagit i beaktande att Greenpeace som genomförde en protest mot en rysk oljeplattform därmed äventyrat säkerheten på oljeplattformen. 

      • Långa straff för Nemtsovs mördare

        Fem tjetjenska män som befunnits skyldiga till mordet på oppositionspolitikern Boris Nemtsov i februari 2015 döms till fängelse i mellan 11 och 20 år. Det längsta straffet får Zaur Dadajev, som dömts för att ha avfyrat det dödande skottet. Åklagaren hade yrkat på längre straff för samtliga åtalade. Nemtsovs familj och hans politiska allierade hävdar att de som verkligen legat bakom mordet går fria. Misstankarna rikts mot republiken Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov.

      • Polisen stänger Navalnyjs kontor i Moskva

        Polisen stänger regimkritikern och bloggaren Aleksej Navalnyjs huvudkontor i Moskva och i flera städer beslagtas flygblad och kampanjmaterial från Navalnyjs kontor. Han friges ur fängelse efter att ha avtjänat 25 dagar av sitt månadslånga straff, men dagen efter fortsätter polisens ingripanden mot hans verksamhet. Ett hundratal av hans medhjälpare i Moskva och S:t Petersburg grips när de distribuerar kampanjmaterial.

      • Juni

      • Putin förlänger importförbudet

        President Putin förlänger via dekret det ryska importförbudet på vissa varor från EU och USA till den 31 december 2018. Embargot är en följd av västländernas sanktioner mot Ryssland vilka infördes efter den ryska annekteringen av ukrainska Krimhalvön 2014.

      • Åtalade för Nemtsov-mordet skyldiga

        De fem som åtalats för mordet på Boris Nemtsov 2015 förklaras skyldiga av en jury i en rysk domstol (se även Mars 2015). Det är dock ännu inte klarlagt vem som beställde mordet.

      • USA skärper sanktionerna

        USA inför nya handelssanktioner mot Ryssland och ukrainska separatister. Sanktionerna riktar sig mot 38 individer och organisationer med kopplingar till den pågående konflikten i östra Ukraina. Enligt det amerikanska finansdepartementet ska sanktionerna gälla tills Ryssland lever upp till de åtaganden som stipuleras i fredsöverenskommelserna från 2014 och 2015 (se Utrikespolitik och försvar). Bland de individer och organisationer som sanktionerna riktas mot finns två ryska regeringstjänstemän och elva personer som är verksamma i det annekterade Krim. De hindras också från att använda USA-baserade tillgångar. Sanktionerna innebär även att amerikaner inte få lov att erbjuda nya lån under längre tid än 90 dagar till 20 underleverantörer till det ryska energibolaget Transneft, som sedan tidigare är utsatt för amerikanska sanktioner.

      • EU förlänger sanktionerna

        EU förlänger sanktionerna mot Ryssland i ett år till den 23 juni 2018. Sanktionerna infördes efter den ryska annekteringen av Krimhalvön i Ukraina 2014 och innebär begränsningar i export och import samt förbjuder EU-baserade företag att ägna sig åt investeringar eller turistnäring i Ryssland.

      • Navalnyj fängslas

        Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj grips av polis och döms snabbt till 30 dagars fängelse i samband med protestdemonstrationer i flera ryska städer mot regimen. Ett par hundra demonstranter grips i Moskva och S:t Petersburg. 

      • Maj

      • Domstol vill stoppa filmen om Medvedev

        En domstol beordrar oppositionsledaren Aleksej Navalnyj att ta bort den videofilm från Youtube i vilken premiärminister Medvedev anklagas för att ha tillskansat sig stora värden i form av ett antal lyxiga hus och båtar. Navalnyj säger att han inte är ett dugg förvånad och ämnar överklaga domen. 

      • Nya spioneridispyter med Estland

        Estlands konsult i S:t Petersburg och en annan estnisk diplomat beordras lämna Ryssland inom fem dagar. Det är den senaste incidenten i en rad av spionanklagelser mellan länderna. Tidigare under månaden har Estland dömt en ryss till fem års fängelse för spionage medan den ryska säkerhetstjänsten meddelade att en man från Estland fått elva års fängelse för att har försett etniska myndigheter med ryska statshemligheter. 

      • Diplomater från Moldavien utvisas

        Ryssland utvisar fem moldaviska diplomater som ett svar på att Moldavien två dagar tidigare utvisat fem ryssar. Moldaviens västvänliga regering, som befinner sig i konflikt med landets Rysslandsvänlige president, anger inget skäl till varför de ryska diplomaterna utvisas och presidenten rasar mot beslutet. I mars förekom uppgifter om att en tidigare ledamot av moldaviska parlamentet skulle ha överlämnat hemlig information till en anställd vid Rysslands ambassad. Det har också förekommit anklagelser mot den ryska säkerhetstjänsten för att ha försökt sabotera en moldavisk utredning om penningtvätt med misstänkt rysk inblandning. 

      • Ryskt samröre med Trumps kampanj utreds

        Det amerikanska justitiedepartementet utser den tidigare FBI-chefen Robert Mueller till särskild åklagare som ska utreda uppgifterna om Rysslands inblandning i valrörelsen och eventuellt samröre med Trumps valkampanj. USA:s underrättelsetjänster har konstaterat att Ryssland försökte påverka valutgången (se 5 januari 2017) men Moskva förnekar all inblandning.

      • Protest mot rivningsplaner

        Tusentals Moskvabor samlas för att protestera mot den planerade rivningen av ett antal flerfamiljshus från sovjettiden. Demonstranterna anklagar Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin för att gynna byggföretagen samtidigt som de som bor i husen tvingas flytta till bostäder i områden där lägenheterna är mindre värda. Enligt borgmästarens planer ska de gamla husen på fem till sex våningar ersättas av mycket högre byggnader och hela projektet väntas gå lös på motsvarande 56 miljarder euro. För att planerna ska kunna sättas i verket krävs lagändringar men den processen har gått i stå på grund av protesterna. Demonstranterna stöds av Aleksej Navalnyj och andra oppositionsledare. 

      • Polisen ingrep mot högläsning ur grundlagen

        Elva aktivister grips av polis sedan de hållit en manifestation utan tillstånd på Röda torget i Moskva rapporterar organisationen OVD-Info som specialiserat sig på att övervaka gripanden av oppositionella. Aktivisterna grips när de läser högt ur den ryska grundlagen. Bland dem som grips märks Ildar Dadin som i februari släpptes efter att ha suttit fängslad för att ha deltagit i andra demonstrationer utan tillstånd.  

      • Demonstranter gripna på årsdag

        På femårsdagen av den stora Bolotnaja-demonstrationen hålls några mindre manifestationer mot regeringen. I Moskva grips sju personer. Efter demonstrationen 2012 åtalades runt ett dussin personer och flera av dem dömdes till flera år långa fängelsestraff. (6/5) 

      • Överklagande av Navalnyj avslås

        Domstolen i staden Kirov som utfärdat en femårig villkorlig fängelsedom mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj avvisar ett överklagande av domen som därmed ligger fast.

      • Gay-aktivister grips

        Polisen griper 17 aktivister som i samband med första maj-tågen protesterar mot förföljelserna av homosexuella män i Tjetjenien där homosexualitet är tabu. Några månader tidigare hade tidningen Novaja Gazeta publicerat en rapport enligt vilken myndigheterna i Tjetjenien griper och torterar homosexuella. 

      • April

      • Polisen ingriper mot nya protester

        Protester mot president Putin äger rum i en rad städer under slagordet ”We are sick of him”. Manifestationerna organiserats av rörelsen Open Russia som grundats av Michail Chodorkovskij, en av Putins främsta kritiker. Demonstrationen i Sankt Petersburg lockar uppemot 200 aktivister. Enligt observatörer på plats för polisen bort minst 110 av demonstranterna. 

      • Organisationer nära Chodorkovskij kväses

        Tre organisationer som är knutna till Putinkritikern Michail Chodorkovskij klassas som "oönskade" av myndigheterna. Det innebär att de inte får ge ut några publikationer i Ryssland och att de riskerar att få tillgångar på ryska bankkonton frusna. Personer som samarbetar med dem kan få böter, fängelse eller inreseförbud. Det är första gången som myndigheterna tillämpar lagen om oönskade organisationer mot rent ryska organisationer. De motiverar beslutet med att de tre organisationerna ägnar sig åt att inspirera till protester och destablisera den politiska situationen.  

      • Minskad rysk närvaro i Syrien

        Ryssland halverar antalet flygplan stationerade vid den ryska basen i Syrien, uppger den militären i ett uttalande. Enligt befälhavare Sergej Rudskoj är beslutet grundat på att konflikten i Syrien börjat stabilisera sig. 

      • Hårdnat tonläge vid USA-besök

        Den amerikanske utrikesministern Rex Tillerson träffar sin ryske kollega Lavrov i Moskva och säger att han vill försöka dämpa ”skarpa motsättningar”. Tonen mellan länderna har hårdnat efter den amerikanska robotattacken mot en syrisk militärbas. Putin säger i rysk TV att relationerna med USA har försämrats, ”särskilt militärt”, efter attacken mot. 

      • Brittisk markering mot Moskva

        Storbritanniens utrikesminister Boris Johnson ställer in ett plancerat besök i Ryssland och försvarsminister Michael Fallon anklagar Ryssland för att vara skyldigt ”via ombud” till den dödliga gasattacken i Syrien. Storbritannien förespråkar utökade sanktioner mot Ryssland vid ett G7-möte, men får inte gehör för det. 

      • USA-attack i Syrien fördöms

        Regeringen fördömer ”aggressionen mot en suverän stat” sedan USA för första gången anfallit en regimställning i Syrien, och upphäver ett bilateralt avtal med USA om att undvika sammandrabbningar i luften över det krigshärjade landet. USA:s president Trump beordrade robotanfallet mot en militärbas som ett svar på en nervgasattack som krävt över 80 liv. USA anklagar den syriska regimen för att ha legat bakom gasattacken, men Moskva vidhåller att nervgasen fanns hos rebeller på marken. 

      • Tunnelbanebomb dödar resenärer

        Femton personer mister livet och över 40 skadas i vad som förefaller vara ett självmordsdåd på ett tunnelbanetåg i Sankt Petersburg. Explosionen orsakas av en bomb placerad i en portfölj på tåget. En sprängladdning upptäcks också på en annan station i staden, men desarmeras. Den misstänkta självmordsbombaren är en 20-åring med rötter i Centralasien.

      • Mars

      • Stora protester mot korruption

        Demonstrationer mot korruption hålls i Moskva och en rad andra städer. Demonstrationerna är de mest omfattande sedan 2011–2012. I Moskva grips mellan 500 och 1 000 personer av specialpolis. Manifestationen som organiserats av regimkritikern och bloggaren Aleksej Navalnyj saknar tillstånd. Kritiken riktas mot premiärminister Medvedev som i en rapport på Youtube utarbetad av Navalnyj anklagas för att ha tillskansat sig väldiga rikedomar i form av stora villor, lyxjakter och vingårdar. Enligt polisen samlar demonstrationen i Moskva mellan 7 000 och 8 000 personer medan arrangörerna talar om långt fler. Ett ovanligt inslag är att många av demonstranterna är unga. Navalnyj grips liksom flera journalister från oberoende medier. De flesta gripna släpps inom ett dygn men runt 120 hålls kvar. Navalnyj döms till böter och 15 dagars fängelse. 

      • Putinkritiker mördad i Ukraina

        En rysk regeringskritisk före detta parlamentsledamot som fått asyl i Ukraina skjuts ihjäl i Kiev. Ukraina anklagar ryska myndigheter för att ligga bakom mordet och beskriver det som "statsterrorism". Rysslands regering avfärdar anklagelserna som "absurda". Den mördade politikern hade kritiserat den ryska annekteringen av Krim. 

      • Rättsprocess mot Ryssland

        Internationella domstolen (ICJ) i Haag inleder en rättsprocess mot Ryssland. Processen är initierad av Ukraina som begär att domstolen ska förbjuda Ryssland att sända pengar, vapen och personal till rebellerna i öster och att diskriminera etniska minoriteter på Krim. 

      • Februari

      • Marsch för Nemtsov

        Demonstrationer hålls i Moskva och S:t Petersburg till minnet av oppositionspolitikern Boris Nemtsov som sköts ihjäl i närheten av Kreml den 27 februari 2015. I Moskva uppskattas 15 000 personer har deltagit i manifestationen. 

      • Dom mot regimkritiker hävd

        Högsta domstolen upphäver en dom mot en regimkritisk aktivist som suttit fängslad sedan 2015. Aktivisten Ildar Dadin är den förste som fängslats enligt en lag som antogs 2014 och som gör det möjligt att utdöma fängelsestraff till personer som deltar två eller fler gånger i demonstrationer som saknar tillstånd. Högsta domstolen anser dock att Dadins straff – två och ett halvt års fängelse – inte står i proportion till hans brott och ger order om att han ska friges. 

      • Ryssland stöder ny vapenvila i Ukraina

        Tillsammans med sina kollegor från Ukraina, Tyskland och Frankrike ställer sig utrikesminister Lavrov bakom ett avtal om att utlysa ny vapenvila i östra Ukraina. Samtidigt ger president Putin order om att ryska myndigheter ska godkänna pass som utställts av utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Regeln ska gälla "tillfälligt" tills det finns en "politisk lösning" på konflikten. 

      • Ryssland anklagas för datorattacker

        Chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten anklagar ryska hackare för virusangrepp mot landets kraftnät, finansiella system och annan infrastruktur. Han hävdar att den ryska säkerhetstjänsten ligger bakom attackerna. Ukraina har flera gånger tidigare anklagat Ryssland för att bedriva ett "cyberkrig" mot Ukraina. Ryssland har avvisat alla anklagelser. 

      • Kontakter med Ryssland fäller Trumps rådgivare

        När det står klart att USA:s nationelle säkerhetsrådgivare Michael Flynn fört diskussioner med Rysslands ambassadör före maktskiftet i Vita huset tvingas han avgå. Enligt amerikansk lag är det förbjudet för privatpersoner att blanda sig i utrikespolitiken. Skandalen växer då medier rapporterar att samtalsutskrifter och avlyssnade telefonsamtal visar att flera personer i Trumps omgivning hade upprepade kontakter med rysk underrättelsetjänst redan under valrörelsen.

      • Navalnyj dömd igen

        Den domstol i staden Kirov som fått bakläxa av Högsta domstolen och tvingats genomföra en ny rättegång mot oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj kommer till samma besked som vid den första rättegången vilken inleddes i april 2013. Navalnyj befinns skyldig till förskingring och döms till fem års villkorligt fängelse samt böter. Enligt vallagarna får en kandidat inte vara dömd, men Navalnyj säger i en kommentar att han kommer att överklaga domen och att den inte kommer att kunna hindra honom från att ställa upp i presidentvalet 2018 som planerat. 

      • Straff sänks för våld inom familjen

        President Putin signerar en kontroversiell lag som sänker straffskalan för våld inom familjen. Enligt lagen ska våldshandlingar som utförs av en person för första gången och som inte resulterar allvarliga skador rubriceras som förseelse. Straffet ska vara böter upp till 30 000 rubler (motsvarande 4500 konor). Tidigare klassades sådana brott som misshandel och kunde ge upp till två års fängelse. Lagen har utlöst protester och dess kritiker säger att den kommer att förvärra det redan utbredda problemet med våld mot kvinnor. Lagens förespråkare säger att föräldrar inte ska kunna hamna i fängelse för att de uppfostrar sina barn. 

      • Gränsbråk med Vitryssland

        Vitrysslands president Viktor Lukasjenko kritiserar Rysslands beslut att skärpa övervakningen längs den gemensamma gränsen där gränskontroller saknats sedan 1990-talet. Ryssland har nu beslutat att inrätta en säkerhetszon på den ryska sidan. Bakgrunden är att Vitryssland beslutat att slopa kravet på visum för besökare från 80 länder vilket Ryssland ser som ett säkerhetshot. Ryska myndigheter säger att det egentligen inte handlar om regelrätta gränskontroller utan bara om att "följa personflödet" över gränsen. President Lukasjenko beskriver dock situationen som att Ryssland försöker "ta stryptag på Vitryssland". Lukasjenko anklagar även Ryssland för att ha stoppat oljeleveranser till Vitryssland sedan landet höjt transitavgifterna. 

      • USA håller fast vid sanktionspolitiken

        USA kommer inte att avskaffa de amerikanska sanktionerna trots att president Trump tidigare gett signaler i den riktningen. Det står klart när USA:s nya FN-ambassadör håller tal i säkerhetsrådet. Ambassadören slår fast att Krim tillhör Ukraina och säger att USA inte kommer att avskaffa sanktionerna förrän Ryssland återlämnar Krim till Ukraina. 

      • Januari

      • Telefonsamtal med Trump

        USA:s nytillträdde president Donald Trump och president President Putin talar i telefon med varandra för första gången sedan Trumps tillträde. Enligt Kreml hade Putin och Trump ett ”positivt” utbyte av åsikter och enades om att utveckla sin relation som jämlikar och att samarbeta i kampen mot terrorgruppen Islamiska staten. Inget sades om de amerikanska sanktionerna mot Ryssland. Redan före samtalet hade Trump tonat ned tidigare ifrågasättanden av sanktionerna. 

      • Lag mot adoptioner fördöms

        Europadomstolen för mänskliga rättigheter fördömer den lag från 2013 som förbjuder amerikaner att adoptera ryska barn. Domstolen menar att lagen bryter mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter och beordrar Ryssland att betala skadestånd till ett antal amerikanska par som var inbegripna i adoptionsprocesser vilka stoppades när lagen antogs. 

      • Ryssland anmäls till ICJ

        Ukraina lämnar in en anmälan mot Ryssland till Internationella domstolen (ICJ) i Haag. Ryssland anklagas för att stödja terrorism, och Ukraina kräver skadestånd för de civila som blivit beskjutna och det malaysiska trafikflygplan som sköts ned 2014. Ukraina vill att ICJ ska hålla Ryssland ansvarigt för de "terrordåd" som begåtts av de ryskstödda miliserna i den östra delen av landet. 

      • Ryssland anklagas för valpåverkan i USA

        James Clapper, högste chef för USA:s underrättelsetjänster, säger i ett uttalande inför kongressen att det står klart att Ryssland agerat i syfte att påverka det amerikanska presidentvalet genom hackerintrång, propaganda, falska nyheter och desinformation. Samtliga 17 federala underrättelsetjänster har pekat ut Ryssland. Tidigare har en av president Obamas högsta rådgivare sagt att han inte kan tänka sig att Ryssland kan genomföra åtgärder av det här slaget utan att president Putin är direkt involverad. 

    • 2016

      • December

      • USA utvisar ryssar

        Relationerna till USA når en ny bottennivå när Washington utvisar 35 personer som misstänks vara ryska agenter vid ambassaden i Washington respektive konsulatet i Los Angeles. Utvisningarna är en reaktion på uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst som säger att ryska hackare påverkat utgången av valet i USA. Vidare stänger de amerikanska myndigheterna två ryska anläggningar, en i New York och en i Maryland. Moskva reagerar från början ilsket och utlovar hämnd men dagen därpå säger president Putin att Ryssland inte planerar någon vedergällning för stunden utan att man väntar och ser vad som händer efter Donald Trumps tillträde. 

      • Putin och Trump vill skaffa fler kärnvapen

        I ett tal om den ryska militärens insatser under 2016 säger Putin att det är viktigt att rusta upp landets kärnvapenstyrka. Enligt Putin ska Ryssland skaffa missiler som kan tränga igenom främmande makters existerande och kommande missilförsvarssystem. USA:s blivande president Donald Trump svarar med ett twittermeddelande och säger att USA måste utöka sin kärnvapenarsenal kraftigt till dess att ”världen kommer till förstånd när det gäller kärnvapen”. 

      • Ambassadör mördad i Turkiet

        Rysslands ambassadör till Turkiet skjuts ihjäl på nära håll när han håller ett tal vid en utställning i Ankara. Förövaren är en ung polisman som för dagen är civil. Innan han avlossar sitt vapen ropar han: Glöm inte Aleppo! Mordet inträffar vid en känslig tidpunkt då förhållandet mellan Ryssland och Turkiet börjat förbättras efter en tidigare konflikt (se November 2015). Båda sidor är angelägna om att hålla fast vid närmandet och säger att förbindelserna inte kommer att påverkas negativt av det som hänt. 

      • Gripande av Kasparov kritiseras

        Europadomstolen för mänskliga rättigheter fördömer Ryssland för ett gripande av den förre världsmästaren i schack, Gerry Kasparov, år 2007. Gasparov togs av polis när han var på väg till en demonstration. Han anklagades för att ha marscherat utan tillstånd och dömdes till fem dagars fängelse. Det var andra gången på två månader som domstolen tog upp ett fall gällande Kasparov. Den 11 oktober kritiserade Europadomstolen gripandet av Kasparov vid en annan demonstration 2007. Kasparov, som under en tid engagerade sig politiskt mot den ryska regeringen, bor nu i USA. 

      • Navalnyj kandidat i presidentvalet

        Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj meddelar att han ämnar kandidera i presidentvalet 2018. President Putin väntas ställa upp för omval men har ännu inte meddelat sin kandidatur. 

      • "Ryska hackare påverkade USA-valet"

        Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA meddelar att Ryssland påverkat det amerikanska valet till Donald Trumps favör. Ryska hackare ska ha gjort intrång mot Demokraterna och tagit fram e-postmeddelanden från Hillary Clinton som lämnades vidare till sajten Wikileaks som publicerade dem. Ryska hackare ska också ha släppt internt material från en cyberattack mot Demokraterna till journalister och bloggare i Florida. Detta material spreds och kom att användas i de politiska kampanjerna i avgörande strider om kongressplatser. 

      • November

      • Säkerhetschef korruptionsanklagad

        En general och chef för säkerhetstjänstens organisation i Nordkaukasien grips. Enligt den ryska nyhetstjänsten Interfax är generalen anklagad för att ha tagit emot många miljoner dollar i mutor. Pengarna ska ha kommit från byggföretag som erbjudits beskydd i samband med att de fått statliga kontrakt. 

      • Svångremsbudget antagen

        Duman antar en budget för 2017 som omfattar åtstramning på en lång rad områden. Utgifterna ska minskas med sex procent överlag. Även militären drabbas av nedskärningar, dock inte lika omfattande som andra sektorer. Innan budgeten är slutgiltigt fastställd ska den antas av duman ytterligare två gånger. Sedan går den vidare till federationsrådet och undertecknas slutligen av president Putin. 

      • Dystra tillväxtsiffror

        Statistiska centralbyrån rapporterar att tillväxten för det tredje kvartalet 2016 blir 0,4 procent lägre än tillväxten för samma period 2015. Därmed har ekonomin växt 0,7 procent mindre i snitt under januari till september 2016 jämfört med januari till september 2015. 

      • Ny rättegång väntar Navalnyj

        Högsta domstolen upphäver den dom mot oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj som Europadomstolen kritiserade i februari, och ger order om att fallet ska tas upp på nytt. 

