Ryssland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/

Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land, men det är inte längre en supermakt. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. De flesta av landets drygt 140 miljoner människor fick en högre levnadsstandard även om stora klyftor bestod. Under Vladimir Putins styre från 2000 och framåt har en återgång skett till ett mer auktoritärt styre med minskat svängrum för oppositionen.

Geografi och klimat

Ryssland (Ryska federationen) är världens största land och sträcker sig över elva tidszoner från Östersjön till Stilla havet. I norr avgränsas landet av Norra ishavet och i söder har Ryssland kust vid Svarta havet från Kertjsundet vid gränsen mot Ukraina till gränsen mot Georgien. Också vid Kaspiska havet finns en rysk kustremsa mellan Kazakstan och Azerbajdzjan. Kaliningradregionen (före detta Königsberg) mellan Polen och Litauen vid södra Östersjökusten tillhör Ryssland sedan 1945.

Yta
17 075 000 km2 (2018)
Tid
svensk + 1-11 timmar
Angränsande land/länder
Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Vitryssland, Ukraina, Georgien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kina, Mongoliet och Nordkorea
Huvudstad med antal invånare
Moskva 10 224 000 (2008) 1
Övriga större städer
S:t Petersburg (f d Leningrad) 4 116 000, Novosibirisk 1 425 500, Niznjij Novgorod (f d Gorkij) 1 311 000, Jekaterinburg (f d Sverdlovsk) 1 293 500, Samara (f d Kujbysjev) 1 157 900, Omsk 1 134 000, Tjeljabinsk 1 077 000, Kazan 1 105 300, Rostov-na-Donu 1 068 300 (2002) 2
Högsta berg
Elbrus (5624 m ö h), Dychtau (5024 m ö h), Kljutjevskaja sopka (4750 m ö h), Belucha (4056 m ö h)
Viktiga floder
Lena, Volga, Ob, Jenisej, Amur
1. uppskattning
2. folkräkning

Källor

Befolkning och språk

Rysslands befolkning är ojämnt fördelad över landets väldiga yta. Större delen av befolkningen bor i landets europeiska del. Folktätheten varierar från mindre än en invånare per kvadratkilometer i delar av Sibirien till 4 900 i Moskva.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
82 % ryssar, 4 % tatarer, 3 % ukrainare, 1 % tjuvasjer, basjkirer, 1 %, vitryssar samt ytterligare ett hundratal folkslag
Antal invånare
144 495 044 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
9 (2017)
Andel invånare i städerna
74,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
12,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
12,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,8 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
53,5 procent (2017)
Förväntad livslängd
72 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2016)
Förväntad livslängd för män
67 år (2016)
Språk
ryska är officiellt språk 1
1. en rad minoritetsspråk förekommer också däribland turkiska och finsk-ugriska språk

Källor

Religion

Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och utgör ett slags nationalkyrka, knuten till kulturarvet. Dess överhuvud är patriarken av Moskva och hela Ryssland. Islam är den näst största religionen. Flertalet av dem som bekänner sig till islam är sunnimuslimer.

Utbildning

Ryssland har idag en välutbildad befolkning men en stor andel högskoleutbildade. Skolsystemet bygger i huvudsak på statliga skolor men det finns privata alternativ. Den nioåriga grundskolan är avgiftsfri. Även på universitetsnivå kan man studera gratis. 

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,0 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
21 (2016)
Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
10,9 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,9 procent (2015)

Källor

Kultur

Ryskan blev ett skönlitterärt språk i början av 1700-talet, när Peter den stores reformpolitik medförde ett kulturellt uppsving för Ryssland. Ett århundrade senare utgav Ivan Krylov sina första fabler. Något senare framträdde den romantiske lyrikern Alexander Pusjkin (Eugen Onegin) och romanförfattaren Michail Lermontov (Vår tids hjälte) och efter dem satirikern och samhällsskildraren Nikolaj Gogol (Döda själar, Revisorn).

