Ryssland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/ryssland/

Ryssland är med sin väldiga landmassa från Östersjön till Stilla havet världens största land. Under 1990-talet pågick en kaotisk omställning från kommunistisk diktatur till marknadsekonomi och ett friare samhällssystem. Sedan president Vladimir Putin kom till makten år 2000 har en återgång skett till ett auktoritärt styre. Ryssland har samtidigt strävat efter att återupprätta sitt inflytande i närområdet. Den storskaliga invasion av Ukraina som Ryssland inledde 2022 har utlöst det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i Europa sedan andra världskriget.

Ryssland – Geografi och klimat

Ryska federationen är världens största land och sträcker sig över elva tidszoner från Östersjön till Stilla havet. Uralbergen utgör en öst-västlig skiljelinje. I den europeiska delen väster om Ural dominerar lågland medan högplatåer och berg återfinns i den asiatiska delen i öster. Höga berg ligger också längs gränsen i söder. Klimatet varierar från polarklimat vid Ishavet i norr till subtropiskt i landet sydvästra delar.

Yta: 17 075 000 km2 (2025) ¹
Tid: svensk + 1-11 timmar
Angränsande land/länder: Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Vitryssland, Ukraina, Georgien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kina, Mongoliet och Nordkorea
Huvudstad med antal invånare: Moskva 12,6 miljoner (officiell uppskattning 2021) ²
Övriga större städer: S:t Petersburg (f d Leningrad) 4 116 000, Novosibirisk 1 425 500, Niznjij Novgorod (f d Gorkij) 1 311 000, Jekaterinburg (f d Sverdlovsk) 1 293 500, Samara (f d Kujbysjev) 1 157 900, Omsk 1 134 000, Tjeljabinsk 1 077 000, Kazan 1 105 300, Rostov-na-Donu 1 068 300 (2002) ³
Högsta berg: Elbrus (5624 m ö h), Dychtau (5024 m ö h), Kljutjevskaja sopka (4750 m ö h), Belucha (4056 m ö h)
Viktiga floder: Lena, Volga, Ob, Jenisej, Amur

1. en fjärdedel av Rysslands yta ligger i Europa; eftersom nästan 80 procent av alla invånare bor i den europeiska delen räknas Ryssland i allmänhet till Europa i politiska sammanhang
2. uppskattning
3. folkräkning

Källor

Ryssland – Befolkning och språk

Rysslands befolkning är ojämnt fördelad över landets väldiga yta. Större delen av befolkningen bor i landets europeiska del. Mellan 500 000 och 1 miljon ryssar har lämnat landet sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina 2022.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare: 143 826 130 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 9 (2022)
Andel invånare i städerna: 75 procent (2023)
Nativitet/födelsetal: 8,9 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 12,9 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 1,4 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt: -0,3 procent (2023)
Förväntad livslängd: 73 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor: 78 år (2022)
Förväntad livslängd för män: 68 år (2022)
Andel kvinnor: 53,6 procent (2023)

Källor

Ryssland – Religion

Den rysk-ortodoxa kyrkan är det dominerande religiösa samfundet i Ryssland och utgör ett slags nationalkyrka, knuten till kulturarvet. Dess överhuvud är patriarken av Moskva och hela Ryssland. Islam är den näst största religionen. Flertalet av dem som bekänner sig till islam är sunnimuslimer.

Ryssland – Utbildning

Ryssland har idag en välutbildad befolkning men en stor andel högskoleutbildade. Skolsystemet bygger i huvudsak på statliga skolor men det finns privata alternativ. Den nioåriga grundskolan är avgiftsfri. Även på universitetsnivå kan man studera gratis.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 95,1 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 21 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 100,0 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,1 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 8,9 procent (2020)

Källor

Ryssland – Sociala förhållanden

Övergången från sovjettidens centralplanerade ekonomi till marknadsekonomi blev en smärtsam omställning för stora grupper. Ryssland är i dag ett tryggare och bekvämare land att leva i för de flesta, men brister i välfärden och ojämn tillgång till hälsovård bidrar till kortare livslängd för ryssar jämfört med de flesta andra folk i Europa.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 8,9 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 12,9 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet: 4 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad: 1,4 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd: 73 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 936 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,4 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet: 16 procent (2024)

Källor

Ryssland – Kultur

Den ryska kulturen har formats av landets utbredda geografi, komplexa historia och olika influenser från både öst och väst. Rysk litteratur, balett, klassisk musik och måleri har efterlämnat ett brett kulturarv med författare som Tolstoj och Dostojevskij och kompositörer som Tjajkovskij. Tidvis har kulturen varit underodnad stark statlig styrning, ett fenomen som återkommit efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Ryssland – Seder och bruk

Ryssland är ett väldigt land med många olika folkslag. Traditioner och mentalitet skiljer sig mellan olika landsdelar och folkslag, liksom mellan stad och landsbygd. Det råder också stora skillnader mellan västra Ryssland som ligger vänt mot Europa och Fjärran östern som befinner sig närmare den asiatiska kultursfären.

Ryssland – Äldre historia

De första statsbildningarna på det som senare blev ryskt territorium uppstod på 1000-talet f Kr i Centralasien, i Kaukasien och vid Svarta havet. På 850-talet e Kr grundades den östslaviska Kievstaten, och i Novgorod (Holmgård) bildade svenska vikingar under Rurik ett annat maktcentrum (Gårdarike). Sedan även Kiev hamnat under Rurikätten växte riket, och i slutet av 900-talet kristnades det av missionärer från Bysans (Östrom). Det försvagades och splittrades dock till följd av maktkamper och invaderades vid 1200-talets mitt av mongoler, som gjorde de ryska furstarna till vasaller under Gyllene hordens khaner.

