Ryssland – Utbildning

Ryssland har en välutbildad befolkning med en stor andel högskoleutbildade. Skolsystemet bygger i huvudsak på statliga skolor men det finns privata alternativ. Grundskolan är avgiftsfri. Även på universitetsnivå kan man studera gratis. 

Grundskolan omfattar två stadier: ett lågstadium från årskurs 1 till 4 och ett mellanstadium från årskurs 5 till 9. Därefter kan eleven välja mellan att läsa en yrkesutbildning och en ”fullständig grundutbildning” som motsvarar svenska gymnasiestudier och tar två år. Skolan är avgiftsfri för alla elever, dock måste föräldrar ofta betala för skolböcker, skolresor och liknande.

Skolstarten på Kunskapens dag den 1 september är en stor begivenhet för den som börjar i ettan.

I slutet av gymnasieutbildningen skriver alla elever ett slutprov. Ryska och matematik är obligatoriska ämnen, därtill kan andra ämnen väljas beroende på vilken högre utbildning man vill söka sig till. Vissa högt rankade universitet har egna inträdesprov.

Närmare 60 procent av alla ryssar mellan 25 och 64 år har ägnat sig åt akademiska studier. Det är en av de högsta siffrorna inom OECD. I landet finns flera hundra universitet. Det mest kända är Lomonosovuniversitetet i Moskva, grundat på 1700-talet.

Elever med tillräckligt höga betyg får studera gratis på ryska universitet men det finns även betalda platser. Ett annat sätt att erhålla en gratisplats på drömutbildningen är att delta i så kallade olympiader – tävlingar för gymnasielever som genomförs i alla skolämnen. Vinner man pris på en sådan tävling på nationell nivå kan man få särskilda antagningsförmåner eller statsfinansierade platser.

Då studiebidragen är låga får många studenter ekonomiskt stöd från sina föräldrar, speciellt om de studerar i en annan stad. Ryska studenter bor ofta på studenthem om de kommer från en annan ort och det är vanligt att två eller tre personer delar rum.

Efter andra världskriget satsade Sovjetunionen väldiga resurser främst på teknisk och naturvetenskaplig forskning. Landet nådde uppseendeväckande framgångar inom rymdforskningen. Bland milstolparna i den utvecklingen kan nämnas det första atombombsprovet 1949. Sovjetunionen blev med uppsändningen av Sputnik 1957 först med att placera en satellit i omloppsbana runt jorden, och 1961 blev ryssen Jurij Gagarin den första människan i rymden. När USA under 1960-talet på allvar tog upp tävlan fick dock Sovjetunionen svårt att hålla jämna steg med amerikanerna i rymdkapplöpningen och på andra områden.

Under 1990-talet genomgick utbildningsväsendet stora förändringar. Kursplaner och läroböcker rensades från politiskt material och undervisningen i historia och litteratur började ta upp tidigare förbjudna ämnen. Men under Vladimir Putins styre från år 2000 har kursplanerna ändrats igen och fått en mer nationalistisk prägel samtidigt som de brott mot mänskliga rättigheter som begicks under sovjettiden tonas ned.

När Ryssland våren 2014 erövrade och annekterade halvön Krim från Ukraina (se Modern historia) krävde utbildningsdepartementet att lärarna skulle förmedla bilden av att annekteringen var motiverad och rättfärdig. Under den pågående invasionen av Ukraina har ett nytt ämne introducerats i skolorna i syfte att stärka patriotismen – "Samtal om vad som är viktigt".  Ämnet omfattar diskussioner om Rysslands roll i andra världskriget och ryska värderingar. Lärarna förväntas också framföra den officiella förklaringen till Rysslands krig i Ukraina.

Skolorna har vidare fått order om att spela nationalsången och hissa den ryska flaggan i början av varje skolvecka. Genom en ny läroplan har militär träning införts på schemat för äldre elever. De får bland annat lära sig att hantera en kalasjnikov och flyga drönare.