Internet stängs ned alltmer

Under 2025 dokumenterades minst 313 större internetnedstängningar i 52 länder. Det framkommer i en rapport från organisationen Access Now och dess kampanj #KeepItOn, som har registrerat internetnedstängningar som genomförts medvetet av myndigheter. Organisationer i över 100 länder har medverkat i rapporteringen.

Fjolårets siffra är den hittills högst uppmätta sedan organisationerna började kartlägga fenomenet 2016. Enligt rapporten håller internetnedstängningar på att normaliseras, trots att de påverkar många miljoner människors vardag och grundläggande mänskliga rättigheter.

Mycket tyder på att trenden har fortsatt även under 2026. Ett tydligt exempel är de långvariga nedstängningarna i Iran under massakrerna på regimkritiker i början av året, samt i samband med kriget mot USA och Israel. Det stoppet var det längsta som hittills har noterats. Ett annat är Ryssland (se nedan).

Nedstängningarna kan se olika ut. Ibland stängs hela mobil- och bredbandsnät ned i allt från timmar till flera veckor. I andra fall blockeras enskilda tjänster som Facebook, Whatsapp, Telegram eller Tiktok. Men resultatet blir detsamma: människor förlorar möjligheten att kommunicera, ta del av nyheter och dokumentera vad som händer runtomkring dem.

Verktyg i krig

Väpnade konflikter var under förra året den allra vanligaste orsaken till att internet stängdes ner. Omkring 40 procent av alla registrerade fall inträffade i samband med krig eller någon form av militär operation. Enligt rapporten var orsaken inte enbart kopplad till tekniska störningar under bombningar eller förstörd infrastruktur, utan i själva verket medvetna beslut.

Protest mot militärkuppen i Myanmar 2021. Militärjuntan i landet är känd för att censurera nätet och stänga ned det för att bekämpa oppositionen. Foto: AP/TT

Ett tydligt exempel är Myanmar. I rapporten beskrivs avbrotten där ha blivit en del av den militära regimens strategi. I intervjuer beskriver invånare hur mobilnätets signal nästan fungerar som ett varnande system: när den försvinner vet man att ett flyganfall kan vara på väg, och utan uppkoppling går det inte att varna grannar, larma sjukvård eller meddela anhöriga att man lever.

Liknande mönster har noterats i Palestina, Sudan, Ukraina, Ryssland, Jemen och andra konfliktområden, enligt rapporten. Det här gör det dessutom svårare att dokumentera misstänkta krigsbrott och bidrar till att civila isoleras från omvärlden.

Den näst vanligaste orsaken till nedstängningar var politiska protester, som när människor samlats för att demonstrera mot regeringar eller för att ifrågasätta valresultat. Genom att stänga ned mobilnät eller blockera sociala medier försvåras organisering av demonstrationer samtidigt som spridning av filmer och vittnesmål begränsas. Under 2025 skedde detta bland annat i Kenya, Pakistan, Libyen, Tanzania och Togo.

Enligt rapporten sammanföll flera av internetavbrotten med våldsamma ingripanden från polis eller säkerhetsstyrkor. I flera fall har även demokratiska processer påverkats av sådana nedstängningar. Det har blivit svårare för valobservatörer att rapportera oegentligheter, och för medier att bevaka rösträkning. Dessutom sammanföll flera nedstängningar under 2025 med protester mot misstänkt valfusk, vilket gör att det också blir en demokratifråga.

En aktivist protesterar 2025 mot internetnedstängningar vid det ryska parlamentet. "För ett Ryssland utan censur. Orwell skrev en dystopi, inte en instruktionsbok", står det på skylten. Mannen greps sedan. Foto: AP/TT

Myndigheter motiverar ofta åtgärderna som en angelägenhet för nationell säkerhet eller ett behov av att upprätthålla ordning. Kritiker menar däremot att syftet i praktiken är att kontrollera informationsflöden och minska möjligheter till granskning av makten.