Ryssland – Modern historia

De närmaste åren efter andra världskriget satt Josef Stalin kvar vid makten och samhället förblev hårt kontrollerat. Först på 1980-talet mot bakgrund av en tilltagande ekonomisk kris inleddes en verklig reformpolitik "perestrojka" under Michail Gorbatjov. Öppningen ledde till ökande spänningar inom och mellan landets delrepubliker, och den sista december 1991 upplöstes Sovjetunionen och ersattes av 15 nya stater. Rysslands första år som självständigt land blev turbulenta. Efter millennieskiftet utvecklades landet i auktoritär riktning.

Ryssland – Demokrati och rättigheter

De demokratiska bristerna är stora i Ryssland trots att demokrati och rättssäkerhet garanteras i grundlagen. Redan innan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina 2022 var press- och yttrandefriheten begränsad, och oberoende medier och oppositionspolitiker motarbetades på olika sätt. Under kriget har den inre repressionen skärpts kraftigt.

Ryssland – Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten Ryssland är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Under de drygt tjugo år som Vladimir Putin suttit vid makten i Ryssland har regimen blivit alltmer auktoritär, en utveckling som accelererade efter den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022. All opposition är nu kväst och våren 2024 lät sig Putin väljas om för ytterligare en mandatperiod.

Fakta – politik

Officiellt namn: Rossijskaja Federatsija/Ryska federationen
Statsskick: republik, förbundsstat
Statschef: president Vladimir Putin (2012–) ¹
Regeringschef: premiärminister Michail Misjustin (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Enade Ryssland 324, Kommunistpartiet 57, Liberaldemokraterna 21, Ett rättvist Ryssland 27, Nytt folk 13 (2021) ²
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Enade Ryssland 343, Kommunistpartiet 42, Liberaldemokraterna 39, Ett rättvist Ryssland 23, övriga 3 (2016) ³
Valdeltagande: Drygt 77 procent i presidentvalet 2024 och drygt 67 procent i presidentvalet 2018; drygt 51 procent i parlamentsvalet 2021
Kommande val: presidentval 2030, parlamentsval 2026

1. Putin var även president under perioden 2000 till 2008
2. siffrorna syftar på ledamöterna i underhuset, duman
3. siffrorna syftar på ledamöterna i underhuset, duman

Källor

Ryssland – Utrikespolitik och försvar

Rysk utrikespolitik är inriktad på att stärka landets roll som en stormakt som alltid får ett ord med i laget när internationella kriser ska lösas. Ryssland hävdar särskilt rätten att slå vakt om sina intressen i närområdet vilket lett till militära angrepp på grannländer och gradvis försämrade relationer med västländerna. Den ryska invasionen av Ukraina 2022 drev Rysslands relationer med USA och andra västländer i botten. Under kriget har banden stärkts till andra auktoritära stater såsom Kina och Nordkorea.

Fakta – försvar

Armén: 550 000 man (2024)
Flygvapnet: 170 000 man (2024)
Flottan: 119 000 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP: 5,86 procent (2023)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 16,1 procent (2023)

Källor

Ryssland – Ekonomisk översikt

Ryssland har enorma naturtillgångar och beroendet av olja och gas är fortsatt stort även om tillverkningsindustrin och tjänstesektorn numera är viktiga delar av ekonomin. De omfattande sanktioner som omvärlden har infört mot Ryssland efter landets storskaliga anfall på Ukraina 2022 har fått djupgående effekter på ekonomin, liksom kriget i sig.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 13 817 US dollar (2023)
BNP-tillväxt: 3,6 procent (2023)
Total BNP: 2 021 421 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP: 3,3 procent (2023)
Industrins andel av BNP: 30,6 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP: 56,9 procent (2023)
Inflation: 8,4 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP: 20,3 procent (2024)
Utlandsskuld: miljoner US dollar (2023)
Valuta: rubel
Varuexport: 424 222 miljoner US dollar (2023)
Varuimport: 303 297 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP: 36 procent (2023)
Viktigaste exportvaror: olje, oljeprodukter, naturgas, timmer, trävaror, metaller, kemikalier, vapen

Källor

Ryssland – Naturtillgångar, energi och miljö

Ryssland har gott om tillgångar på olja, naturgas, guld, diamanter, järnmalm, nickel och andra värdefulla mineraler. Värmekraftverk svarar för två tredjedelar av den inhemska elproduktionen. Många av dem drivs med naturgas. Decenniers rovdrift på naturtillgångarna och nonchalans inom alla samhällssektorer har vållat oerhörda skador på den ryska miljön. Miljontals människor lever i områden som är svårt nedsmutsade av giftiga industriutsläpp.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt: 2331,48 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 16,18 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 1 618 271 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 11,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 617 227 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Ryssland – Jordbruk och industri

Jordbruket var länge en efterbliven del av den ryska ekonomin och uppvisade dålig avkastning. Under 2000-talet har jordbruket moderniserats och produktionen ökat. I dag är Ryssland en dominerande spannmålsexportör.
Inom tillverkningsindustrin har produktion av material åt försvaret fått ett uppsving sedan Ryssland inledde sitt storskaliga anfall på Ukraina 2022.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 3,3 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk: 13,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 49,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 30,6 procent (2023)

Källor