Arbetsmarknad

Den ryska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar. Under sovjettiden dominerade industriarbete. Därefter har tjänstesektorn blivit allt viktigare. Sedan 2012 har andelen arbetslösa legat på drygt fem procent. Statistiken anses dock osäker då många arbetslösa inte registrerar sig eftersom de ändå inte får någon ersättning.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
4,5 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
14,8 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Övergången från sovjettidens centralplanerade ekonomi till marknadsekonomi blev en smärtsam omställning för stora grupper. Människor som hade vant sig vid att vara beroende av staten för sin försörjning, bostad och alla former av service förlorade plötsligt en stor del av sin grundtrygghet. Levnadsstandarden sjönk kraftigt för miljoner människor och välfärden urholkades. När den ryska ekonomin förbättrades efter millennieskiftet började levnadsstandarden stiga. Ryssland är idag ett tryggare och bekvämare land att leva i för majoritetsbefolkningen men klyftorna i samhället är stora.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
6 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
96,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
90,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
469 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
16 procent (2018)

Källor

Äldre historia

De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike). Sedan även Kiev hamnat under Rurikätten växte riket, och i slutet av 900-talet kristnades det av missionärer från Bysans (Östrom). Det försvagades och splittrades dock till följd av maktkamper och invaderades vid 1200-talets mitt av mongoler, som gjorde de ryska furstarna till vasaller under Gyllene hordens khaner.

Modern historia

De närmaste åren efter andra världskriget satt Josef Stalin kvar vid makten och samhället förblev hårt kontrollerat. Stalins efterträdare Nikita Chrusjtjov intog under 1950-talet en mjukare linje men Chrusjtjovs störtades och samhällsklimatet skärptes igen. Först på 1980-talet mot bakgrund av en tilltagande ekonomisk kris en verklig reformpolitik "perestrojka" under Michail Gorbatjov. Öppningen ledde till ökande spänningar inom och mellan landets delrepubliker, och den sista december 1991 upplöstes Sovjetunionen och ersattes av 15 nya stater.

Uppror i Tjetjenien

Under sovjetstatens sammanbrott i slutet av 1991 passade tjetjenerna på att utropa självständighet. Två blodiga krig utkämpades innan den ryska ledningen lämnade över styret av republiken till en Moskvatrogen regering.  

Politiskt system

Det politiska systemet i Ryssland ger presidenten stor makt. Författningen från 1993 drar upp tydliga gränser mellan den verkställande makten, det vill säga president och regering, den lagstiftande makten (parlamentet), och den dömande makten som består av domstolsväsendet. Tanken är att de skall uppväga varandra, men det är i praktiken presidenten som dominerar. I början av 2020 meddelade president Putin att han har för avsikt att ändra grundlagen och den rådande maktbalansen. 

Demokrati och rättigheter

De demokratiska bristerna är stora i Ryssland trots att demokrati och rättssäkerhet garanteras i konstitutionen. Press- och yttrandefriheten är begränsad. I fängelserna finns politiska fångar och oberoende mediers och oppositionella politikers arbete hindras på olika sätt. På internet är debattklimatet friare än i andra sammanhang men myndigheterna har försökt att inskränka yttrandefriheten även där.

Aktuell politik

Våren 2012 återvaldes Vladimir Putin till president efter att ha styrt i bakgrunden som regeringschef i fyra år (se Modern historia). Tillbaka på presidentposten genomdrev Putin en hårdare kontroll av det politiska livet samtidigt som han stärkte Rysslands inflytande utomlands. Erövringen av Krim från Ukraina våren 2014 liksom det ryska engagemanget i Syrien från 2015 fick Putins popularitet att skjuta i höjden. 2018 valdes han om utan konkurrens men därefter dalade opinionssiffrorna till följd av en rad inrikespolitiska problem. Oberoende av detta har Putin lyckats skapa en situation där han har möjlighet att sitta kvar på sin post till 2036. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Rossijskaja Federatsija (Rossija)/ Ryska Federationen (Ryssland)
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
president Vladimir Putin (2012–) 1
Regeringschef
premiärminister Michail Misjustin (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Enade Ryssland 343, Kommunistpartiet 42, Liberaldemokraterna 39, Ett rättvist Ryssland 23, övriga 3 (2016) 2
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Enade Ryssland 238, Kommunistpartiet 92, Liberaldemokraterna 56, Ett rättvist Ryssland 64 (2011) 3
Valdeltagande
drygt 67 % i presidentvalet 2018; knappt 48 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2021; presidentval 2024
1. Putin var även president under perioden 2000 till 2008
2. siffrorna syftar på ledamöterna i underhuset, duman
3. siffrorna syftar på ledamöterna i underhuset, duman

