Ryssland – Naturtillgångar, energi och miljö

Ryssland har mycket stora tillgångar på olja och naturgas. Fossila bränslen utgör mer än hälften av landets export och står för merparten av elproduktionen. Decenniers rovdrift på naturtillgångarna har vållat oerhörda skador på den ryska miljön. 

Tyngdpunkten i oljeutvinningen finns i Västsibirien. Där ligger också världens största gasfält, Urengoj, med utvinning under mycket svåra klimatförhållanden. Ryssland är världens tredje största oljeproducent efter USA och Saudiarabien.

Olja och gas fraktas genom väldiga rörledningssystem till andra före detta sovjetrepubliker liksom till importörer i andra delar av världen. Under ”oljeboomen” i början av 2000-talet blev ledningarna otillräckliga och satsningar inleddes för att bygga fler. År 2002 färdigställdes en gasledning från södra Ryssland till Turkiet (Blue Stream) och 2011 öppnades en rysk-tysk ledning på Östersjöns botten (Nord Stream). Projektet för att bygga en gasledning i Svarta havet till Bulgarien och vidare västerut i Europa (South Stream) lades på hyllan i slutet av 2014 då Bulgarien, som en protest mot Rysslands annektering av Krim, hoppade av projektet. I stället byggdes en ny gasledning från Turkiet genom Svarta havet till Turkiet (Turk Stream) för leveranser till södra och sydöstra Europa. En ny rysk-tysk ledning genom Östersjön, Nord Stream 2, färdigställdes hösten 2021 men öppnandet sköts på framtiden av Tyskland som en följd av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 (se Utrikespolitik och försvar). I samband med invasionen stoppade USA helt inköp av rysk olja och gas medan EU planerade att fasa ut olje- och gasimporten på sikt (se Kalendarium).

Till skillnad från olje- och gasfyndigheterna är koltillgångarna utspridda. De viktigaste stenkolsfälten finns i Ural samt i Östsibirien, medan brunkol i dagbrott finns i Västsibirien. Järnmalm finns vid Kursk, Ural och i Sibirien. Ryssland förfogar också över tillgångar på guld, diamanter, järnmalm, nickel och andra värdefulla mineraler.

Kraftverk eldade med olja, gas eller kol svarar för två tredjedelar av den inhemska elproduktionen. Vattenkraftverk förser landet med runt 15 procent av den el som förbrukas. Kärnkraft svarar för resten.

Säkerheten vid de sovjetiskbyggda kärnkraftverken anses vara låg, och övergången till säkrare reaktorer går långsamt. Tolv reaktorer av samma typ som i Tjernobyl i Ukraina, där en svår kärnkraftsolycka inträffade 1986, var fortfarande i bruk i början av 2000-talet. Rege­ringen har lagt fram planer på att bygga ut kärnkraften.

Utbyggnaden av kärnkraft prioriteras framför utveckling av alternativa energikällor som vind och sol.

Miljö

Decenniers rovdrift på naturtillgångarna och nonchalans inom alla samhällssektorer under sovjettiden vållade oerhörda skador på den ryska miljön. Nedsmutsningen påskyndade skogsdöden och gjorde allt fler floder olämpliga för fiske och bad eller som vattentäkter. Miljon­tals människor lever fortfarande i områden som är nedsmutsade av giftiga industriutsläpp.

Som ekologiska katastrofområden räknas bland annat områden som drabbats av radioaktivt avfall från olyckan i Tjernobyl och från kärnvapenanläggningar.

Floden Volga som rinner ut i Kaspiska havet står för mycket av nedsmutsningen av denna världens största insjö. Längs stränderna var sälar förr en vanlig syn. Nu återstår uppskattningsvis en tiondel av det bestånd som fanns för omkring 100 år sedan. Arten betraktas som utrotningshotad till följd av jakt och industriutsläpp, inte minst från oljeutvinning. Ut i sjön rinner stora mängder orenat avloppsvatten samt radioaktiva ämnen från kärnkraftverk. Också bestånden av fisken stör, som ger den berömda ryska kaviaren, har minskat kraftigt till följd av föroreningarna.

Medvetenheten om att förstörd miljö på sikt hotar hela landets utveckling började sakta sprida sig efter Sovjetunionens kollaps, och hösten 2004 anslöt sig Ryssland efter lång tvekan till Kyotoprotokollet om begränsning av utsläpp av växthusgaser. Ryssland har också, liksom de flesta länder i världen, ratificerat Parisöverenskommelsen från 2015 om att minska utsläppen av växthusgaser.

Om våra källor

93516

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som förändrar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

89488

Gratis nättidning om internationella frågor

Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.

Gå till Utrikesmagasinet

127302

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

Varukorg

Totalt 0