      • Minister överraskande gripen för korruption

        Ekonomiminister Aleksej Uljukajev grips anklagad för att ha tagit emot en muta på över två miljoner amerikanska dollar av oljebolaget Rosneft. Uljukajev ska i utbyte ha gett klartecken för Rosnefts övertagande av aktiemajoriteten i ett annat ryskt oljebolag - Basjneft. Uljukajev är den första minister som avsätts anklagad för ett brott sedan Sovjetunionens kollaps 1991. Händelsen sätter igång rykten om en maktkamp mellan liberalerna inom regeringen, dit Uljukajev räknades, och siloviki, den mer hårdföra krets inom eliten som består av före detta militärer och medlemmar av landets säkerhetstjänster. 
        Uljukajev ersätts av den 34-årige Maxim Oresjkin som har en bakgrund inom bankvärlden och som varit vice finansminister sedan 2015. Oresjkin får nu i uppdrag att reformera Rysslands ekonomi som under två år befunnit sig på tillbakagång till följd av sänkta oljepriser och omvärldens sanktioner. 

      • Ryssland lämnar ICC

        Ryssland drar tillbaka sitt undertecknande av Romfördraget som ligger till grund för den verksamhet som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) bedriver. Ryska UD meddelar i ett uttalande att skälet är att domstolen aldrig levt upp till de förhoppningar som fanns vid dess grundande och att dess arbete varit ensidigt och ineffektivt. Moskva hänvisar till missnöje med domstolens utredning av Rysslands agerande under det korta kriget med Georgien 2008. Enligt Moskva har domstolen ignorerat den aggression som Georgien då riktade mot civila i utbrytarregionen Sydossetien som stöds av Ryssland. 

      • USA-sanktioner mot Krimpolitiker

        USA inför sanktioner mot sex politiker från Krim som blivit invalda i det ryska parlamentet. De straffas ekonomiskt för att de aktivt deltagit i Rysslands olagliga annektering av den ukrainska halvön. 

      • Oktober

      • Ryssland förlorar FN-val

        Ryssland får inte behålla sin plats i FN:s människorättsråd. Ungern och Kroatien får båda fler röster än Ryssland i valet av två medlemsländer från östra Europa. 

      • Ryska långdistansrobotar till Östersjön

        Tidningen Izvestija uppger att två ryska örlogsfartyg som är bestyckade med långdistansrobotar med kärnvapenkapacitet har anlänt som förstärkning till Österjöflottan. Svenska försvaret bekräftar att fartygen har passerat genom Öresund. Samtidigt kritiserar ryska regeringen Norge för att landet gått med på att USA stationerar mer än 300 marinkårssoldater i landet. "Det bidrar inte till att göra norra Europa tryggare", säger en rysk talesman. 

      • "Ut med Ryssland från FN-råd"

        Mer än 80 människorättsorganisationer uppmanar FN:s medlemsländer att utestänga Ryssland från FN:s människorättsråd med anledning av den ryska krigföringen i Syrien. Bland organisationerna finns Human Rights Watch, Care International och Refugees International. Ryssland är medlem av rådet sedan tidigare och konkurrerar nu med Ungern och Kroatien om två platser i den östeuropeiska gruppen. 

      • USA anklagas för krigsbrott i Irak

        Ryska försvarsdepartementet anklagar den USA-ledda koalitionen i Irak för att ha utfört en flygattack som dödat 15 kvinnor. Uttalandet sker strax efter det att den franske presidenten anklagat Ryssland för krigsförbrytelser i Syrien. Den USA-ledda koalitionen i Irak förnekar att den legat bakom det flyganfall som Ryssland hänvisar till. Iraks regering säger att frågan ska utredas. 

      • Kritik mot "anti-ryskt USA"

        Ryska regeringen anklagar amerikanska myndigheter för anti-ryskt beteende genom att inte godkänna att Ryssland sänder egna observatörer till presidentvalet i USA. "Om vi nekas detta av politiska skäl kommer vi att dra våra egna slutsatser", säger en rysk UD-talesman och tillägger att "detta kommer vi inte att glömma". EN talesperson för amerikanska UD avvisar klagomålen som ett "PR-jippo" och förnekar att det skulle finnas någon federal linje att utestänga ryska observatörer, men påpekar att Ryssland valt att inte försöka ingå i OECD:s delegation, vilket är praxis. USA har nyligen anklagat Rysslands regering för att ligga bakom cyberattacker mot amerikanska politiska organisationer i avsikt att påverka valprocessen i USA. 

      • Inga EU-sanktioner än för ryska Syrienkriget

        EU:s stats- och regeringschefer kan inte enas om att införa sanktioner mot ryska medborgare för Rysslands bombningar av den syriska staden Aleppo. Hotet om sanktioner stryks efter krav från den italienske premiärministern. Europeiska rådet "överväger alla möjligheter" om våldet fortsätter. EU-ledarna kan dock enas om att Ryssland har en strategi som går ut på att försvaga Europeiska unionen. De hänvisar till bland annat kränkningar av europeiskt luftrum, propagandakampanjer, cyberattacker, inblandning i de politiska processerna i Europa. 

      • Avtal med Turkiet om gasledning

        President Putin besöker Turkiet som ett led i normaliseringen av relationerna mellan länderna. Han säger att Ryssland och Turkiet nu är redo att återuppta samarbetet på alla områden. Under besöket skriver han och Turkiets president Erdoğan under ett avtal om att bygga en gasledning under Svarta havet, kallad TurkStream.

      • Missiler med kärnvapenkapacitet till Kaliningrad

        Ryssland placerar ut fler Iskander-missiler i den ryska enklaven vid Östersjön mellan Litauen och Polen. Iskandermissilerna kan bära kärnvapen och har en räckvidd på drygt 40 mil vilket betyder att de kan nå mål i Sverige, till exempel sydöstra Skåne, Öland och Gotland. Ryssland har under många år hotat att placera ut Iskander i Kaliningrad om inte USA avskriver sin planer på ett europeiskt missilförsvar mot kärnvapen. Nu används de även som ett påtryckningsmedel för att motverka Natos truppförstärkning i Polen och Baltikum som blivit aktuell efter Rysslands annektering av Krim och inblandning i inbördeskriget i Ukraina. De första Iskandermissilerna monterades upp i Kaliningrad 2015 då relationerna mellan Ryssland och västländerna hade försämrats rejält. 

      • Människorättsorganisation sätts åt

        Ryska myndigheter klassar människorättsorganisationen Memorial som utländsk agent, en beteckning som därmed måste användas i alla offentliga sammanhang och som försvårar organisationens arbete. Tidigare har sex lokala grenar av Memorial klassats som utländska agenter, däribland avdelningarna i Moskva och Sankt Petersburg. Nu gäller det hela den nationella organisationen. Myndigheterna anklagar Memorial, som sysslar med forskning kring människorättsbrott i Sovjetunionen, för att ha gjort politiska uttalanden bland annat om kriget i Ukraina. Enligt lagen om utländska agenter från 2012 måste en organisationen som tar emot utländska donationer och som ägnar sig åt politik anmäla sig som ”utländsk agent”. 

      • Avtal med USA hävs

        Den redan kärva relationen med USA försämras ytterligare. President Putin stoppar den 3 oktober ett avtal med USA som reglerar hur överflödigt plutonium som var tänkt att användas för kärnvapen ska förstöras. Avtalet som slöts år 2000 var ett led i den pågående nedrustningen av kärnvapen på båda sidor. Avtalet sägs enligt Putin upp som hämnd för USA:s ”ovänliga handlingar”, det vill säga de sanktionerna mot Ryssland som USA infört på grund av konflikten i Ukraina samt ”förstärkningen av Natos resurser nära Rysslands gränser”. Enligt ett lagförslag som skickats till parlamentet kan Ryssland ändra sitt beslut om USA drar tillbaka amerikanska styrkor från länder som blivit Nato-medlemmar efter år 2000 samt häver sanktionerna och ersätter Ryssland för de förluster som sanktionerna orsakat. Samma dag säger USA upp dialogen med Ryssland om ett återupplivande av vapenvilan i Syrien. Skälet är att Ryssland vägrat att avbryta sin bombkampanj mot staden Aleppo (se även Syrien: Kalendarium). Två dagar senare, den 5 oktober, meddelar Putin att Ryssland även stoppar ett gemensamt forskningsprojekt om kärnenergi som inleddes 2013. 

      • Rättegången inledd i Nemtsovfallet

        Domstolsförhör inleds med de fem män som står åtalade för att ha planerat och utfört mordet på regimkritikern Boris Nemtsov i Moskva i februari 2015. De åtalade är alla tjetjener och den man som sägs ha hållit i vapnet är befälhavare i det tjetjenska inrikesdepartementets trupper. Tjetjenien styrs av Ramzan Kadyrov med vilken Nemtsov hade en konflikt. Släktingar till Nemtsov säger i samband med rättegången och att den som beställde mordet inte finns i rättssalen utan står att finna högre upp i samhällsapparaten. 

      • Ukrainsk journalist spionanklagad

        En ukrainsk statsanställd journalist baserad i Moskva grips av den ryska säkerhetstjänsten. Enligt säkerhetstjänsten har journalisten ertappats med att samla in ryska statshemligheter. Ukrainas regering avfärdar anklagelserna och menar att journalisten utnyttjas som en spelbricka i den konflikt som pågått mellan länderna sedan 2014. 

      • September

      • Nedskjutningen av MH17 utredd

        Den internationella panel som utreder nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över Ukraina sommaren 2014 slår fast att planet träffades av en rysktillverkad missil som avfyrades från en by som just då kontrollerades av pro-ryska separatister. Enligt utredarna är det oklart om någon gett order om nedskjutningen, och i så fall vem, eller om lokala separatister skjutit på eget bevåg. Ryska regeringen avfärdar på nytt anklagelserna och anför nya uppgifter om radarbilder som skulle bevisa att om planet blivit nedskjutet så har det skett från ukrainskt kontrollerat område. 

      • Putin fortsätter möblera om

        Putin utnämner parlamentets talman Sergej Narysjkin till chef för utrikesspionaget SVR och nominerar sin biträdande kanslichef Vjatjeslav Volodin till ny talman. Enligt bedömare är Putin i färd med att omge sig av en ny generation lojala medarbetare, vilket tycks förebåda hans kandidatur till att bli återvald som president 2018. Volodin var generalsekreterare i Enade Ryssland och har fått äran för partiets seger i det senaste valet. Narysjkin, som tros ha arbetat tillsammans med Putin på KGB:s kontor i S:t Petersburg på 1990-talet, finns med på USA:s och EU:s sanktionslista för brott i samband med annekteringen av Krim och kriget i Ukraina. 

      • "Alternativa Nobelpriset" till rysk aktivist

        Människorättsaktivisten Svetlana Gannusjkina tilldelas ett av de "alternativa nobelprisen", The Right Livelihood Award, för sitt arbete med att ge juridisk hjälp och undervisning för migranter och flyktingar. Hon leder Kommittén för medborgerligt stöd i Moskva. 

      • Anklagelser från USA avvisas

        Ryska utrikesdepartementet tillbakavisar med vrede anklagelser från USA om att Ryssland skulle vara direkt eller indirekt ansvarigt för ett flyganfall mot en hjälpkolonn i Syrien, då minst 18 lastbilar förstördes och ett stort antal hjälparbetare dödades. Enligt ryska UD försöker "de som skyddar terrorister och banditer rikta ogrundade och förhastade anklagelser mot Ryssland för att dra uppmärksamheten från koalitionspiloters märkvärdiga misstag". Det senare syftar på hur flyg från den USA-ledda koalitionen dödat tiotals syriska soldater i en flygattack. 

      • Ukraina underkänner valet

        Parlamentet i Ukraina antar en resolution om att inte erkänna resultatet av det ryska parlamentsvalet, eftersom röstandet skedde även på den annekterade Krimhalvön. Parlamentet uppmanar omvärlden att följa dess exempel. 

      • Tre udda parlamentariker

        Tre personer som inte representerar något av de fyra dominerande partierna blir invalda i parlamentet från enmansvalkretsar. En tillhör det högernationalistiska partiet Rodina, en är från Medborgarplattformen och en är partiobunden. 

      • OSSE-kritik

        Valövervakare från Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE säger att vissa förbättringar skett sedan det förra valet, bland annat bättre insyn i valadministrationen, men att det även i år varit begränsade möjligheter att föra debatt och svårt för medborgarna att engagera sig i valet. Maktapparaten har haft ett fast grepp om medierna och sträng kontroll av samhället. Det har inte funnits ett samhällsklimat som främjat demokratin, säger delegationens chef Ilkka Kanerva. 

      • Storseger för Putins parti

        När drygt 98 procent av rösterna har räknats har Enade Ryssland, som stöds av Putin, fått 54,2 procent och säkrat minst 343 av de 450 platserna, en ökning med mer än 100 mandat och det högsta antalet platser hittills. Kommunisterna och nationalistiska Liberaldemokraterna har 13,4 respektive 13,2 procent medan Ett rättvist Ryssland har 6,2 procent. Alla dessa partier sluter i olika hög grad upp på makthavarnas sida. Inget verkligt oppositionellt parti klarar femprocentsspärren. Valdeltagandet är dock det lägsta i modern tid, bara 47,8 procent, mot 60 procent i förra valet 2011, vilket visar att de bedömningar som gjorts om väljarapati varit korrekta. I princip är det maktpartiernas kärnväljare, de som stöder Putin, som brytt sig om att rösta, medan regimkritikerna inte funnit det mödan värt. Från hela landet kommer rapporter om valfusk, bland annat fångar en övervakningskamera i en vallokal hur en av funktionärerna stoppar ned en tjock bunt röstsedlar i en valurna. I delrepubliken Tjetjenien är den hårdföre, Moskvavänlige ledaren Ramzan Kadyrov på väg att få mer 98 procent av rösterna i det lokala presidentvalet. Människorättsgrupper säger att varje försök att kritisera honom har tystats hänsynslöst under valrörelsen. 

      • Rysk-turkiskt militärt toppmöte

        Arméstabschefen general Valerij Gerasimov träffar sin turkiske motpart general Hulusi Akar för ett "mycket produktivt" samtal om samarbete i Syrien. Mötet är ännu ett tecken på hur de rysk-turkiska relationerna har tinats upp. 

      • Putin vädjar: Gå och rösta

        Tre dagar före valet till den ryska duman uppmanar Putin befolkningen att utnyttja sin röst. Valrörelsen har varit avslagen, till stor del beroende på att valet betraktas som avgjort på förhand. Regimens kontroll över medierna och den allmänna debatten gör att inga utmanare väntas kunna hota maktpartiet Enade Rysslands majoritet. De andra partier som väntas bli representerade i parlamentet är i princip lojala mot Kreml. I praktiken tros makthavarna föredra ett lågt valdeltagande, eftersom det i första hand är de regimtrogna som väntas delta i valet. För första gången tillämpas ett blandat valsystem, där hälften av de 450 mandaten fördelas proportionellt efter partilistor, andra hälften tillsätts genom direktval i enmansvalkretsar. Direktvalen skulle teoretiskt kunna gynna oberoende kandidater med stark lokal förankring, men tros i realiteten stärka Enade Ryssland eftersom maktpartiet i allmänhet har full kontroll över de lokala myndigheterna. Dock är det fler verkligt oppositionella än vanligt som ställer upp, bland andra ett tjugotal kandidater som fått sina valkampanjer finansierade av den landsflyktige oligarken Michail Chodorkovskij. 

      • Rysk-amerikansk plan för Syrien

        Rysslands och USA:s utrikesministrar enas om en plan för vapenvila i Syrien. Om alla syriska grupperingar verkligen kan förmås att lägga ned vapnen ska de båda stormakterna för första gången göra gemensam sak mot terroriströrelsen IS. Enligt överenskommelsen ska de tillsätta en gemensam samordningsgrupp som ska organisera flyganfall mot IS. Utrikesminister Lavrov säger att de redan är överens om i vilka områden respektive land ska genomföra räderna. 

      • Opinionsinstitut "utländsk agent"

        Det oberoende opinionsinstitutet Levada centrum klassas av justitiedepartementet som "utländsk agent". Beskedet lämnas mindre än två veckor före valet till det ryska parlamentet. Levadas chef Lev Gudkov beskriver beslutet som "politisk censur" och säger att det kommer att omöjliggöra fortsatt arbete. Tidigare har bland andra den oberoende valövervakarorganisationen Golos fått samma stämpel. Levada ska överklaga beslutet med Gudkov säger att chanserna att få beslutet ändrat är väldigt små. 

      • Fortsatta samtal om Kurilerna

        President Putin och Japans premiärminister Abe har enats om att fortsätta samtalen om den omtvistade ögruppen Kurilerna. Enligt utrikesminister Lavrov ska resultaten av samtalen redovisas under Putins besök i Japan före årets slut. 

      • USA:s sanktioner mot Ryssland utvidgas

        USA utvidgar sina sanktioner mot Ryssland för stödet till separatisterna i östra Ukraina och annekteringen av Krim. Bland annat drabbas Bank Rossija och flera av Rysslands största byggföretag. Sanktioner riktas också mot 17 ukrainska separatister, varav 11 ingår i den lokala regering på Krim som Ryssland tillsatt. Ett stort antal ryska företag verksamma på Krim ska enligt sanktionerna stängas ute från de internationella finansiella nätverken. 

      • Augusti

      • Militärövningar i känsliga gränsområden

        Stora militärövningar inleds i områden nära gränserna mot Ukraina och de baltiska länderna, liksom på Krim och i västra Sibirien, meddelar försvarsdepartementet. 

      • Putin sparkar sin stabschef

        President Putin avskedar överraskande sin stabschef Sergej Ivanov, som länge varit en av hans närmaste medarbetare och som tidigare var försvarsminister 2001-2007. Avskedandet betraktas som den viktigaste ommöbleringen i toppen av administrationen i Kreml på många år. Ivanov får som nya uppgifter att arbeta med miljövårds- och transportfrågor, en uppenbar kraftig degradering. Han ersätts av den 44-årige tidigare biträdande stabschefen Anton Vaino. Politiska bedömare ser avskedandet av Ivanov som ett led i Putins ambition att få in nya friska krafter i administrationen. 

      • Ökad spänning kring Krim

        Läget kring det av Ryssland annekterade Krim blir allt mer spänt sedan Ryssland anklagat Ukraina för att ha försökt sända in militär på halvön. Enligt ryska regeringen dödades en soldat och en säkerhetsagent i strider med ukrainska "sabotage- och terroristgrupper". Ukrainas regering avfärdar uppgifterna som ett svepskäl för Ryssland att öka det militära hotet mot Ukraina. President Porosjenko ger order om högsta beredskap för alla trupper längs gränsen mot Krim och hela fronten i öster. Enligt Ukraina har Ryssland förstärkt sin truppnärvaro på Krim, fört fram större styrkor mot ukrainska gränsen och försett dem med bättre utrustning. Ryssland bekräftar att avancerade luftvärnsrobotar av modellen S-400 har stationerats på Krim. President Putin säger också att ett planerat rysk-ukrainsk-fransk-tyskt toppmöte i samband med ett G20-möte i Kina i september är meningslöst. En tysk regeringskälla kommenterar att detta visar att Ryssland är allt mindre intresserat av en politisk lösning på krisen. Ryska flottan meddelar att den ska genomföra en krigsövning i Svarta havet och enligt regeringen i Moskva ska en övning för att bemöta en attack av massförstörelsevapen hållas på Krim. 

      • Rysk-turkiskt toppmöte

        President Putin träffar sin turkiske kollega Erdoğan i S:t Petersburg. Efter det att Erdoğan i slutet av juni bad om ursäkt för nedskjutningen av ett ryskt stridsplan har relationerna mellan länderna snabbt förbättrats, inte minst sedan Ryssland betydligt snabbare än EU eller USA tagit avstånd från ett kuppförsök i Turkiet i juli. Till skillnad från ledarna i väst har Putin inte heller haft invändningar mot de omfattande utrensningar av militärer, jurister, lärare och journalister som genomförts i Turkiet efter kuppförsöket. De båda enas om att försöka gjuta nytt liv i relationerna. Ett närmande mellan Turkiet och Ryssland bedöms gynna båda länderna, både ekonomiskt och politiskt, men ses med viss oro i väst, som befarar framväxten av en ny västfientlig allians. 

      • Juli

      • Valobservatörorganisation stängs

        En domstol beordrar den oberoende valobservatörsorganisationen Golos att stänga. Organisationen anklagas för att ha tagit emot utländskt ekonomiskt stöd utan att ha registrerat sig som "utländsk agent". I april dömdes Golos att böta motsvarande drygt 150 000 kronor av samma orsak. I september hålls allmänna val i Ryssland, Golos har avslöjat en rad oegentligheter vid tidigare val. 

      • Skärpta antiterrorlagar träder i kraft

        President Putin undertecknar en rad nya lagar som ska stärka statens kamp mot terrorism. De antogs av parlamentet i slutet av juni och har av kritiker beskrivits som "storebrorslagar". Bland annat tvingas internetleverantörer och mobiloperatörer att lagra uppgifter om samtal, sms, bilder och videor i upp till sex månader samt metadata i upp till tre år. De måste ge säkerhetstjänsten tillgång till alla uppgifter vid förfrågan och vid behov avkryptera meddelanden. Straffen för en rad brott med anknytning till internet skärps och straffrättsåldern sänks i vissa fall till 14 år. Internetföretagen befarar att åtgärderna kommer att kosta dem miljardbelopp. 

      • EU förlänger sanktionerna

        EU förlänger de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland med ytterligare sex månader till den 31 januari 2017.  Sanktionerna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över östra Ukraina i juli 2014, för vilken de ryskstödda separatisterna misstänks. I första hand är straffåtgärderna riktade mot de ryska olje- och finanssektorerna samt militären. 

      • Juni

      • Erdoğan ber Ryssland om ursäkt

        Enligt en talesman för den ryska regeringen har Turkiets president Erdoğan skrivit till Vladimir Putin och bett om ursäkt för nedskjutningen av ett ryskt stridsflygplan i gränsområdet mellan Syrien och Turkiet i november 2015. Erdoğan lovar att arbeta för att relationerna mellan länderna ska normaliseras efter mer än ett halvt års djup kris. Två dagar senare talar de båda presidenterna med varandra på telefon och enas om att återuppta normala relationer och samarbeta i bland annat kampen mot terrorismen. Putin ger order om att reserestriktionerna till Turkiet ska upphävas och att handeln ska återupptas i normal utsträckning. 

      • EU:s Krimsanktioner förlängs

        EU förlänger sanktionerna mot Ryssland för annekteringen av Krim och Sevastopol med ytterligare ett år till den 23 juni 2017. Sanktionerna innebär ett förbud mot viss handel med Krim, liksom ett förbud mot investeringar och turismverksamhet av EU-registrerade företag som är verksamma på Krim. 

      • Maj

      • Militär satsning på omstridda Kurilerna

        Ryska försvarsdepartementet meddelar att "aldrig tidigare skådade" insatser ska göras för att stärka den militära infrastrukturen på ögruppen Kurilerna i Fjärran östern. En ny militärbas ska bland annat anläggas på en obebodd ö. Befälhavaren för det östra militärområdet säger att Ryssland ska se till att "inte den minsta lilla risk ska kunna uppstå". Japans anspråk på fyra öar i Kurilerna har medfört att de båda länderna aldrig skrivit under något formellt fredsavtal efter andra världskriget. Sovjetunionen ockuperade de öarna i samband med den japanska kapitulationen. 

