Finland – Aktuell politik

Bred enighet råder i Finland om att landet slagit in på rätt väg med medlemskap i försvarsalliansen Nato. I en tid med utrikespolitiska utmaningar har Finland nu den internationellt inriktade och erfarne Alexander Stubb som president. Samtidigt leder Samlingspartiets Petteri Orpo en borgerlig koalitionsregering som har aviserat stramare invandringsregler och nedskärningar som blivit omstridda.  

Det var en socialdemokratiskt ledd regering med en ung kvinnlig statsminister, Sanna Marin, som styrde in Finland på en väg som tidigare betraktades som osannolik eller rent av omöjlig: med Finland i försvarsalliansen Nato. Men trots att Marin fick goda betyg för hur hon hanterat både Natofrågan och covid-19-pandemin röstade väljarna 2023 för maktskifte. Nu finns borgerliga veteraner på båda de tyngsta posterna, som statschef respektive regeringschef.

För Alexander Stubb, på presidentposten från den 1 mars 2024, blir en av utmaningarna att växa in i den roll som landsfader som förvärvats av företrädaren Sauli Niinistö.

Alexander Stubb, vald till president i februari 2024, på besök i Vanda under valrörelsen. Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT

I opinionsmätningar har Niinistö lyfts fram som landets mest omtyckta president hittills. Det faktum att såväl Stubb som Niinistö och den nuvarande statsministern Petteri Orpo haft sin förankring inom de svenska Moderaternas motsvarighet Samlingspartiet vittnar om att väljarkåren i stort har rört sig i borgerlig riktning.

Breda koalitionsregeringar har förekommit mer än en gång i det pragmatiska politiska landskapet i Finland, men riksdagsvalet 2023 öppnade för en helt borgerlig regering. Samlingspartiet blev störst och Orpo bildade en ministär bestående av Samlingspartiet, Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och kristdemokraterna.

Petteri Orpo firar Samlingspartiets valseger 2023 som gav honom statsministerposten Foto: Antti Aimo-Kovisto Lehtikuva/AP/TT

Sannfinländarna spräckte för första gången 20-procentsgränsen i väljarstöd och har fått gehör för krav på stramare invandringspolitik. Bland annat ska antalet kvotflyktingar som väljs ut av FN halveras. Partiet har däremot dämpat sin tidigare uttalade EU-kritik och krav på utträde ur unionen.

För etermediebolaget Yle tecknade statsvetaren Thomas Karv förutsättningarna efter valet 2023. Han lyfte bland annat fram en omständighet som kan fresta på regeringssamarbetet: Motsättningarna mellan Sannfinländarna och SFP är stora, inte minst därför att Sannfinländarna drivit kravet på att avskaffa den obligatoriska svenskundervisningen. SFP, som slår vakt om svenskan i skolorna, håller utbildningsministerposten.

Starkt stöd för Natomedlemskap

Bara två dagar efter riksdagsvalet hölls ceremonin då Finland upptogs som medlemsland i Nato. Det folkliga stödet är stort för medlemskap i försvarsalliansen. Med 134 mil gräns mot Ryssland och ärr efter flera krig under 1900-talet tar ingen lätt på vad som kan hända i Rysslands närområde (se Utrikespolitik och försvar). 

2022, under Marins ledarskap, införde Finland sanktioner mot ledarskiktet i Ryssland, ett grannland som man i decennier samarbetat och handlat med. Inresereglerna skärptes även för vanliga ryssar och energipolitiken genomgick ett lappkast. Trots avsaknad av egen olja, gas och vattenkraft av betydelse, och med polarklimat och energislukande skogsindustri, stoppade man arbetet med ryskbyggd kärnkraft i norr. 

Inför presidentvalet 2024, i en tid med allt kärvare förbindelser med den stora grannen i öster, noterades det att ingen av de nio kandidaterna motsatte sig Finlands medlemskap i Nato.

Socialdemokraten Sanna Marin blev statsminister, Finlands hittills yngsta, 2019. Under hennes ledning inleddes Finlands väg in i Nato, som före Rysslands anfallskrig mot Ukraina framstått som osannolik. Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT

Socialdemokraterna blev inte mer än trea i riksdagsvalet 2023 trots större röstandel än i förra valet. Sanna Marin förlorade statsministerposten trots att hon var en av de kandidater som fick flest personröster. Marin lämnade sedan också posten som partiordförande. I september 2023 valde partiet en ny ledare, Antti Lindtman, som deklarerade att han skulle fortsätta driva Marins politiska linje.

När Socialdemokraterna styrde senast, så var det i koalition med De gröna, Svenska folkpartiet, Vänsterförbundet och Centern. I valet 2023 gick de mindre partierna bakåt, kanske ett resultat av att Sanna Marin uppmanade väljare att taktikrösta.

S hade vunnit riksdagsvalet 2019 med knapp marginal. Då hade Finland i fyra år haft en trepartiregering ledd av Centern, men den borgerliga ministären avgick efter att ha misslyckats med att få igenom en hälsovårdsreform, som hade prioriterats därför att en åldrande befolkning fått sjukvårdskostnaderna att skjuta i höjden.

För Sanna Marin blev det 2022 en storm i ett vattenglas att hon, mot bakgrund av Ukrainakriget, ifrågasattes för sitt deltagande i ett kändisparty. På sociala medier blev gensvaret starkt, inte minst från kvinnor som ville ta henne i försvar. I valet 2023 var det för övrigt tre kvinnliga politiker som drog flest personröster: Riikka Purra (Sannfinländarna), Sanna Marin och Samlingspartiets vice ordförande Elina Valtonen, i nämnd ordning. Purra är finansminister och Valtonen utrikesminister i den borgerliga regeringen sedan 2023.

Svångremspolitik

Petteri Orpos regering är nu inställd på att genomdriva svångremsåtgärder, trots att det var det som den förra borgerliga ministären, som föregick det S-ledda styret, föll på. 2023 kom regeringen överens om åtstramningar på 6 miljarder euro. I april 2024 signalerade regeringen att det ska sparas 3 miljarder euro till i statsbudgeten under de kommande åren. Höjd moms och skattehöjningar för höginkomsttagare fanns bland förslagen.

Orpo och samarbetspartierna har styrt in på stramare kurs även genom inskränkningar i bidragssystemen. Stöd som kan lyftas av invandrare ska dessutom vara mindre än de som kan sökas av finländska medborgare. Omedelbart efter beskeden restes frågan om sådana regler är förenliga med finländsk lag. Beskeden om åtstramningar utlöste dessutom en våg av politiska strejker med bred uppslutning av fackliga organisationer.

På pluskontot för Orpo, som var inrikesminister under den stora flyktingvågen till Europa 2015, har det noterats att han den gången hanterade flyktingsituationen väl. Den centerledda regering han ingick i sprack ändå, när det stod klart att den inte skulle få igenom sitt prestigeprojekt, sjukvårdsreformen.

 Inför riksdagsvalet 2023 kunde Marin lyfta fram att hennes regering till slut hade kunnat driva genom en reform av social- och hälsovården efter att frågan beretts i 15 år under olika regeringar. Bland löftena från Socialdemokraterna fanns också att hantera den ”vårdskuld” som byggts upp efter pandemin, då patienter väntade på att få vård.

En annan prioriterad fråga i valet 2023 var att göra Finland mer självförsörjande när det gäller energi. Orpos regering har utfäst sig att gynna såväl kärnkraft som vind och annan "grön" energi.

Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

Lästips – läs mer i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Sanna Marin-effekt väntas i finländskt val (2023-03-23)