Asyl- och medborgarskapsregler skärps

18 april

Regeringen lägger fram lagändringar som ska skärpa invandringspolitiken. Ett av förslagen är att den som söker asyl måste upphålla sig i närheten av gränsen medan en asylansökan behandlas. Det ska också bli svårare för en asylsökande att byta grund för en ansökan om uppehållstillstånd genom att skaffa sig ett jobb eller börja studera. Ett syfte är att snabba på aylsprocessen, ett annat att avvisning ska ske snabbare om asyl inte beviljas. I framtiden ska det vidare krävas åtta års bosättning i Finland, inte som nu fem år, för att få finländskt medborgarskap. Inrikesminster Mari Rantanen aviserar att fler förslag till nyordningar kommer efter sommaren 2024.

Avtal mellan Finland och Ukraina

3 april

Ett tioårigt avtal om säkerhetssamarbete sluts mellan Ukraina och Finland i samband med att Finlands president Alexander Stubb besöker Kiev. Liknande avtal har slutits mellan Ukraina och flera andra länder, bland dem Sverige. Stubb offentliggör också militärt stöd värt 188 miljoner euro, bland annat luftvärn och ammunition. Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 värderas det militära stödet från Finland till totalt två miljarder euro.

Stubb väljs till president

11 februari

Alexander Stubb väljs till president med 51,6 procent av rösterna mot 48,4 procent för Pekka Haavisto. Färre än 99 000 röster skiljer mellan de båda kandidaterna. Stubb tillträder presidentposten den 1 mars och lämnar då Samlingspartiet. Den nye presidenten har tidigare varit bland annat statsminister, utrikesminister, finansminister och EU-parlamentariker. Både Stubb och Haavisto är respekterade och välkända, med goda kontakter i EU-sammanhang. Men valdeltagandet sjunker i den avgörande valomgången med 4,3 procentenheter till 70,7 procent, vilket tyder på att en del av de väljare som stödde andra kandidater i första valomgången inte kan tänka sig att rösta på någon av de två som gick vidare.

Strejker mot regeringspolitiken

1 februari

Omfattande strejker genomförs under några dagar i månadsskiftet i protest mot den borgerliga regeringspolitiken. Industrier, butiker, daghem, lokal- och flygtrafik, byggen, brev- och paketutdelning finns bland de verksamheter som berörs. En lång rad fackförbund deltar i strejkerna, som i vissa fall mest märks lokalt, i andra fall i hela riket. Förbunden protesterar mot en rad försämringar av villkor som inskränkningar i strejkrätten, högre böter för olagliga strejker, en karensdag i sjukförsäkringen, slopat vuxenstudiestöd och minskade bostadsbidrag. En del av förändringarna har genomförts, andra har aviserats av regeringen. Omkring 300 000 anställda strejkar.

Presidentvalet avgörs i februari

28 januari

I presidentvalet får Alexander Stubb (Samlingspartiet) drygt 27 procent av rösterna och Pekka Haavisto (obunden, stödd av De gröna) knappt 26 procent. Därmed går de två vidare till en andra och avgörande valomgång som äger rum den 11 februari. Valets trea blir Jussi Halla-aho (Sannfinländarna) som når 19 procents stöd. 

Jämnt mellan presidentkandidater

23 januari

Inför sista dagen av förhandsröstning i presidentvalet har redan 35 procent röstat på fastlandet, medan 15 procent av ålänningarna har utnyttjat möjligheten. Opinionsmätningar tyder på att flera kandidater har ungefär lika starkt stöd, vilket skulle leda till att det blir en avgörande valomgång den 11 februari mellan de två som placerar sig främst på den egentliga valdagen den 28 januari. 

Skärpta regler för ryska fastighetsköp

15 januari

Försvarsminister Antti Häkkänen ger besked om att strängare regler ska införas för fastighetsköp som görs av personer och företag med hemvist utanför EU och EES (Norge, Island och Liechtenstein). Det kan bli aktuellt att helt förbjuda ryska fastighetsköp. Även uthyrning av fastigheter ska övervakas strängare. Beslut ska fattas under våren, säger ministern till tidningskoncernen Uutissuomalainen. I tre fall nära östgränsen rapporteras Finland ha stoppat affärer under hösten 2023. För några år sedan fanns inga begränsningar och ett antal fastgheter i södra Finland såldes till ryska köpare.

Putin flaggar för problem

17 december

Ryssland kommer att inrätta ett nytt militärområde i landsänden som gränsar mot Finland, detta som svar på Finlands Natomedlemskap , säger president Vladimir Putin. I en intervju som sänds i statlig rysk TV beskriver han läget som att västvärlden har dragit in Finland i Nato. Vid gränsen mellan länderna "fanns inga problem, men nu kommer det att bli", säger Putin och klargör att militära styrkor kommer att koncentreras till "Leningrads militärområde". Leningrad var det namn storstaden S:t Petersburg bar under sovjettiden.

Försvarsavtal med USA

14 december

Finland har liksom Sverige slutit ett försvarsavtal med USA. Överenskommelsen ger USA tillgång till 15 baser i Finland, från Ivalo i norr till Nyland längst i söder. Flera är flygflottiljer. Kärnvapen nämns inte i avtalet, som däremot säger att finländsk lag gäller. Det innebär enligt medier i Finland förbud mot kärnvapen, i alla fall så som lagen ser ut 2023. Amerikanska soldater ska däremot i alllmänhet lyda under amerikansk lag. Till vissa av de områden som upplåts får endast amerikaner tillträde. Avtalet ses som ett komplement till medlemskapet i Nato och ska behandlas i Finlands riksdag 2024.

Väntade och udda meriter hos presidentkandidater

28 november

Med två månader kvar till presidentvalet den 28 januari 2024 presenterar etermediebolaget Yle nio kandidater. Flera har erfarenhet som EU-kommissionärer, EU-parlamentariker eller ministrar. Samlingspartiets kandidat Alexander Stubb har varit statsminister, Socialdemokraternas Jutta Urpilainen har rankats högt som finansminister av Financial Times, Centerns Olli Rehn är riksbankschef och Sannfinländarnas Jussi Halla-aho är talman. Andra kandiderar med annorlunda meriter: Harry Harkimo har ägt ett ishockeylag, lett en TV-såpa och seglat jorden runt. Politiskt företräder han Finlands minsta riksdagsparti Rörelse nu. Om ingen kandidat når hälften av rösterna blir det en avgörande valomgång den 11 februari.

Gränsövergångar i öster stängs

16 november

Finlands regering beslutar att stänga fyra gränsstationer mot Ryssland: Imatra, Niirala, Nuijamaa och Vaalimaa ska hållas stängda åtminstone till i mitten av februari 2024. Bakom beslutet ligger en uppgång i antalet asylsökande som säger att de fått hjälp till gränsen i Ryssland. Analytiker i Finland ser det som hybridkrigföring från rysk sida att papperslösa migranter hjälps till gränsen. Den 22 november meddelar Finland att alla gränsstationer ska hållas stängda utom den nordligaste. Fysiska hinder vid gränsen ska dessutom förbättras och förstärkas med bland annat taggtråd. Finland ber också EU om hjälp med tjänstemän från gräns-och kustbevakningsorganisationen Frontex.  Så, den 28 november, stängs även den sista övergången åtminstone till mitten av december.

Finland köper nytt luftvärnssystem

12 november

Finland och Israel har slutit avtal om en vapenaffär värd 317 miljoner euro. Nya Natolandet Finland köper ett luftvärnssystem kallat Davids slunga, som tillverkas av den israeliska försvarskoncernen Rafael i samarbete med amerikanska Raytheon. Systemet är utvecklat för att stoppa kryssningsrobotar, ballistiska robotar, stridsflyg och drönare. Sedan tidigare är det känt att Finland också köper jaktplan av typen F-35.