      • Fångutväxling med Ukraina

        Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko som dömts till fängelse i 22 år i Ryssland (se Mars 2016) utväxlas mot två ryska soldater som gripits på ukrainsk mark. 

      • "Ryska styrkor kvar i Syrien"

        En talesman för det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon säger att Ryssland knappt har minskat sin militära närvaro i Syrien sedan president Putin i mars meddelade att merparten av de ryska styrkorna skulle tas hem. Enligt talesmannen är situationen närmast identisk med tidigare. "De (ryssarna) har fortfarande flyg, marktrupper och artilleri samt specialstyrkor i Syrien", säger talesmannen. 

      • April

      • Krav på hårdare tag

        Chefen för den ryska inhemska underrättelsetjänsten, Alexander Bastrykin, kräver kraftfullare tag för att motverka vad han kallar USA:s destruktiva inflytande i Ryssland. Till de åtgärder som Bastrykin föreslår hör restriktioner för internetanvändning och ett förbud mot att kritisera Rysslands annektering av Krim från Ukraina. ”Det är dags att vi slutar låtsas vara en pseudo-demokrati som tillämpar pseudo-liberala värderingar”, skriver polischefen i tidningen Kommersant Vlast. 

      • Krimtatarerna under ökat tryck

        Myndigheterna på den annekterade Krimhalvön bannlyser krimtatarernas styrande organ, mejlis, med hänvisning till att mejlis ska ha ägnat sig åt extremism. Därmed förhindras mejlis att genomföra några aktiviter överhuvudtaget. Mejlis grundades 1991 och har sedan dess representerat krimtartarernas intressen. Krimtartarerna har sitt ursprung på Krim men förvisades till Centralasien under sovjettiden. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 började de återvända till Krim. Beslutet att bannlysa mejlis bekräftas senare under månaden av Krims högsta domstol. 

      • Specialstyrka mot terrorism

        President Putin meddelar att en ny säkerhetsstyrka, Nationella gardet, ska upprättas för att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Nationella gardet kommer att byggas upp kring de polisenheter som brukar sättas in vid upplopp. Den nya styrkan ska stå under Putins direkta befäl. Politiska bedömare som kommenterar inrättandet av styrkan säger att det är ett tecken på att Putin förbereder sig för eventuella oroligheter i samband med parlamentsvalet som ska hållas i september.

      • Mars

      • Ny chef för valkommissionen

        President Putin utser landets tidigare ombudsman för mänskliga rättigheter, Ella Pamfilova, till ny chef för valkommissionen. Utnämningen ses som ett försök att stärka medborgarnas tilltro till de parlamentsval som ska hållas i september. Den tidigare chefen för valkommissionen, Vladimir Tjurov, kallades "magikern" av oppositionen som anklagade honom för att tillåta omfattande röstfusk till förmån för makthavarna i Kreml. 

      • Press på Syrien

        USA:s utrikesminister John Kerry besöker president Putin och de enas om att sätta press på parterna vid fredsförhandlingarna i Genève och försöka förmå dem att tala direkt med varandra. Putin och Kerry kräver också att en plan för övergångsstyre och utkast till en ny författning ska ligga klara i augusti. 

      • Upprustning i öst

        Försvarsminister Sergej Sjojgu meddelar att Ryssland kommer att installera missiler på ögruppen Kurilerna i Asien. De senaste åren har Ryssland rustat upp sina militära installationer på öarna som är föremål för en långdragen konflikt med Japan. Regeringen i Tokyo hävdar att de fyra sydligaste öarna tillhör Japan. De besattes av Sovjetunionen under andra världskriget. 

      • Långt straff för ukrainsk pilot

        Den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko, som har hållits fången i Ryssland sedan 2014, döms till 22 års fängelse för att genom artillerield ha dödat två ryska journalister i början av upproret i östra Ukraina 2014. Savtjenko hävdar att hon är oskyldig och att hon kidnappades och fördes till Ryssland innan journalisterna miste livet. Hennes advokat säger att hon inte kommer att överklaga på grund av bristande tilltro till det ryska rättssystemet och att de kommer att söka andra vägar för att få henne fri. Ukraina erbjuder sig dagen därpå att genomföra en fångutväxling. 

      • Årsdag på Krim

        President Putin besöker Krim på tvåårsdagen av annekteringen. Putin stannar till på ön Tuzla i Kertjsundet där ett brobygge pågår för att binda samman östra delen av Krim med det ryska fastlandet. Bron är tänkt att stå klar 2018 säger Putin. Presidenten meddelar också att en undervattenskabel som ska förse Krim med elektricitet från Ryssland kommer att tas i bruk i maj

      • Truppreträtt från Syrien

        President Putin tillkännager att landet ska dra tillbaka merparten av de ryska trupperna från Syrien. Enligt Putin har målen med den ryska insatsen uppnåtts. Med ryskt stöd har de syriska regeringstrupperna återfått initiativet i striderna och tagit tillbaka en del territorium samtidigt som den ryska inblandningen i kriget återupprättat Rysslands ställning som en viktig part på den internationella arena. När de ryska flygräderna inleddes i september var relationerna med väst urusla och Putin isolerad beroende på kriget i Ukraina. Ekonomiska skäl talar också för att ta hem trupperna. Den ryska insatsen har kostat uppskattningsvis 2,5 miljoner amerikanska dollar per dag. Ryssland börjar dra tillbaka sina trupper dagen efter beskedet. Reträtten berör inte den ryska flottbasen i Tartus och en rysk flygbas i landet. Ryssland kommer också att behålla ett luftförsvarssystem i Syrien och en del soldater för att skydda de ryska baserna.

      • EU-sanktioner ett halvår till

        EU förlänger med sex månader de sanktioner som unionen infört mot Ryssland på grund konflikten i Ukraina. 

      • Bantad försvarsbudget

        Försvarsdepartementet meddelar att landets försvarsutgifter ska skäras ned med 5 procent under 2016. Beslutet reflekterar problemen i den ryska ekonomin till följd av sjunkande oljepriser och omvärldens sanktioner. Under 2015 krympte landets BNP med 3,7 procent. 

      • Förlängda USA-sanktioner

        USA:s president Obama beslutar att de sanktioner som införts mot Ryssland på grund av konflikten i Ukraina ska vara i kraft till den 6 mars 2017. 

      • Februari

      • Ingen tyst minut för Nemtsov

        Det ryska parlamentet, duman, säger nej till ett förslag att hålla en tyst minut för oppositionspolitikern Boris Nemtsov på årsdagen av mordet på honom i Moskva. Minneshögtider genomförs dock i en rad ryska städer.

      • Varning för Kadyrov

        Oppositionspartiet Parnas presenterar en utredning där Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov utpekas som ett hot mot nationens säkerhet. Kadyrov har enligt utredningen förvandlat sin delrepublik till ett islamiskt kalifat som utför terrorattentat mot sina motståndare i Ryssland och utomlands. Kadyrov, som är nära lierad med president Putin, får miljarder rubel i stöd från ryska staten men följer enligt Parnas bara sina egna lagar. 

      • Domstol fäller ryska staten

        Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fastslår att oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj inte fick en rättvis rättegång när han 2013 fälldes för förskingring (se Juli, Oktober 2013). Domstolen beordrar ryska staten att betala honom 56 000 euro för rättegångskostnader och skadestånd. Ryska parlamentet antog 2015 en lag som ger staten rätt att strunta i Europadomstolens utslag om de anses strida mot den ryska författningen. Domstol fäller ryska staten

      • Ukraina krävs på 3 miljarder euro

        Ryssland stämmer ukrainska staten på 3 miljarder US dollar vid en domstol i London. Stämningsansökan har lämnats in sedan de båda regeringarna inte kunnat enas om villkoren för återbetalningen av lånet som Ryssland betalade ut 2013 när Ukraina leddes av president Janukovytj. 

      • Januari

      • Nytt turkiskt hot

        Turkiet anklagar ryskt stridsflyg för att på nytt ha kränkt turkiskt luftrum vid den syriska gränsen. Rysslands ambassadör kallas till det turkiska utrikesdepartementet för att ta emot en skarp protest. Turkiet varnar Ryssland för konsekvenserna av fortsatta kränkningar. Ryska försvarsdepartementet avfärdar protesten som "grundlös propaganda". 

      • Miljardsatsning mot finanskrisen

        Ekonomiminister Aleksej Uljukajev säger att staten under 2016 ska lägga motsvarande cirka 85 miljarder kronor på insatser mot den finanskris som följt av de sjunkande oljepriserna. Drygt 40 procent av summan ska användas för lån till de regionala myndigheterna. Staten ska också stödja särskilt utsatta sektorer som jordbruket och bilindustrin, öka de sociala insatserna och genomföra strukturreformer, skriver ryska tidningar. 

      • BNP faller

        Rysslands BNP minskade med 3,7 procent under 2015 som en följd främst av de låga oljepriserna, meddelar den statliga statistiska centralbyrån. 

      • Litvinenko-utredning avfärdas

        Utrikesdepartementet avfärdar resultatet av en brittisk utredning som kommit fram till att giftmordet i London 2006 på den förre KGB-agenten Aleksandr Litvinenko "sannolikt godkänts" direkt av president Putin och säkerhetschefen Nikolaj Patrusjev. En talesperson för ryska UD säger att ett rent brottsfall politiserats på ett sätt som "förmörkat de bilaterala relationerna" mellan Ryssland och Storbritannien. 

      • Statens utgifter skärs ned

        Premiärminister Medvedev säger att staten ska minska sina utgifter med 10 procent under året, främst på grund av de sjunkande oljepriserna. "Vi måste leva på de tillgångar vi har", säger han och hänvisar också till västländernas sanktioner mot Ryssland för landets inblandning i konflikten i Ukraina. 

    • 2015

      • December

      • Internationell arresteringsorder mot Chodorovskij

        Ryska myndigheter utfärdar en internationell arresteringsorder mot den landsflyktige regimkritikern Michail Chodorkovskij. Han är åtalad i sin frånvaro för att 1998 ha organiserat mordet på en borgmästare i en stad i Sibirien och för försök till mord på två andra personer. Hans talesman avfärdar anklagelserna som helt politiskt motiverade.

      • Amnesty anklagar för död på civila

        Amnesty international anklagar Ryssland för att ha dödat hundratals civila sedan ryska bombflyg inledde sina anfall mot mål i Syrien för nära tre månader sedan. Enligt organisationen kan en del av de ryska anfallen liknas vid krigsbrott då de tycks ha varit riktade mot enbart civila mål, till och med sjukhus. Moskva avfärdar rapporten och säger att den bygger på falska uppgifter.

      • EU förlänger sanktioner

        EU förlänger de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland med ytterligare sex månader.  Sanktionerna infördes efter nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över östra Ukraina i juli 2014, för vilken ryskstödda separatister misstänks. I första hand är straffåtgärderna riktade mot de ryska olje- och finanssektorerna samt militären. 

      • November

      • Ukraina förbjuder ryska flyg

        Ukraina förbjuder alla ryska flygplan att passera genom ukrainskt luftrum. I september förbjöds ryska plan att landa i Ukraina, liksom ukrainska plan förbjöds att landa i Ryssland.

      • Ekonomiska sanktioner mot Turkiet

        Nedskjutningen leder till att Ryssland ställer in sitt militära samarbete med Turkiet och Moskva meddelar att ryska bombplan på uppdrag över Syrien i fortsättningen ska eskorteras av jaktplan. Båda sidor tonar ned risken för krigshandlingar, men president Putin ger order om ekonomiska sanktioner mot Turkiet. Ryska charterresor till Turkiet stoppas, försäljning av turistresor till Turkiet förbjuds och import av en rad turkiska varor stoppas. Bland annat förbjuds införsel av en rad turkiska livsmedel. Turkiska företags och personers möjlighet att bedriva affärsverksamhet i Ryssland begränsas. Dessutom säger Ryssland upp ett avtal med Turkiet om visumfria resor för ländernas medborgare.

      • Nato stödjer Turkiet

        Nedskjutningen betraktas som en av de allvarligaste incidenterna mellan ett Natoland och Ryssland på ett halvt sekel. Nato ställer sig bakom Turkiets version av händelsen men manar samtidigt båda parter att hålla huvudet kallt. Det gör även USA, EU och FN.  

      • Bombplan skjuts ner av Turkiet

        Ett ryskt bombplan skjuts ned av turkiska styrkor i gränstrakterna Turkiet och Syrien. Turkiet uppger att planet kränkt turkiskt luftrum och att det fått ett antal varningar före nedskjutningen vilket bestrids av Ryssland som hävdar att planet befunnit sig över Syrien. Presidenten Putin kallar händelsen för ett "hugg i ryggen" och säger att den kommer att få "allvarliga konsekvenser" för ländernas relationer. Enligt Putin hade det ryska planet inte på något sätt hotat Turkiet utan varit upptaget med att bomba områden i Syrien där ryska jhadister befunnit sig. De ryska bombningarna i området har tidigare väckt turkiska protester då Turkiet hävdat att ryssarna anfallit byar i Syrien (turkmenerna har turkiska rötter) och krävt ett omedelbart stopp för bombningarna. Ända sedan Ryssland gav sig in i kriget i Syrien i början av hösten har Turkiet dessutom anklagat Ryssland för att kränka turkiskt luftrum.

      • Handelsrelationer med Ukraina försämras

        Kraftförsörjningen till den annekterade Krimhalvön bryts genom sabotage och myndigheterna på Krim inför undantagstillstånd. Ryssland anklagar Ukraina för att avsiktligt sabotera arbetet med att reparera kraftledningarna och säger att gasleveranserna till Ukraina ska avbrytas. Ryssland hotar också att sluta exportera kol till grannlandet. Ukraina avbryter alla varuleveranser till Krim och hotar att bemöta rysk bojkott av ukrainska livsmedel med en bojkott av rysk mat.

      • Livsmedelsimport från Ukraina stoppas

        Ryssland beslutar att stoppa all import av ukrainska livsmedel från den 1 januari 2016 som ett svar på Ukrainas ekonomiska samarbetsavtal med EU.

      • Oktober

      • Passagerarplan störtar i Sinai

        Ett ryskt passagerarflygplan störtar i Sinaiöknen och alla 224 personer ombord omkommer. Planet var på väg från den egyptiska turistorten Sharm el-Sheikh till Sankt Petersburg. Det är inte omedelbart klart vad som orsakat kraschen. Flygbolaget antyder att det kan röra sig om ett terrordåd. Den extremistiska terrorgruppen Islamiska staten (IS) säger sig ha orsakat kraschen, men detta betvivlas av experter från olika håll.

      • Återupptagna gasleveranser till Ukraina

        Ryssland meddelar att leveranserna av gas till Ukraina återupptagits sedan det ryska gasbolaget Gazprom erhållit en förskottsbetalning på uppemot halva kostnaden för vinterns leveranser.

      • Kraschat plan träffat av ryska missiler

        Den nederländska haverikommission som utrett nedskjutningen av det malaysiska passagarplanet över östra Ukraina sommaren 2014 konstaterar i sin rapport att planet träffades av splitter från en rysktillverkad BUK-missil. Kommissionen uppger att missilen avfyrats från rebellkontrollerat område men ordföranden konstaterar att frågan om vem som ligger bakom inte ligger inom kommissionens mandat. Ryska UD bestrider omedelbart uppgifterna om att missilen skulle ha skjutits upp från rebellkontrollerat område och vice utrikesministern Sergej Rjabkov kallar hela utredningen ”vinklad”. Enligt den ryska vapentillverkaren var de partiklar som skadade planet av en sort som bara finns i äldre vapen vilka fasats ut i Ryssland men som Ukraina fortfarande har i lager.

      • ICC avser utreda krigsbrott

        Åklagaren Fatou Bensouda vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag säger att hon avser att utreda om ryska och georgiska styrkor gjorde sig skyldiga till krigsförbrytelser vid konflikten i Sydossetien 2008. Bevis finns bland annat på att båda sidor dödade fredsbevarande soldater, enligt Bensouda.

      • Turkiet anklagar för kränkning i luften

        Turkiet anklagar ryskt flyg för att ha kränkt landets luftrum. Moskva säger att det skett av misstag och hänvisar till dåligt väder. Nato kallar händelsen "oroväckande". Enligt Nato pågick kränkningen "under lång tid" och saknar en naturlig förklaring. Enligt obekräftade rapporter ska det ryska stridsflyget ha låst sin radar på turkiska plan i närheten.

      • Samtal med USA om Syrien

        I samband med flygräderna inleder amerikanska och ryska tjänstemän samtal om hur en konfrontation mellan respektive lands styrkor ska kunna undvikas i Syrien. 

      • Fortsatta flygräder i Syrien

        Ryssland fortsätter med sina flygräder i Syrien. Ryssland hävdar att planen anfaller IS medan andra källor uppger att de ryska anfallen i huvudsak riktas mot USA:s allierade som kämpar mot både IS och den syriska regeringen. Den ryske utrikesministern avvisar dessa uppgifter och hävdar att IS varit mål för anfallen.

      • September

      • Rättegång mot ryska soldater

        Rättegången inleds mot två ryska soldater som gripits i östra Ukraina, vilket enligt åklagarna bevisar direkt rysk inblandning i striderna.

      • Stänger flygrum

        Sedan regeringen i Kiev förbjudit ryska flygbolag att flyga till Ukraina svarar Ryssland med att stänga ryskt flygrum för ukrainska bolag. Det statliga ukrainska järnvägsbolaget säger upp samarbetet med de ryska statsjärnvägarnas fraktbolag.

      • Utväxlar fångar med Estland

        Den estniske underrättelseofficeren Eston Kohver, som enligt estniska myndigheter rövats bort från den estniska sidan av gränsen mot Ryssland (se September 2014) och som dömts till 15 års fängelse, utväxlas mot en estnisk medborgare som dömts till 16 års fängelse i hemlandet för spioneri för rysk räkning. Fångutbytet sker på en bro över gränsen mellan de båda länderna.

      • FN ger klartecken åt ryskt stridsflyg i Syrien

        Efter Putins besök i FN ger parlamentets överhus, federationsrådet, klartecken för användning av ryska stridsplan Syrien. Därmed öppnas vägen för ryska attacker mot IS. Flyganfallen ska enligt en källa vid försvarsdepartementet samordnas med den Syriens stridsflyg. Sista dagen i september börjar också ryskt flyg bomba mål i Syrien (se vidare Oktober 2015).

      • Överväger ryska flygattacker

        Efter att ha träffat USA:s president Barack Obama i samband med mötet i FN uppger Putin att han överväger ryska flygattacker mot IS på villkor att de godkänns av FN. Obama säger å sin sida att han är redo att samarbeta med alla länder inklusive Ryssland och Iran för att lösa konflikten i Syrien men att man inte efter all blodspillan kan återgå till de förhållanden som rådde före kriget,  det vill säga låta den syriske presidenten Assad sitta kvar vid makten.

      • Manar till kamp mot IS

        I ett tal inför FN:s generalförsamling uppmanar Putin världen att bilda en bred koalition mot IS. Han säger också att det var ett stort misstag att inte samarbeta med Syriens regering och dess armé i kampen mot IS.

      • In i Syrienkonflikten

        Tillsammans med Syrien, Irak och Iran bildar Ryssland en särskild underrättelseorganisation för att samordna kampen mot IS. Putin talar också med Saudiarabiens kung Salman i telefon om en lösning på Syrienfrågan.

      • Regimkritisk demonstration

        För första gången på ett och ett halvt år får en regimkritisk demonstration genomföras i Moskva, dock bara i en förort långt från centrum och övervakad av ett stort polisuppbåd. Mellan 4 000 och 7 000 personer sluter upp för att lyssna till tal av bland andra bloggaren Aleksej Navalnyj, vars budskap är att "förändring är möjlig".

      • Ökar närvaro i Syrien

        USA och Nato varnar för att Ryssland håller på att öka sin militära närvaro i Syrien. Amerikanska tjänstemän som citeras av nyhetsbyrån Reuters uppger att Moskva har skickat flygplan, landstigningsfartyg och marinsoldater till den ryska marinbasen i den syriska hamnstaden Tartus. Enligt BBC hävdar anonyma källor i Libanon att ryska soldater har deltagit i strider. Moskva förnekar att något ändrats och påpekar att Ryssland sedan länge försett Assad-regimen med vapen och att ryska militära experter därmed befinner sig i Syrien för att utbilda den syriska armén.

      • Augusti

      • Utvidgat importstopp

        Ryssland utvidgar bojkotten av matimport från väst (se Augusti 2014) till att även omfatta Island, Liechtenstein, Albanien och Montenegro. Anledningen är enligt den ryska regeringen att de fyra länderna anslutit sig till EU:s sanktioner mot Ryssland.

      • Juli

      • Rättegång mot ukrainsk stridspilot

        I södra Ryssland inleds rättegången mot den ukrainska stridspiloten Nadija Savtjenko, som anklagas för att ha bidragit till två ryska journalisters död i östra Ukraina. Hon greps av separatister i juni 2014 och har enligt ukrainska myndigheter förts in i Ryssland olagligt. I Ukraina betraktas hon som en symbol för motståndet mot rysk aggression. Förhandlingarna avbryts snabbt för att domstolen ska ta ställning till hennes advokaters begäran om att få rättegången flyttad till Moskva. Beslutet att rannsaka henne i en liten stad långt ute på landsbygden har av försvaret kritiserats som ett försök att hindra insyn i processen. Diplomater från en lång rad länder är närvarande när rättegången inleds inför stängda dörrar.

      • Juni

      • Ryskt veto mot granskning av malaysisk flygkrasch

        Ryssland lägger in sitt veto i FN:s säkerhetsråd mot inrättandet av en internationell domstol som skulle rannsaka de ansvariga för nedskjutningen av ett malaysiskt passagerarplan över östra Ukraina 2014. EU, USA och Australien är bland dem som skarpt kritiserar det ryska vetot. Nederländernas premiärminister vädjar förgäves till president Putin kort före omröstningen i FN att inte stoppa domstolen. Ryssland hävdar att det är för tidigt att börja rannsaka några innan den internationella utredningen av kraschen är avslutad.

      • Ukraina utvisar rysk generalkonsul

        Ukraina utvisar Rysslands generalkonsul i hamnstaden Odessa för inte närmare angivna brott mot diplomatisk praxis. Rysslands regering hotar med sedvanlig diplomatisk vedergällning.

      • Fortsatta sanktioner och importstopp

        EU:s utrikesministrar förlänger sanktionerna mot Ryssland till och med januari 2016. Moskva svarar som väntat svarar med att förlänga motsanktionerna mot väst. I ytterligare ett år stoppar Ryssland import av de flesta livsmedel från EU, USA, Australien, Kanada och Norge.

      • Putin informerar om stärkta kärnvapenstyrkor

        President Putin säger i mitten av juni att Ryssland, som ett led i sin modernisering av försvaret, ska stärka sina kärnvapenstyrkor med över 40 nya interkontinentala ballistiska robotar. Uttalandet kommer efter att USA sagt att man ska stärka sin militära närvaro i Nato-länder i Östeuropa och Baltikum. Putin kritiseras av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg som kallade det ryska utspelet för "farligt" och ett hot mot stabiliteten. Även USA:s utrikesminister John Kerry uttryckte oro över de ryska planerna.