Kreml stramar åt

Ryssland är ett av de länder som enligt Access Nows rapport under 2025 hade högst antal större internetnedstängningar (totalt 20 stycken). Men siffran skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Det oberoende projektet Na Svjazi, som mer på detaljnivå och med andra mätmetoder följer internetnedstängningar i Ryssland, menar att antalet har ökat markant det senaste året och uppgår till omkring 2 000 fall per månad.

– Retoriken kring nedstängningarna har varit för att skydda mot ukrainska drönare, som en preventiv åtgärd för att göra det svårare att navigera. Men nästan alla oberoende [källor] som vi talar med är överens om att det beror på ett ökat behov av kontroll från den ryska statens sida, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Foto: UI

Även Access Now-rapporten beskriver att den officiella anledningen har varit att skydda mot ukrainska drönare. Samtidigt har nedstängningarna skett i flera regioner som aldrig drabbats av drönarattacker.

Att den ryska staten på kort tid dramatiskt ökat sin digitala kontroll och sin repressiva förmåga väcker frågor om vad som egentligen är syftet. Enligt Stefan Ingvarsson kan det handla om att staten förbereder någon form av upptrappning av kriget i Ukraina eller att man bara vill ha ett hårdare grepp om befolkningen.

Som en del i det lanserade Ryssland under förra året kommunikationsappen Max, som var tänkt att ersätta Telegram och Whatsapp, som är de mest använda i Ryssland. Men till skillnad från de apparna använder Max en bakdörr som gör det möjligt för ryska myndigheter att få full insyn i hela telefonen.

– För att logga in på motsvarande Försäkringskassan, Skatteverket, skolplattformar eller kunna ha kontakt med föräldrar inför idrottsdagar och liknande så måste man ha Max.

Skapar motstånd

När internet stängs av eller appar blockeras har ambitionen från ryska statens sida varit att Max alltid fungerar. I dag har alla Rysslands regioner utom fem upplevt mer eller mindre regelbundna nedsläckningar av nätet. Det motsvarar över 90 procent av landet, enligt Na Zvjazi.

– Man gör det för att tvinga folk att flytta till Max helt enkelt. För att när nätet är avstängt och du vill kolla om din gamla mamma har tagit sin medicin, eller om din tonåring är på väg tillbaka från någon träning eller så, kan du inte längre nå dem på Telegram.

Internetnedstängningarna har skapat motstånd hos befolkningen i Ryssland och resulterat i att många skaffat två telefoner där de via VPN kan använda Telegram och Whatsapp. Men då det under de två senaste åren samtidigt har skett en ökning av antalet gripanden i Ryssland skapas stor osäkerhet.

– Man griper folk för att skrämma dem och för att skapa en otydlighet kring vad man kan göra och inte kan göra i Ryssland, säger Stefan Ingvarsson.

Internet stängdes av i Iran under demonstrationerna mot regimen kring årsskiftet 2025/2026, och senare under Israels och USA:s bombningar, för att förhindra organiserat motstånd och dölja övergrepp. Foto: Fars via AP/TT

Denna utökade statliga kontroll har påverkat civilsamhället starkt, enligt honom. För att kunna ha någon som helst säker kommunikation i Ryssland i dag behöver man ha rätt avancerad kunskap om risker och säkerhet på nätet.

– Det skapar en tröskel för många. I och med att det är så lätt att bli blockerad, och att alla stora sammanhang blir infiltrerade eller övervakade, så måste man på ett tydligare sätt begränsa sin kommunikation. Det påverkar såklart människors vardag.

Stefan Ingvarsson beskriver fenomenet som det mest impopulära som president Vladimir Putin har gjort under sin tid vid makten – och att det har gett regimen en bakläxa.

– Som auktoritär stat ”borde” den för länge sedan ha skaffat sig den här kontrollen. Jämfört med Kina, Nordkorea och Iran så ligger Ryssland efter som diktatur. Det här väcker frågor även för oss som analyserar Ryssland.