Skypo varnar för ryska aktiviteter

12 oktober

När Finlands säkerhetspolis, Skyddspolisen, lägger fram sin årsrapport innehåller den en varning för cyberspionage och påverkansoperationer riktade mot Finland från rysk sida. Att Finland har blivit medlem av den västliga försvarsalliansen Nato och stöder Ukraina mot det ryska anfallskriget ogillas i Moskva, men Natomedlemskapet höjer tröskeln för ett ryskt angrepp, enligt Skyddspolisen. Ryska motiv skulle kunna vara att så split inom Nato och EU samt att minska viljan att stödja Ukraina.

Misstänkt sabotage mot gasledning i Östersjön

9 oktober

En gasledning som går mellan Finland och Estland har sprungit läck. Sabotage misstänks, enligt regeringskällor i Finland. Finland importerar flytande gas (LNG) via terminaler i Ingå på sydkusten och Fredrikshamn, och ledningen Balticconnector i Finska viken har de senaste månaderna använts för gasleveranser till Estland från Ingå.

Facklig vrede mot borgerlig budget

21 september

Ilskan pyr i fackföreningsrörelsen mot nedskärningar i den borgerliga regeringens förslag till statsbudget. Flera organisationer aviserar aktioner mot bland annat att anställningsavtal utan motivering ska kunna begränsas till ett år och att en karensdag införs i sjukförsäkringen (en anställd får ingen lön första sjukdagen). Återkommande protester ska pågå i tre veckor, heter det i besked från Fackförbundens centralförbund (FFC), Servicefacket PAM, Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund (AKT), fackförbundet JHL (brandmän och väktare bland andra) och Industrifacket. Inom lantbruket är rektionerna gladare. Bland annat vill regeringen införa tilläggsfinansiering till unga lantbrukare, utöver stöd från EU.

Partierna samlas bakom presidentkandidater

14 augusti

Samlingspartiets ledning vill se Alexander Stubb, före detta statsminister, som Finlands nästa president, uppger nuvarande statsministern Petteri Orpo. Partiledningen har enats om förslaget, men den formella nomineringen väntas under hösten, då en extra partikongress fattar beslut. Valet sker 2024. Ingen medlemsomröstning planeras. Stubb ledde Samlingspartiet mellan 2014 och 2016. Socialdemokraterna väntas nominera en kandidat i oktober eller november, EU-kommissionären Jutta Urpilainen har sagt att hon ställer upp. Centern har en kandidat i riksbankschefen Olli Rehn och Sannfinländarna för fram Jussi Halla-aho.

Ryskt konsulat i Åbo stängs

19 juli

Ryssland måste stänga sitt konsulat i Åbo senast den 1 oktober, meddelar det finländska statsministerkansliet. Det är en följd av att samarbetet mellan länderna surnat efter Rysslands krig i Ukraina och Finlands beslut att bli medlemsland i Nato. (Se senast 6 juli.) Även Rysslands konsulat i Mariehamn är under övervägande i Finland. Konsulatet på Åland är något av ett diplomatiskt undantag, eftersom Finland tvingades acceptera det 1940 efter att ha förlorat vinterkriget mot Sovjetarmén. Avtalet ger rätt att övervaka Ålands demilitarisering och ger med andra ord Ryssland rätt att bedriva viss underrättelseverksamhet – i ett land som i dag ingår i militäralliansen Nato.

Finansministern i blåsväder

12 juli

Statsminister Petteri Orpo stöttar finansminister Riikka Purra, senast i raden av sannfinländare som ifrågasätts utifrån åsikter hon har luftat om migration. Purra, partiledare sedan 2021, gjorde rasistiska inlägg i företrädaren Jussi Halla-ahos bloggflöde som nu väcker uppseende även utanför Finlands gränser. Orpo betonar, sedan president Niinistö efterlyst ett klargörande, att regeringens hållning är nolltolerans mot rasism och alla former av diskriminering. Purra själv tar avstånd från sitt gamla språkbruk som går tillbaka till 2008, innan hon var aktiv i politiken, och från bruk av våld.

Svar från ryska UD: konsulat stängs

6 juli

Nio diplomater från Finland kastas ut ur Ryssland och Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg stängs den 1 oktober. Beskedet kan ses som ett svar på att nio ryssar har utvisats från Finland (se 6 juni).

Ansatt näringsminister avgår

30 juni

Vilhelm Junnila, nyutnämnd näringsminister som representerar Sannfinländarna, avgår efter bara tio dagar på posten. Sedan Junnila fick sin ministerportfölj har det avslöjats att han har kopplingar till Finlands extremhöger. Junnila ersätts enligt senare besked som minister av partikamraten Wille Rydman, avhoppare från Samlingspartiet som blev invald i riksdagen för Sannfinländarna i det senaste valet.

Fast förbindelse mellan Vasa och Umeå ska utredas

26 juni

I det nya regeringsprogrammet nämns första gången en fast förbindelse över Kvarken mellan Vasa och Umeå, rapporterar medier i Finland. Det nämns inte uttryckligen om det skulle bli fråga om en bro eller exempelvis en gasledning, men en utredning aviseras.

Kvinnor på tunga poster i regeringen

19 juni

Fördelningen av ministerposterna blir klar. Samlingspartiet tar åtta portföljer och Sannfinländarna sju. Samlingspartisten Elina Valtonen blir utrikesminister och Sannfinländarnas ledare Riikka Purra finansminister. Antti Häkkänen (Saml), tidigare justitieminister, tar hand om försvarsfrågorna och Leena Meri (Sannf) blir justitieminister. Svenska folkpartiet får 2,5 och Kristdemokraterna 1,5 poster, vilket betyder att de ska dela på ansvaret för idrott- och ungdomsfrågor (SFP de två första åren, därefter tar Kristdemokraterna över).

Borgerliga enas om regeringssamarbete

16 juni

Mer än två månader efter riksdagsvalet har fyra borgerliga partier kommit överens om att bilda en koalitionsregering med Samlingspartiets Petteri Orpo som statsminister. Samlingspartiet, Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna har tillsammans 108 av de 200 platserna i riksdagen. När partiledarna presenterar regeringsprogrammet aviseras nedskärningar och stramare invandringspolitik. Investeringar, bland annat satsningar på spårbunden trafik, ska bekostas med försäljningar av statlig egendom. Fler poliser, utbildning och "ren" energi ska prioriteras, vilket i klartext innebär att såväl kärnkraft som bland annat vindkraft ska uppmuntras. Momsen höjs på en rad varor och tjänster för att bekosta skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. 

Utrikesministern vill bli president

8 juni

Utrikesminister Pekka Haavisto tänker ställa upp i presidentvalet nästa år, berättar han själv. Han hoppas på stöd även utanför sitt eget parti, De gröna, och en opinionsmätning som etermediebolaget Yle låtit göra ger honom goda chanser att vinna. Den sittande presidenten Sauli Niinistö, som besegrade Haavisto både 2012 och 2018, får enligt reglerna inte ställa upp för en tredje mandatperiod. Valet hålls den 28 januari 2024. Om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna blir det en avgörande valomgång den 11 februari.

Osämja mellan Ryssland och Finland växer

6 juni

Finland utvisar nio anställda vid Rysslands ambassad, eftersom finländska myndigheter har kommit fram till att de ägnat sig åt olovlig underrättelseverksamhet. Det är fråga om aktiviteter som är förbjudna enligt Wienkonventionen, som drar upp riktlinjer för diplomatisk verksamhet. Ryssland har under våren (ungefär samtidigt som Finland upptagits som medlemsland i den västliga försvarsalliansen Nato) fryst bankkonton för Finlands beskickningar i Moskva och S:t Petersburg. Det har också rapporterats att ryska staten, till följd av dekret från president Putin, tagit kontroll över ett dotterbolag till den statsägda finländska energikoncernen Fortum.