      • Maj

      • Förbud stryper rapportering om Ukraina

        President Putin utfärdar ett dekret som förbjuder publicerandet av uppgifter om militära förluster under ”specialoperationer” i fredstid. Tidigare har förbudet bara gällt militära förluster under krig. Alla sådana uppgifter klassas nu som statshemligheter och den som bryter mot förbudet kan bli åtalad. Därmed blir det svårare för medierna att rapportera om Rysslands militära inblandning i konflikten i Ukraina. 

      • Två ryssar tillfångatagna i Ukraina

        Två ryssar tillfångatas i östra Ukraina. Den ukrainska regeringen hävdar att de två männen är elitsoldater och menar att de utgör bevis för att Ryssland verkligen är inblandat i kriget. Själva uppger männen i en videofilm att de är ryska militärer, men den ryska regeringen säger att de inte längre är anställda av Ryssland.  

      • Rapport om rysk aktivitet i Ukraina

        I en rapport som färdigställts av kolleger till den mördade oppositionspolitikern Boris Nemtsov hävdas att minst 220 ryska soldater har dödats i strider i östra Ukraina. Uppgifterna baseras på medierapporter och intervjuer med anhöriga till ryska soldater som ska ha stupat i strid i grannlandet. I rapporten hävdas att ryska styrkor gjort två stora offensiver in i Ukraina, sommaren 2014 och vintern 2015, och att båda intrången haft avgörande betydelse för att stärka separatisternas ställning. Enligt rapportenska alla ryska soldater formellt ha avslutat sina kontrakt med armén innan de sändes över gränsen. Deras anhöriga hotades med åtal om de avslöjade något. Stödet till de ukrainska separatisterna har enligt rapporten kostat ryska staten motsvarande över 8 miljarder kronor. Den ryska ledningen vägrar att kommentera uppgifterna.

      • April

      • Nemtsovparti i allians med Navalnyj

        Den mördade regimkritikern Boris Nemtsovs parti RPR-Parnas bildar en allians med Aleksej Navalnyjs Framstegsparti. Alliansen ämnar ställa upp gemensamma kandidater i årets lokalval samt i parlamentsvalet 2016.

      • Beslut om militär leverans till Iran

        Ryssland beslutar att leverera ett luftvärnssystem av modellen S-300 till Iran. Affären stoppades 2010 efter påtryckningar från framför allt USA och Israel, men nu upphäver president Putin embargot sedan Iran skrivit under ett ramavtal om sitt kärnenergiprogram. Ryska regeringen bekräftar också att ett program för byteshandel har inletts med Iran. Ryssland får iransk olja i utbyte mot diverse industriprodukter. Det ryska beslutet fördöms av Israel och USA uttrycker sin oro. 

      • Krimtatarers TV stängs ner

        Krimtatarernas TV-kanal ATR och två radiostationer tvingas stänga sedan myndigheterna vägrat att ge dem förnyat sändningstillstånd. Kanalens ägare lovar att försöka hitta ett sätt att fortsätta sändningarna utan att lämna Krim. Ända sedan annekteringen av Krim har den överlag pro-ukrainska medierösten utsatts för trakasserier från de ryska myndigheterna. Beslutet att stänga ATR upprör den ukrainska regeringen, liksom människorättsorganisationer och även Turkiets regering, som agerar en sorts skyddsmakt åt de besläktade tatarerna.

      • Mars

      • Organ för att ena nationen

        President Putin inrättar ett nytt regeringsorgan som ska stärka och ena den ryska nationen samt sköta regeringens samarbete med de nationalistiska halvmilitära kosackstyrkorna. Historiskt var det kosackerna som beskyddade det ryska imperiets gränser. Idag utför de vissa polisuppdrag, framför allt i södra delen av landet. De stöder också den konservativa linje, med betoning på traditionella värden och ortodox kristendom, som Putin drivit sedan han återkom som president 2012. 

      • EU-sanktioner kvar

        EU:s stats- och regeringschefer enas om att de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland ska vara kvar tills alla punkter i vapenvileavtalet från Minsk i februari har genomförts. Det innebär i praktiken åtminstone fram till årsskiftet, då den ukrainska regeringen enligt avtalet ska återfå kontrollen över den ukrainsk-ryska gränsen. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk medger att det blir allt svårare att hålla samman de 29 medlemsländerna i sanktionsfrågan. Källor inom EU säger att minst hälften av länderna vill börja lätta på sanktionerna. De ryska motdragen kostar många länder mycket pengar i form av utebliven export.

      • Avtal om Sydossetien

        Putin skriver under ett avtal som ger Ryssland kontroll över den georgiska utbrytarrepubliken Sydossetiens försvar och gränsskydd. EU beskriver avtalet som ett brott mot Georgiens suveränitet och Nato kallar det ett brott mot folkrätten. Sydossetiens ledare Leonid Tibilov säger att det inte finns några planer på att formellt ansluta Sydossetien till Ryssland, även om "tanken finns hos vårt folk". Avtalet gör Sydossetien så starkt inlemmat i det ryska försvaret och den ryska ekonomin att det är näst intill en fråga om en annektering.

      • EU orolig över upprustning på Krim

        EU säger sig stå fast vid sitt beslut att inte erkänna den ryska annekteringen av Krim och uttalar oro över vad unionens ledare ser som en militär upprustning och försämrad respekt för de mänskliga rättigheterna på halvön.

      • Stora militärövningar

        Den största ryska militärövningen sedan relationerna till västvärlden försämrades drastiskt inleds den 16 mars, när 45 000 soldater ur Norra flottan understödda av flyg och ubåtar försätts i stridsberedskap i den arktiska regionen. Samtidigt pågår militärövningar i ryska Fjärran östern och i Kaukasien. Försvarsminister Sjojgu hänvisar till "nya hot" mot Rysslands säkerhet och efter ett par dagar utvidgas övningarna till att omfatta totalt 80 000 soldater.

      • EU vill ha internationell mordutredning

        EU-parlamentet yrkar på en internationell utredning av mordet på Boris Nemtsov. Parlamentet föreslår att OSSE, Europarådet och FN kopplas in. De beskriver dödsskjutningen som "det mest anmärkningsvärda politiska mordet i senare rysk historia" och säger att den politiska atmosfär som Putin skapat har gett grogrund åt den sortens attentat. EU:s utrikeschef Federica Mogherini säger att de ryska myndigheterna måste sätta stopp för det "klimat av misstankar, hat och intolerans mot avvikande åsikter" som råder.

      • USA utvidgar sanktioner

        USA utvidgar sina sanktioner mot personer och organisationer som hålls ansvariga för våldet i östra Ukraina. Bland dem finns ledare för den självutropade staten Folkrepubliken Donetsk, den nationalistiska ryska organisationen Eurasiatiska ungdomsförbundet, som anklagas för att rekrytera frivilliga till separatiststyrkorna, en rysk bank på Krim och tre medarbetare till förre ukrainske presidenten Janukovytj.

      • Utmärkelse för fosterlands-tjänst

        Putin rapporteras ha tilldelat en hög utmärkelse för "insatser i Fosterlandets tjänst" åt Andrej Lugovoj, som är efterlyst i Storbritannien som misstänkt för giftmordet i London 2006 på den avhoppade ryske spionen Aleksandr Litvinenko (se Storbritannien: Utrikespolitik och försvar). Lugovoj får utmärkelsen för "bidrag till utvecklandet av den ryska parlamentarismen". En liknande förtjänstmedalj tilldelas den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov.

      • Nato-rapport visar upprustning

        Nato hävdar i en rapport att det skett en kraftig militär upprustning på Krim sedan Ryssland annekterade halvön för ett år sedan.

      • Putin medger förberedelse för annektering

        Putin berättar i en TV-dokumentär – inspelad långt tidigare – hur han gav militären och säkerhetstjänsten order om att förbereda annekteringen av Krim flera veckor före den "folkomröstning" om självstyre som separatisterna på den ukrainska halvön genomförde. Han har tidigare i efterhand erkänt att rysk militär deltog i erövrandet av Krim men inte så  detaljerat som nu medgett rysk inblandning på politisk nivå i ett så tidigt skede. 

      • Fem åtalade för mordet på Nemtsov

        Fem män från delrepubliken Tjetjenien grips och häktas för misstänkt koppling till mordet på Nemtsov. Två av dem utpekas av domstolen som direkt delaktiga i mordet. En av dem beskrivs som en före detta polis med nära band till den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov, som i sin tur är nära lierad med Putin. Inget framkommer om på vems eller vilkas uppdrag de skulle ha agerat. Den förre polisen uppges ha erkänt mordet, men han tar tillbaka erkännandet efter några dagar och hävdar att det skett under hot. En medlem av det officiella ryska människorättsrådet säger att erkännandet sannolikt tvingats fram genom tortyr. De fem åtalas i slutet av månaden för kontaktsmord.

      • Sorgemarsch för Nemtsov

        Den planerade demonstrationen mot Putins krig i Ukraina omvandlas till en sorgemarsch för den mördade oppositionspolitikern Nemtsov. Tiotusentals människor deltar och demonstrationen anses vara den största sedan de stora manifestationerna mot Putin i slutet av 2011 och början av 2012.

      • Februari

      • Nemtsov mördas

        Oppositionspolitikern Boris Nemtsov skjuts ihjäl med fyra skott i ryggen under en kvällspromenad med sin flickvän. Nemtsov var enligt källor inom oppositionen på väg att publicera en rapport som skulle bevisa att Ryssland krigar i Ukraina vilket president Putin förnekar. Nemtsov skulle också leda en planerad Putinfientlig demonstration i början av mars. Mordet sker i det välbevakade området runt Kreml. Trots alla vakter och övervakningskameror lyckas gärningsmännen komma undan. Nemtsovs anhängare anklagar Putin för mordet. Presidenten tillbakavisar anklagelserna, kallar mordet "lumpet" och lovar Nemtsovs mor att förövarna ska hittas.

      • Anti-Majdan demonstrerar

        Cirka 40 000 anhängare till Putin genomför en marsch i Moskva på årsdagen av den ukrainske ex-presidentens Janukovytjs flykt från Ukraina till Ryssland. Demonstrationen organiseras av den nybildade parpaplyorganisationen anti-Majdan (Majdan är det torg i Ukrainas huvudstad som var centrum för protesterna mot Janukovytjs regering. Protesterna blev upptakten till det inbördeskrig som nu pågår, se Ukraina: Aktuell politik.) Anti-Majdan-rörelsen samlar mc-knuttar, kosacker, kroppsbyggare och veteraner från krigen i Afghanistan och Tjetjenien. En del av medlemmarna har krigat på de ryskstödda separatisternas sida i Ukraina. 

      • Navalnyj grips

        Oppositionsledaren Aleksej Navalnyj grips när han i Moskvas tunnelbana delar ut flygblad inför en regeringskritisk demonstration som ska hållas den första mars. Navalnyj fängslas i 15 dagar för brott mot en lag som reglerar demonstrationer. Det betyder att han inte kommer att kunna delta i den planerade manifestationen mot president Putin.

      • Nato manar Ryssland respektera vapenvilan

        Vapenvilan i Ukraina håller inte och Ryssland anklagas av den ukrainska regeringen för att förse separatisterna med förstärkt understöd av ryska stridsvagnar, artilleri och marksoldater. Försvarsalliansen Nato uppmanar Ryssland att respektera vapenvilan och dra tillbaka allt stöd för rebellerna. Nato meddelar också att alliansen kommer att ge Ukraina praktiskt stöd genom att "reformera och modernisera" landets väpnade styrkor.

      • Utvidgade sanktioner

        EU:s utvidgade sanktioner mot ryssar och ryskstödda ukrainare träder i kraft. Den nya listan omfattar 19 personer och nio organisationer, bland dem två ryska vice försvarsministrar som hålls ansvariga för att ha sänt vapen och soldater till Ukraina. Moskva meddelar att Ryssland kommer att bemöta sanktionerna "med lämpliga medel". Även Kanada skärper sina sanktioner mot Ryssland.

      • Vapenvila sluts

        Putin undertecknar den 12 februari ett nytt avtal om vapenvila i Ukraina. Vapenvilan ska träda i kraft efter tre dygn. Det är långtifrån någon bred politisk lösning på konflikten, och den tyska förbundskanslern Angela Merkel säger sig inte ha några illusioner om en snar fred, bara "en strimma av hopp". De separatistkontrollerade områdenas politiska status är oklar, liksom hur den rysk-ukrainska gränsen ska bevakas. Den ukrainska regeringen uppger att Ryssland, medan förhandlingarna pågår, för in bland annat cirka 50 stridsvagnar och 40 robotsystem till östra Ukraina. EU säger att det inte kan bli tal om att lätta på några sanktioner mot ryska intressen förrän det står klart att vapenvilan respekteras (läs mer i Ukraina: Kalendarium).

      • Samarbete med Egypten

        President Putin åker på statsbesök till Kairo där han tas högtidligt emot.  Vid besöket skriver Ryssland under ett avtal om att bygga Egyptens första kärnkraftverk. Länderna enas också om att skapa en industrizon längs Suezkanalen.

      • Freds-diskussioner utan resultat

        Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande reser till Moskva för att träffa president Putin och överlämna en plan för fred i Ukraina. De samtal som hålls beskrivs visserligen som "konstruktiva" men resulterar inte i något mer än planer på att träffas igen några dagar senare, den 11 februari, i Minsk i Vitryssland.

      • Beslut om kommandocentraler fördöms

        Moskva fördömer försvarsalliansen Natos beslut att inrätta kommandocentraler i Baltikum, Polen, Rumänien och Bulgarien som stöd för den nya spjutspetsstyrka som ska stå klar 2016 (läs mer i Nato: Aktuella frågor).  

      • Januari

      • Rotenberg får miljardkontrakt

        En av de första ryska affärsmän som drabbades av EU:s sanktioner, Arkadij Rotenberg, får ett mångmiljardkontrakt för sitt företag Strojgazmontazj för att bygga en bro över Kertjsundet mellan det ryska fastlandet och den annekterade ukrainska halvön Krim. Rosenberg är en nära vän till president Putin.

      • Plan för bättre ekonomi

        Den ryska regeringen lägger fram en plan för att hejda den ekonomiska krisen i landet. 21 miljarder dollar ska satsas på att stötta utsatta sektorer såsom bankerna. Även jordbruket och industrin får mera pengar. Många bugetposter skärs ned – dock inte militärutgifterna – medan socialutgifterna ökar. Putin hävdar att han trots krisen ska höja folkpensionerna och lönerna för statliga anställda så som han lovade när han valdes till president 2012. Pengarna till stödpaketet ska dels tas ur den ordinarie budgeten, dels ur den stora välfärdsfond som Ryssland byggt upp av tidigare års överskott från olje- och gasexporten. Rysslands ekonominister gör senare under månaden bedömningen att ekonomin kommer att krympa med 3 procent under 2015.  

      • EU förlänger sanktioner

        EU:s utrikesministrar, samlade till extramöte med anledning av den förvärrade situationen i östra Ukraina, beslutar att förlänga gällande sanktioner mot personer som är inblandade i konflikten med ytterligare sex månader, från mars till september 2015. Dessutom planerar EU att utöka sanktionslistan med fler namn och eventuellt lägga till ytterligare någon ekonomisk sektor i Ryssland.

      • Ryskstödda separatister anklagas för utvidgning

        Ukraina och USA anklagar de ryskstödda separatisterna för att ha utvidgat sitt territorium utöver det som stadgades i eldupphöravtalet de skrev under i september. Enligt Ukrainas president Porosjenko har Ryssland nu över 9 000 soldater och mer än 500 stridsvagnar, tunga artilleripjäser och bepansrade trupptransportfordon på ukrainsk mark.

      • EU-sanktioner mot Ryssland kvar

        EU beslutar att behålla alla sanktioner mot Ryssland tills ledningen i Moskva ser till att de villkor för vapenvila som den ställde sig bakom i september genomförs. EU konstaterar att förhållandena i östra Ukraina har förvärrats de senaste veckorna. Ryssland beskriver EU:s beslut som en "ovänlig handling" och avfärdar ukrainska regeringens uppgifter om en markant rysk truppförstärkning som "nonsens".

      • Stärkt militär på Krim

        Den ryska försvarsledningen meddelar att Ryssland ska stärka sin militära slagkraft på den annekterade Krimhalvön. Militärens kapacitet ska ökas även i Kaliningrad, som ligger inklämt mellan Polen och Litauen vid Östersjön, samt i Arktis. Alla tre områdena är potentiella konflikthärdar i händelse av en skärpt konfrontation med USA och Nato. 

      • Rysk ekonomi på ”skräpnivå"

        Kreditvärderingsinstitutet Fitch nedgraderar Rysslands ekonomi till en nivå strax över det som kallas "skräpnivån". På grund av västländernas ekonomiska sanktioner mot Ryssland och det kraftiga oljeprisfallet under hösten 2014 förutspår Fitch att den ryska ekonomin kommer att krympa med runt fyra procent under 2015. Andra kreditvärderingsinstitut gör senare liknande bedömningar.  

      • Lag om bilförbud

        En lag träder i kraft som förbjuder "personer med olika former av medicinska och psykiska rubbningar" att köra bil. Hit räknas bland annat blinda och epileptiker men även spelberoende personer, kleptomaner, transvestiter och transsexuella. Homosexuella berörs inte.

      • Resultatlösa förhandlingar

        Förhandlingar mellan Rysslands, Ukrainas, Frankrikes och Tysklands utrikesministrar om hur den formella vapenvilan i östra Ukraina ska genomdrivas i praktiken blir resultatlösa. Ett planerat toppmöte mellan de fyra ländernas ledare skjuts på framtiden

    • 2014

      • December

      • Navalnyj döms till fängelse

        På årets näst sista dag faller domen mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och hans bror Oleg i den rättegång som rör anklagelser om att bröderna ska ha lurat av två företag miljontals rubler. Navalnyj hävdar att domen - som vanligt - är politiskt motiverad.  De båda får tre och ett halvt år villkorligt fängelse. Navalnyj upprörs över domen mot brodern och uppmanar sina anhängare att ge sig ut för att protestera. Vid de demonstrationer som följer grips över 200 personer. Navalnyj själv grips på väg till platsen för manifestationen och förs till sitt hem eftersom han fortfarande sitter i husarrest.

      • Ukraina närmare Nato

        Ukrainas beslut att slopa landets officiellt neutrala ställning ses som ett första steg för Ukraina mot västalliansen Nato. Ryssland beskriver beslutet som "fullständigt kontraproduktivt" och "en ovänlig handling". I en reviderad version av den försvarsdoktrin som antogs 2010 skärper Moskva tonfallet när det gäller Nato och kallar organisationens aktivitet i Östeuropa för ett grundläggande hot mot Ryssland.

      • Amerikanska kortföretag bryter med Krim

        De amerikanska kortföretagen Visa och Mastercard avbryter samarbetet med banker och kunder på Krim med hänvisning till sanktionerna mot den ryskt annekterade halvön.

      • USA skärper sanktioner

        USA skärper sanktionerna mot Ryssland. All export av varor, teknik och tjänster till Krim förbjuds. Ytterligare ett antal ryska och ukrainska företag och 24 personer som anses medverka till destabilisering av Ukraina beläggs med reseförbud inom unionen och får eventuella tilllgångar inom EU frusna.

      • EU skärper sanktioner ytterligare

        EU skärper än en gång sanktionerna mot Ryssland för landets inblandning i Ukraina. Alla investeringar på Krim förbjuds, liksom alla former av stöd till den ryska utvinningen av olja och gas i Svarta havet, till exempel export av varor eller teknik till ryska olje- och gasföretag aktiva i Svartahavsregionen. Europeiska kryssningsfartyg får inte anlöpa hamnar på Krim. Företag i EU-länderna får inte köpa fastigheter eller företag på Krim.

      • Närmande till Uzbekistan

        Moskva efterskänker större delen av Uzbekistans skulder till Ryssland som ett sätt att stärka banden mellan länderna. Ryssland försöker locka med Uzbekistan i den eurasiatiska union han är på väg att bilda med Kazakstan och Vityssland (se Maj 2014). 

      • Putin anklagar väst för destabilisering

        Attacken i Groznyj äger rum strax innan president Putin håller sitt årliga tal till nationen. I talet försvarar Putin annekteringen av Krim från Ukraina och säger att halvön är "helig" för Ryssland. Putin tonar ned betydelsen av de ekonomiska problem som landet står inför och hävdar att Ryssland kommer att härda ut och klara krisen. Den ryska ekonomin har under året drabbats hårt av fallande oljepriser och konsekvenserna  av västvärldens sanktioner. Under 2014 har den ryska rubeln förlorat mer än hälften av sitt värde gentemot den amerikanska dollarn. Ekonomer förutspår att den ryska tillväxten hamnar strax ovanför nollstrecket 2014 och blir negativ under 2015. Putin anklagar väst för att försöka destabilisera Ryssland och säger att västländerna så fort Ryssland håller på att växa sig starkt tar till motåtgärder för att hålla landet nere. "Hade det inte gällt Ukraina hade väst hittat på något annat" menar Putin.

      • Islamister till attack i Groznyj

        En omfattande eldstrid bryter ut mellan islamiska upprorsmän och säkerhetsstyrkor i Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Under den flera timmar långa skottlossningen med tunga vapen dödas minst tio poliser och nio rebeller enligt uppgifter från de tjetjenska myndigheterna. Andra källor anger antalet dödade poliser till tre. Rebellerna förskansar sig bland annat i ett hus som hyser ett antal mediebolag samt i en skola.. En grupp som är lojal med Emiratet Kaukasus uppger att den utfört attacken. Emiratet Kaukasus utropades som en islamisk stat av den tjetjenske rebelledaren Doku Umarov 2007 och uppgavs omfatta Tjetjenien med grannrepubliker.

      • Putin lägger ner gasprojekt

        Vid ett besök i Turkiet meddelar president Putin att det stora South Stream-projektet ska skrotas. South Stream skulle byggas för att transportera rysk gas i ledningar under Svarta havet och vidare genom Bulgarien, Balkan och Österrike till det ordinarie gasnätet i Västeuropa. Putin säger att det inte går att genomföra projektet på grund av att Bulgarien i somras under tryck från EU beslutade att inställa arbetet med gasledningen. Bygget av South Stream har pågått ett antal år och beräknas ha kostat Ryssland runt 5 miljarder dollar. Putin utlovar mer och billigare gas till Turkiet och varnar väst för att kan komma att sänka sin gasexport till Europa. Turkiet är den nästa största importören av rysk gas efter Tyskland. EU tonar ned betydelsen av det ryska utspelet och meddelar att det endast understryker vikten av att Europa sprider ut sin energiimport.

      • November

      • Avtal med Abchazien

        Ryssland och den georgiska utbrytarstaten Abchazien undertecknar ett avtal om "strategiskt partnerskap", som bland annat innebär att de abchaziska försvarsstyrkorna inlemmas i ryska armén och att Ryssland fördubblar sitt ekonomiska stöd till den georgiska utbrytarstaten. Georgiens regering fördömer avtalet som ett steg mot en rysk annektering av Abchazien och begär att FN:s säkerhetsråd ska diskutera avtalets laglighet. Avtalet döms också ut av USA, EU och Nato.

