Frankrike – Naturtillgångar, energi och miljö

Det finns många olika mineral  i Frankrike, men mängderna är begränsade. Kolbrytningen har avvecklats och tillgångarna på olja och naturgas är små. För sin energiförsörjning är landet i hög grad beroende av kärnkraft. Det har bidragit till att utsläppen av växthusgaser är lägre än  i många andra stora industrinationer.

Utvinning förekommer av bland annat av nickel, mangan och uran, men det har inte någon stor betydelse för ekonomin. Mineral och malmer importeras i hög grad för att användas inom industrin. Den förr så omfattande utvinningen av kol avvecklades 2004. Men några år in på 2020-talet pågår nya satsningar på gruvindustri, inte minst för brytning av litium.

En stor del av oljebehovet och all konsumtion av fossilgas (naturgas) täcks genom import. Frankrike har satsat på kärnkraft som ett sätt att minska beroendet av importerad energi och är ett av de länder i världen som förlitar sig mest på kärnkraft för att producera elektricitet. Det finns ett drygt 50-tal reaktorer, många av dem byggda på 1980-talet. Regeringen meddelade 2018 att flera reaktorer skulle stängas, men i början av 2020-talet lades kursen om och nu skulle kärnkraften i stället behållas och utvecklas. Landet har tillsammans med flera andra europeiska länder varit drivande för att EU ska godkänna kärnkraft som en hållbar, grön energikälla fri från utsläpp. Satsningen på kärnkraft behövs, enligt regeringen, för att Frankrike ska klara sina klimatmål och minska sitt beroende av fossila bränslen. Flera nya mindre kärnreaktorer planeras vara i gång och producera el under andra halvan av 2030-talet.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Kärnkraft svarar för den största delen av den energi som används, omkring 44 procent, enligt energiorganet IEA (2024). Olja kommer därnäst och står för drygt en fjärdedel medan förnybara energikällor svarar för en sjättedel. Deras andel av energimixen har ökat stadigt sedan början av 2010-talet. Fossilgas utgör omkring 12 procent medan kol numera är ett mindre inslag.

De kvarvarande två kolkraftverken skulle ha stängts i början av 2020-talet, men energikrisen i spåren av Rysslands krig i Ukraina och otillräcklig produktion av kärnkraft ledde till att det beslutades att senarelägga stängningen till år 2027. Planen är att då att verken i stället ska övergå till att producera energi från biobränslen.

När det gäller elproduktionen svarar kärnkraften för drygt två tredjedelar. Förnybara energikällor står för drygt en fjärdedel och här är vattenkraft störst följt av landbaserad vindkraft. Men även solenergi och biobränsle används. Särskilt vindkraften har byggts ut under det senaste årtiondet, men Frankrike satsar också på solceller. Olja, fossilgas och kol bidrar även med en mindre del.

KLIMAT OCH MILJÖ

Bara ett 20-tal länder i världen har större utsläpp av växthusgaser än Frankrike. Som EU-medlem står Frankrike tillsammans med övriga EU-länder för drygt 6 procent av alla växthusgaser. EU är världens fjärde största utsläppare efter Kina, USA och Indien.

Flera enskilda EU-länder, däribland Tyskland, är dock större utsläppare än Frankrike, vilket i hög grad beror på dess stora användning av kärnkraft, som medför betydligt lägre utsläpp än fossila bränslen.

Sett till utsläpp per invånare ligger nära 80 länder sämre till än Frankrike.

Frankrike har fått erkännande i omvärlden för den roll den spelade för att världens länder kunde nå ett nytt globalt klimatavtal i Paris i december 2015. Landet är part i Parisavtalet både som EU-medlem och egen nation. EU-länderna har en gemensam nationell klimatplan (NDC) där det senast satta målet är att utsläppen av växthusgaser ska minska med mellan 66,25 och 72,5 procent till 2035, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral och alltså uppnå nettonollutsläpp senast 2050. EU har vid sidan av Parisavtalet också ett eget klimatmål om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, även det jämfört med 1990 års nivå.

Den franska regeringen har fått kritik för att de planerade minskningarna av utsläppen inte går tillräckligt snabbt. En rättsprocess har drivits av kommunen Grande-Synthe vid den franska nordkusten som är starkt utsatt för stigande havsnivåer och översvämningar i klimatförändringarnas spår. Frankrikes högsta förvaltningsdomstol, Conseil d'État, ålade 2020 och 2021 regeringen att vidta kraftfullare klimatåtgärder för att nå målen om utsläppsminskningar eftersom de nuvarande minskningarna inte bedömdes gå tillräckligt snabbt.

Domstolen uppmanade även i maj 2023 regeringen att genomföra ytterligare åtgärder för att kunna uppfylla klimatmålen.

Klimatutmaningar

Frankrike tillhör de länder som är väl rustade för att klara klimatförändringarna och minst sårbara. I klimatanpassningsindexet ND-Gain placeras Frankrike bland de 20 länder som ligger bäst till (se listan här). 

Samtidigt har Frankrike liksom resten av Europa på senare år upplevt flera exempel på hur klimatförändringarna drabbar landet. Temperaturen har ökat snabbare i Europa än övriga kontinenter och den har på senare år drabbats av värmeböljor, torka, översvämningar och stormar.  Invånarna utsattes till exempel för extrem hetta sommaren 2022. I juni 2026 uppmättes högre dygnsmedeltemperaturer än någon gång tidigare, trots att det var relativt tidigt på sommaren, och överdödligheten under värmeböljan rapporterades vara utan motstycke. Enligt meterologiska mätningar var även månaden juli samma år hetare än någonsin tidigare.

Landet har även haft problem med skogsbränder samtidigt som snötäcket krymper i till exempel de franska delarna av Alperna.  I den senaste nationella planen för klimatanpassning ingår även förberedelser för en temperaturökning på 4 grader Celsius.

Övriga miljöproblem

På senare år har användningen av bekämpningsmedel inom lantbruket ökat, vilket lett till att vattenkvaliteten har försämrats och att mark förorenats. Även gödningsmedel som används inte minst i Bretagne har fått negativa konsekvenser.

Om våra källor