Finland – Aktuell politik

En socialdemokratiskt ledd regering med en ung kvinnlig statsminister, Sanna Marin, styrde in Finland på en väg som tidigare betraktades som osannolik eller rent av omöjlig: med Finland i försvarsalliansen Nato. Men trots att Marin fått goda betyg för hur hon hanterade både Natofrågan och covid-19-pandemin, röstade väljarna för maktskifte. Samlingspartiets Petteri Orpo leder nu en borgerlig koalitionsregering som har aviserat nedskärningar och stramare invandringsregler.  

Breda koalitionsregeringar är standard i det pragmatiska politiska landskapet i Finland, men riksdagsvalet 2023 öppnade för en helt borgerlig regering. De svenska Moderaternas motsvarighet Samlingspartiet blev störst.

Petteri Orpo firar Samlingspartiets valseger 2023 som gav honom statsministerposten Foto: Antti Aimo-Kovisto Lehtikuva/AP/TT

Sannfinländarna spräckte för första gången 20-procentsgränsen i väljarstöd. Av beskeden om vilken regeringspolitik som kan väntas framöver framgår att de har fått gehör för krav på stramare invandringspolitik. Bland annat ska antalet kvotflyktingar som väljs ut av FN halveras. Det tog dock bara några dagar innan sannfinländare på ministerposter ifrågasattes när främlingsfientliga uttalanden som de gjort tidigare dammades av.

Även Svenska folkpartiet och kristdemokraterna har tagit plats i regeringen.

Orpo och samarbetspartierna styr in på stramare kurs även genom inskränkningar i bidragssystemen. De stöd som kan lyftas av invandrare ska bli mindre än de som kan sökas av finländska medborgare. Omedelbart efter beskeden restes frågan om sådana regler är förenliga med finländsk lag.

För etermediebolaget Yle tecknade statsvetaren Thomas Karv förutsättningarna efter valet, och han lyfte bland annat fram en omständighet som nu kan komma att fresta på regeringssamarbetet: Motsättningarna mellan Sannfinländarna och SFP är stora, inte minst därför att Sannfinländarna drivit kravet på att avskaffa den obligatoriska svenskundervisningen. SFP, som slår vakt om svenskan i skolorna, håller utbildningsministerposten.

Starkt stöd för Natomedlemskap

Bara två dagar efter riksdagsvalet hölls ceremonin då Finland upptogs som medlemsland i Nato. I den frågan är samstämmigheten stark. Det folkliga stödet är stort för medlemskap i försvarsalliansen. Med 134 mil gräns mot Ryssland och ärr efter flera krig under 1900-talet tar ingen lätt på vad som kan hända i Rysslands närområde (se Utrikespolitik och försvar). 

Socialdemokraten Sanna Marin blev statsminister, Finlands hittills yngsta, 2019. Under hennes ledning inleddes Finlands väg in i Nato, som före Rysslands anfallskrig mot Ukraina framstått som osannolik. Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT

Socialdemokraterna blev inte mer än trea i riksdagsvalet trots större röstandel än i förra valet. Sanna Marin (S) förlorade statsministerposten trots att hon var en av de kandidater som fick flest personröster. Marin lämnar också posten som partiordförande. I september får partiet en ny ledare.

För Marin som statsminister från 2019 kom utmaningarna tätt. Efterdyningarna av den kris flyktingvågorna till Europa 2015 utlöste, med skarpa folkliga reaktioner i Finland, följdes av covid-19-pandemin och därefter av kriget i Ukraina. 2022 införde Finland sanktioner mot ledarskiktet i ett grannland som man i decennier samarbetat och handlat med. Inresereglerna skärptes även för vanliga ryssar och energipolitiken genomgick ett lappkast. Trots avsaknad av egen olja, gas och vattenkraft av betydelse, och med polarklimat och energislukande skogsindustri, stoppade man arbetet med ryskbyggd kärnkraft i norr. 

Ett mått på hur viktigt samarbete med Ryssland tidigare ansågs vara gavs i presidentvalet 2018, när Sauli Niinistö valdes om med 63 procent av rösterna. Det var första gången sedan systemet med två valomgångar infördes 1994 som en andra valomgång inte behövdes. Presidentens popularitet berodde dels på att han ansågs ha gjort ett bra jobb under sin sexåriga mandatperiod, dels på hans goda relationer till Ryssland och president Vladimir Putin. Niinistö är politiskt obunden men har tidigare tillhört Samlingspartiet. 