Finland inträder i Nato

4 april

Finland upptas som medlemsland i försvarsalliansen Nato. Vid en ceremoni i Natohögkvarteret i Bryssel hissas Finlands blåvita flagga bredvid de övriga 30 ländernas. Generalsekreteraren Jens Stoltenberg säger, med hänvisning till det pågående kriget i Ukraina som fick Finland (och Sverige) att ansöka om medlemskap, att Rysslands president ”gick ut i krig för att få mindre av Nato, i stället fick han motsatsen”. Med Finland som medlemsland har Nato ungefär fördubblat sin landgräns mot Ryssland.

Alla stora partier växer, men Marin förlorar makten

2 april

Alla de tre största partierna utökar sitt stöd i riksdagsvalet. Samlingspartiet blir störst och partiledaren Petteri Orpo kan räkna med att få uppdraget att bilda regering. Sannfinländarna gör sitt bästa val hittills och blir näst störst. Det kan öppna för en borgerlig koalitionsregering. Socialdemokraterna blir bara trea trots fler röster än i förra riksdagsvalet och ledaren Sanna Marin förlorar statsministerposten trots att hon är en av de kandidater som får flest personröster. Centern, De gröna och Vänsterförbundet minskar. Några dagar efter valet ger Marin besked om att hon också lämnar posten som socialdemokratisk partiordförande.

Turkiet ger Finland ja till Nato

30 mars

Det turkiska parlamentet röstar enhälligt ja till att Finland ska upptas som medlemsland i försvarsalliansen Nato. Därmed har Finlands medlemsansökan ratificerats i alla de 30 medlemsländerna och bara formaliteter återstår. Sveriges ansökan har inte behandlats i Turkiets parlament, inte heller i Ungerns, men Finland kommer att fullfölja processen ändå.

Många förhandsröstar inför val den 2 april

28 mars

Fler än 31 procent av väljarna har redan avlagt sin röst i riksdagsvalet när förhandsröstningen går in på sin sista dag. Det är den dagen då förhandsrösterna brukar bli flest, ändå har andelen redan överträffat förhandsröstningen i förra riksdagsvalet. I en tvåspråkig valdebatt i TV har nedskärningar i statsbudgeten, personaltätheten i skolorna och skogspolitiken fått stort utrymme. Ökat stöd till barnfamiljerna återfinns hos alla partier utom Samlingspartiet, rapporterar etermediebolaget Yle som har tittat närmare på partiernas vallöften. Vem som ska bli regeringssonderare, och trolig statsminister, står mellan Petteri Orpo (Saml), Sanna Marin (SDP) och Riikka Purra (Sannf).

Ungerskt ja till Finland i Nato

27 mars

Ungerns parlament röstar ja till Finlands ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. 182 ledamöter röstar för att ratificera Finlands medlemskap och sex röstar emot. 

Finlands riksdag röstar ja till Nato-lagstiftning

1 mars

Med stor majoritet antar riksdagen ny historisk lagstiftning som gör det möjligt för Finland att bli medlem i försvarsalliansen Nato. Nu återstår endast president Sauli Niinistös underskrift. Därefter är allt klart från Finlands sida för inträdet i Nato. För att Finland ska kunna bli medlem behövs dock fortfarande klartecken från Natoländerna Ungern och Turkiet, som ännu inte ratificerat anslutningsprotokollet. Omröstningen i riksdagen sker bara en månad innan parlamentsvalet i april.

Stängselbygge längs ryska gränsen inleds

28 februari

Finland börjar bygga ett 20 mil långt stängsel längs den 130 mil långa gränsen mot Ryssland. Den första tre kilometer långa etappen, ett pilotprojekt, inleds vid i Imatra söder.  Stängslet, som ska vara klart senast 2026, kommer att vara 3 meter högt och försett med taggtråd. Vid vissa delar, särskilt vid gränsövergångar, kommer det att finnas övervakningskameror, belysning och högtalare. Beslutet om att förstärka gränsen, som idag främst består av ett staket av trä, fattades efter det att gränstrafiken från grannlandet ökade i kraftigt i höstas, då många ryssar försökte lämna Ryssland efter Kremls beslut att mobilisera hundratusentals ryska män till kriget i Ukraina. Finländska beslutsfattare oroar sig också för att Ryssland ska försöka  skicka migrantströmmar över gränsen som ett sätt att utöva politiska påtryckningar.

Statsministern inte skyldig till tjänstefel

4 november

Justitiekanslern har granskat om statsminister Sanna Marin har försummat sitt arbete i samband med att festat på fritiden. Hon skapade stora rubriker i augusti när det spreds filmklipp på henne i sociala medier och i internationell press där hon syns  dansa och festa i en privat bostad tillsammans med vänner – många av dem finländska kändisar. Efter skarp kritik från olika håll gjorde hon ett drogtest, som var negativt. Justitiekanslern har till uppgift att övervaka ministrarnas efterlevnad av lagen. I justitiekansler Tuomas Pöystis svar på flera klagomål som kommit mot Marin bedömer han att hon inte har försummat sitt arbete.

Inreseregler för ryssar skärps

23 september

Finland skärper inresereglerna för ryska medborgare. Sedan president Vladimir Putin gett order om mobilisering för att utöka de ryska styrkor som strider i Ukraina har Finland märkt av ett ökat tryck vid gränsstationerna av ryssar som vill bege sig utomlands för att slippa delta i kriget. De baltiska staterna har redan genomfört inskränkningar i sina visumregler. När Finlands skärpta regler införs några dagar senare stoppas både turistresor till mål i Finland och genomresor för personer som har visum till länderna i EU:s gränsfria områden, Schengenländerna. Undantag utlovas för anhörigbesök, arbetsresor och sjukvård.

EU når kompromiss om minskad gasanvändning

26 juli

Alla länder i EU utom Ungern går med på en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder. Beslutet fattas sedan Ryssland strypt flödet av gas via ledningen Nord Stream 1 till en femtedel av den normala mängden. Det ryska statliga gasbolaget Gazprom säger att minskningen beror på tekniska problem men EU:s energikommissionär kallar den ”politiskt motiverad”.

EU stoppar guld från Ryssland

21 juli

EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

Finland formellt inbjudet bli medlem i Nato

5 juli

De 30 Natomedlemmarna undertecknar ett anslutningsprotokoll för Finland och Sverige, och därmed är båda länder formellt inbjudna och får status som invitees. Det innebär att de får delta i alliansens arbete och tillgång till information. Fullvärdigt medlemskap, inklusive rösträtt, förutsätter att samtliga befintliga medlemmars parlament ratificerar Finlands och Sveriges anslutning till alliansen. Det är oklart hur lång tid det kommer att ta.

EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

30 maj

EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

Finland lämnar in Nato-ansökan

18 maj

Dagen efter en omröstning i riksdagen om Nato-medlemskap lämnar Finland och Sverige in sina ansökningar om inträde i försvarsalliansen.  En klar majoritet av riksdagsledamöterna, 188 av 200, har röstat ja till att gå med i Nato. Samtidigt som debatten pågår är president Sauli Niinistö på statsbesök i Sverige. Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är Finland och Sverige alliansens närmaste partner och Natomedlemskap skulle öka den gemensamma säkerheten inom alliansen.

Presidenten och statsministern säger ja till Natomedlemskap

12 maj

President Niinistö och statsminister Marin vill att Finland går med i  Nato utan dröjsmål. Det är Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari som föranleder helomvändningen när det gäller ett Natomedlemskap. Av säkerhetsskäl anser en majoritet av finländarna nu att Finland måste bli medlem i alliansen. Ett officiellt beslut väntas om ett par dagar och därefter kommer en formell ansökan lämnas till Nato. Försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg har sagt att Finlands ansökan kommer att behandlas snabbt och omgående.

EU-direktiv ger ukrainare skydd

4 mars

EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Ett halvår senare, i oktober 2022, förlängs direktivet till mars 2024. Vid det laget befinner sig sammanlagt 4,2 miljoner ukrainska krigsflyktingar i EU-länder. 

Finland skickar vapen till Ukraina

28 mars

Statsminister Sanna Marin meddelar vid en presskonferens att regeringen fattat beslut om att skicka vapen till Ukraina. Det handlar om 1 500 raketramper , 2 500 automatkarbiner, 150 000 patroner och 70 000 portioner fältransoner. Det är ett historiskt beslut, säger Marin.

Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

24 februari

Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Finland och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt tjugo högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus. 

Restriktioner återinförs efter ökad smittspridning

13 augusti

Under sommaren har antalet fall av covid-19 ökat i landet och det senaste dygnet har över 1000 personer insjuknat, vilket är det högsta hittills under pandemin. De flesta fallen orsakas av deltavarianten av det nya coronaviruset. Därför införs åter begränsningar för hur många människor som får samlas i offentliga sammanhang i Helsingforsregionen. Finland har dock hittills varit relativt förskonat under pandemin med totalt 115 000 registrerade covidsjuka och nära 1000 dödsfall. Omkring 40 procent av finländarna har vaccinerats med två doser, vilket är en lägre andel av befolkningen än i många andra EU-länder.

Samlingspartiet störst i kommunvalet

13 juni

Det konservativa oppositionspartiet Samlingspartiet får flest röster i de lokala valen, omkring 21 procent. Socialdemokraterna kommer på andra plats med knappt 18 procent av rösterna – en liten minskning jämfört med tidigare val. Även Centern backar nära tre procentenheter medan Sannfinländarna ökar med 5,6 procentenheter till drygt 14 procent av rösterna. Kommunalvalen skulle ha ägt rum i mitten av april men flyttades fram på grund av ökad spridning av coronaviruset (se Mars). Valdeltagandet är ovanligt lågt, bara omkring 55 procent, vilket är betydligt lägre än för fyra år sedan då nära 59 procent av de röstberättigade finländarna deltog.

Demonstrationer mot covid-19-åtgärder

10 april

Omkring 300 personer demonstrerar i Helsingfors mot de åtgärder som införts för att hejda spridningen av covid-19 i landet. Bland annat har restauranger varit stängda sedan februari och det är inte tillåtet för mer än sex människor att delta vid offentliga sammankomster. Ett 20-tal demonstranter grips av polisen.

Regeringen drar tillbaka lagförslag om restriktioner

31 mars

Riksdagens grundlagsutskott bedömer att ett lagförslag från regeringen om att ytterligare begränsa rörelsefriheten och nära kontakter för att stoppa spridningen av covid-19 är för vagt. Regeringen drar då tillbaka propositionen som framför allt skulle ha gällt människor i fem storstadsregioner däribland Helsingfors. Statsminister Sanna Marin vädjar istället till befolkningen att de frivilligt undviker situationer, möten och sammankomster eftersom smittspridningen är fortsatt omfattande. Finland hör ännu till de länder i Europa som har klarat sig väl under pandemin med omkring 850 döda och 77 000 registrerade smittade.

Kommunalval skjuts upp

6 mars

Justitiedepartementet meddelar att kommunalvalen som skulle ha hållits den 18 april kommer att flyttas till den 13 juni. Skälet är att spridningen av coronaviruset fortsatt ligger på en hög nivå och att det kan innebära att väljare stannar hemma istället för att gå till vallokalerna. Smittspridningen väntas ha dämpats i juni. Alla riksdagspartier står bakom beslutet förutom Sannfinländarna.

Bastubadandet blir världsarv

17 december

FN-organet Unesco för upp den finska seden att bada bastu på listan över immateriella kulturarv, det vill säga kulturella företeelser som anses värda att bevara. I Finland med 5,5 miljoner invånare beräknas det finnas omkring 3 miljoner bastur. Unesco motiverar upphöjelsen av bastubadandet så här: ”Bastukulturen i Finland är en integrerad del av det liv som majoriteten av den finska befolkningen lever. Den innehåller så mycket mer än bara en hygienisk aspekt. I en bastu renar man både kropp och själ och får en känsla av inre lugn”.

Utrikesministern överlever misstroendeomröstning

15 december

Sannfinländarna initierar en misstroendeomröstning riktad mot utrikesminister Pekka Haavisto. Det sker sedan grundlagsutskottet kommit fram till att Haavisto agerat i strid med förvaltningslagen men att det inte varit tillräckligt allvarligt för att åtala honom. Saken gällde en strid mellan Haavisto och den konsulära chefen rörande repatriering av finska barn från flyktinglägret al-Hol i Syrien. Den konsulära chefen som motsatte sig en repatriering flyttades till en annan tjänst av Haavisto. Sannfinländarna lyckas dock inte med sina planer. Bara 68 av parlamentets 200 ledamöter röstar för att avsätta Haavisto.  

Restriktioner i Helsingfors mot pandemin

24 november

Antalet smittade i covid-19 ökar och Helsingfors borgmästare meddelar att läroanstalter för högre utbildning samt bibliotek och simhallar kommer att stängas för att stoppa smittan samtidigt som offentliga evenemang förbjuds. Medan smittspridningen har tagit fart i huvudstaden har Finland på nationell nivå lägst andel smittade i EU.

Ekonomiska problem i pandemins spår

8 oktober

När regeringen summerar det andra kvartalet av den ekonomiska utvecklingen står det klart att pandemin har resulterat i fallande inkomster, ökade utgifter och ett stigande underskott i statens finanser. Under andra kvartalet har inkomsterna från skatt på förvärvsarbete sjunkit liksom intäkterna från skatt på produktion, import och fastigheter. Samtidigt har det kostat när regeringen finansierat olika stödåtgärder till dem som drabbats av den ekonomiska tillbakagången.

Restriktioner för besökare från de flesta EU-länder

19 augusti

Finland inför nya gränsregler för att förhindra ny spridning av corona. Besökare från nästan alla EU-länder behöver nu sitta i karantän i två veckor och ha giltiga skäl för att få inträde i landet.  Sedan juni har regeringen bestämt att endast länder med färre än åtta fall av corona per 100 000 invånare får grönt ljus. Däremot kommer reglerna vid gränsen till Sverige och Norge lättas upp för att underlätta daglig gränshandel mellan länderna.  Även i Finland har antalet fall av corona börjat öka något i augusti.

Finansministern avgår

8 juni

Finansminister Katri Kulmuni, som också är partiledare för Centerpartiet, meddelar att hon avgår efter att det uppdagats att hon har använt offentliga medel för att finansiera sin utbildning i att hålla tal. Talarträningen som kostade 56 000 euro använde hon även för att öva på tal som skulle hållas inför Centerpartiets partikonferens.

Test med medborgarlön utvärderas

6 maj

Under 2017­­–2018 (se även Januari 2017) gjordes ett försök med medborgarlön i Finland. Tvåtusen arbetslösa finländare valdes ut slumpmässigt och fick varje månad en skattefri basinkomst på 560 euro oberoende av övriga inkomster eller av om de sökte arbete aktivt. Syftet var att se om basinkomsten gjorde att fler av de arbetslösa lyckades hitta arbete eller deltidssysselsättning. När slutresultatet nu presenteras efter en utvärdering av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) står det klart att basinkomsten inte ledde några större skillnader i sysselsättning. Deltagarna anställdes i genomsnitt sex dagar extra jämfört med jämförelsegruppen under det första försöksåret. Men även om experimentet inte gav de jobbstimulanser som man hade hoppats på upplevde många av testdeltagarna en ökad känsla av trygghet och välbefinnande.

Avstängningen av Helsingforsregionen hävs

17 april

Statsminister Marin meddelar att Helsingfors och Nyland, som stängdes i slutet av mars som ett led i att stoppa spridningen av coronaviruset, kommer att öppnas igen. Skälet är att smittspridningen nu finns i hela landet och att blockaden av huvudstadsregionen därmed inte längre har stöd i lagstiftningen. Fortfarande uppmanas befolkningen att undvika resor inom landet medan tidigare restriktioner för folksamlingar och skolor fortfarande är i kraft.