      • Blockad mot fordon från Litauen

        Ryssland inför en blockad av varutransporter med fordon som är registrerade i Litauen. Blockaden införs dagen efter det att president Grybauskaité vid ett besök i Kiev kallat Ryssland en "terroriststat". En liknande blockad infördes under en månad 2013 inför det EU-toppmöte där den dåvarande ukrainska regeringen skulle skriva under ett associationsavtal med EU vilket Ryssland motsatte sig.

      • Nato-anklagelse om truppförstärkning

        Nato anklagar Ryssland för att genomföra en kraftig truppförstärkning i östra Ukraina och längs den ryska sidan av gränsen. Liksom tidigare avvisar den ryska regeringen alla uppgifter om rysk inblandning i kriget i Ukraina. 

      • Utvisar diplomater

        Ryssland utvisar en tysk och flera polska diplomater. Utvisningen av tysken är en vedergällningsaktion för att Tyskland tidigare utvisat en rysk diplomat. Polackerna anklagas för spioneri. Även lettisk f d parlamentsledamot utvisas av samma skäl.

      • G20-möte kritiserar Ryssland

        Vid de så kallade G20-ländernas toppmöte i Australien riktar ledarna för en rad västländer hård kritik mot den ryska krigföringen och hotar med upptrappade sanktioner. Presidenten Putin lämnar mötet i förtid med hänvisning till att han behöver sova.

      • Memorial publicerar lista över fångar

        Rysslands mest kända människorättsgrupp Memorial publicerar sin årliga lista över personer som organisationen anser är fängslade av politiska skäl. Denna gång omfattar listan 46 namn. Förutom den kände advokaten och regimkritikerna Aleksej Navalnyj listas bloggare, miljöaktivister, politiska aktivister samt personer som kämpar för en viss folkgrupps rättigheter eller för att deras religion ska respekteras. Till fångarna räknas också den kvinnliga ukrainska pilot som hålls fången i Ryssland, anklagad för att ha vållat två ryska journalisters död under strider i Ukraina.

      • Ukraina betalar av gas-skuld

        Ukraina gör en första avbetalning på motsvarande 1,45 miljarder US-dollar av sin skuld på totalt 3,1 miljarder dollar till det ryska gasbolaget Gazprom. Hela summan måste betalas före årsskiftet för att Ukraina ska få gas från Ryssland under hela 2015.

      • Erkänner presidentval i östra Ukraina

        Rysslands regering erkänner resultatet i de presidentval som hålls i de båda "folkrepubliker" som upprättats av proryska separatister i östra Ukraina. Enligt Moskvas syn har "folkrepublikerna" nu mandat att förhandla direkt med regeringen i Kiev. USA och EU fördömer valen som olagliga.

      • Oktober

      • Avtal om gas till Ukraina

        Ukraina, Ryssland och EU säger sig på nytt ha slutit avtal om fortsatta ryska gasleveranser under den kommande vintern till Ukraina och vidare till andra länder i Europa. Men avtalet hänger fortfarande på att Ukraina betalar 2,2 miljarder USA-dollar för gamla gasskulder och ett förskott för november. 

      • Importförbud utökas

        Ryssland utökar sitt förbud mot import av mat från EU till att även gälla fett från kyckling, gris och nötkött samt slaktavfall (se även Augusti).

      • Samarbete med Abchazien ”modernt”

        Regeringen tillbakavisar kritik från Georgien som motsätter sig ett planerat avtal om närmare samarbete mellan Ryssland och den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien. Avtalet innebär bland annat att Ryssland och Abchazien ska upprätta gemensamma försvars- och polisstyrkor och att de ska samarbeta om tullar. Enligt Georgien är detta liktydigt med en annektering av området. Rysslands regering säger att det utökade samarbetet är "modernt" och att ingen har rätt att lägga sig i det.

      • Georgien vädjar om Abchazien

        Georgiens regering vädjar till Ryssland att inte fullfölja planerna på att ingå ett avtal om "allians och integration" med den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien. Enligt Georgien skulle det planerade avtalet, som bland annat innefattar gemensamma försvars- och polisstyrkor samt tullväsen vara liktydigt med en annektering av området. Det rapporteras finnas motstånd mot de ryska planerna även inom det abchaziska parlamentet, där många ledamöter vill slå vakt om områdets "självständighet".

      • Nato: ”Inget resultat av Putins löfte”

        President Putin träffar sin ukrainske kollega Porosjenko vid ett möte i Milano mellan europeiska och asiatiska ledare. Ryska talesmän säger efter samtalen att "vissa deltagare" hade visat en "fullständigt ensidig, icke-flexibel och odiplomatisk" inställning i Ukrainafrågan. Tysklands förbundskansler Merkel säger att samtalen inte lett till något genombrott. Nato säger sig inte  ha sett något resultat av Putins senaste löfte om ryskt trupptillbakadragande från den ukrainska gränsen.

      • Soldater beordras hem från ukrainska gränsen

        Ryska medier rapporterar att president Putin gett order om att 17 600 ryska soldater som varit stationerade vid ukrainska gränsen ska återvända till sina permanenta baser.

      • Poliser döda i Groznyj

        Fem poliser dödas och ett dussin skadas när de försöker stoppa ett självmordsattentat mot en konsertlokal i Tjetjeniens huvudstad Groznyj.

      • Tatarer på Krim försvunna

        Talesmän för tatarerna på Krim uppger att sju tatarer, alla män, försvunnit sedan Ryssland annekterade halvön. En av männen ska ha återfunnits död.

      • September

      • Litauen anklagar Ryssland för brott mot havsrätt

        Litauen anklagar Ryssland för att bryta mot internationell havsrätt. Anledningen är att ryska styrkor tagit en litauisk fiskebåt i förvar och fört båten samt dess besättning på 30 man till hamnstaden Murmansk. Ryssland anklagar båten för att olovligen ha befunnit sig i en rysk ekonomisk zon. Litauen hävdar att båten hade rätt att vara där. EU uppmanar Ryssland att släppa båten och besättningen.

      • Ungern stoppar gas till Ukraina

        Den ryske energiministern säger i samma veva att de EU-länder som återexporterar rysk gas till Ukraina riskerar att helt bli utan leveranser. Ungern är det första landet som viker sig för påtryckningarna, dock med hänvisning till "tekniska problem", strax efter det att premiärminister Viktor Orbán sagt att Ungern inte kan försätta sig i ett läge där man blir utan gas till vintern.

      • Avtal om rysk gas till Ukraina

        Efter förhandlingar mellan EU, Ryssland och Ukraina sluts ett preliminärt avtal om att Ryssland ska fortsätta leverera gas till Ukraina hela vintern, om Ukraina betalar en skuld på 2,4 miljarder euro före slutet av december och betalar den nya gasen i förskott. Avtalet sägs garantera att gasleveranserna via Ukraina till övriga Europa sker utan hinder hela vintern, men misstron mellan parterna består och det ukrainska gasföretagets chef gör uttalanden som väcker tvivel på att avtalet går igenom.

      • Duman vill begränsa utländskt ägande i media

        Parlamentets underhus, duman, antar i tre omröstningar i rask takt en lag som begränsar utländskt ägande i landets medier till högst 20 procent per tidning eller TV-kanal. Lagen, som kommer att drabba flera regimkritiska medier, måste godkännas av överhuset och presidenten innan den blir verklighet, vilket i båda fallen betraktas som en ren formalitet. Avsikten med lagen uppges vara att hindra utlänningar att "påverka strategiska beslut". Utländskt medieägande kan enligt lagens författare "hota landets informationssäkerhet".

      • Chodorovskij redo att leda Ryssland

        Den före detta oligarken och regimkritikern Michail Chodorkovskij som nu lever i exil väcker uppmärksamhet då han vid en presskonferens säger att Ryssland tillhör Europa och att han är villig att leda landet i en tid av kris. Han meddelar också att han kommer att gjuta nytt liv i sin välgörenhetsorganisation Open Russia och att denna gärna får fungera som plattform för proeuropiska krafter inför parlamentsvalet 2016.

      • Demonstrationer mot kriget i Ukraina

        Tiotusentals ryssar demonstrerar i Moskva, S:t Petersburg och andra städer mot kriget i Ukraina. Polisen i Moskva uppskattar antalet deltagare till 5 000 medan nyhetsbyrån AP bedömer att runt 20 000 personer anslutit sig. Arrangörerna hade räknat med 50 000 deltagare. "Stoppa kriget " och "Sluta ljuga" är några av demonstranternas slagord under demonstrationen som går lugnt till.  

      • Enade Ryssland segrar på Krim

        I val till det regionala parlamentet på Krim segrar det Kremltrogna partiet Enade Ryssland. Partiet får cirka 70 procent av rösterna efter en valkampanj där oppositionspartier rapporteras ha haft svårt att föra ut sina budskap. De cirka 300 000 tatarerna som mestadels står på den ukrainska regeringens sida bojkottar i stor utsträckning valet. Efter valet gör polisen husrannsakan i krimtatarernas politiska högkvarter och tatariska ledares bostäder. Tatarernas politiska församling, majlis, vräks också från den byggnad där de brukar hålla sina möten. 

      • Kiev i associationsavtal med EU

        Kiev antar det associationsavtal mellan EU och Ukraina som avvisades av den förra proryska regeringen hösten 2013 vilket blev början till den pågående konflikten i grannlandet (se Ukraina: Aktuell politik). Avtalet antas efter att Ryssland fått igenom en ändring. Genomförandet av de delar som reglerar handeln mellan EU och Ukraina skjuts upp från november 2014 till december 2015. Därmed dämpas Rysslands oro för att EU-varor ska konkurrerar ut ryska produkter på den ukrainska marknaden.. En knapp vecka efter att avtalet skrivits under kräver Ryssland i ett brev till EU:s handelskommissionär att det bör skapas en möjlighet att göra tillägg till avtalet efter ryska önskemål. EU-kommissionen har tidigare avvisat ryska förslag om tillägg.     

      • Positiv till självstyren i Ukraina

        Ryssland uttalar sig positivt om det ukrainska parlamentets beslut att ge delar av regionerna Donetsk och Luhansk självstyre. Under tre år beviljas området "speciell ställning". Moskva kallar beslutet ett steg i rätt riktning och säger att det är det hittills bästa initiativet för att få slut på konflikten mellan proryska separatister i östra Ukraina och regeringen i Kiev.  

      • Samordning med Kina vid hot

        Vid ett möte med Putin i Tadzjikistan föreslår Kinas president att Ryssland och Kina ska erbjuda varandra "en hjälpande hand" när respektive land ställs inför ett externt hot. Putin svarar att länderna bör samordna sig i större utsträckning. 

      • Estnisk officer åtalas

        Ryssland meddelar att den estniske officer som greps tidigare under september kommer att åtalas för spioneri och riskerar tjugo års fängelse. EU kräver att officeren omedelbart friges och återförs till Estland. 

      • Fler amerikanska sanktioner

        USA följer i EU:s spår och inför fler sanktioner mot Ryssland. Den här gången riktas sanktionerna mot Rysslands ledande bank Sberbank samt energibolag och företag inom försvarssektorn. De nya sanktionerna får värdet på rubeln att sjunka till sin lägsta nivå någonsin gentemot den amerikanska dollarn.  

      • Fördömer USA:s utökade kamp mot IS

        Ryssland fördömer USA:s planer på att utöka sina flyganfall mot den extremistiska terrorrörelsen Islamiska staten från Irak till Syrien. "Ensidiga amerikanska anfall utgör ett "grovt brott mot internationell lag" hälsar ryska UD. Några dagar senare säger utrikesminister Lavrov att Ryssland vill bidra till kampen mot IS.

      • Putin anklagar väst för provokation

        Vid ett regeringsmöte anklagar president Putin väst för att provocerat fram krisen i Ukraina i syfte att återuppliva försvarsalliansen Nato. Putin säger att Ryssland nu ställs inför nya hot då Nato stärker sin närvaro i östra Europa. Han pekar också på de amerikanska planerna på ett missilförsvar i Europa samt på programmet "Prompt Global Strike" som går ut på att USA med konventionella vapen ska kunna slå till mot mål överallt i världen inom en timme. Försvarsminister Dimitrij Rogozin säger att Ryssland kommer att svara på "Promt Global Strike" genom att rusta upp sin kärnvapenstyrka och sitt luft- och rymdförsvar.

      • Polen och Slovakien rapporterar minskat gasflöde

        Polen och Slovakien uppger att Ryssland stryper gasflödet till respektive land men Gazprom hävdar att leveranserna pågår enligt avtal. Enligt polska bedömare kan ett minskat gasflödet bero på att Polen sedan en tid sänder en del av den ryska gasen vidare till Ukraina.

      • Rapport om ryska soldater i Ukraina

        Nato uppger att Ryssland fortfarande har runt 1000 tungt beväpnade soldater i östra Ukraina förutom 20 000 soldater på den ryska sidan av gränsen.

      • Nya EU-sanktioner

        EU beslutar om en ny omgång av sanktioner mot Ryssland men säger att sanktionerna kan hävas om vapenvilan håller. De nya sanktionerna förbjuder både företag och personer i EU att låna ut pengar på längre tid till fem statliga ryska banker. Sanktionerna gör det också svårare för ryska oljebolag att låna pengar på den europeiska marknaden. Oljebolagen drabbas också av förbud mot export av tjänster och viss teknologi. Sanktionerna omfattar vidare ett exportstopp för komponenter i krigsmaterial. Ytterligare 24 personer läggs till listan över dem som får sina tillgångar i EU frusna och förbjuds att resa in i EU.

      • Estnisk officer häktad

        En rysk domstol häktar en estnisk underrättelseofficer som gripits vid gränsen mellan Ryssland och Estland. Mannen misstänks för spioneri. Ryssland hävdar att mannen greps på den ryska sidan av gränsen medan Estland säger att det skedde på den estniska sidan av gränsen. I Estland ses bortförandet som en rysk maktdemonstration och ett test på Natos beredvillighet att försvara sina nya östliga medlemmar.

      • Rysk-ukrainsk vapenvila

        En vapenvila sluts i östra Ukraina men den bryts nästan genast under ömsesidiga beskyllningar om vilken sida som började skjuta. Den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE, som övervakar vapenvilan, bedömer på den tredje dagen att den i stort sett respekteras men att de närmaste dagarna avgör om den ska anses hålla. Dagen därpå uppger Ukrainas president Porosjenko att Ryssland har "dragit tillbaka cirka 70 procent av sina soldater" från ukrainsk mark.

      • Putin lägger fredsplan

        Putin lägger fram en fredsplan i sju punkter men den möts med skepsis av Ukrainas regering och västländerna.

      • Frankrike stoppar leverans av hangarfartyg

        Frankrike stoppar leveransen av ett stort hangarfartyg till Ryssland på grund av den ryska inblandningen i konflikten i Ukraina. Beslutet ska omprövas i oktober och det kan komma att ändras om det blir fred i Ukraina.

      • Putin och Porosjenko överens om vapenvila

        Putin och Porosjenko uppges i ett telefonsamtal ha kommit överens om vad som behöver göras för att åstadkomma vapenvila i östra Ukraina. En talesman i Moskva säger att Ryssland stöder en vapenvila men att ett konkret avtal om en sådan inte är en fråga för Ryssland, eftersom landet "inte är part i konflikten". Enligt Nato finns minst 1 000 ryska soldater på ukrainsk mark, och enligt regeringen i Kiev har ryska soldater iakttagits på tio platser i östra Ukraina, inklusive inne i storstäderna Donetsk och Luhansk.

      • Ny militärdoktrin

        Vice ordföranden för det ryska nationella säkerhetsrådet säger att Ryssland ska anta en ny militärdoktrin som ska göra landet bättre rustat att stå emot Natos ökade närvaro i östra Europa och dess nya europeiska robotförsvarssystem. Beskedet kommer som ett direkt svar på ett beslut av Nato att inrätta en ny snabbinsatsstyrka på "flera tusen man" som kan sättas in i de östliga Natoländerna vid tecken på ryska militära rörelser i deras närhet.

      • Augusti

      • Trakasserier mot minoriteter

        FN uppger i en rapport att tatarer, ukrainare och andra minoriteter på Krim utsätts för trakasserier och diskriminering. 

      • Ukrainsk armé retirerar

        Ukrainska armén tvingas retirera från flygplatsen utanför Luhansk, som angripits av vad president Porosjenko beskriver som en rysk stridsvagnsbataljon. Porosjenko anklagar Ryssland för "direkt och öppen aggression". Enligt försvarsministern finns reguljära ryska förband nu i både Luhansk och Donetsk.

      • Putin kräver förhandling om Ukraina

        President Putin kräver skyndsamma förhandingar om hur samhället och statsstyret ska organiseras politiskt i sydöstra Ukraina. Det är första gången han öppet antyder en ambition att skapa någon sorts rysk lydstat i området. Han har de senaste dagarna också beskrivit sydöstra Ukraina som "Novorossija" (Nya Ryssland), en benämning som användes under tsartiden. Inför hotet av nya sanktioner manar Putin EU att visa "sunt förnuft" och inte trappa upp bestraffningarna som skadar båda parter.

      • Ukraina och Ryssland utväxlar fångar

        Ukraina och Ryssland utväxlar fångar. Ukraina överlämnar ett tiotal ryska fallskärmsjägare och får tillbaka 63 ukrainska armésoldater.

      • Litauen manar EU stötta Ukraina

        EU förbereder återigen skärpta sanktioner mot Ryssland och ger Putin en frist på en vecka att ändra sin linje gentemot Ukraina. Litauens president Dalia Grybauskaité säger att Ryssland "praktiskt taget är i krig med Europa". Hon uppmanar EU att ge militärt stöd åt Ukraina.

      • Soldatmödrar ”utländsk agent”

        En inhemsk opinion börjar protestera mot Rysslands inblandning i Ukraina. Organisationen Soldatmödrar upprättar en lista över 400 döda eller skadade ryska soldater. Soldatmödrar i S:t Petersburg sätts upp på listan över ”utländska agenter”. 

      • Omvärlden fördömer rysk närvaro i Ukraina

        Enligt USA:s ambassadör i Kiev deltar ryska soldater nu direkt i striderna vilket utlöser nya fördömanden från omvärlden. Nato håller krismöte sedan organisationen publicerat satellitbilder som uppgavs visa ryska truppförflyttningar inne i södra Ukraina. Före mötet säger Nato-chefen Anders Fogh Rasmussen att alliansen förbereder ett beslut om att sätta in snabbrörliga styrkor i östeuropeiska länder för att stävja hotet från Ryssland.  USA:s president Obama säger att alla nu klart kan se att ryska förband är inblandade i striderna. Han konstaterar samtidigt att USA självfallet stöttar Nato-medlemmar i Europa militärt men säger att den hjälpen inte kan utsträckas till icke-medlemmar som Ukraina. Moskva fortsätter förneka att ryska soldater stöttar rebellerna, men hyllar de proryska styrkornas framgångar på slagfältet. 

      • Ny stridsfront i sydöstra Ukraina

        Dagarna efter presidentmötet öppnas en ny front i sydöstra Ukraina och landets militär uppger att fler ryska stridsvagnar och andra fordon rör sig i området. Rebellerna tar en stad nära Azovska sjön vilket utlöser spekulationer om att Ryssland har för avsikt att skapa en markförbindelse mellan Krim i väster och Ryssland i öster.

      • Putin och Porosjenko eniga om fredsplan

        Under samtalen mellan Porosjenko och Putin lovar Porosjenko att utarbeta en plan för att få till stånd en vapenvila. Putin säger att Ryssland kommer att stödja denna process. Fortsatta konsultationer ska äga rum mellan de myndigheter som kontrollerar respektive lands gränsbevakning.

      • Ryska fallskärmsjägare i Ukraina ”av misstag”

        Några timmar innan Putin ska träffa Ukrainas president Porosjenko i Vitryssland för att tala om konflikten tillfångatar den ukrainska armén tio ryska fallskärmsjägare som befinner sig i Ukraina cirka 2,5 mil från gränsen till Ryssland. Ryska utrikesdepartementet säger att fallskärmsjägarna hamnat där "av misstag". De ska gått vilse när de patrullerade en omärkt del av gränsen.

      • Kolonnen tillbaka till Ryssland

        Det ryska intrånget fördöms av bland andra Nato och USA, som kräver att kolonnen omedelbart ska dras tillbaka. Så sker  också. Ukrainska källor hävdar att en del av lastbilarna på återvägen har med sig militär utrustning som ska ha tagits från en vapenfabrik i Luhansk.

      • Rysk lastbilskolonn in i Ukraina

        Efter att ha väntat i drygt en vecka på den ryska sidan av gränsen kör den ryska lastbilskolonnen in i Ukraina utan att ha fått klartecken från Kiev. Bara ett trettiotal fordon har inspekterats av ukrainska tullen. 220 lastbilar eskorteras mot Luhansk av pro-ryska separatister. Hårda strider pågår längs vägen till Luhansk. Ukrainska säkerhetstjänstens chef anklagar Ryssland för en invasion men säger att inget våld ska användas mot fordonen. President Porosjenko talar om "ett flagrant brott mot folkrätten". 

      • Rosneft ber om pengar

        Landets största oljebolag Rosneft ber regeringen om hjälp för att klara sina låneinbetalningar. Sanktionerna från väst har gjort det svårare för Rosneft att låna på den internationella lånemarknaden. Sanktionerna omfattar också export av teknologi som Rosneft är beroende av. Även utvecklingsbanken VEB ska ha vänt sig till regeringen och bett om ekonomisk hjälp för att klara verksamheten.

      • Dom för våld vid Putins installation

        Rättegången avslutas mot dem som åtalats för uppvigling i samband med de våldsamma protester som ägde rum inför installationen av Putin som president i maj 2012. Tre personer döms till fängelsestraff i upp till tre och ett halvt år. Under processen har sammanlagt 13 personer dömts till fängelse.   

      • Hjälpsändning till Ukraina kritiseras

        I mitten av augusti meddelar Ryssland att landet skickat en hjälpsändning mot Ukraina omfattande 280 lastbilar med 2 000 ton förnödenheter. USA, EU och Nato, som misstänker att hjälpsändningen innehåller militär hjälp till rebellerna, utfärdar i skarpa ordalag varningar till Ryssland att försöka utnyttja hjälpsändningen till att skaffa sig militärt fotfäste inne i Ukraina. Regeringen i Kiev säger att kolonnen inte kommer att släppas in och att lasten ska flyttas över till ukrainska fordon vid gränsen under övervakning av Internationella rödakorskommittén.

      • Kontroll av wi-fi

        Genom ett regeringsdekret åläggs företag som tillhandahåller offentliga trådlösa nätverk (wi-fi) att hålla koll på dem som surfar genom att kräva att de uppger fullständigt namn och passnummer när de loggar in. Uppgifterna ska sedan lagras i sex månader. Regeringen försvarar de nya bestämmelserna med behovet av att spåra terrorister medan oppositionen hävdar att syftet är att ytterligare kontrollera regeringskritisk verksamhet.