Coronakris och undantagslagar

Socialdemokraterna styrde i koalition med De gröna, Svenska folkpartiet, Vänsterförbundet och Centern. I valet 2023 gick de mindre partierna bakåt, kanske ett resultat av att Sanna Marin uppmanade väljare att taktikrösta.

När S vann riksdagsvalet 2019, med knapp marginal, hade Finland i fyra år haft en trepartiregering ledd av Centern, men den borgerliga ministären avgick efter att ha misslyckats med att få igenom en prioriterad hälsovårdsreform.  Att den regeringen ville reformera vårdsystemet bottnade i att en åldrande befolkning fått sjukvårdskostnaderna att skjuta i höjden.

Våren 2020 beslöt Marins regering att aktivera undantagslagar efter att det nya coronaviruset börjat sprida sig. Finland införde restriktioner: skolor stängdes, antalet deltagare i offentliga sammankomster begränsades och gränskontroller infördes. Regeringen sjösatte sedan ett stödpaket för näringslivet och enskilda. Finland lyckades väl med att bekämpa smittan jämfört med många andra länder. Det noterades särskilt att Finland, i motsats till Sverige, hade behållit beredskapslager av sjukvårdsutrustning. Det förekom också regionalt avgränsade restriktioner mot smittspridning. 

För Sanna Marin blev det 2022 en storm i ett vattenglas att hon, mot bakgrund av Ukrainakriget, ifrågasattes för sitt deltagande i ett kändisparty. På sociala medier blev gensvaret starkt, inte minst från kvinnor som ville ta henne i försvar. I valet 2023 var det för övrigt tre kvinnliga politiker som drog flest personröster: Riikka Purra (Sannfinländarna), Sanna Marin och Samlingspartiets vice ordförande Elina Valtonen. I den nya, borgerliga fyrpartiregeringen är Purra finansminister och Valtonen utrikesminister.

Invandring och nedskärningar

Den borgerliga regering som föregick det S-ledda styret föll på (utöver att den misslyckades med sin vårdreform) att den genomdrev svångremsåtgärder. Sedan sitt tillträde 2015 hade Centerledaren Juha Sipiläs regering, där även Samlingspartiet och Sannfinländarna ingick, försämrat villkoren för anställda. Bakgrunden var att landets ekonomi hade krympt tre år i rad. När den borgerliga regering som styr efter valet 2023 nu har aviserat statligt sparande igen, återstår det att se hur väljarna reagerar. 

Det hade bränt till även i invandringsfrågan under åren med Sipiläs regering. Finland fick ta emot tio gånger fler asylsökande under 2015 (32 500 personer) jämfört med året innan (3 200 asylsökande). För att minska strömmen införde regeringen gränskontroller mot Sverige i norr och myndigheter meddelade att runt 70 procent av de asylsökande sannolikt inte skulle få stanna.  

Medborgargarden – ibland med nynazistiska kopplingar – började patrullera i mindre orter där asylboenden upprättats. Grupperna kallade sig "Odens soldater" och sade sig "skydda lokalbefolkningen från muslimska inkräktare". Polisen framhöll att det var polisens uppgift att skydda befolkningen. 

På pluskontot för Petteri Orpo, som då var inrikesminister, noterades att han hade hanterat flyktingsituationen väl. Den centerledda regeringen sprack ändå, när det stod klart att den inte skulle få igenom sitt prestigeprojekt, sjukvårdsreformen.  

Inför riksdagsvalet i april 2023 lyfte Marin fram att hennes regering till slut hade kunnat driva genom en reform av social- och hälsovården (se Sociala förhållanden) efter att frågan beretts i 15 år under olika regeringar. Bland vallöftena från Socialdemokraterna fanns också att hantera den ”vårdskuld” som byggts upp efter pandemin, då patienter väntade på att få vård de har rätt till.

En annan prioriterad fråga i valet var att göra Finland mer självförsörjande när det gäller energi (se Naturtillgångar, energi och miljö). Orpos regering har utfäst sig att gynna såväl kärnkraft som vind och annan "grön" energi.

Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

Lästips – läs mer i UI:s nättidning Utrikesmagasinet:
Sanna Marin-effekt väntas i finländskt val (2023-03-23)