Finland – Ekonomisk översikt

Förutom skogen har Finland få naturtillgångar. Trots det har landet uppnått hög levnadsstandard. Till de viktigaste näringarna hör förutom skogsindustrin tillverkning av metall- och verkstadsprodukter. Närheten till Ryssland har tidvis gett upphov till omfattande handel. På senare år har turismen ökat i betydelse.

Den finländska marknaden är förhållandevis liten och landet är beroende av handel med framför allt Sverige, Tyskland, USA och Kina.

Traditionellt är även Ryssland en viktig handelspartner, men sedan 2014 har EU-sanktioner mot Ryssland och ryska importförbud på vissa varor från EU-länder minskat utbytet. Till följd av Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022 har Finland dessutom, liksom övriga EU, utökat sanktionerna mot ryska ledare och företag. Dessutom har inresorna begränsats även för andra ryska medborgare.

När president Putin meddelade att flera hundratusen ryssar skulle mobiliseras för strider i Ukraina blev följden inte bara långa köer vid gränsen, då ryska medborgare ville lämna hemlandet, utan också tömda penningautomater i östra Finland. Förklaringen var att uttagsautomater i Finland tillät kinesiska uttagskort, detta för att underlätta för turister från Asien. Ryska medborgare kunde göra bruk av kinesiska bankkort även när uttag med hjälp av amerikanska kreditkortsföretag hade stoppats.

Tomtekommers i nordliga Rovaniemi och norrskensturism har på senare år dragit till sig växande skaror av utländska turister, inte minst just från Asien, om än med inställda resor under covid-19-pandemin. Året före pandemin var kineserna den grupp som växte mest. Skidorter i Finland har större besökskapacitet än de i nordligaste Sverige. I början av vintersäsongen kommer charterflyg från Storbritannien, senare tar turism från framför allt Kina och Hongkong över. Mumintroll och design som Marimekko rapporteras därtill locka japanska besökare.

Det första bekräftade fallet i Norden av covid-19 var en kinesisk turist i Rovaniemi. Under 2020, då Finland liksom Kina snabbt införde stränga restriktioner mot smittspridning, föll intäkterna för turistbranschen i staden med en tredjedel. Finland fick visserligen beröm för sin resoluta hantering av pandemin, men det återstår ännu att se både hur turismen utvecklas på sikt och vad det frysta utbytet med Ryssland får för effekter för Finlands ekonomi som helhet.

EU-medlemskap och valutaunion

Finland har varit en typisk blandekonomi. Vissa verksamheter har staten i stort sett monopol på, till exempel järnvägstrafik och försäljning av alkohol. Staten är också delägare i storföretag som flygbolaget Finnair och industrikoncernen Metso. På senare år har delar av ekonomin avreglerats, bland annat post och telekommunikationer. Järnvägarna är under avreglering. 2025 räknar det första privata bolaget Suomen Lähijunat OY (Finlands närtåg AB) med att erbjuda kollektivtrafik i större städer. 

En djup internationell lågkonjunktur i början av 1990-talet slog hårt mot Finland. På tre år steg arbetslösheten från drygt 3 procent till 18 procent. 1991–1992 sjönk bruttonationalprodukten (BNP) med 6 procent. En orsak var att exporten österut minskade i samband med Sovjetunionens upplösning 1991. Företag lades ned och många hushåll fick svårt att klara sig. 

Men ekonomin återhämtade sig. Nya exportmarknader uppstod och beroendet av skogsindustrin minskade. Särskilt viktiga sektorer blev elektronik och IT. Låg inflation och sjunkande räntor ledde till att konsumtionen ökade eftersom finländarna fick mer pengar att röra sig med. Tack vare inträdet i EU 1995 sjönk matpriserna.

För att få stabil valuta anslöt sig Finland till EU:s valutasamarbete EMU. 2002 ersattes marken med euron. Ekonomin växte 1994–2008 med 3–4 procent om året, vilket var över genomsnittet för euroområdet. Men en svaghet var att en stor del av tillväxten länge byggde på ett enda företags framgång: telekomföretaget Nokia som i början av 2000-talet stod för uppemot 4 procent av landets BNP och över 20 procent av den totala exporten.

Nokia ger upp

2008 drogs flera västländer, inte minst i eurozonen, in i en global finanskris. Finlands BNP föll 2009 med över 8 procent, främst därför att exporten minskade. Ett skäl till den återhämtning som följde på det var att storbankerna var stabila. De hade varit försiktigare med att låna ut pengar än många europeiska banker.  Amorteringsfria lån, som bidragit till att driva upp bostadspriserna i Sverige, förekommer i princip inte i Finland.

Exporten tog fart på nytt, men skillnaderna mellan branscher var stora. Kemisk industri klarade sig bra under krisen, medan till exempel varvsindustrin och tillverkare av tunga fordon förlorade kunder.  Nokia hade svårt att hävda sig i konkurrens med andra telekomföretag. Värdet på aktien rasade och 2012 tvingades företaget säga upp tusentals anställda. 2013 sålde Nokia sin mobiltelefonenhet till amerikanska Microsoft. Det var ett psykologiskt hårt slag för synen på finländsk ekonomi, men i siffror räknat bidrog Nokia då inte längre till BNP.

Lågkonjunkturen slog också mot statsfinanserna. 2009 steg budgetunderskottet och närmade sig de 3 procent av BNP som euroländerna satt som tak. Regeringen aviserade sparprogram med nedskärningar inom vård och skola, högre moms och skattehöjningar på el och tobak. Statsskulden ökade från drygt en tredjedel av BNP 2007 till ungefär hälften av BNP 2011 (vilket ändå var en låg siffra i internationell jämförelse). Hushållens skulder växte. Relativt stora löneökningar 2008–2009 bidrog till att finländska företags konkurrenskraft försvagades, och inflationen blev högre än snittet inom eurozonen.

Äldre och sjukare befolkning

Från 2014 påverkades Finlands ekonomi negativt både av Ukrainakrisen och av att kostnaderna ökade för offentliga sektorn på grund av att befolkningen i genomsnitt blivit äldre. När ekonomin hade krympt tre år i rad (2012–2014) införde regeringen 2015 restriktioner i offentliganställdas villkor: färre semesterdagar, sämre övertidsersättning, sänkt ersättning för arbete på söndagar och en karensdag vid sjukfrånvaro. Regeringens mål var att minska statens kostnader för arbetskraften i offentliga sektorn med 5 procent.

2015 hamnade BNP-tillväxten på blygsamma 0,4 procent, samtidigt som statsskulden klättrade till 63 procent av BNP från 59 procent 2014. Därmed överskred statsskulden för första gången eurozonens tak på 60 procent av BNP.

Efter nästa kris, pandemin, repade sig Finlands ekonomi snabbt, men utvecklingen i världen från 2022, med risker för internationell lågkonjunktur, ekar även i Finland. Hushållen kan få svårt att klara stigande räntor och höjda priser på mat och el. Ekonomin tros ha krympt en aning under 2023. Efter riksdagsvalet 2023 har de borgerliga partier som vann aviserat att det blir svångremsåtgärder. Sannfinländarnas krav på att statens utgifter för invandring ska minskas påverkar regeringspolitiken (se Aktuell politik) och 2024 inleddes med en strejkvåg i protest mot åtstramningarna.

Om våra källor