2021

• Mars

• Utrikesdepartementet kallar upp Kinas ambassadör

  23 mars

  Kinas ambassadör i Paris Lu Shaye kallas till utrikesdepartementet för att ta emot en protest efter att han uttalat ”förolämpningar och hot” mot franska parlamentsledamöter och mot en forskare i samband med att de planerat ett besök i Taiwan. Därtill finns en fransk parlamentsledamot bland tio européer som blivit föremål för sanktioner från Peking tillsammans med EU-institutioner och två tankesmedjor. Enligt kinesiska utrikesdepartementet har de drabbade institutionerna och individerna avsiktligen spridit ”lögner och desinformation” om landet. Kinas sanktioner stoppar bland annat resor till landet och affärssamarbeten. De kinesiska sanktionerna var ett svar på sanktioner från EU mot ansvariga tjänstemän i Kina med anledning av Kinas människorättsbrott i provinsen Xinjiang. Sanktionerna var ett led i EU:s nya globala sanktionssystem som antogs i slutet av 2020. Genom detta kan sanktioner införas mot personer som bryter mot mänskliga rättigheter runt om i världen.

• Franskt medgivande om mord på algerier

  2 mars

  Frankrikes president Emmanuel Macron bekräftar att en algerisk jurist och nationalist blev torterad och mördad efter att ha gripits av franska armén 1957, i samband med att algerier stred för befrielse från det franska kolonialväldet. Mordet maskerades som ett självmord, genom att Boumendjel kastades ned från ett hustak. Det sjuåriga kriget slutade med att Algeriet blev självständigt 1962. Macron har i flera steg offentligt tagit upp övergrepp från fransk sida som ägde rum under kriget (se 20 januari 2021).

• Förre presidenten Sarkozy dömd för korruption

  1 mars

  Nicolas Sarkozy, president mellan 2007 och 2012 och tidigare partiledare för högerpartiet UMP (idag Republikanerna), döms  till tre års fängelse för korruption, varav två av åren villkorligt. Enligt en domstol har Sarkozy 2014 försökt muta en domare i utbyte mot information om en rättsutredning som gällde om Sarkozy tagit emot kampanjbidrag från affärskvinnan Liliane Bettencourt, misstankar som dock senare avskrevs. Det kommer att vara möjligt för Sarkozy att avtjäna straffet i sitt hem med elektronisk fotboja, men han väntas överklaga domen. Sarkozy är den andre franske presidenten som döms för mutbrott. Jacques Chirac, som var president för högern före Sarkozy, fick 2011 två års villkorligt fängelsestraff för korruption. Ännu en högerpolitiker, François Fillon tidigare premiärminister och presidentkandidat för Republikanerna i valet 2017, dömdes till fem års fängelse för förskingring av allmänna medel.

• Februari

• Ja till ”antiseparatistlag” i nationalförsamlingen”

  16 februari

  Nationalförsamlingen godkänner regeringens proposition om en lag som skärper regler kring religionsutbildning i skolan och förbjuder könsstympning och tvångsäktenskap. Den förstärker också möjlighet till övervakning av religiösa grupper. Lagen har kallats ”antiseparatistlagen” eftersom det finns en oro för en utveckling där islamistiska nätverk skapar egna områden som inte sluter upp bakom sekulära värderingar och fransk lagstiftning.

• Januari

• Ursäkt för kolonialvälde i Algeriet uteblir

  20 januari

  Historikern Benjamin Stora lägger fram en rapport om den franskalgeriska konflikten på begäran av Frankrikes president Emmanuel Macron. Nästan 60 år efter det algeriska befrielsekriget, som utmynnade i självständighet från kolonialmakten, återstår frågor att klarlägga, som hur Frankrike har hanterat försvinnanden och arkiv där det finns material om händelserna. Övergrepp begicks både av franska styrkor och av algerisk gerilla. Franska presidenter har medgivit att det förekom massakrer och tortyr, men någon full officiell ursäkt har aldrig framförts. En ursäkt kommer inte heller från Macron, uppger presidentkansliet, däremot har Macron för avsikt att uppmärksamma 60-årsminnet 2022. Övergrepp begicks både av franska styrkor och av algerisk gerilla, och Stora föreslår bland annat att en gemensam sanningskommission inrättas.