Källor

Utrikespolitik och försvar

Den ryska utrikespolitiken inriktas på att stärka landets roll som en stormakt som alltid får ett ord med i laget när internationella kriser ska lösas. Ryssland har försökt odla goda relationer i alla riktningar men hävdar rätten att slå vakt om sina nationella intressen, särskilt i närområdet, vilket har lett till en konfrontation med västländerna. Erövringen av Krim från Ukraina 2014 utlöste den värsta krisen mellan Ryssland och väst sedan det kalla krigets dagar.

Fakta – försvar

Armén
280 000 man (2017)
Flygvapnet
165 000 man (2017)
Flottan
150 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
4,3 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Ryssland har enorma naturtillgångar, en bred industriell bas och en relativt välutbildad befolkning. Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn växer, men beroendet av råvaruproduktion är fortfarande stort. Olja och naturgas svarar för en betydande del av bruttonationalprodukten (BNP). Det gör den ryska ekonomin mycket känslig för prissvängningar på världsmarknaden. Det blev uppenbart under 2014 då ett kraftigt prisfall på olja fördjupade de omfattande ekonomiska problem som utlösts av Rysslands inblandning i kriget i Ukraina.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
11 289 US dollar (2018)
Total BNP
1 657 554 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,3 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
3,1 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
12,3 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
54,1 procent (2018)
Inflation
4,7 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
14,6 procent (2018)
Utlandsskuld
492 763 miljoner US dollar (2017)
Valuta
rubel

Källor

Naturtillgångar och energi

Ryssland har gott om tillgångar på olja, naturgas, guld, diamanter, järnmalm, nickel och andra värdefulla mineraler.Värmekraftverk svarar för två tredjedelar av den inhemska elproduktionen. Många av dem drivs med naturgas. Decenniers rovdrift på naturtillgångarna och nonchalans inom alla samhällssektorer har vållat oerhörda skador på den ryska miljön. Miljon­tals människor lever i områden som är svårt nedsmutsade av giftiga industriutsläpp.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
4 943 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
6603 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
1 705 346 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
11,9 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
3,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbruket är en efterbliven sektor i den ryska ekonomin och uppvisar dålig avkastning. De viktigaste jordbruksområdena är Volgaregionen, västra Sibirien, norra Kaukasus, Ural och området runt Moskva. De mest odlade sädesslagen är vete, råg, havre och majs.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
3,1 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
13,3 procent (2016)

Källor

Industri

Den ryska regeringen har under 2000-talet haft en ambition att satsa mer på forskning och högteknologi för att diversifiera ekonomin och minska olje- och gasindustrins dominans. Ett ryskt ”Silicon Valley” har skapats i vetenskapsstaden Skolkovo utanför Moskva och IT-industrin växer, men utvecklingen går långsamt.

Utrikeshandel

Rysslands export domineras fortfarande av olja, naturgas och andra råvaror, vilket gör landet sårbart för plötsliga prisfall på råvarumarknaderna. Olja, oljeprodukter, naturgas och kol står för omkring hälften av landets exportintäkter, medan andelen ”maskiner och utrustning” har sjunkit kraftigt. Vapenexporten har ökat under 2000-talets första år, efter den kraftiga nedgången under 1990-talet. Rysktillverkade vapen säljs bland annat till Kina och Indien.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
443 130 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
248 701 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
113 455 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
42 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
olje, oljeprodukter, naturgas, timmer, trävaror, metaller, kemikalier, vapen
Största handelspartner
Tyskland, USA, Storbritannien, Italien, Kina, Ukraina, Vitryssland, Kazakstan

Källor