Resor till och från Helsingfors stoppas

25 mars

Statsminister Sanna Marin informerar om att nya hårda restriktioner införs för Helsingfors och dess omgivningar. Skälet är att det är här som över två tredjedelar av fallen av covid-19 finns och att området därför behöver isoleras för att minska smittspridning. Resor in och ut ur landskapet Nyland ska därför stoppas i tre veckor. Tre personer har dött av coronaviruset i Finland. Totalt har det rapporterats 880 fall.

Tuffa åtgärder för att bekämpa coronaspridning

17 mars

För att försöka hålla nere spridningen av coronaviruset inför regeringen 19 nödåtgärder som ska gälla i minst en månads tid. Bland åtgärderna finns att skolor och universitet stängs och offentliga sammankomster med fler än tio personer förbjuds samt att personer över 70 år uppmanas att hålla sig hemma. Regeringen meddelar också att fem miljarder euro kommer att avsättas för att bekämpa de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen.

Statsminister Antti Rinne avgår

3 december

Statsminister Antti Rinne lämnar in sin avskedsansökan till president Sauli Niinistö. En politisk kris som inletts efter en facklig konflikt vid det finska postverket i november (se November) blir hans fall. Centerpartiet har förklarat att det inte längre har något förtroende för Rinne efter hans hantering av postverkskrisen. Rinne anklagas bland annat för att ha farit med osanning i riksdagen.

Uppgörelse efter två veckors poststrejk

27 november

Under två veckor i november har flera tusen anställda vid postverket strejkat i protest mot att 700 paketsorterare flyttades över till ett dotterbolag med ett annat kollektivavtal som innebär att några av dem får lägre lön. Fackförbundet PAU utlyste strejken, som även spred sig till bland annat anställda vid flygbolaget Finnair och kollektivtrafiken i Helsingfors. En överenskommelse nås till slut mellan PAU och arbetsgivaren. Konflikten har orsakat en politisk kris som får till följd att den ansvariga socialdemokratiska ministern Sirpa Paatero lämnar sin post efter att ha försvarat postverkets agerande mot de anställda.

Finland avbryter vapenexport till Turkiet

9 oktober

Efter Turkiets offensiv i nordöstra Syrien stoppar Finland all export av försvarsmateriel till landet. Statsminister Antti Rinne säger i ett pressmeddelande att Finland ställer sig bakom EU:s fördömande av turkiska invasionen i Syrien.

Ny regering klar

3 juni

Efter intensiva förhandlingar lyckas partiledaren för socialdemokraterna (SDP) Antti Rinne sy ihop en mitten-vänsterregering tillsammans med Centern, De gröna, Svenska folkpartiet (SFP) och Vänsterförbundet. Regeringen kommer att bestå av 19 ministrar, varav flera tunga poster går till socialdemokraterna, förutom statsministerposten även posterna som Europaminister samt Handels- och biståndsminister. Centern får finansministerposten medan utrikes- miljö- och inrikesdepartementen kommer att ledas av De gröna.

Samlingspartiet störst i EU-valet

26 maj

Samlingspartiet får drygt 20 procent av rösterna i valet till Europaparlamentet och 3 mandat. Fyra partier får 2 mandat var i parlamentet: Gröna förbundet (som blir näst största parti med 16 procent av rösterna), Socialdemokraterna, Sannfinländarna och Centern, som backar med över 6 procentenheter.

Jämnt resultat i finska valet

13 april

Socialdemokraterna blir största parti i riksdagsvalet i Finland med 17,7 procent av rösterna och 40 mandat enligt preliminära resultat. Partiledaren Antti Rinne ska nu försöka hitta en koalitionspartner och bilda en vänsterinriktad regering för första gången på två årtionden. Men ytterligare två partier kommer tätt inpå: Sannfinländarna med 17,5 procent och 39 mandat och Samlingspartiet som med 17,0 procent av rösterna säkrar 38 mandat. Den stora förloraren är avgående statsminister Juha Sipiläs Centern som bara får drygt 13 procent.

Regeringen avgår

8 mars

Efter att det står klart att regeringen inte kommer att lyckas få igenom en prioriterad vårdreform lämnar statsminister Juha Sipilä in sin avskedsansökan till president Sauli Niinistö. Den godkänns av presidenten som dock ber Sipilä och regeringen att stanna kvar i form av en expeditionsregering fram till riksdagsvalet den 14 april. Att regeringen misslyckats med att få riksdagens stöd för den omfattande reformen av framtidens vårdsystem är ett stort nederlag. Reformen skulle dels innebära att ansvaret för vården skulle föras över från kommunerna till 18 landskap. Detta har varit en viktig fråga för Centern. Samtidigt skulle Samlingspartiet få igenom ett av sina mål om de privata vårdföretagens roll.

Utrikesminister Soini klarar misstroendeomröstning

21 september

En misstroendeomröstning hålls i riksdagen mot utrikesminister Timo Soini från Nya alternativet. Fyra oppositionspartier har bett om omröstningen sedan justitiekanslern efter en utredning kallat det “problematiskt” att Soini i maj deltog i en demonstration mot aborter i Kanada i samband med ett officiellt besök. Soini får stöd av 100 ledamöter i riksdagen medan 60 vill att han avgår. Fyra kvinnliga ledamöter från Samlingspartiet, som sitter i regeringen tillsammans med Centern och Nya alternativet, avstår från att rösta.

Försök med basinkomst avslutas

23 april

Regeringen beslutar att ett tvåårigt test där ett par tusen arbetslösa medborgare har fått en basinkomst istället för det traditionella försörjningsstödet ska avslutas efter årets slut (se även Januari 2017).

Rysk diplomat utvisad

26 mars

Finland utvisar en rysk diplomat till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

Strejk mot försämrade villkor för arbetslösa

2 februari

Mellan 7 000 och 8 000 lönearbetare strejkar i protest mot hårdare villkor för arbetslöshetsersättning. Strejken slår mot landets hamnar och andra transportsystem samt exempelvis sophämtning.

President Niinistiö blir omvald

28 januari

President Sauli Niinistiö blir omvald med hela 63 procent av rösterna redan i presidentvalets första omgång. Det är första gången sedan systemet med två valomgångar i presidentvalet infördes 1994 som en andra omgång inte behövs. Niinistiö har legat långt före sina sju utmanare i opinionsmätningarna inför valet och i medier har valrörelsen beskrivits i termer som ”Niinistiö och de sju dvärgarna”. Pekka Haavisto från Gröna partiet fick näst flest röster med 12 procent. Den sittande presidentens popularitet bland finländarna beror, dels på att han anses ha gjort ett bra jobb under sin sexåriga mandatperiod, dels på att han har goda relationer till Ryssland och dess president Vladimir Putin. Många finländare ser av tradition presidenten som en garant för nationell säkerhet genom att hen försöker gå en balansgång mellan väst och Ryssland. Niinistiö är politiskt obunden men har tidigare tillhört det konservativa Nationella samlingspartiet.

Tidning avslöjar övervakning av rysk trupp

16 december

Tidningen Helsingin Sanomat publicerar en artikel byggd på sekretessbelagda uppgifter om hur den militära underrättelsetjänstens forskningscenter i Jyvaskyla har fått långtgående befogenheter att övervaka rysk trupp i ett område inte långt från den ryska staden Sankt Petersburg. Statsminister Sipilä säger att journalisterna har äventyrat landets säkerhet och en av journalisterna får sin bostad genomsökt. Avslöjandet väcker en hätsk debatt i landet om nationell säkerhet och om hur fritt medierna kan verka. Finland brukar ligga i topp i mätningar av pressfriheten i världens länder.

Finland firar 100 år

6 december

Med parader och gatufester firar finländarna 100-årsdagen av landets självständighet från Ryssland. Mängder av byggnader runt om i Finland draperas eller ljussätts i blått och vitt. Regeringen skickar ett sms till alla invånare med texten: Onnea Suomi (Grattis på födelsedagen Finland)!

