Ryssland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/

Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land, men det är inte längre en supermakt. Under 1990-talet pågick en bitvis smärtsam och kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. De flesta av landets drygt 140 miljoner människor fick en högre levnadsstandard även om stora klyftor bestod. Under Vladimir Putins styre från 2000 och framåt har en återgång skett till ett mer auktoritärt styre med minskat svängrum för oppositionen.

Geografi och klimat

Ryssland (Ryska federationen) är världens största land och sträcker sig över elva tidszoner från Östersjön till Stilla havet. I norr avgränsas landet av Norra ishavet och i söder har Ryssland kust vid Svarta havet från Kertjsundet vid gränsen mot Ukraina till gränsen mot Georgien. Också vid Kaspiska havet finns en rysk kustremsa mellan Kazakstan och Azerbajdzjan. Kaliningradregionen (före detta Königsberg) mellan Polen och Litauen vid södra Östersjökusten tillhör Ryssland sedan 1945.

Yta: 17 075 000 km2 (2020) ¹
Tid: svensk + 1-11 timmar
Angränsande land/länder: Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Vitryssland, Ukraina, Georgien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kina, Mongoliet och Nordkorea
Huvudstad med antal invånare: Moskva 10 224 000 (2008) ²
Övriga större städer: S:t Petersburg (f d Leningrad) 4 116 000, Novosibirisk 1 425 500, Niznjij Novgorod (f d Gorkij) 1 311 000, Jekaterinburg (f d Sverdlovsk) 1 293 500, Samara (f d Kujbysjev) 1 157 900, Omsk 1 134 000, Tjeljabinsk 1 077 000, Kazan 1 105 300, Rostov-na-Donu 1 068 300 (2002) ³
Högsta berg: Elbrus (5624 m ö h), Dychtau (5024 m ö h), Kljutjevskaja sopka (4750 m ö h), Belucha (4056 m ö h)
Viktiga floder: Lena, Volga, Ob, Jenisej, Amur

1. en fjärdedel av Rysslands yta utbreder sig väster om Uralbergen och räknas därmed till Europa. Eftersom nästan 80 procent av alla invånare bor i den europeiska delen hänförs Ryssland som regel till Europa i politiska sammanhang
2. uppskattning
3. folkräkning

Källor

Befolkning och språk

Rysslands befolkning är ojämnt fördelad över landets väldiga yta. Större delen av befolkningen bor i landets europeiska del. Folktätheten varierar från mindre än en invånare per kvadratkilometer i delar av Sibirien till 4 900 i Moskva.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: 82 % ryssar, 4 % tatarer, 3 % ukrainare, 1 % tjuvasjer, basjkirer, 1 %, vitryssar samt ytterligare ett hundratal folkslag
Antal invånare: 144 373 535 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer: 9 (2018)
Andel invånare i städerna: 74,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 12,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 12,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 1,8 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 53,5 procent (2017)
Förväntad livslängd: 73 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor: 78 år (2018)
Förväntad livslängd för män: 68 år (2018)
Språk: ryska är officiellt språk ¹

1. en rad minoritetsspråk förekommer också däribland turkiska och finsk-ugriska språk

Källor

Religion

Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och utgör ett slags nationalkyrka, knuten till kulturarvet. Dess överhuvud är patriarken av Moskva och hela Ryssland. Islam är den näst största religionen. Flertalet av dem som bekänner sig till islam är sunnimuslimer.

Utbildning

Ryssland har idag en välutbildad befolkning men en stor andel högskoleutbildade. Skolsystemet bygger i huvudsak på statliga skolor men det finns privata alternativ. Den nioåriga grundskolan är avgiftsfri. Även på universitetsnivå kan man studera gratis.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 97,0 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan: 21 (2016)
Läs- och skrivkunnighet: 99,7 procent (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,7 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 10,9 procent (2015)

Källor

Kultur

Ryskan blev ett skönlitterärt språk i början av 1700-talet, när Peter den stores reformpolitik medförde ett kulturellt uppsving för Ryssland. Ett århundrade senare utgav Ivan Krylov sina första fabler. Något senare framträdde den romantiske lyrikern Alexander Pusjkin (Eugen Onegin) och romanförfattaren Michail Lermontov (Vår tids hjälte) och efter dem satirikern och samhällsskildraren Nikolaj Gogol (Döda själar, Revisorn).