Miljontals drabbas

Ett annat land där de större internetnedstängningarna har legat på hög nivå är Indien. Under förra året genomförde staten 65 sådana. Trots att det är det lägsta antalet sedan 2017 är det fortfarande höga siffror för ett land som vill framstå som en demokrati. Nedstängningarna skedde i samband med protester, konflikter, våld mellan folkgrupper och religiösa högtider.

Även under de senaste månadernas protester (av den så kallade kackerlacksrörelsen där unga har demonstrerat för bättre utbildningsmöjligheter) stängdes internet ner. Det har tolkats av demonstranter som ett försök att försvåra protesterna.

Och precis som i andra länder försöker myndigheter enligt #KeepItOn rikta in sig på inskränkningar av digitala rättigheter och skapa verktyg för att kringgå VPN-tjänster.

Henrik Chetan Aspengren, chef för UI:s Asienprogram. Foto: UI

– Den officiella förklaringen är att man stänger ner internet för att undvika ryktesspridning. Indien är ju ett av de länder i världen där flest personer använder mobiltelefoner och mobildata, vilket innebär att nästan hela den vuxna befolkningen har tillgång till mobilt internet. Det är en källa till information, säger Henrik Chetan Aspengren, chef för UI:s Asienprogram.

– Men det är också en källa för ryktesspridning och desinformation. Och det har hänt att det spridits rykten eller desinformation som skapar ökad risk för oro eller eskalering av till exempel lokala konflikter. Men det kan också vara bekvämt för myndigheter vid vissa tillfällen att använda det som ett skäl, fortsätter han.

Oftast handlar det inte om politisk mobilisering utan snarare om folkgrupper som har en pågående konflikt, enligt Henrik Chetan Aspengren. Det har även förekommit internetnedstängningar under delstats- och lokalval. Sådana är vanliga eftersom landet har 28 delstater med val på mer eller mindre rullande schema.

– Ibland riskerar valkampanjerna att bli våldsamma. Vi såg det till exempel i Västbengalen i östra Indien i våras. Om man påverkar internet under den perioden kan det uppfattas som ett redskap som används i politiskt syfte. Men det kan också vara för att stoppa våld mellan olika partisympatisörer.

Utöver det har Indien särskilda lagar på vissa ställen i landet som vid vissa tillfällen begränsar tillgång till medier och till nätet. Det gäller till exempel i konfliktområden som Assam och Kashmir.

– Att internet stängs ner kan försvåra folks vardag. Att man inte heller har tillgång till adekvat och rätt information, i situationer som kan uppfattas som svåra och problematiska, skapar också oro och osäkerhet för att man helt enkelt inte vet [vad som händer], säger Henrik Chetan Aspengren.

I Indien stängs internet ofta ned. Bland annat skedde det vid de så kallade kackerlacksprotesterna mot regeringen sommaren 2026. Foto: Vipin/AP/TT

Dölja övergrepp

Internetnedstängningar kan också skada länders ekonomi och samhällsservice. När till exempel sjukhus, myndigheter och företag förlorar tillgång till nätet påverkas miljontals människor. För den som lever i ett land där internet stängs ned handlar konsekvenserna om betydligt mer än att inte kunna använda sociala medier. Vittnesmål i rapporten beskriver hur människor känner sig isolerade och att de lever i ovisshet. För många är det värsta inte att vara utan internet – utan att inte veta om familj och vänner fortfarande lever.

Samtidigt växer motståndet mot internetnedstängningar och domstolar har i flera fall slagit fast att de strider mot grundläggande rättigheter. Även Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har öppnat för att det kan vara förenat med brott mot mänskligheten när nedstängningarna används för att dölja allvarliga övergrepp.

Internet är således inte bara en teknisk fråga. Tillgången till nätet har blivit en förutsättning för yttrandefrihet, informationsfrihet och demokratiskt deltagande. För när internet släcks är det inte bara skärmar som blir svarta. Ofta försvinner också möjligheten att berätta vad som händer, söka hjälp och kunna utkräva ansvar.