Palestina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/palestina/

En tvåstatslösning – ett Israel och ett Palestina – skulle ge Mellanöstern fred och sätta punkt för en flyktingkris som varat sedan andra världskriget. Men den hoppingivande processen på 1990-talet kom av sig. I Gazaremsan och på Västbanken existerar nu ett självständigt Palestina till hälften; fredsavtalen gav ett splittrat självstyre och israelisk överhöghet består. Medan förhandlingarna stått stilla och palestinska ledare dragit åt olika håll har USA, medlaren, tagit steg som kan ha gjort tvåstatslösningen mer avlägsen.

Palestina – Geografi och klimat

Gazaremsan och utspridda enklaver på Västbanken. Det är de landområden Palestina består av i väntan på ett slutgiltigt fredsavtal med Israel som ska klargöra båda ländernas gränser.

Fakta – Geografi och klimat

Angränsande land/länder
Israel, Jordanien, Egypten
Övriga större städer
Nablus, Bayt Lahm (Betlehem), Ariha (Jeriko), al-Khalil (Hebron), Jenin, Tulkarm, Khan Yunis
Medelnederbörd/år
40–800 mm i bergen, 140 mm i Jordandalen och 400 mm i Gaza
Medeltemperatur/dygn
12 °C (jan), 32 °C (aug)

Källor

Palestina – Befolkning och språk

Palestinierna är araber och talar arabiska.Hur många de är totalt – i de palestinska områdena, i Israel och i flyktingtillvaro i andra länder – är svårt att klarlägga. Till Palestina räknas Gazaremsan och marken på Västbanken öster om ”gröna linjen”, en stilleståndslinje från 1949 som fungerade som gräns till 1967 då Israel ockuperade Gaza, Västbanken och Östra Jerusalem. De tre områdena har tillsammans närmare 4,8 miljoner arabiska invånare, varav Västbanken och Östra Jerusalem hyser cirka 2,9 miljoner och Gazaremsan 1,9 miljoner.

Palestina – Flyktingarna

Krigen 1948–1949 och 1967 satte sammanlagt omkring en miljon palestinier på flykt. 2021 var 5,7 miljoner palestinier registrerade av FN som flyktingar. Ett datum är särskilt förknippat med flyktingarnas öde: den 15 maj. Dagen uppmärksammas nationellt varje år, också av palestinier i Israel.

Palestina – Religion

Majoriteten av palestinierna är sunnimuslimer. En stadig islamisering har pågått alltsedan islams utbredning nådde området på 600-talet. De kristna är uppdelade på många olika samfund. Den palestinska grundlagen säger att islam är officiell religion men också att andra trosinriktningar ska respekteras.

Palestina – Utbildning

Med tanke på de omständigheter som rått under decennier, med en ihållande flyktingsituation och politiska oroligheter, är utbildningsnivån hög bland palestinierna. Nästan alla unga människor kan läsa och skriva.

Palestina – Kultur

Poesi har stark ställning i hela den arabisktalande världen, det gäller även i palestinska sammanhang. I alla uttrycksformer – litteratur, musik, film, bildkonst och graffiti – är längtan efter det förlorade landet och lidandet under ockupation framträdande teman.

Palestina – Äldre historia

När man talade om Palestina avsåg man förr både landet mellan Medelhavet och Jordanfloden samt områden som i dag hör till Libanon, Syrien eller Jordanien. Osmanska (turkiska) riket styrde området mellan Medelhavet och Jordanfloden i 400 år, från 1517 till 1917. När det imperiet föll hop, hade Storbritannien en avgörande roll. Under den brittiska tiden, fram till efter andra världskriget, ägde merparten av de händelser rum som kom att leda fram till en uppdelning av territoriet.

Palestina – Modern historia

1948 och 1967 inträffade de mest omvälvande händelserna i palestiniernas moderna historia. Sedan FN hade röstat för en delning av det brittiska mandatet Palestina blockerades en stor del av området för palestinierna av att den ena delen 1948 blev en judisk stat: Israel. 1967 intog Israel Västbanken, Östra Jerusalem och Gazaremsan och inledde en varaktig militär ockupation av dessa områden. Ockupationen av Gazaremsan upphörde 2005.