Arbetsmarknad

Den ryska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar. Under sovjettiden dominerade industriarbete. Därefter har tjänstesektorn blivit allt viktigare. Sedan 2012 har andelen arbetslösa legat på drygt fem procent. Statistiken anses dock osäker då många arbetslösa inte registrerar sig eftersom de ändå inte får någon ersättning.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 4,5 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 14,8 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Övergången från sovjettidens centralplanerade ekonomi till marknadsekonomi blev en smärtsam omställning för stora grupper. Människor som hade vant sig vid att vara beroende av staten för sin försörjning, bostad och alla former av service förlorade plötsligt en stor del av sin grundtrygghet. Levnadsstandarden sjönk kraftigt för miljoner människor och välfärden urholkades. När den ryska ekonomin förbättrades efter millennieskiftet började levnadsstandarden stiga. Ryssland är idag ett tryggare och bekvämare land att leva i för majoritetsbefolkningen men klyftorna i samhället är stora.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 6 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 96,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 90,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 5,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 469 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 16 procent (2018)

Källor

Äldre historia

De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike). Sedan även Kiev hamnat under Rurikätten växte riket, och i slutet av 900-talet kristnades det av missionärer från Bysans (Östrom). Det försvagades och splittrades dock till följd av maktkamper och invaderades vid 1200-talets mitt av mongoler, som gjorde de ryska furstarna till vasaller under Gyllene hordens khaner.

Modern historia

De närmaste åren efter andra världskriget satt Josef Stalin kvar vid makten och samhället förblev hårt kontrollerat. Stalins efterträdare Nikita Chrusjtjov intog under 1950-talet en mjukare linje men Chrusjtjovs störtades och samhällsklimatet skärptes igen. Först på 1980-talet mot bakgrund av en tilltagande ekonomisk kris en verklig reformpolitik "perestrojka" under Michail Gorbatjov. Öppningen ledde till ökande spänningar inom och mellan landets delrepubliker, och den sista december 1991 upplöstes Sovjetunionen och ersattes av 15 nya stater.

Uppror i Tjetjenien

Under sovjetstatens sammanbrott i slutet av 1991 passade tjetjenerna på att utropa självständighet. Två blodiga krig utkämpades innan den ryska ledningen lämnade över styret av republiken till en Moskvatrogen regering.

Politiskt system

Det politiska systemet i Ryssland ger presidenten stor makt. Författningen från 1993 drar upp tydliga gränser mellan den verkställande makten, det vill säga president och regering, den lagstiftande makten (parlamentet), och den dömande makten som består av domstolsväsendet. Tanken är att de skall uppväga varandra, men det är i praktiken presidenten som dominerar. I början av 2020 meddelade president Putin att han har för avsikt att ändra grundlagen och den rådande maktbalansen.

Demokrati och rättigheter

De demokratiska bristerna är stora i Ryssland trots att demokrati och rättssäkerhet garanteras i konstitutionen. Press- och yttrandefriheten är begränsad. I fängelserna finns politiska fångar och oberoende mediers och oppositionella politikers arbete hindras på olika sätt. På internet är debattklimatet friare än i andra sammanhang men myndigheterna har försökt att inskränka yttrandefriheten även där.

Aktuell politik

Våren 2012 återvaldes Vladimir Putin till president efter att ha styrt i bakgrunden som regeringschef i fyra år (se Modern historia). Tillbaka på presidentposten genomdrev Putin en hårdare kontroll av det politiska livet samtidigt som han stärkte Rysslands inflytande utomlands. Erövringen av Krim från Ukraina våren 2014 liksom det ryska engagemanget i Syrien från 2015 fick Putins popularitet att skjuta i höjden. 2018 valdes han om utan konkurrens men därefter dalade opinionssiffrorna till följd av en rad inrikespolitiska problem. Oberoende av detta har Putin lyckats skapa en situation där han har möjlighet att sitta kvar på sin post till 2036.