Nynazistiskt parti förbjuds

30 november

Tingsrätten i Tampere förbjuder den nynazistiska gruppen Nordiska motståndsrörelsen. Förbudet motiveras med att det finns ett "akut socialt behov" av detta, eftersom gruppen sprider hat och uppmanar till våld mot olika etniska grupper. Finlands underrättelsetjänst har sagt att Nordiska motståndsrörelsen har som mål att skapa en nationalsocialistisk stat. Nordiska motståndsrörelsen finns också i Sverige och Norge. I Finland uppskattas gruppen ha runt 70 till 90 aktiva medlemmar och kanske 200 anhängare till dess ideologi.

Misstänkt attentatsman erkänner knivdådet

22 augusti

Den 22-årige marockan som misstänks ha utfört ett knivattentat som krävde två människors liv och skadade åtta personer, erkänner under polisförhör att han är skyldig. Han förnekar dock att det skulle röra sig om ett terroristdåd. Den finländska polisen har tidigare sagt att knivöverfallet betraktas som ett terrordåd.

Knivattentat i Åbo hanteras som terrordåd

18 augusti

Två finländska kvinnor dödas och åtta personer skadas när en man plötsligt börjar attackera förbipasserande med kniv i Åbo (Turku). Enligt polisen riktar gärningsmannen knivattackerna mot kvinnor. Bland de skadade finns sex kvinnor och två män. De senare ska ha försökt skydda kvinnor från attentatsmannen. Bland de skadade finns en svensk, en britt och en italienare. Övriga är från Finland. Polisen griper mannen efter att ha skjutit honom i benet. Den misstänkte är en 22-årig asylsökande man från Marocko. Ytterligare fem marockanska män grips. Polisen hanterar dådet som ett terroristattentat. Marockanen döms i juni 2018 till livstids fängelse för mord "med terroristiska avsikter".

Regeringen överlever kris

13 juni

Valet av den radikale högerpopulisten Jussi Halla-aho till ny ledare för Sannfinländarna leder till att Centern och Samlingspartiet avbryter regeringssamarbetet med partiet, eftersom man befarar att det kommer att driva en mer radikalt EU-skeptisk och invandringsfientlig linje. Men när partiledarvalet leder till att en mer moderat gruppering inom Sannfinländarna bryter sig ur moderpartiet kan Centern och Samlingspartiet regera vidare tillsammans med den mer moderata fraktionen av Sannfinländarna. Utbrytarna kallar sig Nya alternativet. Bland dem finns 20 av Sannfinländarnas 37 riksdagsmän och samtliga av partiets regeringsmedlemmar, däribland utrikesminister Timo Soini, som blir kvar på sin post.

Sannfinländarna väljer omstridd ledare

10 juni

Sannfinländarna väljer Jussi Halla-aho till ny partiledare efter utrikesminister Timo Soini, som innehaft posten i 20 år. Halla-aho blev 2012 bötfälld av Högsta domstolen för att ha jämfört islam med pedofili. Hans målsättning är att göra Sannfinländarna än mer EU-skeptiska och invandringskritiska. Valet av Halla-aho leder till att premiärminister Sipilä kallar ledarna för de två koalitonspartierna till krismöte. 

Tre nya ministrar utses

5 maj

Statsminister Sipilär tillsätter tre nya ministrar, sannolikt för att försäkra sig om Sannfinländarnas fortsatta stöd. Politikområdena för rättsfrågor och arbetsmarknad delas och får varsin ansvarig minister. Detsamma sker med jordbruk och miljö. Jordbruksminister blir sannfinländaren Jari Leppä. Sannfinländarnas tidigare ledare Timo Soini blir kvar som utrikesminister, medan en av kandidaterna till att efterträda honom, Sampo Terho, utses till minister med ansvar för EU-frågor, sport och kultur.

Sannfinländarnas ledare avgår

5 mars

Timo Soini lämnar posten som ledare för Sannfinländarna efter 20 år som partiets frontfigur. Beskedet kommer efter det att Sannfinländarna under en period dragits med kraftigt sjunkande förtroendesiffror; sedan valet 2015 har Sannfinländarnas opinionssiffror sjunkit från 18 procent till 9 procent. Soini sitter dock kvar som utrikesminister. 

Basinkomst införs på prov

1 januari

Finland påbörjar ett test av så kallade basinkomster. Testet ska pågå i två år. Två tusen slumpmässigt utvalda arbetslösa medborgare får en basinkomst på 560 euro i månaden istället för det traditionella försörjningsstödet. Om utvärderingen av testperioden blir positiv kommer basinkomster införas i hela landet. Regeringen tror att systemet med basinkomster kommer att göra de arbetslösa mer benägna att söka jobb eftersom beloppet inte måste återbetalas om mottagaren får ett extrajobb under innevarande månad.

Nynazist häktad för dråp

21 september

En finländsk domstol begär den ökände nynazisten Jesse Torniainen häktad, misstänkt för misshandel och dråp. Tidigare i månaden sparkade Torniainen en förbipasserande man i bröstkorgen så hårt att mannen senare avled på sjukhus. Dödsmisshandeln skedde i samband med en nynazistisk demonstration i Helsingfors. Dödsoffret ska ha spottat på Torniainen. 

Antalet asylboenden minskas radikalt

2 september

Chefen för Finlands migrationsverk, Pekka Nuutinen, säger att antalet asylboenden kommer att minskas från 30 000 innevarande år till 10 000 i slutet av 2017. Minskningen är en följd av att antalet flyktingar som söker sig till Finland har sjunkit markant, från 32 500 år 2015 till uppskattningsvis 10 000 år 2016. 

Stubb avgår som finansminister

11 juni

Som en följd av ledarbytet i Samlingspartiet avgår Stubb från posten som finansminister. Han ersätts av Orpo även i denna funktion. Ny inrikesminister blir Paula Risikko. 

Ny ledare för Samlingspartiet

11 juni

På Samlingspartiets kongress förlorar finansminister Alexander Stubb omröstningen om partiledarposten. Ny partiledare blir inrikesminister Petteri Orpo. 

Samlingspartiets Orpo populärast i regeringen

15 maj

En opinionsmätning, gjord av TV-bolaget YLE, visar att inrikesminister Petteri Orpo är den populäraste ministern. Anledningen tros vara att han anses ha hanterat flyktingsituationen väl. 

Gränsövergångar i norr stängs för flyktingar

23 mars

Ryssland och Finland enas om att stänga de två nordliga gränsövergångarna för flyktingar. Stängningen ska gälla i 180 dagar, från när är dock oklart. De senaste fyra månaderna har drygt 1 700 asylsökande sökt sig över Finlands nordliga gräns, oftast från Afghanistan eller Syrien. 2015 tog Finland emot omkring 32 500 asylsökande, vilket är tio gånger fler än 2014.

Reformer för billigare sjukvård

Efter tre år av ekonomisk tillbakagång fattar regeringen beslut om att reformera sjukvårdssystemet för att få ned kostnaderna. Landets åldrande befolkning har gjort att sjukvårdskostnaderna har skjutit i höjden. Beslutet orsakar en regeringskris då de olika koalitionspartierna ser olika på frågan, men krisen avvärjs i sista stund.

Finland skärper asylkraven

Skälet till de skärpta kraven är enligt det finländska migrationsverket att flera områden i Irak, Afghanistan och Somalia numera är säkra. Asylprövningen ska nu göras utifrån individens situation, och inte enbart utifrån vilket område som flyktingen kommer. Runt 70 procent av de flyktingar som kommit till landet under hösten är från Irak.

Folkliga protester mot asylsökande

Invandringskritiska personer protesterar mot det kraftigt ökade antalet asylsökande som kommer till staden Torneå i norr. Demonstranterna bildar en "mänsklig mur" för att stoppa flyktingarna från att gå från Haparanda i Sverige till finska Torneå. De uppmanar flyktingarna att hålla sig borta. På en enda dag i september går 800 flyktingar över gränsen från Sverige – den högsta siffran sedan ryska revolutionen.