Palestina – Politiskt system

Fredsprocessen med Israel på 1990-talet lade grunden för det styresskick som skulle tillämpas vid administrationen av de palestinska områdena. Eftersom det är en ordning som inte helt har vuxit fram från insidan, har systemet legitimitetsproblem: Det finns ett flerpartisystem, men det är avtalen med en extern part, Israel, som avgör vem som har rätt att rösta och vilka frågor de folkvalda får fatta beslut om. Osämja mellan palestinska grupperingar har dessutom resulterat i två rivaliserande styren, ett på Västbanken och ett i Gaza.

Palestina – Demokrati och rättigheter

De palestinska områdena lever sedan 1967 under israelisk militärmakt. En avbruten fredsprocess med Israel och svår intern palestinsk osämja har samverkat till att bryta utvecklingen av demokratiska organ och oberoende rättsväsen. Både Israel och palestinska ledare får skarp och återkommande kritik för att de inte uppfyller statens ansvar och för att enskilda personer behandlas illa.

 

Palestina – Aktuell politik

Efter 15 år har det planerats både parlamentsval och presidentval i de områden där palestinierna har lokalt självstyre under israelisk överhöghet. De ledande palestinska politikerna, som har börjat få legitimitetsproblem när de inte kan luta sig mot aktuellt mandat från medborgarna, har blivit plågsamt medvetna om att intern osämja kan ha fört dem längre bort från målet: en palestinsk stat. Men ännu en gång strider viljorna och det är osäkert hur det blir med valen.

Fakta – politik

Officiellt namn
Staten Palestina/Dawlat Filastin
Statsskick
republik
Statschef
president Mahmud Abbas 1
Regeringschef
premiärminister Mohammad Shtayyeh (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Hamas (74), Fatah 45, PLFP (3), Alternativa listan (2), Tredje vägen (2), Oberoende Palestina (2) och oberoende kandidater (4) (2006) 2
1. Vald 2005. Abbas mandat gick ut 2009 men då inga nya val har hållits har han suttit kvar på posten.
2. inga nya parlamentsval har kunnat hållas sedan 2006

Källor

Palestina – Jerusalem

En kärna i judisk tradition är hoppet om Jerusalem: att judar spridda över världen ska samlas där. Nu står Jerusalem under judisk kontroll, men även muslimer och kristna vördar staden och vill vara på plats. De som är palestinier hoppas dessutom, precis som israeler, på att få ha Jerusalem som huvudstad.

Palestina – Bosättningarna

Israeliska bosättningar på ockuperad mark har anlagts i flera syften alltsedan Israel intog områdena 1967. En av följderna är att samhällen med judisk befolkning utgör ”fakta på marken”, som försvårar förutsättningarna att uppnå fredsavtal med palestinierna och med Syrien.

Palestina – Utrikespolitik och försvar

Officiella företrädare för Palestinska myndigheten har på senare år bedrivit en diplomatisk kampanj kallad Palestina 194, i syfte att få Palestina erkänt som FN:s 194:e medlemsstat. Sedan 1940-talet finns också en FN-resolution med nummer 194 som erkänner palestinska flyktingars rättigheter. I praktiken har palestiniernas ställning trots det försvagats, särskilt som USA har förmått flera arabstater att upprätta förbindelser med Israel.

Palestina – Ekonomisk översikt

Israeliska restriktioner och inbördes palestinsk osämja samverkar till att göra de ekonomiska utsikterna dystra för palestinierna. Ett uppsving efter fredsavtalen med Israel på 1990-talet har förbytts i isolering och biståndsberoende.

Fakta – Ekonomi

Valuta
israelisk shekel; jordansk dinar
Viktigaste exportvaror
livsmedel, textilier, skor, maskiner, fordon
Största handelspartner
Israel, Jordanien

Källor

Palestina – Naturtillgångar, energi och miljö

Vatten är den viktigaste av alla naturtillgångar i Palestina – därför att varken palestinierna eller grannarna har tillräckligt med vatten. Det gör också vattnet till en säkerhetsfråga.

Palestina – Sociala förhållanden

Drygt en femtedel av palestinierna lever under fattigdomsgränsen. Svårast är läget i Gazaremsan. Samhället är starkt präglat av patriarkala strukturer. Det uttrycks ibland som att män kämpar för nationellt oberoende medan kvinnors strid är dubbel: för palestinskt oberoende och mot manssamhället.

Palestina – Arbetsmarknad

Jordbruk, fiske och småindustri är de traditionella näringar som sysselsatt palestinier. Livsrytmen på landet var länge präglad av skörden av oliver och citrusfrukter, medan turist- och pilgrimsresor gjorde besöksnäringarna viktiga i större städer. Idag är bristen på arbete det stora problemet.