      • Importförbud mot väst

        Med ett totalt importförbud för mat från EU, USA, Australien, Kanada och Norge slår Ryssland tillbaka mot väst för de sanktioner som införts mot Ryssland på grund av krisen i Ukraina. Enda undantaget från importstoppet är barnmat. Ryssland överväger också att förbjuda västliga flygbolag att utnyttja ryskt luftrum. Importstoppet väntas drabba vissa livsmedelsproducenter i EU hårt. 10 procent av EU:s export till Ryssland utgörs av mat. Men även de ryska konsumenterna lär få känna av effekterna av importförbudet då priserna väntas stiga till följd av brist på varor. En tredjedel av Rysslands livsmedelskonsumtion utgörs av import från EU och EU är Rysslands näst största importmarknad. Premiärminister Medvedev meddelar att importstoppet ska vara i kraft ett år såvida inte EU visar "en konstruktiv attityd" när det gäller sanktionerna mot Ryssland.

      • Ryssar stödjer Putin

        Putins popularitet står sig under kraftmätningen med väst. Enligt en opinionsundersökning gjord av Levadainstitutet godkänner 87 procent av ryssarna Putins politik. Det är den högsta siffran sedan kriget mot Georgien i augusti 2008. Då ställde sig 88 procent av ryssarna bakom Putin.

      • Militärövning nära Ukraina

        Ryssland inleder en militärövning med runt hundra flygplan i södra Ryssland nära Ukraina. En talesman för armén hävdar att det handlar om en rutinövning. Samtidigt rapporterar Nato att de ryska styrkorna vid gränsen till Ukraina förstärkts från 12 000 till 20 000 man. Uppgifterna förnekas av Moskva.

      • Lag om dubbelt medborgarskap

        En ny lag tvingar ryssar med dubbelt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd i ett annat land att rapportera detta till myndigheterna. Att inte göra det blir straffbart. Enligt den ryska författningen är det tillåtet att vara medborgare i två länder samtidigt, men registreringskravet vållar ändå oro bland många som fruktar att de i praktiken ska bli tvungna att välja lojalitet.

      • Oberoende TV-kanal lägger ner

        Den sista någorlunda oberoende ryska TV-kanalen, Ren TV, lägger utan förvarning ned sitt mest kända program för politiska diskussioner och analyser. Programmet har betraktats som det sista i sitt slag som inte fört fram regimens åsikter. Ren TV ägs av ett bolag med anknytning till Jurij Kovaltjuk, nära allierad med Putin och en av dem som drabbats av sanktioner från EU och Ryssland för inblandning i Ukrainakrisen.

      • Juli

      • Ytterligare sanktioner från USA och EU

        USA och EU skärper sina sanktioner mot Ryssland som svar på landets fortsatta leveranser av tung militär utrustning till de ukrainska separatisterna. Västmakterna förbjuder samarbete med ryska statliga banker, och EU slår för första gången till mot hela sektorer av den ryska ekonomin. Försäljningen av utrustning för olje- och försvarsindustrierna samt materiel som kan ha både civil och militär användning begränsas. De ryska leveranserna av naturgas till EU berörs inte.EU beslutar också om reseförbud och frusna tillgångar för åtta personer i Putins allra närmaste krets, liksom tre företag med anknytning till Krim. EU förbjuder även investeringar i mineralutvinning och infrastruktur på Krim. Rysslands regering säger att sanktionerna "oundvikligen" kommer att leda till att priserna höjs för Europas gasimport från Ryssland. Ryssland förbjuder all import av frukt och grönsaker från Polen. Motiveringen är, liksom i de flesta liknande fall på senare tid, att varorna inte uppfyller ryska sanitära krav.

      • Döms till ersättning till Yukos

        Permanenta skiljedomstolen i Haag dömer ryska staten att betala 50 miljarder USA-dollar till oljebolaget Yukos aktieägare. Enligt domstolen drev regeringen Yukos i konkurs av politiska skäl genom orimliga skattekrav, varefter företagets tillgångar såldes till statliga företag. Yukos, som var Rysslands största oljebolag, ägdes av regeringskritikern Michail Chodorkovskij. Denne fängslades 2003 i vad som betraktades som ett sätt för president Putin att oskadliggöra en politisk motståndare. Chodorkovskij benådades 2013. Några dagar senare beordrar Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna Ryssland att betala nästan 2,5 miljarder USA-dollar till de tidigare aktieägarna i Yukos. Europadomstolen hänvisar till samma "oproportionerliga" skattekrav som låg till grund för utslaget i Haag-domstolen.

      • Stopp för ukrainska mejerivaror

        Ryssland förbjuder import av alla ukrainska mejerivaror sedan Livsmedelsinspektionen sagt sig ha funnit höga halter av antibiotika och bakterier i dem.

      • Oppositionsledare döms till arbetsläger

        Oppositionsaktivisten Sergej Udaltsov och hans medarbetare Leonid Razvozzjajev döms båda till 4,5 år i arbetsläger för att ha legat bakom oroligheter inför Putins installation som president 2012. Åklagarna hade yrkat på 8 års fängelse för båda männen. 

      • Fler flyktingar från Ukraina

        Ryska Migrationsverket säger att över 515 000 människor har flytt från Ukraina till Ryssland sedan den 1 april. Flyktingströmmen har börjat bli en tung börda för de regioner som ligger närmast gränsen och hanteringen av flyktingarna har nu förts upp på federal nivå. FN:s flyktingkommissariat UNHCR anger dock en betydligt lägre siffra, cirka 130 000.

      • Höjda straff för politiska protester

        Putin skriver under en lag som höjer straffet för den som deltar i icke sanktionerade politiska protester mer än en gång. Den nya straffsatsen är maximalt fem års fängelse eller böter upp till runt 200 000 kronor. 

      • Fler tidszoner

        Putin skriver under en lag om att Ryssland hädanefter ska ha permanent "vintertid" efter tre år med permanent "sommartid". Samtidigt återgår landet till elva tidszoner efter tre år med nio zoner.

      • Fem NGO ”utländska agenter”

        Inrikesdepartementet registrerar ytterligare fem frivilligorganisationer som "utländska agenter". Bland dem finns den internationellt kända Memorial, som bland annat utreder människorättsbrott under Sovjettiden, en miljöorganisation och tre grupper som ger juridisk rådgivning. Alla organisationerna säger att de ska fortsätta sin verksamhet som hittills och strunta i regeringens direktiv.

      • FN kräver pro-ryskt samarbete

        FN:s säkerhetsråd kräver enhälligt att de proryska separatisterna samarbetar med de internationella haveriutredarna och ger dem fritt tillträde till katastrofplatsen. Ryssland röstar för resolutionen efter att ha fått igenom kravet att utredningen ska ledas av FN:s organisation för civilflyget, ICAO, i stället för ukrainska staten. Putin lovar att utnyttja sitt inflytande över rebellerna till att få dem att samarbeta men kräver att västvärlden pressar den ukrainska regeringen till att avbryta sin militära offensiv.

      • Pro-ryska separatister misstänks för flygolycka

        President Putin fördömer den misstänkta nedskjutningen av ett malaysiskt trafikflygplan över östra Ukraina och håller ukrainska regeringen ansvarig, eftersom den intensifierat striderna i området de senaste veckorna. En rad västledare misstänker proryska separatister för att ha skjutit ned planet, sannolikt med långtgående robotar som i så fall skulle ha levererats av Ryssland. Putin utsätts för starkt ökat tryck från omvärlden att ingripa mot separatisterna och sätta stopp för kriget i Ukraina. Ännu en gång hotas Ryssland med hårdare sanktioner. Putin manar ledarna i väst att inte utnyttja nedskjutningen "för egen politisk vinning".

      • Börsras i Moskva

        De utpekade ryska storföretagens aktier faller kraftigt på Moskvabörsen efter beskeden om sanktionerna.

      • EU skärper sanktionerna

        EU meddelar också skärpta sanktioner mot Ryssland men säger sig komma att avslöja detaljerna i slutet av juli. Klart är att de europeiska investeringsbankerna EIB och EBRD inte längre får finansiera ryska projekt. De enskilda sanktionerna kommer att riktas mot personer och företag som bidrar till att undergräva Ukrainas suveränitet eller som delar ansvaret för annekteringen av Krim.

      • USA skärper sanktioner

        USA skärper kraftigt sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland med motiveringen att den ryska ledningen inte infriat sina löften att dämpa konflikten i östra Ukraina. Sanktionerna riktar sig mot viktiga delar i den ryska ekonomin, liksom mot de självutnämnda ukrainska "folkrepublikerna" Donetsk och Luhansk. Ryssland anklagar USA för "utpressning" och president Putin säger att sanktionerna för de amerikansk-ryska relationerna in i en "återvändsgränd".

      • Said Amirov dömd till fängelse

        Said Amirov, tidigare borgmästare i republiken Dagestans huvudstad Machatjkala i 25 år, döms till 10 års fängelse för att ha planerat att döda en politisk rival. Amirov åtnjöt länge president Putins stöd men avsattes och greps i juni 2013. Det tolkades då som att presidenten av säkerhetsskäl ville sätta stopp för Amirovs maffialiknande verksamhet inför Olympiska spelen i Sotji.

      • Vidare definition av separatistisk propaganda

        Duman utvidgar den lag som förbjuder separatistisk propaganda. Tidigare har detta förbjudits i traditionella medier men utsträcks nu även till internet och alla andra sammanhang. Att i medier eller på internet ifrågasätta Rysslands gränsdragning kan ge fem års fängelse. Att förespråka "separatism" i till exempel samtal eller brev kan straffas med fängelse i fyra år. Avsikten med lagen förmodas vara att tysta dem som ifrågasätter den ryska annekteringen av Krim.

      • Putin manar till patriotism i skolan

        President Putin rekommenderar att undervisningen i ryska skolor får en mer patriotisk inriktning för att skydda ungdomarna från utländsk påverkan. Kulturminister Vladimir Medinskij vill att undervisningen i främmande språk ska minska och att kurser i yoga ska ersättas med till exempel kurser i rysk matlagning.

      • Nya handelsavtal

        Ryssland ingår sju nya avtal med den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien om ekonomiskt samarbete, handel, transporter, jordbruk och forskning. Frågan om eventuell rysk annektering av Transnistrien berörs inte. Samtidigt förbjuds import av de flesta köttprodukter från Moldavien. Ryssland stoppar också, av "sanitära skäl", import av vissa mejerivaror från Ukraina.

      • Europeisk kritik mot massdeportation

        Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna kritiserar Ryssland för massdeportation av georgiska medborgare 2006. Enligt domstolen i Strasbourg bryter den slumpmässiga utvisningen av minst 2 300 georgier mot flera människorättskonventioner.

      • Juni

      • Hotar Ukraina, Georgien och Moldavien med ”motåtgärder"

        Ryssland hotar med ekonomiska "motåtgärder" mot Ukraina, Georgien och Moldavien om den ryska ekonomin skadas av att de tre före detta Sovjetrepublikerna skrivit under ett associationsavtal med EU. 

      • EU kräver ny Ukraina-politik

        På Putins begäran återkallar parlamentets överhus den fullmakt som gett honom rätt att sända militär in i östra Ukraina. Trots det ger EU:s stats- och regeringschefer den 27 juni Ryssland tre dagars frist att i grunden ändra politik gentemot Ukraina. EU-ledarna kräver bland annat att Moskva uttryckligen stöder den ukrainska regeringens fredsplan, ger Ukraina möjlighet att med stöd av OSSE ta kontroll över gränsen mellan länderna och att Ryssland tvingar ukrainska rebeller att frige alla fångar. Om ingenting händer riskerar Ryssland hårdare sanktioner. Tysklands förbundskansler Angela Merkel hotar med "drastiska åtgärder".

      • EU förbjuder import från Krim

        EU:s utrikesministrar enas om att förbjuda import från varor från Krim. De upprepar också att EU aldrig kommer att acceptera Rysslands ”illegala” annektering av halvön.

      • Stärkt militär vid gränsen till Ukraina

        Ryssland stärker sin militära närvaro längs gränsen mot Ukraina, och president Putin ger order om nya militära övningar samt försätter 65 000 soldater i stridsberedskap. Ryssland motiverar truppsammandragningen med behovet att skydda gränsen från intrång från den ukrainska sidan.

      • Gazprom stänger leveranser

        Det ryska gasbolaget Gazprom stänger av gasflödet till Ukraina sedan det statliga gasbolaget Naftogaz i Ukraina inte betalat en skuld på motsvarande närmare två miljarder dollar innan tidsfristen löpte ut den 16 juni. Gazprom meddelar att Ukraina nu måste betala i förväg för alla gasleveranser tills dess att skulden är betald.

      • Sänder nödhjälp till östra Ukraina

        Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uppger att Ryssland skickar nödhjälp till östra Ukraina via proryska rebeller. Det är första gången som en representant för Ryssland medger att Moskva har direkt kontakt med de ryska rebellerna.

      • Nekar till stridsvagnar

        Ryssland nekar till anklagelser om landet skulle ha skickat in stridsvagnar och andra bepansrade fordon i Ukraina. Istället anklagar Ryssland Ukraina för att ha kört två stridsvagnar över gränsen och in i Ryssland. Senare publicerar Natosatellitbilder som uppges visa ryska stridsvagnar rulla på gatorna i två ukrainska städer.

      • Ukrainas president lägger fram fredsplan

        När Porosjenko svärs in den 7 juni deltar Rysslands ambassadör till Ukraina. Ambassadören kallar Porosjenkos installationstal för en "lovande avsiktsförklaring". I talet håller Porosjenko fast vid att Ukraina ska vara en enad stat men lägger också fram en fredsplan för att få slut på striderna i öst (se Ukraina/Kalendarium).

      • Putin träffar G7

        Vid högtidlighållandet av D-dagen i Frankrike träffar Putin ledarna för G7-länderna för första gången sedan krisen i Ukraina bröt ut. Putin håller enskilda samtal med flera av dem däribland den amerikanske presidenten Barack Obama. Putin träffar också Ukrainas nyvalde president Petro Porosjenko och efter mötet säger Putin att han tycker att Porosjenko har "rätt inställning" till krisen. Putin säger samtidigt att den ukrainska regeringen borde avbryta sin militära aktion i öst.

      • Ryska trupper tillbakadragna

        Nato meddelar att merparten av de ryska trupperna vid gränsen till Ukraina nu dragits tillbaka.

      • Maj

      • Fem dödade i Ingusjien

        Ryska säkerhetsstyrkor skjuter ihjäl fem personer vid en aktion i republiken Ingusjien. Enligt Ingusjiens ledare hade de fem legat bakom mordet på chefen för det regionala säkerhetsrådet i maj 2013.

      • Avtal med Vitryssland och Kazakstan

        President Putin skriver tillsammans med sina kollegor från Vitryssland och Kazakstan under ett avtal om att forma en ny ekonomisk union mellan länderna. Avtalet som ska träda i kraft 1 januari 2015 stipulerar att det inom unionen ska råda fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och arbetskraft samt att medlemmarna ska samordna delar av sin ekonomiska politik.

      • Ny president i Ukraina

        När företagsledaren Petro Porosjenko vinner presidentvalet i Ukraina den 25 maj hälsar Rysslands utrikesminister Lavrov att Ryssland är redo för en "pragmatisk dialog" med Ukrainas nye president. Men läget spetsar till sig dagen efter valet då ukrainska regeringsstyrkor intar en flygplats i östra Ukraina och regeringssidan återtar den i en blodig strid. President Putin kräver ett omedelbart slut på striderna, och utrikesminister Lavrov upplyser omvärlden om att det inte är aktuellt med någon visit i Moskva för Porosjenkos del (se även Aktuell politik).

      • Order om tillbakadragande

        Den ryske generalstabschefen uppger att de ryska soldaterna vid gränsen mot Ukraina ska vara tillbakadragna inom 20 dagar. Senare bekräftar amerikanska tjänstemän att en del soldater flyttats.

      • Politkovskajas mördare dömda

        En domstol i Moskva dömer fem män för att ha planerat och utfört mordet på den kända regimkritiska journalisten Anna Politkovskaja 2006. De dömda är tre bröder och deras farbror från Tjetjenien samt en före detta polis i Moskva. Domstolen slår fast att den som hållit mordvapnet är en av bröderna, Rustan Machmudov. Han och farbrodern, som döms för att ha planlagt mordet, får livstids fängelse. De tre övriga döms till fängelse mellan 12 och 20 år. Hösten 2012 hade en annan före detta polis dömts till fängelse för att ha skuggat Politkovskaja och överlämnat mordvapnet. Politkovskajas barn och människorättsorganisationer beklagar att utredningen ännu inte kunnat svara på frågan om vem som beordrade mordet.

      • Gas-avtal med Kina

        Putin besöker Kina och länderna sluter ett avtal om gasleveranser. Enligt avtalet, som förberetts i tio år, ska Ryssland från 2018 och framåt förse Kina med stora mängder gas. Enligt uppgifter i medier är avtalet värt 400 miljarder amerikanska dollar. För Ryssland kommer avtalet lägligt då Europa på grund av Krimkrisen försöker minska sitt beroende av rysk gas (se även Utrikespolitik och försvar). 

      • Putin beordrar reträtt

        Den19 maj uppges Putin – än en gång – ha gett de ryska soldaterna vid den ukrainska gränsen order om att återgå till sina förläggningar efter "avslutad övning". Från Ukraina kommer motstridiga uppgifter om huruvida en reträtt inletts eller ej.  

      • Avfärdar larm-rapporter om MR-kränkning

        Den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE och FN slår i två av varandra oberoende rapporter larm om kraftigt minskad respekt för de mänskliga rättigheterna i östra Ukraina och på Krim.  På Krim utsätts enligt FN-utredarna en rad grupper för trakasserier och hot efter det ryska övertagandet. Det gäller framför allt journalister, sexuella, religiösa och etniska minoriteter, aidspatienter och personer som inte ansökt om ryskt medborgarskap. Ryska utrikesdepartementet avfärdar båda rapporterna som politiskt vinklade, totalt osakliga och bara ägnade att rentvå de västliga ledarnas agerande.

      • Departement med ansvar för Kaukasus

        Putin utnämner en general till sitt personliga sändebud i norra Kaukasus och bildar ett nytt regeringsdepartement med ansvar för den oroliga muslimskt dominerade regionen. Besluten tolkas som att presidenten ger upp de försök till fredlig lösning av konflikten som togs när förre presidenten Medvedev gjorde en förmögen affärsman till sin representant i norra Kaukasus.

      • EU utökar sanktionslistan

        EU lägger till 13 ryssar och ukrainare på sin sanktionslista, bland dem Putins förste vice stabschef Vjatjeslav Volodin. Denne står redan på USA:s sanktionslista. För första gången straffar EU också två företag på Krim som konfiskerades från sina ukrainska ägare vid den ryska annekteringen av halvön. De 28 ländernas utrikesministrar hotar med utökade sanktioner om Ryssland stör det ukrainska presidentvalet 25 maj.

      • Erkänner självstyren

        Regeringen erkänner resultaten av "folkomröstningen" i de ukrainska länen Donetsk och Luhansk, där 90 respektive 96 procent uppges ha sagt ja till självstyre. Moskva kräver att resultaten tillämpas "under fredliga former".

      • Samarbetet med Moldavien äventyras

        Vice premiärminister Dmitrij Rogozin säger i en tidningsintervju att Ryssland kommer att se över sina ekonomiska förbindelser med Moldavien om regeringen i Chișinău skriver under ett associationsavtal med EU.

      • Förslag om uppskjuten folkomröstning avvisas

        Putin uppmanar överraskande de pro-ryska separatisterna i östra Ukraina att tills vidare skjuta upp den "folkomröstning" om självständighet som de utlyst till den 11 maj. De avvisar förslaget. Ett uttalande av Putin om att de cirka 40 000 ryska soldater som varit stationerade intill ukrainska gränsen skulle ha dragits bort därifrån avvisas av Nato, som säger att ingenting tyder på att så skulle ha skett. Samtidigt rapporteras rysk militär ha provskjutit ett antal ballistiska missiler, och försvarsdepartementet påpekar att de ryska styrkor som är försedda med kärnvapen hålls i "ständig stridsberedskap".

      • Lag om svordomar i kulturen

        Putin undertecknar även en lag som förbjuder användningen av svordomar i filmer, på teatrar och i medierna. Böcker som innehåller svordomar ska förses med en varningstext på framsidan. Huruvida sociala medier omfattas av lagen framgår inte. Den nya lagen väcker minnen från sovjetepoken då skribenter och konstnärer uppmanades att undvika västlig dekadens och vårda ryska traditioner.

      • Lag om kontroll av sociala medier

        President Putin skriver under en ny lag som ger myndigheterna ökad möjlighet att kontrollera internet. Enligt den nya lagen ska sajter med fler än 3000 besökare per dag nu kategoriseras som ”massmedier” och hållas ansvariga för att den information som publiceras stämmer. Bloggare kan inte längre vara anonyma och sökmaskiner och sociala fora ska tvingas att spara allt som hänt på sajten sex månader bakåt. En rad sajter svartlistas och listan över vad som  inte får  skrivas ut är lång. Lagens kritiker hävdar att lagen är så vagt formulerad att den kan användas för att stoppa alla sajter där politiska debatter förs. Även Putins eget råd för mänskliga rättigheter invänder mot lagen.

      • April

      • Fler sanktioner mot Ryssland

        Den 28 april utökar USA sanktionerna mot Ryssland genom att svartlista ytterligare sju personer med nära band till Putin, bland dem Igor Setjin som räknas som en av de mest konservativa i den inre kretsen. De som pekas ut kan inte längre resa till USA och deras eventuella banktillgångar fryses. USA förbjuder också samröre med 17 företag som är knutna till makthavarna i Kreml samt skärper reglerna för export av teknologi som kan användas i militära sammanhang. Även EU vidgar sanktionerna och lägger 15 nya namn till sin svarta lista över ryssar och ukrainare som ska bestraffas för sin inblandning i krisen (se även Mars 2014).

      • Tillslag mot sociala medier

        En domstol i Moskva dömer den kände regimkritikern Aleksej Navalnyj för ärekränkning. Han ska betala motsvarande drygt 5 000 kronor i böter för att via twitter ha kallat en lokal politiker för drogmissbrukare. Navalnyj, som sitter i husarrest (se Februari), är förbjuden att använda sociala medier och förnekar att det är han som ligger bakom twittermeddelandet.

        Pavel Duriov som grundat VKontakte, Rysslands motsvarighet till Facebook, lämnar företaget och landet. Durov hävdar att han blivit tvingad från sin post sedan han vägrat att avslöja vilka som använt VKontakte för att organisera västvänliga aktioner i Ukraina. Enligt Durov kontrolleras nu VKontakte av två av Putins närmaste allierade.

      • Lättare att bli rysk medborgare

        Putin signerar en ny lag som gör det lättare för ryskspråkiga personer utanför Ryssland att få ryskt medborgarskap. Det räcker med att bevisa att man talar ryska och lever i Ryssland eller har släktingar som levt i landet.

      • Upprättelse för krimtatarer

        President Putin skriver under ett dekret om att ge krimtatarerna återupprättelse. Tatarerna anklagades under andra världskriget för att samarbeta med Nazi-Tyskland och deporterades till Centralasien. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 har många tatarer återvänt till Ukraina. Dekretet omfattar även andra grupper som utsattes för förföljelse under Stalineran (se Modern historia), såsom armenier, tyskar och greker. Utspelet ses som en flirt med tatarerna vilka närmast enhälligt motsatt sig Krims anslutning till Ryssland.