Protester mot nedskärningarna

Ungefär 30 000 människor går ut på Helsingfors gator i protestdemonstrationer mot nedskärningarna i statens utgifter. En strejk utlyses som orsakar störningar i de allmänna kommunikationerna. Både buss-, flyg- och tågtrafiken drabbas av många inställda avgångar, och post- och hamnservice påverkas negativt.

Försämrade arbetsvillkor

Som en konsekvens av att landets ekonomi krympt tre år i rad gör regeringen flera inskränkningar i arbetsvillkoren för anställda. Statligt anställda får antalet semesterdagar minskat från 38 till 30. Övertidsersättningen halveras och ersättningen för att jobba på söndagar minskas från 100 till 75 procent. En karensdag vid sjukdom införs. Regeringens mål är att minska statens kostnader för arbetskraften med 5 procent.

Ja till räddningspaket till Grekland

Finland godkänner, efter hårda förhandlingar, ett tredje räddningspaket för Grekland.

Manifestation för ett mångkulturellt Finland

Fler än 10 000 människor samlas på Helsingfors gator i en manifestation för ett mångkulturellt samhälle. Manifestationen arrangeras som ett svar på kontroversiella uttalanden mot mångkulturalism som en riksdagsledamot från Sannfinländarna nyligen gjort.

Finländskt ja till förhandlingar om lån till Grekland

Finland tillhör de länder inom eurozonen som ställer hårdast krav för att det krisdrabbade Grekland (se Grekland, kalendarium) ska få nya lån och därmed räddas kvar inom valutasamarbetet. Riksdagen röstar dock ja till att låta den så kallade trojkan, EU, IMF och ECB, inleda förhandlingar om ett tredje räddningspaket för Grekland.

En helt borgerlig regering bildas

Centerledaren Juha Sipilä presenterar en helt borgerlig regering i vilken Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna ingår. Såväl Centern som Sannfinländarna har en EU-skeptisk inställning och båda partierna har uttryckt missnöje med de försämrade relationerna till Ryssland samt till EU-sanktionerna mot grannlandet. Regeringen består av 14 ministrar. Sannfinländarnas ledare Timo Soini utnämns till utrikesminister och EU-minister, medan Samlingspartiets Alexander Stubb, tidigare statsminister, blir finansminister.

Sjunkbomber mot okänt objekt

Den finländska marinen upptäcker ett oidentifierat objekt under vattenytan inne på finländskt territorialvatten. Sjunkbomber fälls för att varna inkräktaren, men inte i syfte att träffa objektet, som misstänks vara en ubåt från främmande makt.

Centern blir stor valsegrare

I riksdagsvalet får Centern 49 mandat, en ökning med 5 mandat sedan valet 2011. Näst största parti blir Sannfinländarna med 38 mandat, trots att partiet får något färre röster än Samlingspartiet, som blir trea med 37 mandat). Fjärde största parti blir Socialdemokraterna med 34 mandat. Resterande mandat fördelas mellan De Gröna (15 mandat), Vänsterförbundet (12), Svenska folkpartiet (9) och Kristdemokraterna (5). Valdeltagandet är 67 procent.

Skarp kritik mot regeringen

En vecka före valdagen publicerar tidningen Helsinki Sanomat en enkätundersökning där endast 11 procent av de tillfrågade tycker att den sittande regeringen har gjort ett bra eller mycket bra jobb under mandatperioden. 61 procent anser att den gjort ett dåligt eller mycket dåligt jobb. I en liknande undersökning 2012 tyckte 12 procent att regeringen gjorde ett dåligt eller mycket dåligt jobb. Den kraftigt sjunkande populariteten tillskrivs av bedömare de senaste tre årens allvarliga problem för den finländska ekonomin, bland annat orsakade av Nokias tillbakagång samt svårigheter för den viktiga pappersmasseindustrin. Även en minskad export till Ryssland på grund av ryska handelssanktioner mot EU har drabbat Finland hårt.

Stubb: "En traumatisk upplevelse"

I en intervju för Financial Times beskriver statsminister Stubb regeringssamarbetet som "en traumatisk upplevelse" och tillägger att något "lagspel" inte funnits. Uttalandena ses som en positionering inför riksdagsvalet den 19 april. Samlingspartiet har backat i opinionsmätningarna sedan Stubbs tillträde i juni 2014. Centern ligger bäst till i mätningarna inför valet. Valrörelsen handlar i huvudsak om den svaga finländska ekonomin samt om försvarsfrågor.

Fördjupat försvarssamarbete med Sverige

Finlands försvarsminister Carl Haglund tillkännager tillsammans med sin svenske kollega Peter Hultqvist att de två grannländerna ska fördjupa försvarssamarbetet. Det gäller bland annat ökat informationsutbyte om luft- och sjöläge i Östersjön samt möjligheter att använda varandras flyg- och marinbaser, liksom utökade övningar med flyg över Nordkalotten. Finland ska därtill ändra lagen så att landet ska kunna bistå Sverige vid ubåtsjakt när grannlandet begär detta. Försvarssamarbetet ska fördjupas ytterligare genom att gälla även i krissituationer, som krigstillstånd, och inte bara i fredstid. Beslutet kräver lagändringar i båda länderna.

De Gröna lämnar regeringen

Gröna förbundet lämnar regeringskoalitionen på grund av en konflikt kring ett nytt kärnkraftverk. I kraftverksbygget finns ryska intressen, vilket Gröna förbundet motsätter sig av fruktan för ökat ryskt beroende.

Exportnedgång oroar

Finlands exportindustri känner av Rysslands importförbud för livsmedel från EU. Det ryska importförbudet är ett svar på EU:s sanktioner mot regeringen i Moskva och dess Ukraina-politik (se Ukraina, kalendarium). Ryssland är Finlands tredje största handelspartner (efter Tyskland och Sverige) och en tiondel av den finländska exporten köps av grannlandet i öst.

Stubb blir ny statsminister

Riksdagen väljer Stubb till ny statsminister. I hans regering finns tre nya ministrar, däribland Lenita Toivakka som blir ny EU- och handelsminister.

Regeringen begär avsked

Katainens regering lämnar in sin avskedsansökan, men den sitter kvar som expeditionsministär tills Stubb tar över. Stubb är känd som en varm EU-vän och han förespråkar även ett finländskt Natomedlemskap.

Stubb blir ny ledare för Samlingspartiet

EU-minister Alexander Stubb väljs till Samlingspartiets nya ledare vid en partikongress i Lahti. Han kommer därmed också att bli landets nya statsminister inom kort.

Partiavhopp från regeringen

Vänsterförbundet lämnar sexpartiregeringen på grund av oenighet om budgeten. Vänsterförbundet motsätter sig sänkningar av barnbidraget, studielånen och garantipensionen.

Nokia säljer sin mobiltillverkning

Telekomföretaget Nokia beslutar sig för att sälja sin tillverkning av mobiltelefoner till Microsoft för 5,4 miljarder euro (ca 47 miljarder kronor). Affären måste godkännas av aktieägare och konkurrensmyndigheter.

Upprop mot svenskundervisning

Ett medborgarinitiativ för att avskaffa den obligatoriska svenskundervisningen samlar över 50 000 namnunderskifter, vilket innebär att riksdagen måste ta upp frågan. Enligt förslaget ska svenskundervisning för finskspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet bli frivillig.

Inrikesministern i blåsväder

Inrikesminister Päivi Räsänen från Kristdemokraterna väcker uppseende när hon i ett anförande vid finländska statskyrkans missionsdagar säger att människor i vissa samvetsfrågor bör lyda Bibelns ord snarare än finländsk lag. Som exempel nämner hon abort, dödshjälp och könsneutrala äktenskap. Ärkebiskop Kari Mäkinen tar avstånd från uttalandet men enligt en internetsajt begär ett tusental människor utträde ur lutherska kyrkan under en enda dag.

Språkfrågan leder till mordhot

Svenska folkpartiets vice ordförande och två finlandssvenska journalister får ta emot mordhot för sitt försvar av svenskan som obligatoriskt skolämne.

