2025

• April

• Finland förlänger stängning av gränsen mot Ryssland

  16 april

  Finland förlänger stängningen av gränsen mot Ryssland på obestämd tid. Gränsen har varit stängd sedan december 2023. Stängningen beslutades efter en stor uppgång i antalet asylsökande under hösten 2023. Många uppgav att de fick hjälp till gränsen av ryska myndigheter.  Att skicka papperslösa migranter till gränsen ses i Finland som del av rysk hybridkrigföring, något som den ryska regeringen förnekar. Länderna delar en 130 mil lång landgräns. Regeringen i Helsingfors förlänger också en lag som ger gränspolisen möjlighet att avvisa asylsökande under vissa omständigheter, utan att de får lägga fram sina asylskäl. Kritiker anser att lagen strider mot grundlagsstadgade folkrättsliga åtaganden. (se 12 juli 2024)

• Socialdemokraterna störst i kommun- och regionvalen

  13 april

  Statsminister Petteri Orpos konservativa Samlingsparti behåller ställningen som största parti i Helsingfors och därmed greppet om borgmästarposten, men Socialdemokraterna (SDP) gick så när förbi i huvudstaden. Samlingspartiet blir näst största parti på riksnivå, utifrån resultatet i lokalvalen, med nästan 22 procent av rösterna. Socialdemokraterna skördar stora framgångar i de val som utser kommunfullmäktige respektive styret i landets 19 så kallade välfärdsområden som ansvarar för social- och hälsovården. I lokalvalen blir Socialdemokraterna störst med 23 procent, en ökning med drygt fem procentenheter jämfört med 2021. Tredje största parti på landsnivå blir oppositionspartiet Centern, som samlar nästan 15 procent av rösterna. För nationalistiska Sannfinländarna är valet en besvikelse. Partiet backar både lokalt och regionalt, och med 8 procent av rösterna blir det mindre sett på riksnivå än både Vänsterförbundet och De Gröna vilka båda är i opposition. Viktiga frågor för Sannfinländarnas väljare, som migration och inre säkerhet, avgörs inte på regional eller kommunal nivå vilket bidrar till att partiets väljare ofta stannar hemma. Svenska folkpartiet (SFP) och Kristdemokraterna som ingår i regeringen behåller i stort sina ställningar.  Valdeltagandet i kommunvalet är låga 54 procent.

• Finland förbjuder ryska fastighetsköp

  11 april

  Riksdagen godkänner enhälligt regeringens förslag om ett förbud mot ryska fastighetsköp. (se 15 januari 2024)  Försvarsminister Antti Häkkänen välkomnar beslutet som ett viktig besked om nationell enighet. "Detta beslut sänder ett tydligt budskap: vi kommer inte att tillåta att Finland destabiliseras," säger Häkkänen. Dessutom förbereds ett lagförslag som gör det möjligt att vidta åtgärder gällande fastigheter som redan köpts av medborgare och företag från andra länder. Förbudet omfattar bland annat en person som är medborgare i en stat som för ett anfallskrig och som kan utgöra ett hot mot Finlands nationella säkerhet.  Regeringen ska ta fram en särskild lista på länder som för anfallskrig, uppger försvarsministern i ett pressmeddelande.

• USA inför – och pausar – högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Finland, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna.

   

• Mars

• Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer däribland statsminister Petteri Orpo deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.