      • Ukrainsk aktion i Slovjansk

        När den ukrainska armén inleder en aktion för att återta kontrollen över staden Slovjansk dödas fem separatister, och Putin kallar den ukrainska offensiven för "dödsstöten" för uppgörelsen i Genève.

      • Avtal om avväpning utan förändring

        Vid samtal i Genève mellan EU, USA, Ryssland och Ukraina i mitten av april enas parterna om att alla illegala militära grupperingar i Ukraina ska upplösas och att alla som ockuperar byggnader ska lämna dem och låta sig avväpnas. Avtalet omfattar också en amnesti för alla som deltagit i regeringsfientliga aktioner. Avtalet leder dock inte till någon förändring i östra Ukraina, där proryska styrkor fortsätter sin ockupation av offentliga inrättningar. Ryssland gör inte heller något för att uppmuntra de pro-ryska styrkorna att avbryta sina aktioner.

      • Folkomröstningens resultat fel

        Det ryska människorättsrådet, tillsatt av Putin, avslöjar att de officiella siffrorna från folkomröstningen på Krim var felaktiga. Rådets utredning visar att snarare bara 30–50 procent av invånarna på Krim deltog i omröstningen, inte 83 procent som det påståtts, och att bara 50–60 procent av dessa röstade för anslutning till Ryssland, inte 97 procent. Totalt skulle därmed bara 15–30 procent av invånarna på halvön ha stött den ryska annekteringen. Rapporten tas snabbt bort från presidentkansliets hemsida.

      • Varnar för våld mot pro-ryssar

        När pro-ryska demonstranter tar över regeringsbyggnader i flera städer i östra Ukraina och i Donetsk utlovar en folkomröstning om anslutning till Ryssland, varnar Moskva Ukraina för att använda våld mot ockupanterna. Moskva upprepar också sitt krav på att Ukraina ska omvandlas till en federation.

      • Misstänkta ukrainare grips

        Ryska säkerhetstjänsten griper 25 ukrainare som misstänks för att ha planerat terrorattentat mot mål i Ryssland.

      • Nato säger upp samarbete med Ryssland

        Försvarsalliansen Nato säger upp allt civilt och militärt samarbete med Ryssland på grund av Krimkonflikten. Natochefen Anders Fogh Rasmussen kallar det ryska övertagandet av halvön för "det allvarligaste hotet mot säkerheten i Europa på en hel generation". Rasmussen öppnar dock för att dialogen i det så kallade Nato-Rysslandsrådet ska kunna fortsätta inte minst när det gäller utvecklingen i Ukraina. Natos avståndstagande gäller fram till organisationens möte i juni då relationerna till Ryssland ska ses över igen. Samtidigt som Nato visar Ryssland kalla handen erbjuds Ukraina ett närmare samarbete med alliansen, en utveckling som går på tvärs mot Moskvas krav på neutralitet för Ukraina. Natos eventuella planer på att upprätta permanenta baser i de baltiska staterna oroar också ryssarna.

      • Höjer gaspriser

        Det halvstatliga gasbolaget Gazprom höjer priserna på gas till Ukraina med uppemot 50 procent. Ryssland kräver också att Ukraina betalar tillbaka den rabatt på gas som landet åtnjutit under de senaste fyra åren. Det handlar om över 11 miljarder amerikanska dollar.

      • Mars

      • Premiärminister besöker Krim

        Sista dagen i mars besöks Krim av premiärminister Dmitrij Medvedev. Han tillkännager att Krim ska omvandlas till en specialzon med lägre skatter och minskad byråkrati. Avsikten är att locka dit företag.

      • Tatarer för autonomi

        Tatarerna på Krim håller kongress och röstar för att inleda en process som ska leda till etnisk och territoriell autonomi. Tatarerna, som utgör 12 procent av Krims befolkning, motsatte sig den process som ledde till Rysslands annektering av Krim (se Ukraina: Kalendarium).

      • Ryssland och USA i dialog om Ukraina

        Rysslands och USA:s utrikesministrar träffas för att diskutera konflikten kring Ukraina. Ryssland försäkrar att landet inte har för avsikt att gå in i Ukraina och föreslår att den ryska minoritetens intressen ska främjas genom att landet omvandlas till en federal stat som lovar att förhålla sig neutral och aldrig gå med i förvarsalliansen Nato. Samtalen leder inte till något konkret men parterna är överens om att fortsätta dialogen. Samtidigt rapporteras Moskva dra tillbaka en del av de ryska styrkor som laddats upp vid gränsen till Ukraina. Enligt USA och EU har Ryssland placerat 30 000 till 40 000 mannar vid gränsen. Moskva och källor i Ukraina hävdar att en del av soldaterna håller på att tas hem men detta kan inte bekräftas av Nato.

      • FN-resolution mot annekteringen

        FN:s generalförsamling antar en resolution enligt vilken Rysslands annektering av Ukraina är illegal. Resolutionen, som inte är bindande, antas med röstsiffrorna 100–11, medan 58 länder lägger ned sina röster. Rysslands FN-ambassadör säger att det är "mycket uppmuntrande" att "nästan hälften" av FN:s medlemmar inte stödjer resolutionen.

      • Sjunkande ekonomisk tillväxt

        En omfattande kapitalflykt på grund av Krimkrisen väcker oro. Enligt ekonomiminister Aleksej Uljukajev hotar tillväxten att falla till 0,6 procent då investerare kan komma att föra ut motsvarande 100 miljarder dollar från landet.

      • Mer rysk militär mot Ukraina

        Ytterligare ryska pansarförband och stridsflygplan rapporteras ha flyttats mot gränsen till Ukraina, i både Vitryssland och Ryssland.

      • Utesluts ur G8

        Världens stora industriländer meddelar att Ryssland utestängs från den tidigare sammanslutningen G8 som nu istället blir G7. Ett möte som skulle ha hållits i ryska Sotji i juni flyttas till Bryssel.

      • Kontrollerar alla militära anläggningar

        Ryska trupper tar inom loppet av två dygn kontroll över tre baser på Krim och kontrollerar nu alla militära anläggningar på halvön. Ukrainas tillförordnade president Oleksandr Turtjynov, som också är överbefälhavare, beordrar alla ukrainska styrkor att lämna Krim. I samband med maktövertagandet har Ryssland beslagtagit 12 av Ukrainas 17 örlogsfartyg.

      • Fler EU-sanktioner

        EU utökar sina sanktioner till att omfatta ytterligare tolv personer. Samtliga 33 är nu namngivna.

      • Nato-oro för ryska trupper

        Natos militära befälhavare i Europa, Philip Breedlove, varnar för ryska truppansamlingar vid gränsen till Ukraina. Breedlove uttrycker särskilt oro för utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien.

      • Lag om införlivande av Krim

        Den 21 mars skriver Putin under lagen om att införliva Krim med Ryska federationen, sedan parlamentet godkänt det. Krim har därmed formellt annekterats och två nya federala enheter skapas: republiken Krim och den federala staden Sevastopol.

      • Umarov uppges död

        En webbsida som sköts av rebeller i Kaukasus meddelar att den tjetjenske rebelledaren Doku Umarov är död. Umarov ska ha dött martyrdöden, säger sajten men inga detaljer ges.

      • Ryssarna positiva till Krim-politik

        Ryssarna själva ger presidenten väl godkänt. Sedan krisen utbröt har Putins popularitetssiffror stigit. Enligt opinionsundersökningar som gjorts under krisen stöder nära 70 procent av ryssarna politiken mot Ukraina. Kritiska röster tystas. Tre större nyhetssajter som gett uttryck för en annan bild än regimens blockeras av myndigheterna. Till dem hör regimkritikern Aleksej Navalnyjs blogg. Hans medarbetare fortsätter dock att skriva på bloggen.

      • Tecknar avtal om Krims anslutning

        Vid en ceremoni i parlamentet den 18 mars undertecknar Putin ett avtal med ledarna på Krim om en anslutning av Krim till Ryssland. Putin uppger samtidigt att Ryssland inte har några planer på att ta över andra delar av Ukraina. Avtalet skulle senare granskas av författningsdomstolen och antas av parlamentet, men Kreml meddelar att man från och med undertecknandet betraktar Krim som en del av Ryssland. Västvärlden utfärdar nya fördömanden. Även Japan stämmer in kören och USA hotar med utvidgade sanktioner.

      • Erkänner Krim självständigt

        Dagen efter folkomröstningen skriver president Putin under ett dekret som formellt erkänner Krim som en självständig stat. Därefter informerar han parlamentets båda kamrar om Krims begäran att få ansluta sig till Ryssland. Putin uppmanar de lagstiftande organen att godkänna Krims begäran. I ett tal fördömer Putin sin företrädare Nikita Chrusjtjovs beslut att överlåta Krim till Ukraina och säger att halvön i ryssarnas hjärtan alltid varit och alltid kommer att vara en oskiljaktig del av Ryssland.

      • Folkomröstning på Krim

        Den 16 mars hålls en folkomröstning på Krim om anslutning till Ryssland. Omröstningen resulterar i ett nästan enhälligt ja till  anslutning och halvöns lokala parlament förklarade formell självständighet för Krim och vädjar till Moskva om att få uppgå i Ryska federationen (se även Ukraina: Aktuell politik). Dagen före folkomröstningen demonstrerar runt 50 000 personer i centrala Moskva mot Rysslands agerande på Krim. Folkomröstningen fördöms av EU och USA som svarar med att införa sanktioner mot ett antal högt uppsatta ryssar och ukrainare. EU:s sanktioner riktar sig mot 21 personer från Ryssland och Ukraina som anses ha spelat en nyckelroll i processen på Krim. De 21, som inte namnges, blir portade i EU och får sina banktillgångar frusna. USA fryser också bankkonton och andra tillgångar för sju höga ryska tjänstemän och fyra separatistledare på Krim. Till de ryssar som drabbas hör Dmitrij Rogozin, biträdande premiärminister och Valentina Matvijenko, talman i det ryska parlamentets överhus. Tidigare har USA belagt ett antal presoner med inreseförbud i USA och avbrutit sitt militära samarbete Ryssland. Nato ställer in planerna på att tillsammans med Ryssland eskortera det fartyg som förstör syriska kemvapen i Medelhavet. Eskorten skulle ha blivit det första gemensamma uppdraget mellan Nato och Ryssland någonsin.

      • Dekret om bro mellan Krim och ryska fastlandet

        Mitt under krisen signerar premiärminister Medvedev ett dekret som innebär startskottet för byggandet av en bro över det smala sund som skiljer Krim från det ryska fastlandet i öster. Broprojektet har gamla anor. Första försöket att skapa en fast förbindelse över sundet gjordes under andra världskriget.

      • Rubeln sjunker

        Utvecklingen i Ukraina får värdet på den ryska valutan, rubeln, att störtdyka och skapar oro på världens aktiebörser. När rubeln når en rekordlåg nivå gentemot dollarn under vad som kallas "Den svarta måndagen" försöker den ryska centralbanken hejda fallet genom att höja räntan.

      • Fler ryska trupper till Krim

        Ryssland fortsätter att föra in soldater och militär utrustning till Krim. Strider mellan rysk militär och ukrainskt försvar rapporteras. Två personer dödas när pro-ryska demonstranter försöker storma den ukrainska säkerhetstjänstens högkvarter. Ryska utrikesdepartementet säger att allt fler grupper i östra Ukraina vädjar om ryskt skydd och att vädjandena "kommer att tas under övervägande".

      • Veto om folkomröstning

        I FN:s säkerhetsråd lägger Ryssland in veto mot en amerikansk resolution om att olagligförklara folkomröstningen. Alla länder i rådet röstar för resolutionen utom Kina som lägger ned sin röst och Ryssland som röstar mot. Ryssland framstår som allt mer internationellt isolerat.

      • Omvärlden fördömer Krimpolitik

        Det ryska agerandet fördöms av USA och  flera G7-stater (se vidare Ukraina: Aktuell politik). När Krims lokala parlament röstar för att halvön ska brytas loss från Ukraina och anslutas till Ryssland säger det ryska parlamentets båda kamrar att de är redo att snabbt anta en lag som gör en anslutning möjlig. Moskva beskyller regeringen i Kiev för att inte ha kontroll och meddelar att Ryssland anser sig ha rätt att "skydda ryska liv" i hela Ukraina.

      • Ryska styrkor till Krim

        Parlamentets överhus ger president Putin rätt att sätta in trupper i Ukraina. Ryska elittrupper rapporteras därefter ta kontroll över Krimhalvön i Ukraina där majoriteten av invånarna är ryskspråkig och där den ryska Svartahavsflottan har sin bas. President Putin hävdar att det rör sig om lokala "självförsvarsstyrkor".

      • Februari

      • 500 gripna efter demonstration mot Bolotnaja-straff

        Sju personer döms till fängelse i upp till fyra år för att ha attackerat polisen  demonstrationen på Bolotnaja-torget i Moskva i maj 2012. Demonstranter i Moskva och S:t Petersburg protesterar mot domarna. Närmare 500 demonstranter grips, däribland två medlemmar av punkbandet Pussy Riot samt oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. De flesta släpps efter en kort tid. Navalnyj och två andra oppositionsledare döms dock till runt tio dagars fängelse. Navalnyj sätts strax därpå i husarrest. 

      • Kallar hem ambassadör i Ukraina

        Ryssland kallar hem sin ambassadör i Ukraina sedan parlamentet i Kiev avsatt den ukrainske, rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj. Premiärminister Medvedev varnar för att utvecklingen i grannlandet nu utgör "ett verkligt hot mot ryska intressen och ryska medborgares liv".

      • Lag om nytt valsystem

        President Putin undertecknar en lag om nytt valsystem. Lagen innebär att hälften av dumans ledamöter hädanefter ska väljas genom direktval i enmansvalkretsar. Den andra hälften ska väljas proportionellt enligt partilistor. Spärren för partier att ta sig in i parlamentet sänks från 7 procent till 5 procent av rösterna. 

    • 2013

      • December

      • Lag mot websajter

        President Putin undertecknar en lag som gör det möjligt för myndigheterna att inom 24 timmar och utan domstolsorder stänga websajter som anses sprida uppmaningar till upplopp, deltagande i olagliga möten eller annan ”extremistisk” verksamhet. Dekretet kommer därefter att användas för att stänga ned tusentals websajter. 

      • Amnesti för tjugotusen fångar

        Putin utfärdar en amnesti för tjugotusen fångar, däribland de två fängslade medlemmarna i Pussy Riot, 30 Greenpeace-aktivister som greps i september 2013 samt den före detta oligarken Michail Chodorkovskij.

      • Ekonomiskt stöd till Ukraina

        Ryssland lovar ekonomiskt stöd till Ukraina som skakas av demonstrationer efter regeringens nej till ett associations- och samarbetsavtal med EU.  Ryssland sänker gaspriset  med cirka 30 procent och köper ukrainska statsobligationer för 15 miljarder amerikanska dollar. Länderna undertecknar också en rad avtal om industriellt och ekonomiskt samarbete. Uppgörelsen kritiseras av oppositionen i Ukraina som menar att den  är en rysk muta för att få den ukrainska regeringen  att avstå från att ingå avtalet med EU.

      • Terrordåd i Volgograd dödar 34 personer

        Sammanlagt 34 personer dödas i två bombdåd dagarna efter varandra i staden Volgograd (f d Stalingrad) i södra Ryssland.  Misstankarna faller på militanta islamister från Kaukasus. Dagarna efter bombdåden grips över 700 personer i jakten på fler terrorister och tusentals poliser genomför personkontroller på olika platser i staden.

      • Putin tar tillbaka uppgift om Iskander-missiler

        Ryska utrikesministeriet bekräftar medieuppgifter om Iskandermissiler i gränsområdet till Baltikum och Kaliningrad. Ryssland har länge hotat att placera dessa vapen här om inte USA avvecklar sina planer på missilförsvarssystem med bas i Polen och Tjeckien. Uppgiften skapar kritik i USA och några dagar senare meddelar Putin att beslut om utplacering ännu inte är fattat. 

      • November

      • Relationerna med Vitryssland upptinade

        De frostiga relationerna till Vitryssland tinas sedan den vitryska regeringen gått med på att  den verkställande direktören för Uralkali, som  gripits ochanklagats för maktmissbruk, ska överföras till Ryssland och ställas inför rätta i hemlandet.

      • Oktober

      • Ännu ett åtal mot Navalnyj

        Ett nytt åtal lämnas in mot Aleksej Navalnyj. Denna gång anklagas han för att tillsammans med sin bror har förskingrat miljontals rubler för en filial till det franska kosmetikföretaget Yves Rocher samt från en rysk firma. Navalnyj avfärdar åtalet som "nonsens".

      • Tiotusentals i protest mot Putin

        Uppemot tiotusen personer demonstrerar i Moskva mot president Putins styre och kräver frigivande av politiska fångar.

      • Stopp för import från Litauen

        Ryssland stoppar all import av mejeriprodukter från Litauen. Bedömare menar att beslutet är en hämnd mot att Litauen stödjer länder i Östeuropa som, mot Rysslands vilja, närmar sig EU. Ryssland hävdar att upphörandet beror på  att Litauens kontroll av produktionen är alltför dålig. EU:s kommission för hälsofrågor säger sig ha fullt förtroende för produkterna. 

      • Navalnyjs straff mildrat

        Den domstol som behandlar överklagandet av korruptionsdomen mot Aleksej Navalnyj (se Juli) håller fast vid att Navalnyj är skyldig men omvandlar det femåriga fängelsestraffet till villkorlig dom. Navalnyj hävdar fortsatt att åtalet mot honom är politiskt motiverat och säger att han ska överklaga även den villkorliga domen som riskerar att hindra honom från att ställa upp i nästa presidentval 2018.

      • Greenpeace i åtal efter aktion mot rysk oljerigg

        Trettio aktivister från miljöorganisationen Greenpeace åtalas för sjöröveri efter en protestaktion mot en rysk oljerigg i havet norr om Ryssland. Sjöröveri kan ge mellan 10 och 15 års fängelse men händelsen rubriceras senare som huliganism vilket kan ge 7 års fängelse. 

      • September

      • Självmordsbombare dödar två i Dagestan

        Två personer dödas och sex skadas när en självmordsbombare utlöser en bilbomb i republiken Dagestan.

      • Navalnyj hävdar fusk i borgmästarval

        Oppositionsledaren Navalnyj gör ett bättre val än väntat  i Moskvas borgmästar-val men förlorar  ändå mot den Putintrogne kandidaten Sergej Sobjanin. Då Sobjanin får 51,3 procent av rösterna och Navalnyj 27 procent behövs ingen andra valomgång. Navalnyj hävdar att fusk förekommit och kräver  en andra valomgång. Han lämnar också in över 900 anmälningar om oegentligheter till Moskvas stadsdomstol och 36 distriktsdomstolar.

      • Konflikten med Vitryssland skärps

        Konflikten med Vitryssland skärps när vitryska åklagare formellt utpekar Uralkalis störste aktieägare, den ryske oligarken Sulejman Kerimov, som misstänkt för maktmissbruk. Vitryssland efterlyser Kerimov. 

      • Augusti

      • Diplomatisk konflikt med Vitryssland

        Ryssland dras in i en diplomatisk konflikt med Vitryssland sedan vitrysk polis gripit verkställande direktören för det ryska företaget Uralkali. Gripandet sker kort efter det att Uralkali avbrutit samarbetet med sin vitryska partner Belaruskali. Enligt vitryska åklagare ska de högsta direktörerna inom Uralkali ha berikat sig själva genom illegala transaktioner, till en kostnad för Vitryssland på 100 miljoner amerikanska dollar. Det ryska utrikesdepartementet överlämnar en skarpt formulerad protest till den vitryske ambassadören i Moskva. Ryska oljebolag beordras minska sina leveranser till Vitryssland med 25 procent.

      • Imam dödas i Ingusjien

        Den fredsivrande chefen för säkerhetsrådet i Ingusjien, Ahmed Kotiev, dödas.

      • Putin förbjuder protester under OS

        President Putin utfärdar ett dekret som förbjuder demonstrationer och möten i Sotji under vinter-OS 2014.

      • Amerikansk-ryska relationer ansträngs efter Snowden

        Relationerna till USA ansträngs när Ryssland ger den amerikanske före detta säkerhetsagenten Edward Snowden tillfällig politisk asyl. Snowden är eftersökt av USA för att ha läckt hemlig information om ett amerikanskt övervakningssystem (se USA: Aktuell politik/Kalendarium). Händelsen får USA:s president Obama att ställa in ett planerat möte med president Putin i samband med G20-mötet i Sankt Petersburg i september. Obamas beslut kritiseras av de ryska ledarna.

      • Chodorovskij får avkortat fängelsestraff

        Högsta domstolen avvisar Chodorkovskijs begäran att domen mot honom ska upphävas men kortar hans straff med två månader.  Det innebar att han skulle frisläppas i augusti 2014. Genom benådning släpptes han dock redan i december 2013. 

      • Juli

      • Chodorovskij får kompensation

        Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter slår fast att rättegången mot den före detta oligarken och regimkritikern Michail Chodorkovskij för skattefusk år 2005 gått orätt till, och de ryska myndigheterna åläggs att betala ut en kompensation på 10 000 euro. Domen om fängelsestraff kvarstår dock. 

      • Navalnyj dömd till fängelse

        Aleksej Navalnyj döms till fem års fängelse för korruption i målet gällande timmeraffären i Kirov (se April 2013). Han släpps dagen därpå mot borgen i väntan på att domen överklagas. Navalnyj vidhåller att han är oskyldig och döms av politiska skäl.

      • Avliden Magnitskij förklaras skyldig

        Nästan fyra år efter sin död förklaras advokaten Sergej Magnitskij av en domstol i Moskva  skyldig till skattebedrägeri. Något straff utdöms dock inte. Ärendet har betraktats som politiskt grundat och lett till ansträngda relationer med USA. (Se även November 2009September 2011December 2012 samt Mars 2013.)

      • Ny lag ger företag amnesti

        Duman antar en lag om amnesti för tusentals företagare som på lösa grunder fängslats för ekonomiska brott. Tvister mellan företag har ofta rutinmässigt lett till fängelsedomar, vilket nu anses hämma landets ekonomiska utveckling.

      • Oppositionell borgmästare gripen

        Jevgenij Urlasjov, den ende oppositionelle borgmästaren i en större rysk stad, Jaroslavl, grips av polis, anklagad för mutbrott. 

      • Juni

      • Lag om homosexualitet undertecknas

        President Putin undertecknar en lag som skärper straffen för den som "propagerar homosexualitet bland minderåriga". Den som sprider propaganda för "icke-traditionella sexuella relationer" till ungdomar kan dömas att böta upp till 200 000 rubel (cirka 35 000 kronor). Presidenten skriver också under en lag som förbjuder kränkande av personers religiösa känslor. Straffet kan bli böter på upp till drygt 50 000 kronor.

      • Golos förbjuds

        Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos (jfr April 2013) förbjuds av regeringen på ett halvår för att den vägrat att registrera sig som "utländsk agent". 

      • Demonstranter kräver frigivning av Bolotnaja-åtalade

        Tusentals demonstranter i Moskva kräver att  de tolv personer som åtalats  för upplopp och våld under Bolotnaja-upploppet i maj 2012  ska friges. De anklagade menar att de provocerades av polis.

