Palestina
Foto: Shutterstock/Ryan Rodrick Beiler

Palestina

En tvåstatslösning – ett Israel och ett Palestina – skulle ge Mellanöstern fred och sätta punkt för en flyktingkris som varat sedan andra världskriget. Men den hoppingivande processen på 1990-talet kom av sig. I Gazaremsan och på Västbanken existerar nu ett självständigt Palestina till hälften; fredsavtalen gav ett splittrat självstyre och israelisk överhöghet består. Medan förhandlingarna står stilla och palestinska ledare drar åt olika håll har USA, medlaren, tagit ett steg som gjort tvåstatslösningen än mer avlägsen.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2019

    • November

    • Bosättningarna: USA byter politik

      USA:s regering aviserar ännu ett stort steg på väg mot mer proisraelisk politik: De israeliska bosättningarna på palestinskt område innebär inte nödvändigtvis brott mot folkrätten, säger utrikesminister Mike Pompeo. USA anser att bosättningarnas laglighet bör bedömas av Högsta domstolen i Israel. Den hållningen sätter USA på kant med alla landets allierade i Mellanöstern och med FN-resolutioner alltsedan Israel intog de palestinska områdena 1967. Fjärde Genèvekonventionen (en av krigets lagar) förbjuder uttryckligen en ockupationsmakt att flytta in sin egen befokning i ett ockuperat område. Från palestinskt håll avfärdas Pompeos uttalande med att USA ersätter folkrätten med "djungelns lag".

    • Skakig vapenvila efter strider

      En vapenvila träder i kraft mellan Israel och Islamiska jihad i Gazaremsan, men respekteras inte helt. Sedan Israels dödliga attack mot en Jihadledare två dagar tidigare har de mest intensiva stridshandlingarna på månader skett över gränsen. Jihad har avfyrat över 400 granater mot Israel, som utfört vågor av flyganfall mot mål i Gaza. Under loppet av ett par dygn rapporteras 34 palestinier ha mist livet. Enligt Israel var 20 av dem militanta. Striderna lämnar skadade på båda sidor. Det väcker intresse att Hamas, som styr Gazaremsan, hållit sig utanför striderna.Hamas har ett par veckor tidigare signalerat vilja att delta i val som skulle kunna leda till försoning med de styrande på Västbanken och återgång till en uppbyggnad av gemensamma demokratiska institutioner för hela Palestina (se 28 oktober).

    • EU kräver märkning av matvaror

      Enligt EU:s regler om ursprungsmärkning måste matvaror från de palestinska områdena vara märkta så att det syns varifrån de kommer, finner EU-domstolen. Israel reagerar starkt mot beslutet, som innebär att det också måste framgå om matvaror som säljs i EU-länder härrör från israeliska bosättningar på ockuperad mark. Domslutet stöder riktlinjer som EU utfärdade 2015. Det gäller också produkter från Golanhöjderna, som Israel erövrade från Syrien 1967. EU-domstolens argument är att konsumenter måste ges möjlighet att göra "informerade val, också på etiska grunder".

    • Israel slår till mot Islamiska jihad

      En ledare för den militanta organisationen Palestinska islamiska jihad dödas tillsammans med sin fru i en attack i Gaza stad som utförs av israeliska armén och säkerhetstjänsten Shin Bet. Israel håller mannen, Baha Abu al-Ata, ansvarig för bland annat raketbeskjutning mot Israel, och attacken följs av ett raketregn från Gazaremsan. Islamiska jihad beskrivs som den farligaste militanta gruppen i Gaza näst Hamas, och de två rörelserna har ett samarbete. Vid ungefär samma tidpunkt genomför Israel en flygattack mot en bostad i Damaskus i Syrien, där en Jihadledare är bosatt. Även den attacken kräver två liv, enligt Syriens statliga nyhetsbyrå. Från israeliska armén kommer ett besked om att man inte har för avsikt att återuppta de riktade morden på militanta ledare i Gaza, kanske för att avvärja hämndattacker över gränsen.

    • Chef för flyktingorgan avgår

      Schweizaren Pierre Krähenbühl, chef för FN-organisationen UNRWA, lämnar sin post efter att ha blivit avstängd från tjänstgöring under en pågående internutredning om missförhållanden inom organisationen. UNRWA ansvarar för vård och grundskola till palestinska flyktingar i flera länder. Verksamheten sysselsätter bortåt 30 000 personer. Krähenbühl och andra chefer har ifrågasatts efter uppgifter om maktmissbruk och anklagelser om misshushållning. Bland annat ska en specialtjänst ha inrättats för en tjänsteman som UNRWA-chefen hade ett förhållande med. Flera av FN:s medlemsländer har fryst sina bidrag till UNRWA i väntan på vad internutredningen ska utmynna i (se 29 juli 2019).

Till kalendariet

Varukorg

Totalt 0