Omkring 250 000 människor evakueras till följd av bränder i sydvästra delen av landet i juli. Extremt höga temperaturer och svår torka bidrar till att rekordstora arealer står i brand. 

Marine Le Pen, tidigare ledare för ytterhögerpartiet Nationell samling, får i juli vissa lättnader i sitt straff från 2025. Bland annat kortas tiden hon förbjuds inneha ett offentligt uppdrag till 15 månader, vilket innebär att hon kan kandidera i presidentvalet 2027. 

I lokalval i mars behåller Socialistpartiet makten i Paris och Marseille medan Nationell samling lyckas befästa sitt stöd i mindre städer och på landsbygden. Omvalet av Édouard Philippe som borgmästare i Le Havre är uppmärksammat. Den tidigare premiärministern Philippe har meddelat att han ställer upp i presidentvalet nästa år.

Hangarfartyget Charles de Gaulle skickas i mars till östra Medelhavet som en följd av kriget mot Iran, som inletts av USA och Israel (läs mer här). Frankrike har därtill skickat en fregatt samt robotförsvar till Cypern. Nyligen har även franska stridsflygplan hjälpt Förenade arabemiraten att skydda militärbaser från attacker från Iran.

Utrikesdepartementet kallar i februari till sig den amerikanske ambassadören Charles Kushner efter det att han skrivit i sociala medier om "ökande våld" i Frankrike, efter dödsmisshandeln av en högeraktivist i Lyon. Ambassadören lovar därefter att hålla sig utanför den politiska debatten i Frankrike.

Jordbrukarnas fackförbund genomför omfattande protester sedan EU-länderna i januari gett klartecken för ett avtal mellan EU och Mercosur. Ett 50-tal bönder grips efter att de tagit sig in i jordbruksdepartementets byggnad utan tillstånd.

Premiärminister Sébastien Lecornu och hans regering lyckas i oktober stå emot två misstroendeomröstningar i nationalförsamlingen, den ena från yttersta vänstern och den andra från extremhögern. Socialistpartiet väljer att inte stödja misstroendeförklaringarna, som en följd av eftergifter från Lecornu rörande en pensionsreform och statsbudgeten.

En domstol dömer i oktober expresident Nicolas Sarkozy till fem år i fängelse, för”kriminell konspiration”. Målet gäller en uppgörelse 2005 med Libyens dåvarande diktator Muammar Gaddafi om bidrag till Sarkozys valkampanj 2007. Sarkozy överklagar domen och får åka hem i väntan på nästa domslut.

Omfattande protester och strejker hålls på flera håll i september mot regeringens och Macrons förslag till budgetnedskärningar. Polis använder tårgas för att skingra demonstranter och sammandrabbningar förekommer.

Regeringen och premiärminister François Bayrou fälls i september i en förtroendeomröstning som Bayrou själv tagit initiativ till. President Macron utser dagen därpå försvarsminister Sébastien Lecornu till ny premiärminister.

Frankrike erkänner Palestina som stat i samband med FN:s generalförsamling i september.

Tolv tjänstemän vid Algeriets ambassad och konsulat i Frankrike beordras i april lämna landet. Beskedet från den franska regeringen är ett svar på Algeriets beslut om att utvisa tolv franska diplomater och konsulatanställda.

Marine Le Pen, tidigare partiledare för Nationell samling, döms i mars till fyra års fängelse för bedrägeri och förbjuds att inneha offentliga uppdrag under fem år. Hon och åtta andra partimedlemmar bedöms skyldiga till att ha fuskat med EU-bidrag under perioden 2004–2016. Le Pen överklagar domen.

Premiärminister François Bayrous regering klarar sig i januari och februari helskinnad genom tre misstroendevotum i nationalförsamlingen. Vänsterpopulistiska partiet LFI misslyckas med försöken att fälla regeringen. Det som föranledde omröstningar var att Bayrou någon vecka tidigare använt sig av en författningsparagraf för att driva igenom regeringens budgetproposition samt socialbudget utan omröstning.

Michel Barniers regering faller efter en misstroendeomröstning i december. Det är första gången som en fransk regering tvingas avgå till följd av ett misstroendevotum sedan 1962 och även den kortaste tiden för en fransk premiärminister på posten hittills. President Macron utser François Bayrou, partiledare för allianspartnern Modem, till ny premiärminister.

President Emmanuel Macron godkänner i mitten av juli premiärminister Gabriel Attals begäran om avgång men ber honom sitta kvar i en övergångsregering.

Efter stora framgångar för Nationell samling i valet till EU-parlamentet utlyser president Macron nyval i juli. I valet blir vänsteralliansen Nya folkfronten största block följt av Macrons parti Tillsammans. När Macron i september utser Michel Barnier från högerpartiet Republikanerna till ny premiärminister demonstrerar över 100 000 vänstersympatisörer mot utnämningen.