Nej till obligatorisk ryskundervisning

Regeringen avslår en begäran från sex kommuner nära den ryska gränsen i sydöst om att få byta den obligatoriska svenskundervisningen i skolorna till ryska. Enligt en opinionsundersökning vill 60 procent av finländarna bevara svenskan som obligatoriskt språk i skolorna, men Sannfinländarnas väljare och unga män i östra Finland vill istället ha ryska som obligatoriskt språk.

Regeringen antar en nationalspråksstrategi

Strategin ger starkt stöd till tvåspråkigheten och betonar svenskans behov av samhällsstöd.

Högsta kreditvärdighet

Trots eurokrisen och nedgången i den finländska ekonomin meddelar kreditinstitutet Moody´s att Finland är det enda eurolandet med högsta möjliga kreditbetyg.

Finländskt ja till krispaket till Spanien

En majoritet i riksdagen röstar för ett ekonomiskt stödpaket till eurolandet Spanien.

Svåra problem för Nokia

Finlands ekonomi drabbas när det tidigare så vinstgivande telekombolaget Nokia dras med en rad ekonomiska problem. Nokia meddelar att ytterligare personalnedskärningar är nödvändiga. Uppemot 10 000 anställda ska sägas upp till 2013. Nokia, som har 32 000 anställda inom mobiltelefonin, har på några år förlorat sin världsledande position på telekommarknaden och gjort stora förluster.

Ny Centerledare

Centern väljer den förmögne affärsmannen och riksdagsledamoten Juha Sipilä till ny partiledare.

Skottdrama väcker vapendebatt

En 18-årig yngling skjuter ihjäl två människor och skadar sju i Hyvinge i Nyland. Skottdramat väcker nytt liv i den slumrande debatten om Finlands liberala vapenlagar. Liknande skottdramer har tidigare inträffat i bland annat Jokela 2007 och Kauhajoki 2008.

En rad författningstillägg träder i kraft

Bland annat representerar nu statsministern också formellt Finland i EU istället för presidenten. Medborgare får rätt att föreslå nya lagar till riksdagen om de samlar minst 50 000 namnunderskrifter inom en sexmånadersperiod.

Första borgerliga presidenten på 50 år

Samlingspartiets kandidat Sauli Niinistö segrar klart i presidentvalets andra omgång med 63 procent av rösterna mot 37 procent för Pekka Haavisto från De Gröna.

Första omgången av presidentvalet hålls

Samlingspartisten Sauli Niinistö vinner första omgången av presidentvalet, följd av Pekka Haavisto från De Gröna. Eftersom ingen kandidat fått 50 procent av rösterna eller mer ska Niinistö och Haavisto mötas i en andra och avgörande valomgång.

Sex partier bildar regering

Samlingspartiets ledare Jyrki Katainen blir statsminister i en regering med Samlingspartiet, Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, De Gröna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna.

Tuffa regeringsförhandlingar

Samlingspartiets ledare Jyrki Katainen försöker bilda en regering mellan Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Sannfinländarna, men Sannfinländarna säger nej till regeringssamarbete när Samlingspartiet och Socialdemokraterna i mitten av månaden ställer sig bakom EU:s överenskommelse om ett stödpaket till Portugal. Sannfinländarna har i valrörelsen krävt ett stopp för finländska bidrag till de krisdrabbade länderna i eurozonen.

Samlingspartiet blir största parti

I riksdagsvalet blir Samlingspartiet för första gången största parti med 44 mandat. Socialdemokraterna blir näst störst med 42 mandat. Valet blir en stor framgång för Sannfinländarna som blir tredje största parti med 39 mandat, en ökning med 34 mandat jämfört med valet 2007. Centern blir valets stora förlorare och minskar från 51 mandat i valet 2007 till 35 mandat.

Svenska språket blir valfråga

Den obligatoriska svenskundervisningen i skolan – av motståndarna kallad tvångssvenska – blir en valfråga. Motståndet leds av Sannfinländarna, medan Svenska folkpartiet går i spetsen för anhängarna. I övrigt domineras valrörelsen av finanskrisen och nödlånen till krisande euroländer. Äldrevården, skolan och kärnkraften diskuteras också.

Ny debatt om svenska språket

Det svenska språkets ställning ifrågasätts åter. Debatten uppstår efter det att statsminister Kiviniemi ställt sig bakom ett förslag från kommuner i östra Finland om att skoleleverna ska kunna välja ryska istället för den obligatoriska skolsvenskan.

Två nya kärnkraftverk ska byggas

Riksdagen beslutar att två nya kärnkraftverk ska byggas och att kärnbränsle ska slutförvaras vid Olkiluoto kärnkraftverk. Bygget beräknas ta sju år. En bred politisk majoritet röstar för förslaget, men frågan delar såväl regering som opposition och leder till protester utanför riksdagshuset. Ett av regeringspartierna, Gröna förbundet, röstar nej till förslaget och går därmed emot regeringens linje.

Kiviniemi blir ny statsminister

Kommun- och förvaltningsminister Mari Kiviniemi väljs på Centerkongressen till ny partiledare och hon efterträder Vanhanen också som statsminister. Socialdemokraterna avvisar en inbjudan från Kiviniemi om överläggningar om landets dåliga ekonomiska utveckling.

Statsministern meddelar sin avgång

Vanhanen uppger att han kommer att avgå som partiedare vid Centerns kongress i juni 2010.

Statsministern i blåsväder

Statsminister Vanhanen klarar en misstroendeomröstning i riksdagen, väckt av Socialdemokraterna. Bakgrunden är ett avslöjande om att Vanhanen, liksom andra politiker från Centern och Samlingspartiet, inte redovisat alla valbidrag. Det framkommer att Vanhanen har tagit emot stora belopp från en allmännyttig stiftelse där han varit ordförande.

Folkstorm kring pensionsfrågan

Statsminister Vanhanen möter hårt motstånd när han föreslår att pensionsåldern ska höjas från 63 år till 65. Facket hotar med generalstrejk och Vanhanen tvingas dra tillbaka förslaget. Regeringen, fackförbund och arbetsgivare beslutar att tillsammans forma ett förslag till pensionsreformer.

Ahtisaari får Nobels fredspris

Finlands tidigare president Martti Ahtisaari får Nobels fredspris för sina insatser som medlare i internationella konflikter.

Elva döda i nytt skottdrama på skola

En 22-årig gärningsman skjuter ihjäl elva människor, sig själv inräknad, på en skola.

Riksdagen godkänner EU:s nya fördrag

Riksdagen antar Lissabonfördraget, som är tänkt att förenkla och förtydliga beslutsfattandet inom unionen.

Skandal leder till utrikesministerbyte

Utrikesminister Ilkka Kanerva avskedas sedan medier avslöjat att han har skickat hundratals sms till en striptease-dansös och i medierna ljugit om meddelandena. Ny utrikesminister blir samlingspartisten Alexander Stubb.

Sju barn dödas i skottdrama

En 18-årig yngling skjuter ihjäl sju barn och en rektor på en skola innan han skjuter ihjäl sig själv. Våldsdådet väcker debatten om Finlands relativt liberala vapenlagar.

Blågrön regering bildas

Centerledaren Matti Vanhanen fortsätter som statsminister i en ny blågrön regering bestående av Centern, Samlingspartiet, Svenska folkpartiet och De Gröna. Samlingspartiets ledare Jyrki Katainen blir finansminister. Socialdemokraterna går i opposition.

Valframgång för de borgerliga

I riksdagsvalet går det liberalkonservativa Samlingspartiet fram, från 40 mandat i valet 2003 till 50 mandat. Trots en tillbakagång förblir mittenpartiet Centern största parti med 51 mandat. Socialdemokraterna blir trea med 45 mandat, medan Vänsterförbundet erhåller 17 mandat och Gröna förbundet får 15 mandat. Det EU- och invandringskritiska partiet Sannfinländarna vinner 5 mandat. Valdeltagandet är 68 procent.