      • Putin ordförande i ny stödorganisation

        President Putin väljs till ordförande i en nybildad politisk stödorganisation kallad Allryska folkfronten.

      • Maj

      • Amerikansk diplomat utvisas

        En amerikansk diplomat grips och utvisas för spioneriverksamhet.

      • Enighet med USA om Syrien

        Ryssland och USA enas om att gemensamt försöka pressa den syriska regimen och oppositionen att sätta stopp för blodbadet i Syrien.

      • April

      • Dialog med Kina om Kurilerna

        Japan och Ryssland enas om att inleda en dialog för att lösa frågan om de omtvistade öarna Kurilerna i havet norr om Japan. Dispyten är skälet till att länderna aldrig skrivit ett formellt fredsavtal efter andra världskriget. Beslutet tas när Shinzo Abe besöker Moskva. Det är den första visiten av en japansk regeringschef i Moskva på tio år.

      • Golos fälls enligt ”agentlagen”

        Det oberoende valövervakningsorganet Golos blir den första frivilligorganisation som bötfälls för att ha underlåtit att följa ”agentlagen”. Golos tog 2012 emot ett utländsk pris för sitt arbete. Golos svarade att prispengarna genast lämnades tillbaka. 

      • Rättegång mot Navalnyj inleds

        En rättegång inleds mot oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som anklagas för att ha förskingrat 16 miljoner rubler från en timmerfirma i regionen Kirov år 2009. Navalnyj avfärdar åtalet som "absurt" och som ett sätt för myndigheterna att försök tysta honom.

      • Duman antar religionslag

        Duman antar en lag mot hädelse som medför skärpta straff för den som befinns skyldig till kränkning av religiösa känslor. Brottet kan ge upp till tre års fängelse eller böter på motsvarande 9 700 amerikanska dollar. Innan den träder i kraft ska lagen antas av parlamentets överhus, federationsrådet, samt undertecknas av president Putin.

      • Mars

      • Utländska NGO:s genomsöks

        En rad utländska NGO:s (frivilligorganisationer) får sina kontor genomsökta av skattemyndigheterna i enlighet med ”agentlagen”. (se Juli 2012)

      • Magnitskijs fall stängs

        En domstol i Moskva ger klartecken för en rättegång mot advokaten Sergej Magnitskij, som avled i ett häkte 2009. Han är anklagad för skattebrott och greps efter att själv ha anklagat statliga ämbetsmän för att ha försnillat motsvarande 230 miljoner USA dollar genom skattebedrägeri. Detta är första gången en död man rannsakas inför domstol i Ryssland. Misstankarna att Magnitskij dödades i sin cell svärtade Rysslands anseende i omvärlden och ledde till en långdragen konflikt med USA.Den kommitté som utrett Magnitskijs död i häktet konstaterar att inget brott begåtts och stänger fallet.

      • Februari

      • Dumaledare avgår efter skattefusk

        Ledaren för dumans kommitté för etiska frågor, Vladimir Pechtin, tvingas avgå sedan Navalnyj och hans kollegor avslöjat att Pechtin äger en lyxegendom i Florida som han underlåtit att deklarera.

      • Centralbanks-chef påtalar kapitalflykt

        Centralbankschefen Sergej Ignatsiev säger att motsvarande 49 miljarder amerikanska dollar fördes ut ur Ryssland illegalt under 2012. Kapitalflykten motsvarar 2,5 procent av landets BNP och kontrolleras enligt Ignatsiev till stor del av en välorganiserad kriminell grupp. Chefen för ryska motsvarigheten till rikskriminalpolisen föreslår att en speciell finanspolis byggs upp för att bekämpa olaglig kapitalflykt.

      • Januari

      • Putin avsätter Dagestans president

        Putin avsätter Dagestans president Magomedsalam Magomedov med påstådda motiv att han misslyckats med att kväsa det islamistiska upproret i republiken.. Magomedov ersätts tills vidare av Ramzan Abdulatipov från Putins stödparti Enade Ryssland.

      • Ryska soldater dödar tjetjenska rebelledare

        Ryska soldater uppges ha dödat två tjetjenska rebelledare i distriktet Vedeno i Tjetjenien. De dödade tjejerna, två bröder Gakajev, anklagades bland annat för att ha varit delaktiga i mordförsök på Tjetjeniens Moskvastödde president Ramzan Kadyrov. 

    • 2012

      • December

      • Ny lag kortar straff för Chodorovskij

        Till följd av ändrad lag för ekonomisk brottslighet får den före detta oligarken Michail Chodorkovskij och hans medarbetare Platon Lebedev  sina fängelsestraff för bedrägeri och skattesvindel kortade med två år.

      • Amerikanare förbjuds adoptera ryska barn

        Ryssland antar en lag som förbjuder amerikanska medborgare att adoptera ryska barn. Lagen ses som ett direkt svar på ett beslut i USA:s kongress att svartlista ryska medborgare som misstänks för inblandning i den ryske advokaten Sergej Magnitskijs död i ett häkte 2009 (se November 2009 och September 2011). Den ende som ställts till svars för Magnitskijs död, en före detta chef för sjukvårdsavdelningen vid fängelset där Magnitskij hölls, frias samtidigt av en domstol i Moskva. 

      • Polis dömd för inblandning i Politovskaja-mord

        En före detta polis döms till elva års fängelse för inblandning i mordet på journalisten Anna Politkovskaja. Polisen ska ha skuggat Politkovskaja och försett hennes baneman med ett vapen.  

      • Navalnyj åtalad på nytt

        Aleksej Navalnyj åtalas på nytt, denna gång tillsammans med sin bror. Åtalet gäller bedrägeri och penningtvätt när de båda  arbetade med ett posttransportföretag. 

      • November

      • Försvarsminister avskedas

        Efter en korruptionsskandal avsätter Putin försvarsminister Anatolij Serdjukov och chefen för de väpnade styrkorna general Nikolaj Makarov. Avsättandet av Serdjukov förvånar omvärlden, då han ansetts lojal med Putin. Under sina år som försvarsminister har Serdjukov emellertid skurit ned och moderniserat försvaret, vilket gett honom många fiender. 
        Ny försvarsminister blir Sergej Sjojgu,  tidigare  chef för den ryska räddningstjänsten. Chef för de väpnade styrkorna  blir general Valerij Gerasimov som ledde de ryska styrkorna under det andra kriget i Tjetjenien vilket inleddes 1999 (läs mer om konflikten i Tjetjenien). 

      • Oktober

      • Misstänkta terrorister dödas i Kazan

        I Tatarstan dödas två misstänkta terrorister och en polis vid en räd mot ett misstänkt tillhåll för terrorister i staden Kazan. 

      • Imam dödas i Dagestan

        En imam som propagerat för fred och delar av hans familj dödas staden Derbent i Dagestan. Därmed har fem muslimska ledare dödats under året.

      • Myndighet för patriotism inrättas

        Putin upprättar en ny myndighet, för att stärka patriotismen i landet. . Putins kritiker varnar för att myndigheten bromsar moderniseringen av samhället och jämför den med Ministeriet för agitation och propaganda som fanns på sovjettiden. 

      • Kommitté för opposition utses

        Regimkritiker utser en kommitté som ska samordna oppositionen mot Putin.  Politiske, aktivisten Aleksej Navalnyj,författaren och kolumnisten Dmitrij Bykov, schackspelaren Garry Kasparov och  före detta vice premiärministern Boris Nemtsov är bland dem som väljs in. 

      • Ny lag om förräderi

        Duman antar en ny lag som breddar definitionen av förräderi. Oppositionen hävdar att lagen kommer att kunna användas för att fängsla så gott som alla ryssar som har kontakt med utlänningar. Straffskalan omfattar upp till 20 års fängelse.

      • Enade Ryssland segrar i lokalval

        Enade Ryssland segrar i lokalval i de flesta av Ryssland regioner. Partiet vinner alla de fem guvernörsposter som är utlystna till val och dominerar i såväl borgmästarval som val till lokala, beslutande församlingar. Även vid detta val förekommer uppgifter om att myndigheterna manipulerat valet. 

      • September

      • Pussy Riot-medlem friad

        En av de medlemmar i punkbandet Pussy Riot, som  dömts till fängelse släpps fri, då hon aldrig deltog i sången. De andra två bandmedlemmarna skickas i oktober till var sitt fångläger. 

      • USAID beordras upphöra

        Regeringen beordrar det amerikanska biståndsorganet USAID att avsluta sin verksamhet i Ryssland. USAID har sdan 1990-talets början, bland annat stött det ryska civilsamhället. Kreml anklagar nu USAID för att blanda sig i den ryska inrikespolitiken. Beslutet leder till att relationerna mellan de två länderna ansträngs ytterligare. 

      • Augusti

      • Religiös ledare dödad i Dagestan

        En högt uppsatt muslimsk ledare och minst fem andra dödas i ett självmordsattentat i Dagestan. Dådet är ytterligare ett i raden av attentat mot muslimska ledare som vänder sig mot extremistiska tolkningar av islam (se även Juli 2014).

      • Juli

      • Dåd mot religiösa ledare i Tatarstan

        I Tatarstan skadas republikens högste muslimske ledare, muftin av Tatarstan, allvarligt i ett bombdåd och samma dag skjuts den före detta vice muftin till döds.. Båda dåden skylls på islamiska extremister.

      • Självmordsbombare dödar sju i Ingdusjien

        Sju polismän dödas av en självmordsbombare i  Ingusjien. Bomben exploderar vid en begravning för en polisman som sköts till döds dagen innan. Attacken äger rum bara några dagar efter det att beväpnade män öppnat eld i moské och skadat sju personer i den närbelägna republiken Dagestan.

      • Navalnyj åtalas för förskingring

        En av ledarna för massprotesterna mot Putin runt årsskiftet, advokaten och bloggaren Aleksej Navalnyj, åtalas för förskingring. Navalnyj anklagas för bedrägeri i samband med en timmeraffär i regionen Kirov för tre år sedan. (se även april 2013).

      • Pussy Riot-medlemmar döms till fängelse

        Tre medlemmar av punkbandet Pussy Riot döms till två års fängelse för att de i februari framfört en protestsång mot Putin i Frälsarkatedralen. Uppträdandet väckte en proteststorm bland religiösa ryssar. Domaren slår fast att bandmedlemmarna gjort sig skyldiga till huliganism och "allvarligt undergrävt den sociala ordningen".

      • Duman godkänner WTO-medlemskap

        Duman godkänner med liten marginal Rysslands medlemskap i världshandelsorganisationen WTO. Medlemskapet träder därmed i kraft.

      • Nya lagar för press på oppositionen

        Duman antar flera lagar som sätter press på oppositionen:

        1. Frivilligorganisationer som får utländskt ekonomiskt stöd och arbetar med politiska frågor måste registrera sig som "utländska agenter". De måste  underkasta sig ekonomisk granskning och  redogöra för sin verksamhet. Lagen godkänns senare president Putin.

        2. Förtal, som hade avkriminaliserats 2011, blir åter straffbart.  Böter kan bli 5 miljoner rubler (motsvarande en miljon svenska kronor).

        3. Regeringen får rätt att stänga internetsajter utan rättslig prövning. Initiativtagarna till lagförslaget hävdar att den bara är till för att stoppa spridning av olagligt material som övergrepp på barn, men kritiker befarar att den ska utnyttjas som ett bredare censurredskap. 

      • Juni

      • Direktval till guvernörsposter

        Direktval återinförs till guvernörsposterna ute i landet (jämför December 2011). Enligt den nya lagen måste alla kandidater till guvernörsposten ha stöd av ett visst antal lokala fullmäktigeledamöter och tjänstemän för att få ställa upp i val.  

      • Böter för demonstrationer chockhöjs

        Böter för deltagande i demonstrationer utan tillstånd och som orsakar skada på egendom eller personer, höjs från 5 000 rubler (motsvarande drygt tusen kronor) till 300 000 rubler (motsvarande drygt 64 000 kr) för deltagare och det dubbla för organisatörer.

      • Maj

      • Sprängämnen hittas

        Den nationella säkerhetstjänsten  hittar missiler, granatkastare och sprängämnen som skulle användas vid attentat i samband med vinter-OS i Sotji. Attentatsplanerna ska ha utarbetats av den tjetjenske rebelledaren Doku Umarov. 

      • Demonstration mot Medvedev

        En mindre demonstration äger även rum när Dmitrij Medvedev utses till regeringschef av parlamentet, duman. 

      • Hundratals gripna vid demonstration

        Putin installeras som president. Den 6 maj, dagen före installationen, hålls en stor demonstration på Bolotnaja-torget i Moskva med tiotusentals deltagare. Demonstrationen mynnar ut i våldsamma sammandrabbningar mellan aktivister och polis. Hundratals demonstranter grips. Tretton personer åtalas senare för uppvigling. 

      • Mars

      • Dumaförslag till ny partilag

        Duman antar ett lagförslag som gör det lättare att bilda politiska partier. Förslaget skickas vidare till parlamentets överhus, federationsrådet.

      • Putin blir president – protester

        Putin vinner som väntat presidentvalet med drygt 63 procent av rösterna. På andra plats kommer kommunistpartiets kandidat Gennadij Ziuganov med 18 procent. Affärsmannen Michail Prochorov blir trea med 8 procent. De två övriga kandidaterna - det nationalistiska Liberaldemokratiska partiets Vladimir Zjirinovskij samt Sergej Mironov som kandiderar för Ett rättvist Ryssland får 6 respektive 4 procent.
        Även denna gång förekommer rapporter om valfusk men inte i samma utsträckning som vid dumavalet i december. Dagen efter valet demonstrerar runt 20 000 människor i Moskva i protest mot resultatet. Över 550 människor grips. De flesta släpps dagen därpå men en del döms till kortare fängelsestraff.

      • Februari

      • Oppositionella kräver omval

        Oppositionen mot Putin håller en ny demonstration i Moskva med tiotusentals deltagare som kräver omval. Drygt en vecka före valet antyder samstämmiga opinionsmätningar att Putin kommer att få en absolut majoritet av rösterna och därmed segra redan i den första av två valomgångar.

    • 2011

      • December

      • Ryssland blir medlem i WTO

        Efter 18 år av förhandlingar antas Ryssland som medlem av världshandelsorganisationen WTO. Medlemskapet träder i kraft när det ratificeras av Ryssland vilket ska ske inom 220 dagar (se juli 2011). 

      • Demonstrationer efter påstått valfusk

        Valproceduren anklagas för valfusk, bland annat av privatpersoner som dokumenterat röstningen. Den oberoende valövervakningsorganisationen Golos hemsida blir hackad. Rapporterna om fusk leder till demonstrationer i Moskva. Under dessa grips över  tusen människor grips tillfälligt, däribland några kända oppositionella. Som ett svar på demonstrationerna utlovar Medvedev politiska reformer "för att underlätta för medborgarna att delta i den politiska processen". De allmänna valen till regionala guvernörsposter ska återinföras, säger han. Valen avskaffades av Putin år 2004 och sedan dess har guvernörerna utsetts av Kreml. Medvedev uppger också att det ska bli enklare att grunda partier och registrera sig som kandidat i president- och parlamentsval. 

      • Enade Ryssland får egen majoritet i parlamentet

        I valet till duman (parlamentet)  rasar Putins Enade Ryssland från 64 procent (2007) till drygt 49 procent. Fördelningen av de röster som lagts på de partier som inte kommer in i parlamentet  resulterar emellertid i att Enade Ryssland får egen majoritet i parlamentet. De tre övriga partierna i duman går framåt. Kommunistpartiet ökar mest - från drygt 11 till drygt 19 procent. Ett rättvist Ryssland kommer på tredje plats med drygt 13 procent (mot tidigare knappt 8) och Liberaldemokraterna får knappt 12 procent (mot tidigare drygt 8).

      • September

      • Magnitskij misshandlad - utredning

        En utredning utförd av det företag där den avlidne advokaten Sergej Magnitskij arbetade (se November 2009) visar att Magnitskij redan var död när han blev hämtad av ambulans från det häkte där hans hölls. Vakterna ska ha bundit Magnitskij vid en säng och slagit honom med batonger. Rapporten överlämnas till Ryska presidentrådet för mänskliga rättigheter. 

      • Putin presidentkandidat

        Vid Enade Rysslands partikongress tillkännager premiärminister Putin att han kommer att kandidera i presidentvalet 2012. President Medvedev och Putin säger att de båda kommer att stödja varandra i ett försök att byta roller, så att Medvedev blir premiärminister och Putin president. 

      • Augusti

      • Attentat i Tjetjenien under ramadan-fest

        Nio personer, de flesta poliser, dödas i ett självmordsattentat i Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Dådet, som är det allvarligaste i staden på flera år, iscensätts under den fest som avslutar muslimernas fastemånad ramadan.

      • Före detta polis anklagas för Politkovskaja-mord

        En före detta polis i Moskva grips misstänkt för att ha organiserat mordet på Anna Politkovskaja. Polischefen ska ha anlitat tjetjenen Machmudov som antas ha utfört mordet.

      • Maj

      • Machmudov gripen för Politkovskaja-mord

        Rysk polis griper tjetjenen Rustan Machmudov som anklagas för att ha skjutit ihjäl Anna Politkovskaja.

      • Mars

      • Militär tar på sig Umarovs död

        Rysk militär säger sig ha dödat den kaukasiske islamistledaren Doku Umarov som tagit på sig flygplatsattentatet, men uppgiften ifrågasätts.

      • Februari

      • Skidåkare dödas i attentat i Kabardino-Balkarien

        Fem skidåkare dödas i olika attentat i Kabardino-Balkarien, inte långt från blivande OS-staden Sotji.

      • Januari

      • Självmordsdåd på Domodedovo

        Minst 35 personer dödas i ett självmordsdåd på Moskvaflygplatsen Domodedovo.

    • 2010

      • December

      • Förlängt straff för Chodorovksij

        En domstol dömer förre Yukos-ägaren Michail Chodorkovskij, som fortfarande avtjänar ett åttaårigt fängelsestraff, för förskingring. Chodorkovskij måste därmed stanna i fängelse till 2016. I väst betecknas domen som politisk, eftersom Chodorkovskij innan han greps hade stött oppositionen.

      • September

      • Bilbomb i Nordossetien

        Fem ryska soldater dödas i ett självmordsattentat mot en armébas i Dagestan. I Nordossetien dödas 16 personer av en bilbomb på en marknad.

      • Medvedev avskedar Luzjkov

        Medvedev avskedar Moskvas mångårige borgmästare Jurij Luzjkov. Denne har anklagats för korruption och för passivitet under de stora skogsbränderna runt Moskva under sommaren. Han har också kritiserat Medvedev för att denne låtit stoppa ett motorvägsbygge i en Moskvaförort.

      • Augusti

      • Islamistledare dödad

        I Dagestan dödar ryska antiterroriststyrkor Magomedali Vagabov, en radikal islamistledare som anklagas för att ligga bakom attentaten mot Moskvas tunnelbana.

      • Juli

      • Rysk spionring i USA avslöjas

        En rysk spionring avslöjas i USA. De amerikanska myndigheterna griper tio ryssar som erkänner sig skyldiga och flygs till Wien där de utväxlas mot fyra ryssar som suttit fängslade i Ryssland för att ha spionerat för västs räkning.

      • MR-rådgivare avgår

        Ella Pamfilova, presidentens rådgivare i frågor om de mänskliga rättigheterna, avgår sedan duman antagit en lag som ger säkerhetstjänsten större befogenheter. Det utlöser spekulationer om en maktkamp i Kreml mellan konservativa krafter och mer liberalt sinnade grupper.

      • Skogsbränder dödar i Moskva

        Stora skogsbränder rasar utanför Moskva och sveper in staden i smog. Minst 50 människor omkommer.

      • Mars

      • Attentat i Stavropol

        Sex människor dödas i ett attentat mot en konserthall i den sydryska staden Stavropol.

      • Sprängdåd i Kaukasus

        Tolv personer dödas i Dagestan och två i Ingusjien i olika sprängdåd.

      • 39 personer döda i attentat i Moskva

        I Moskva dödas 39 personer i två självmordsattentat mot tunnelbanan.

      • Enade Ryssland vinner val

        I nya lokal- och regionalval vinner åter Enade Ryssland, men med sämre resultat än föregående år. Valmyndigheten kritiserar oegentligheter vid valen.

      • Januari

      • Demonstration i Kalingrad

        Stor protestdemonstration mot regeringen i Kaliningrad.

    • 2009

      • November

      • Magnitskij avlider i fängelse

        Advokaten Sergej Magnitskij avlider i fängelse. Myndigheterna uppger att han avlidit av ett hjärtfel medan människorättsaktivister hävdar att han nekats vård och dessutom misshandlats av polisen. Fallet väcker stor uppmärksamhet i omvärlden. Magnitskij hade avslöjat hur några högt uppsatta militärer på olaglig väg tagit över företag och skapat sig stora förmögenheter. Efter avslöjandet greps Magnitskij för skattebrott på initiativ av en av dem som pekats ut som skyldig i bedrägerihärvan. (Se även September 2011.)

      • Sprängdåd dödar 26 människor

        Minst 26 människor dödas i ett sprängdåd mot ett snabbtåg från Moskva till S:t Petersburg.

      • Oktober

      • Stor seger för Enade Ryssland

        Enade Ryssland vinner stort i lokal- och regionalval. Oppositionen talar om valfusk.

      • Augusti

      • Politkovskaja-rättegång avbryts

        Den nya rättegången mot tre män, åtalade för inblandning i mordet på Anna Politkovskaja, avbryts på begäran av Politkovskajas anhöriga. De kräver en kompletterande utredning av vem som beställde mordet.

      • Självmordsbombare i Ingusjien

        Minst 20 människor dödas när självmordsbombare angriper en polisstation i Ingusjien.

      • April

      • GRU-chef avskedas

        Medvedev avskedar chefen för den militära underrättelsetjänsten GRU, general Valentin Korabelnikov. Denne har varit kritisk mot omvandlingen av armén till en mobil stridsstyrka. Ny GRU-chef blir förre biträdande chefen Aleksandr Sjiljachturov.

      • Februari

      • Anklagade för mord på Politikovskaja frias

        Tre personer, två tjetjenska bröder och en rysk f d polis som anklagas för delaktighet i mordet på Anna Politkovskaja 2006, frikänns i en rättegång. Domen överklagas.

      • Åtgärd för fler jobb

        Medvedev utlovar stort stödpaket för att skapa nya jobb. Flera guvernörer avskedas.

    • 2008

      • December

      • Polisvåld mot demonstrationer

        I Vladivostok använder kravallpolis våld för att skingra demonstranter som protesterar mot höjda importtullar och stigande arbetslöshet i finanskrisens spår.

      • Nya allianser

        Flera små liberala partier utanför parlamentet samlas i alliansen Solidaritet. Samtidigt bildar högerliberaler alliansen Pravoje Delo (Den rätta saken).

      • President-tid förlängd

        Parlamentets underhus, duman, inför nya lagar som förlänger presidentens ämbetsperiod från fyra till sex år med början vid valet 2012. Samtidigt förlängs dumans mandattid från fyra till fem år.

      • Mars

      • Dmitrij Medvedev president

        Dmitrij Medvedev vinner presidentvalet med över 70 procent av rösterna. Han utser förre presidenten Vladimir Putin till premiärminister.