President Emmanuel Macron väljer i januari utbildningsminister Gabriel Attal till ny premiärminister sedan Elisabeth Borne avgått. Den 34-årige Attal blir Frankrikes yngsta regeringschef någonsin och han är även den första som är öppet homosexuell.

Högeroppositionen behåller i september sitt grepp om senaten i valet som gäller cirka hälften av platserna i kammaren. Socialistpartiet blir tillsammans med de gröna och kommunisterna bli näst störst. Nationell samling återkommer till senaten med tre mandat.

En omstridd pensionsreform träder i kraft i april, sedan nationalförsamlingen drivit igenom den med hjälp av en nödparagraf. Hundratusentals människor har månaderna innan deltagit i demonstrationer och strejker i protest mot reformen.

Emmanuel Macron vinner den andra omgången av presidentvalet i april, över motkandidaten Marine Le Pen. I den andra omgången av parlamentsvalet i juni förlorar Macrons mittenkoalition Tillsammans sin majoritet. De stora vinnarna är högernationalistiska Nationell samling och den nybildade vänsterkoalitionen Nupes.

President Emmanuel Macron utser i maj arbetsmarknadsminister Elisabeth Borne till ny premiärminister efter Jean Castex. Elisabeth Borne blir den första kvinnliga regeringschefen på över 30 år.

Frankrike med allierade stater beslutar i februari att dra tillbaka den europeiska insatsstyrkan Takouba från Mali efter en period av snabbt försämrade relationer till landets styrande militärregering. De franska trupperna har befunnit sig i Mali sedan 2013.

Frankrike kallar i september hem sina ambassadörer i USA och Australien efter att regeringarna i Washington och Canberra slutit en ny säkerhetspakt, Aukus, tillsammans med Storbritannien. I och med pakten kommer Frankrike inte kunna sälja militärubåtar till Australien, en affär som uppfattats som i princip klar.  Kort därefter skickar Frankrike tillbaka sin ambassadör till Washington, men det dröjer till oktober innan ambassadören till Australien får återvända.

Regionalvalen i juli blir en besvikelse för president Emmanuel Macrons parti Republiken på väg som misslyckades med att ta över makten i någon region. Inte heller Marine Le Pens parti Nationell samling lyckas vinna någon region. Republikanerna gör dock bra ifrån sig i tre regioner, däribland Paris.

Nicolas Sarkozy, president 2007–2012 och tidigare partiledare för högerpartiet UMP (i dag Republikanerna), döms till tre års fängelse för korruption, varav två år villkorligt. Enligt en domstol har Sarkozy 2014 försökt muta en domare i utbyte mot information om en rättsutredning.

Två terrordåd inträffar i oktober varpå terrorberedskapen höjs till högsta nivå. I ett fall halshuggs en lärare i Paris sedan han visat satirbilder på profeten Muhammed vid en lektion om yttrandefrihet. I det andra knivskär en  tunisisk migrant tre människor i en kyrka i Nice.  En moské som anses ha bidragit till att sprida hat och underblåsa terrorism stängs och ett 50-tal organisationer med band till radikal islam upplöses.

Republikanerna, som redan tidigare var största parti i senaten, stärker sin ställning i senatsvalet i september. Socialistpartiet kommer på andra plats i valet medan Macrons parti Republiken på väg blir tredje största parti. 

Premiärminister Édouard Philippe från högerpartiet Republikanerna lämnar i juli in sin och regeringens avskedsansökan. Redan samma dag utses Philippes partikamrat Jean Castex till ny regeringschef.

Den största landsomfattande strejken sedan 1990-talet hålls i december i protest mot  planer på förändringar av pensionssystemet. Generalstrejken berör flera miljoner transportarbetare, lärare, poliser och flera andra yrkesgrupper.

Gula västarna håller återigen demonstrationer på olika håll i landet (se 2018). Demonstranter försöker ta sig in på inrikesdepartementet i Paris med hjälp av en gaffeltruck. Macron lovar att inhämta fransmännens åsikter i en offentlig konsultation.

Fyra människor dödas och flera skadas i ett terrordåd i Strasbourg i december. Gärningsmannen öppnar eld mot människor vid en julmarknad. Han uppges vara en islamist som radikaliserats.

Folkliga protester mot bland annat planerade förändringar av arbetsmarknadsreglerna och prishöjningar på bränsle hålls under september–december. Rörelsen Gula västarna blockerar vägar under flera helger i rad. President Macron försöker i december blidka demonstranterna med löften om höjd minimilön, sänkta skatter och uppskjutna prishöjningar på bränsle.

Över 100 000 fransmän demonstrerar i april över hela landet mot Macrons planerade reformer. Det är det vänsterorienterade fackförbundet CGT som kallat till demonstrationerna.

En 25-årig man född i Marocko dödar i mars fyra personer i ett terrorattentat i Carcassonne i södra Frankrike.

Tre ministrar från Modem lämnar i juli inom loppet av ett dygn Macrons nytillträdda regering. Bakgrunden är att åklagare utreder misstankar om att Modem använt EU-medel för att betala partiarbetare.