Fakta – politik

Officiellt namn: Rossijskaja Federatsija/Ryska federationen
Statsskick: republik, förbundsstat
Statschef: president Vladimir Putin (2012–) ¹
Regeringschef: premiärminister Michail Misjustin (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Enade Ryssland 343, Kommunistpartiet 42, Liberaldemokraterna 39, Ett rättvist Ryssland 23, övriga 3 (2016) ²
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Enade Ryssland 238, Kommunistpartiet 92, Liberaldemokraterna 56, Ett rättvist Ryssland 64 (2011) ³
Valdeltagande: drygt 67 % i presidentvalet 2018; knappt 48 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val: parlamentsval 2021; presidentval 2024

1. Putin var även president under perioden 2000 till 2008
2. siffrorna syftar på ledamöterna i underhuset, duman
3. siffrorna syftar på ledamöterna i underhuset, duman

Källor

Utrikespolitik och försvar

Den ryska utrikespolitiken inriktas på att stärka landets roll som en stormakt som alltid får ett ord med i laget när internationella kriser ska lösas. Ryssland har försökt odla goda relationer i alla riktningar men hävdar rätten att slå vakt om sina nationella intressen, särskilt i närområdet, vilket har lett till en konfrontation med västländerna. Erövringen av Krim från Ukraina 2014 utlöste den värsta krisen mellan Ryssland och väst sedan det kalla krigets dagar.

Fakta – försvar

Armén: 280 000 man (2017)
Flygvapnet: 165 000 man (2017)
Flottan: 150 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 3,9 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 11,4 procent (2019)

Källor

Ekonomisk översikt

Ryssland har enorma naturtillgångar, en bred industriell bas och en relativt välutbildad befolkning. Tillverkningsindustrin och tjänstesektorn växer, men beroendet av råvaruproduktion är fortfarande stort. Olja och naturgas svarar för en betydande del av bruttonationalprodukten (BNP). Det gör den ryska ekonomin mycket känslig för prissvängningar på världsmarknaden. Det blev uppenbart under 2014 då ett kraftigt prisfall på olja fördjupade de omfattande ekonomiska problem som utlösts av Rysslands inblandning i kriget i Ukraina.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 11 289 US dollar (2018)
Total BNP: 1 657 554 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 1,3 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP: 3,1 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 12,3 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 54,1 procent (2018)
Inflation: 4,5 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP: 14,6 procent (2018)
Utlandsskuld: 492 763 miljoner US dollar (2017)
Valuta: rubel

Källor

Naturtillgångar och energi

Ryssland har gott om tillgångar på olja, naturgas, guld, diamanter, järnmalm, nickel och andra värdefulla mineraler.Värmekraftverk svarar för två tredjedelar av den inhemska elproduktionen. Många av dem drivs med naturgas. Decenniers rovdrift på naturtillgångarna och nonchalans inom alla samhällssektorer har vållat oerhörda skador på den ryska miljön. Miljontals människor lever i områden som är svårt nedsmutsade av giftiga industriutsläpp.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 4 943 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 6603 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 1 732 027 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 12,0 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 3,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbruket är en efterbliven sektor i den ryska ekonomin och uppvisar dålig avkastning. De viktigaste jordbruksområdena är Volgaregionen, västra Sibirien, norra Kaukasus, Ural och området runt Moskva. De mest odlade sädesslagen är vete, råg, havre och majs.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 3,1 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 13,3 procent (2016)

Källor

Industri

Den ryska regeringen har under 2000-talet haft en ambition att satsa mer på forskning och högteknologi för att diversifiera ekonomin och minska olje- och gasindustrins dominans. Ett ryskt ”Silicon Valley” har skapats i vetenskapsstaden Skolkovo utanför Moskva och IT-industrin växer, men utvecklingen går långsamt.

Utrikeshandel

Rysslands export domineras fortfarande av olja, naturgas och andra råvaror, vilket gör landet sårbart för plötsliga prisfall på råvarumarknaderna. Olja, oljeprodukter, naturgas och kol står för omkring hälften av landets exportintäkter, medan andelen ”maskiner och utrustning” har sjunkit kraftigt. Vapenexporten har ökat under 2000-talets första år, efter den kraftiga nedgången under 1990-talet. Rysktillverkade vapen säljs bland annat till Kina och Indien.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport: 443 130 miljoner US dollar (2018)
Varuimport: 248 701 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans: 113 455 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP: 42 procent (2018)
Viktigaste exportvaror: olje, oljeprodukter, naturgas, timmer, trävaror, metaller, kemikalier, vapen
Största handelspartner: Tyskland, USA, Storbritannien, Italien, Kina, Ukraina, Vitryssland, Kazakstan

Källor