Finland – Kultur

Det finländska kulturlivet är rikt och mångsidigt. På musikens område märks allt från hårdrock till opera. Finland har flera internationellt kända författare, bildkonstnärer och filmskapare. Men landet är också känt för modern arkitektur, mode och design.

Det moderna kulturlivet började ta fart under Finlands tid som storfurstendöme under den ryske tsaren Alexander I (1809–1917). Under denna period började finsk och karelsk folkkultur också påverka den svenskspråkiga befolkningen.

Biskopen Mikael Agricola (cirka 1510–1557) räknas som det finska skriftspråkets skapare genom sin översättning av Nya testamentet till finska. Men en finskspråkig litteratur uppkom först med Elias Lönnrot (1802–1884), som samlade in folkdikter (runosånger) och av dem formade nationaleposet Kalevala (1835). Den första stora romanen som skrevs på finska är Aleksis Kivis (1834–1872) Sju bröder från 1870 som fick stor genomslagskraft.

Den finlandssvenska litteraturens portalfigur är Johan Ludvig Runeberg (1804–1877). Han är mest känd för sitt krigsheroiska verk Fänrik Ståls sägner, där gestalter som Sven Dufva och bonden Paavo förkroppsligar den finländska uthålligheten (sisu). Verkets första dikt Vårt land är Finlands nationalsång. Författaren Zacharias Topelius skildrade i romanen Fältskärns berättelser Sveriges och Finlands historia. Han bidrog också starkt till den begynnande nationalkänslan och folkbildningen med Boken om vårt land (Maamme kirja). En av 1800-talets viktiga författare var Minna Canth (1844–1897), som skrev realistiskt om kvinnors och arbetares ofta svåra livssituation. Hennes mest kända verk är pjäsen Arbetarens hustru (Työmiehen vaimo) som hon skrev 1885. Också Maria Jotuni (1880–1943) skildrade i sina verk relationen mellan män och kvinnor, ofta med stor humor.

Frans Eemil Sillanpää (1888–1964) fick 1939 Nobelpriset i litteratur. Till 1900-talsförfattarna hör också Mika Waltari (1908–1979), som är en av de internationellt mest lästa författarna med bland annat Sinuhe, egyptiern. Väinö Linna (1920–1992) slog igenom med krigsromanen Okänd soldat 1954. Bland moderna finska författare kan också nämnas Paavo Haavikko, Eeva Kilpi, Rosa Liksom, Hannu Mäkelä, Sofi Oksanen, Arto Paasilinna, Paavo Rintala, Pentti Saarikoski, Hannu Salama och Antti Tuuri.

Finlandssvenska poeter som Edith Södergran, Elmer Diktonius och Gunnar Björling betydde mycket för den moderna lyrikens genombrott även i Sverige. Bland senare tids svenskspråkiga författare kan nämnas Solveig von Schoultz, Bo Carpelan, Claes Andersson, Kjell Westö, Monika Fagerholm, Märta Tikkanen, Henrik Tikkanen samt Tove Jansson.

En av de mest sedda filmerna i Finland är Okänd soldat (1985) i regi av Edvin Laine. Filmen bygger på Väinö Linnas klassiska roman med samma namn. Bröderna Aki och Mika Kaurismäki samt Renny Harlin är de internationellt mest kända nutida filmskaparna. Aki Kaurismäkis film Höstlöv som faller blev 2023 års mest sedda inhemska film och prisbelönt vid Cannesfestivalen, som också belönade Mannen utan minne 2002.

Den finländska bildkonsten har många internationellt ryktbara namn, såsom Akseli Gallen-Kallela (1865–1931) och Albert Edelfelt (1854–1905). Under 1900-talet har bland andra Hugo Simberg, Tyko Sallinen, Magnus Enckell och Helene Schjerfbeck samt de modernare Kimmo Kaivanto, Juhani Harri, Olli Lyytikäinen, Eija Liisa Anttila och Silja Rantanen bidragit till att göra finländsk bildkonst internationellt känd.

På senare år har Touko Valio Laaksonen (1920–1991), med pseudonymen Tom of Finland, blivit uppmärksammad såväl i Finland som utomlands för sina teckningar av bland andra homosexuella män. Sin pseudonym fick Laaksonen när han under 1970-talet ritade bilder för den amerikanska gaytidningen Physique Pictorial. 2014 tryckte den finländska posten upp frimärken med hans motiv.

Berömda skulptörer är bland andra Wäinö Aaltonen, Eila Hiltunen och Kain Tapper. De världsberömda arkitekterna Eliel Saarinen (1873–1950), Alvar Aalto (1898–1976) och Reima Pietilä (1923–1993) har ritat flera av Finlands mest kända byggnader. Aalto hade en nyckelroll i återuppbyggnaden av staden Rovaniemi efter andra världskriget.

Finland är också känt för mode och design. På 1970-talet hade klädindustrin sin storhetstid och redan i början av 1900-talet lanserades flera klädmärken. Bland de mest kända kan nämnas Marimekko, Nanso, Luhta och Seppälä. Förutom att tillverka kläder och andra textilier producerar företag också designföremål såsom möbler och porslin. Utöver Marimekko är bland andra Iittala och Arabia välkända designföretag.

Inom musiken är Jean Sibelius (1865–1957) det främsta namnet. Hans Finlandia hör till den klassiska musikens mest välkända verk. Av nutida kompositörer märks Aulis Sallinen, Joonas Kokkonen samt Magnus Lindberg och Kaija Saariaho. Finländska dirigenter gästspelar runtom i världen, till exempel Leif Segerstam, Esa-Pekka Salonen, Susanna Mälkki och Jukka-Pekka Saraste. I Finland finns det flera internationellt omtalade festivaler som Kuhmo kammarmusikfestival, Kaustinens folkmusikfestival, operafestivalen i Nyslott och jazzfestivalen i Björneborg.

I den folkliga musiken har dragspel (haitari) stark ställning. Polskan Säkkijärven polkka, som nått spridning även i Sverige, spelades in första gången redan på 1920-talet och är mest känd i Viljo Vesterinens inspelningar.

Tango blev populärt i Finland på 1920- och 1930-talen. Den finländska tangon skiljer sig från den argentinska bland annat genom att vara mer taktfast. Sedan 1985 anordnas varje år en tangofestival i staden Seinäjoki. Den populära festivalen avslutas med en sångtävling där en tangokung och en tangodrottning utses.

Till de mest kända rock- och hårdrocksgrupperna hör HIM, The Rasmus och Nightwish. Heavy metal-banden Hanoi Rocks och Children of Bodom har länge varit stora i Japan. Gruppen Lordi slog Europa med häpnad genom att vinna Eurovision Song Contest 2006, dessutom i monsterkostymer; det var första gången en hårdrocklåt vann tävlingen.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0