Emmanuel Macron från det socialliberala Republiken på väg (LREM) segrar i president i maj, över Nationella frontens kandidat Marine Le Pen. LREM vinner sedan tillsammans med det allierade mittenpartiet Modem en majoritet av platserna i valet till nationalförsamlingen.

Ett terrordåd i Nice kräver 87 människors liv på nationaldagen, den 14 juli. En av dem som dör är den fransman av tunisisk härkomst som kör en lastbil rakt genom folksamlingen längs strandpromenaden.

Den militanta separatistgruppen FLNC på Korsika lägger ned sin militära kamp i oktober. Rörelsen har sedan 1970-talet med militära medel försökt uppnå självständighet för Korsika.

Samordnade terroratentat i Paris den 13 november kräver 130 människors liv.. President Holland kallar attackerna ”en krigshandling” organiserad av Islamiska staten (IS). Attentaten riktas mot en nationalarena, restauranger och konsertlokalen Bataclan. Tre av gärningsmännen dör när de spränger sig själva till döds.

Den 7 januari utsätts satirtidningen Charlie Hebdo för ett terrorattentat där tolv personer mister livet. Fyra av de döda är tecknare på tidningen, som 2011 publicerade en karikatyr av profeten Muhammed. Gärningsmännen dödas senare av polis. Dagen därpå skjuts en polis till döds och en man skadas i ett dåd som har koppling till det tidigare attentatet. Förövaren dödas senare av polisen.

Premiärminister Manuel Valls regering avgår i augusti efter kritik från tre ministrar, mot den rådande ekonomiska politiken. Valls blir direkt ombedd av president Hollande att bilda en ny regering utan de kritiska ministrarna. Ny ekonomiminister är Emmanuel Macron, en tidigare presidentrådgivare.

President Hollande byter i mars ut premiärminister Jean-Marc Ayrault mot inrikesminister Manuel Valls efter att Socialistpartiet lidit nederlag i 155 städer i lokalval. Partiets kandidat Anne Hidalgo segrar dock i Paris och blir den första kvinnliga borgmästaren i huvudstaden.

Socialistpartiets ledare François Hollande vinner presidentvalets avgörande omgång mot den sittande presidenten Sarkozy. I parlamentsvalet vinner Socialistpartiet och dess allierade en majoritet av mandaten i nationalförsamlingen.

Förre presidenten Jacques Chirac döms  till två års fängelse villkorligt,för korruption och maktmissbruk under sin tid som borgmästare i Paris.

Franska stridsflygplan deltar i mars i ett militärt ingripande i Libyen efter att FN:s säkerhetsråd gett sitt klartecken.

Hundratusentals människor deltar under året i ett flertal protester mot president Sarkozys ekonomiska politik och en planerad höjning av pensionsåldern. Parlamentet röstar ja till höjningen av pensionsåldern i oktober.

Nicolas Sarkozy segrar i presidentvalet. Partierna på högersidan, den så kallade presidentmajoriteten, blir störst i parlamentsvalet.

Frankrikes valuta franc ersätts av euro.

Jacques Chirac, som företräder högerpartiet RPR, vinner presidentvalet. 

Socialisterna kommer till makten med François Mitterrand som president.

Majrevolten äger rum med studentuppror, storstrejker och påföljande politisk kris.

Femte republiken skapas med Charles de Gaulle som president.

Krig pågår mellan Algeriet och Frankrike. Det slutar med att  Algeriet blir självständigt.

Fjärde republiken, som i mycket påminner om den tredje. Perioden präglas av återkommande regeringsombildningar.

Krig som leder till att Frankrike till slut förlorar Franska Indokina.

Frankrike befinner sig under tysk ockupation, under andra världskriget. Vichyregimen samarbetar med Nazityskland.

Under första världskriget ingår Frankrike i ententen som strider mot centralmakterna, främst Tyskland.

Tredje republiken utropas efter nederlaget i det fransk-tyska kriget.

Det andra kejsardömet inleds när Napoleons brorson utropar sig till kejsare.

februarirevolutionen leder till att kung Filip störtas och Den andra republiken upprättas.

Under en så kallade Julirevolutionen gör folket uppror i Paris mot kung Karl X  och hans trupper. Ludvig Filip utropas till fransmännens konung.

Napoleon besegras i slaget vid Waterloo.

Första kejsardömet under Napoleon Bonaparte.  

Franska revolutionen inleds.

 Ludvig XIV (”Solkungen”) regerar. 

Jeanne d’Arc leder stormningen av Orléans.

Hundraårskriget mot England.

Det frankiska riket delas. Den västligaste delen utgör grunden till dagens Frankrike.

Karl den store utvidgar den frankiska staten och förenar större delen av västra och centrala Europa.

Den frankiske ledaren Klodvig besegrar visigotiska trupper i slaget vid Vouillé, vilket är ett steg i grundandet av ett frankiskt storrike.